Genusforskningen vid universitet, högskolor och forskningsråd Lägesbeskrivning och prioriteringar inför forskningspropositionen 2005/06

Transkript

1 Nationella sekretariatet för genusforskning PM Anne-Marie Morhed Genusforskningen vid universitet, högskolor och forskningsråd Lägesbeskrivning och prioriteringar inför forskningspropositionen 2005/06 I. Integrering av genusperspektiv i högre utbildning och forskning Bilden av genusperspektivs integrering i universitetens undervisnings- och forskningsverksamhet har förändrats i flera viktiga avseenden under de senaste åren. Dels har genusforskningsämnet blivit ett allt tydligare disciplinärt område som etablerats inom allt fler disciplinära fält samtidigt som det fått tydligare konturer som självständig disciplin, dels har det integrerats i universitetens undervisnings- och forskningsverksamhet i första hand med hjälp av sk mainstreaming. Denna utveckling har understötts genom viktiga statliga insatser för genusforskningen som finansiellt stöd till forskning, genusprofessurer och insatser för att bygga upp forskarutbildningar företrädesvis genusforskarskolan i Umeå, Tema Genus i Linköping och Institutionen för genusvetenskap i Göteborg. Huvudstrategin har emellertid inte varit institutionella satsningar utan s k mainstreaming av genusforskning i universitetens grundutbildningar och forskningsrådens forskningsprioriteringar. Som forskningsämne torde genusforskningen vara betydligt större än de tio miljoner som anslagits i Vetenskapsrådets budget 1. Den akademiska genusforskningen 2004 har alltså förhållandevis bred förankring och finns företrädd om än med stor variation - som forsknings- och undervisningsaktivitet i universitetens samtliga forskningsdiscipliner. Det överskuggande problemet tycks emellertid vara fältets ostabilitet i fråga om institutionella resurser och kontinuitet över tid. Universitetens satsningar är ofta personligt riktade och kortsiktiga. Kurser och forskningsprogram permanentas sällan 2. Underlag för beskrivning av integrering av genusperspektiv och fältets/ämnets förändringar Genusforskningens status i olika forskningsdiscipliner beskrivs på ett systematiskt och populärt sätt i Högskoleverkets/Genussekretariatets skriftserie om genusperspektiv på olika discipliner. I serien har hittills åtta publikationer utkommit. De visar inte bara genusforskningens bredd utan också dess stora variation i förankringen i olika ämnen i fråga ämnesdjup och utvecklingsgrad. Serien ger många goda exempel på ämnets utveckling och tillämpningar och har blivit en bestseller med stor åtgång för undervisning och allmänbildning. Ämnen som hittills beskrivits är genusforskning inom juridiken, arkeologin, tekniken, socialantropologin, kulturgeografin, psykologin, språk och medicin 3. I höst utkommer Genusperspektiv på religion. 1 Vad Vetenskapsrådets mainstreamingsatsning med kryssmärkning av ansökningar med genusperspektiv exakt lett till håller f n dess genuskommitté att starta en utredning om. 2 Se t ex intervjun med prof Barbara Hobson vid Stockholms universitet i det första numret av Genusperspektiv. 3 I serien ingår följande skrifter: Genusforskning inom juridiken av Eva-Maria Svensson, Genusforskning inom arkeologin av Elisabeth Arwill Nordbladh, Genusforskning inom tekniken en drivbänk för forskningsförändring av Lena Trojer, Genusforskning inom socialantropologin antropoligiska bidrag till genusforskning av Britt-Marie Thurén, Genusforskning inom kulturgeografin en rumslig utmaning av Gunnel Forsberg, Genusforskning inom psykologin bidrag till psykologisk teori och praktik av Eva Magnusson, Genusforskning på språk av Kerstin Nordenstam och Genusperspektiv på medicin av Ann Hammarström. 1

2 Genusforskningens integrering i universitetens/högskolornas undervisning och forskning där den varierar med såväl kategori av universitet/högskola (enl ovan) som ämnesdisciplin samt i universitetens och högskolornas satsningar på genuspedagogisk verksamhet. Om vi utgår från Ulla Holms dokumentation från så ser vi att det finns särskilda kurser i genusforskning på samtliga universitet och högskolor. Inom de allra flesta lärosätena kan man läsa upp till 20 poäng i ämnet. Integrationen är förstås starkast i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen och svagast inom teknik, naturvetenskap och medicin, så lärosätenas ämnesprofil har förstås betydelse för hur stort utbudet av kurser i genusforskning är vid de olika lärosätena. Men ett par andra faktorer tycks också betydelsefulla, nämligen hur och av vem kurserna organiseras. Vid universitet/högskolor med särskilda inrättningar (centra/fora/genusinstitutioner) blir utbudet rikare och också stabilare över tid än vid lärosäten med dåligt organiserad genusforskning, I materialet kan också utläsas att det tycks spela en viktig hur själva integreringen gått till. Vid t ex Malmös och Södertörns högskolor, som kan beskrivas som särskilt lyckade exempel på genusintegrering, tycks genusforskningen mainstreamad i hela undervisnings- och forskningsverksamheten från början. Det var en tydlig prioritering i dessa högskolors uppbyggnad. Vi kan därför inte mäta genusforskningens framgång i antalet särskilda kurser inom dessa högskolor utan hur väl den finns företrädd som perspektiv inom alla kurser. När det gäller universitetens och högskolornas genuspedagogiska satsningar skiljer de sig mycket starkt. Fredrik Bondestam visar i skriften Könsmedveten pedagogik 5 att det krävs en tydlig satsning från universitetsledningens sida för att bygga in en genusvetenskaplig medvetenhet och kompetens i de pedagogiska programmen för fortbildning av universitetslärare. De sk genusprofessurerna och de rekryteringstjänster (doktorand- och forskarassistenttjänster) som tillkommit genom statliga prioriteringar i propositionen 1996/97:5 Forskning och samhälle har kommit att spela en viktig roll för genusämnets utveckling, inte minst genom sin ämnesmässiga spridning över olika discipliner, sin på samma gång lokala förankring och nationella resurs för forskarutbildning av doktorander med genusvetenskaplig inriktning samt sin strategiska betydelse för att lyfta kritiska frågor om grundläggande värderingsnormer i sina respektive ämnesdiscipliner det som var ett av regeringens skäl till att tillskapa dessa tjänster. Genusprofessorerna pekar emellertid själva i sin särskilda skrivelse till departementet 6 på att det f n finns stor osäkerhet om stabiliteten över tid när det gäller denna satsning, fr a när det gäller de tidsbegränsade doktorand- och forskarassistenttjänsterna. Medlen måste helt enkelt säkras så att nya doktorander och forskarassistenter kan rekryteras. Tillsättningsprocedurerna av nämnda genusprofessurer, som utretts av Birgitta Jordansson 7 pekar också på ett annat övergripande problem som har att göra med 4 Women s Studies Courses in Sweden (2001), 5 Fredrik Bondestam, Könsmedveten pedagogik. En introduktion och biografi, utgiven av pedagogiska utvecklingsenheten vid Uppsala universitet Skrivelse inför den forskningspolitiska propositionen år 2005, , 7 Genusprofessurerna en skildring av en process, Birgitta Jordansson, Rapport 1/03 utgiven av Nationella sekretariatet för genusforskning. 2

3 hur genuskompetens avgörs. I tillsättningsprocessen finns både goda och mindre bra exempel på hur kompetensfrågan har hanterats. Allteftersom genusvetenskapen disciplineras kommer förstås rutiner att skapas för att garantera genuskompetens i tillsättningsförfaranden vid tillsättning av tjänster med genusvetenskaplig inriktning, men hittills har osäkerheten varit onödigt stor. Genusforskningens organisering i institutioner har emellertid varit i princip lika över tid. Den bas av inrättningar centra/fora 8 som växte fram från slutet av 1970-talet och under 80-talet i, i första hand, de gamla universiteten 9 har dels successivt utvidgats till de nya universiteten och högskolorna under i huvudsak 1990-talet och uppgår f n till 20 (varav 19 är aktiva) inrättningar/institutioner 10, dels i några fall fått institutionsstatus 11, dels ändrat namnprofil 12. Centra/fora byggdes företrädesvis upp vid de gamla universiteten och har här genom sin ålder, sin ställning som centrala universitetsinrättningar för sk gemensamma ändamål samt sin unika ställning av att vara försörjd av öronmärkta medel från staten en betydligt starkare organisatorisk ställning än de nya institutioner vid högskolorna och de nya universiteten, som tillkommit senare och har fått sin universitetsanknytning inom ramen för en fakultet. Här har emellertid centra/forainträttningarna/institutionerna i allmänhet inordnats i universitetsorganisationen under en fakultet. Denna inordning upplevs av inrättningarna/institutionerna på gott och ont 13. Å ena sidan finns chansen att kunna bli en riktig ämnesinstitution med professur och forskarutbildning men å andra sidan innebär bristen på öronmärkta medel att genusinrättningarna inte kan fullgöra sitt särskilda uppdrag med den sk tredje uppgiften, t ex att vara en mötesplats för alla intresserade av genusforskning och/eller att svara för kompetensuppbyggnad av lärare, universitetsledning och forskare. Pengarna räcker inte till något annat än det som strikt hör till undervisning och forskning. 8 Här är också sekretariatets broschyr om Centra/fora/institutioner tillämplig med viss uppdatering som gjorts på sekretariatets hemsida, liksom den dokumentation som sekretariatet fn håller på att sammanställa om dessa institutioners finansiering. Se också protokoll från ett nyligen genomfört sk flerforamöte vid Göteborgs universitet: Protokoll från Flerformamöte i Göteborg den 16 juni Även om det fanns verksamhet också i t ex Högskolan i Örebro, som hade kvinnoforskningskurser redan i slutet av 1970-talet och organiserade sin verksamhet i ett kvinnoforskningsforum, var det bara universitetens centra/fora som fick del av de statliga öronmärkta pengarna p g a att dessa knöts till universitetens fakultetsanslag till den högre utbildningen. 10 Teknovetenskapliga studier vid Blekinge tekniska högskola, Genusvetenskap, institutionen för Humaniora och samhällsvetenskap i Gävle, Institutionen för genusvetenskap vid Götegorgs universitet, Jämställdhetscentrum/ genusvetenskap, institutionen för samhällsvetenskap i Karlstad, Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid Linköpings universitet, Tema genus vid Linköpings universitet, Avdelningen för genus och teknik vid Luleå tekniska universitet, Avdelningen genus, människa och maskin vid Luleå tekniska universitet, Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet, Genusvetenskap, teknik och samhälle vid Malmö högskola, Genusforum vid Mälardalens högskola, Centrum för genusstudier vid Stockholms universitet, Genusvetenskap, Södertörns högskola, Kvinnovetenskapligt Forum vid Umeå universitet. Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet, Avdelningen för samhällsvetenskaplig genusforskning vid Uppsala universitet, Forum för genusforskning vid Växjö universitet och Centrum för feministiska samhällsstudier vid Örebro universitet. 11 Sex av flerforas institutioner utgör institutionsbildningar och tre utgör avdelningar och elva utgör sk centra- /forabildningar. 12 Idag har 15 institutioner/inrättningar genus i sitt namn, två kvinnoforskning, en jämställdhet, en feminism samt en ingen genusmärkning överhuvudtaget. 13 Se 5 i Protokollet från Flerforamötet 16 juni

4 I organiseringen av genusämnet kan också räknas de forskningsprogram, seminarier och nätverk som bildats på olika håll i landet 14. Vid ett flertal institutioner, inom ramen för centra/fora/genusinstitutioner såväl som andra institutioner växter intressanta nätverksbildningar, som i hög grad är internationellt anknutna. Till dessa internationella nätverk finns ett rikt utbud i Europa 15 liksom nordisk koordination av kvinno-och könnsforskning representarad av NIKK och övriga nordiska länders nationella koordinerande sekretariat för genusforskning 16 Genusforskningens integrering i forskningsrådens arbete, där genuskompetensen varierar starkt i de olika ämnesråden, vilket bl a visas i Genusforskningens relevans Slutrapport från integreringsarbete i åtta svenska forskningsråd av forskningsrådens expertgrupp för genusforskningens integrering under ledning av Lena Troijer 17. I vissa ämnesråd tycks den frånvarande. Vetenskapsrådets nyligen utgivna rapport skriven av Britt-Marie Thurén Genusforskning Frågor och villkor och utmaningar 18 är ett viktigt komplement till den tidigare bilden av genusforskningens integrering. Likaså är det viktigt att den i december nytillträdda Genuskommittén i Vetenskapsrådet kan hitta arbetsformer för att främja vetenskapsrådets genusintegrerande uppgift i forskningen. Genuskommitténs uppgifter är huvudsakligen ideella eftersom kommittén inte skall fördela medel till forskning, men deras uppgift är i första hand att bistå med utbildningsinsatser och uppbyggnad av genuskompetens i ämnesråden och att utvärdera rådets egna satsningar på integrering av genusperspektiv i forskning. En positiv sak är att ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap f n diskuterar att tillsätta en särskild beredningsgrupp för genusforskning. Emellertid krävs ytterligare insatser av mer forskningsrådsövergripande slag mellan de olika forskningsråden. 14 Centrum för genus och utbildningsvetenskap vid Lärarhögskolan i Stockholm, Kollegiet Könsperspektiv i pedagogik vid Institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, NAG - Nätverket för Antropologisk Genusforskning vid Umeå universitet, FEM - Forskning om kvinnors företagande vid Forum för småföretagsforskning på uppdrag av Näringsdepartementet, NUTEK och EU, Sociologi & genus vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, Svenskt nätverk för forskning om män vid Stockholms universitet, Queerseminariet vid Centrum för genusstudier i Stockholm 15 AOIFE Association of Institutions for Feminist Education, ATHENA Higher Education network of Women's and Gender Studies Programmes at universities, research institutes and documentation centres in about 20 countries in Eastern and Western Europé, ATHENA 2 Higher Education network of Women's and Gender Studies Programmes at universities, research institutes and documentation centres in about 20 countries in Eastern and Western Europe,CROME Critical research on men in Europé, DIOTIMA European Development project aimed at developing distant-education, part-time Gender & Politics Course Packages, The Next GENDERation Network young women students and professionals interested in women's issues/women's Studies/gender research to develop joint European activities, N.O.I.S.E Network of Interdisciplinary Women's Studies in Europé, Department of Gender and Culture, Central European University, Budapest,Wild-list a forum for information and discussions about lesbian studies from a European perspective, WINE Women's Information Network Europé, WINGS Women's Interdisciplinary Network on Gender and Society, WISE Women's International Studies Europe WITEC European Database of Women Experts in SET (Science, Engineering and Technology) Women and Science at the European Commission Women's Studies EuroMa, Critical Research on Men in Europe (Crome) 16 NIKK- Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning är en tvärvetenskaplig nordisk forskningsinstitution finansierad av Nordiska Ministerrådet, Koordinationen for kønsforskning i Danmark KVINFO - Center for information om kvinde- og kønsforskning, FORUM - elektronisk tidsskrift for køn og kultur, Nationell koordinator i Finland Johanna Pakkanen, Kvennasögusafn Islands - Islands kvinnehistoriske arkiv KILDEN Informasjons- og dokumentasjonssenter for kvinne- og kjønnsforskning i Norge Gruppen for kvinneforskningspolitikk vid Norges forskningsråd. 17 Genusforskningens relevans. Slutrapport från integreringsarbete i åtta svenska forskningsråd Rapport från forskningsrådens expertgrupp för genusforskningens integrering, Stockholm 2000 under ledning av Lena Trojer. 18 Från

5 Samarbetet mellan de olika forskningsfinansiärerna borde kunna stärkas i fråga om hur genusperspektiv integreras och prioriteras. Genusforskningens myndighetsstöd, där tillskapandet av Nationella sekretariatet för genusforskning kanske varit den största statliga insatsen hittills. Sekretariatets huvuduppgift är i enlighet med en särskild förordning i 3 kapitlet 9 högskoleforordningen Förordning om ett sekretariat för genusforskning (SFS 1997:61) att med ett rikstäckande perspektiv främja genusforskning i vid bemärkelse och verka för att genusperspektiv uppmärksammas i all forskning. genom bl a utredningsarbete, informationsspridning samt på de sätt som sekretariatet finner lämpliga. Sekretariatets uppdrag har nyligen analyserats av Eva Mark på uppdrag av Nationella sekretariatet för genusforskning, där hon bl a konstaterar ett antal begreppliga inkonsistenser i regeringens direktiv till sekretariatet något som också får betydelse när liknande direktiv om att integrera genusperspektiv riktas till universitet och forskningsråd 19. Nationella sekretariatet är placerat vid Göteborgs universitet med bl a motivering om att detta är en god miljö för arbete med sekretariatets arbetsuppgifter. Här finns Kvinnohistoriska samlingar och Institutionen för genusvetenskap och f n Kvinnovetenskaplig tidskrifts redaktion samt en rad andra akademiska och icke akademiska institutioner som arbetar med integrering av genusperspektiv och jämställdhet. Sekretariatets verksamhet finns dokumenterat i särskilda årsberättelser 20 som kan laddas ned från sekretariatets hemsida. Under 2003 fick Nationella sekretariatet ny styrelse under ledning av professor Ann-Sofie Ohlander och en ny föreståndare fil dr Anne-Marie Morhed. En viktig uppgift för den nya ledningen för sekretariatet är att utveckla sekretariatets arbetsformer och att ge arbetet en mera tydlig och offensiv inriktning. I verksamhetsplanen för beskrivs de nya prioriteringarna av forskningspolitik och arbete riktat till strategiska målgrupper inom universiteten, forskningsråden. och politiken. Detta arbete är igång och har bl a inneburit att en ny tidskrift Genusperspektiv lanserats med första numret i juni Den nya verksamhetsinriktningen avrapporterades i en halvårsrapport 23 i på styrelsemötet 16 juni Fn utreds också ytterligare ett par förslag till nationella sekretariatsbildningar för genusforskning. I utredningen Genus på museer 24 föreslås att en ny resursenhet inrättas för genusfrågor på museerna och få till uppgift att bilda diskussionsforum för museerna där relevant genusforskning presenteras. Likaså utreds f n också att göra Rikskvinnocentrum till en resursenhet för forsknings- och utvecklingsarbete för arbetet med misshandlade kvinnor. 19 Rapporten föreligger f n i en preliminär version Genusforskning, jämställdhetsarbete och forskningens frihet av Eva Mark och kommer att utges av Nationella sekretariatet för genusforskning under hösten Det har hittills utkommit tre Årsberättelser : 98/99, 00/01, 02/03. Kan beställas från Nationella sekretariatet för genusforskning och kan laddas ned som PDF-filer på 21 Verksamhetsplan för ett genusvetenskapligt kunskapscentrum ( ) antagen av Nationella sekretariatets styrelse Genusperspektiv är ett nyhetsblad som skall utkomma med fyra nummer/år. Bladet kan beställas gratis i en pappersversion och finns också inlagd som PDF-fil på sekretariatets hemsida ( 23 I halvårsrapporten Vad har en ny verksamhetsinriktning inneburit hittills? ( ) redogörs för dels de forskningspolitiska satsningarna, dels personalsituationen. 24 Genus på museer. Slutrapport från arbetsgruppen Genus på museer (Ds 2003:61) 5

6 II. Förändringar i omvärlden Nedan beskrivs några omständigheter som påverkar genusforskningens förutsättningar just nu. Till dessa omständigheter hör en alltmera internationell forskningsmarknad, det genusvetenskapliga ämnets disciplinering och betydelser av detta för utvecklingen i ämnesbredd och -djup samt regeringens nedprioritering av genusforskningen som jämställdhetspolitisk insats. Internationaliseringen av forskningen och forskningsmedlen handlar i strategisk bemärkelse om EU:s roll som forskningsorganisatör och hur den påverkar genusforskningens villkor, vilket konkret handlar om den komplicerade sökproceduren av forskningsanslagen, ordningen kring prioriteringar i 6:e ramprogrammet, de europeiska nätverken kring genusforskning och deras arbete samt arbetet inte minst de nordiska och svenska aktiviteterna inför det 7:e ramprogrammet. Med hjälp av våra svenska ingångar i EU:s forskningspolitiska prioriteringar genom svenska staten, nordiska ministerrådet på den nivån med NIKK - och frivilliga föreningar för genusforskning bör det i mycket högre grad än hittills gå att sätta sig in i EU: satsningar för att få hem mer forskningsmedel till svensk genusforskning. I arbetet med att Sverige nu söker former för att på ett mer organiserat och ändamålsenligt sätt integreras i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete 25 är det också viktigt att genusforskningen synliggörs och prioriteras. Nina Lykke, professor vid Tema Genus i Linköping som är koordinator för AOIFE, som är en europeisk förening för internationellt samarbete inom det kvinno- och genusvetenskapliga fältet pekar bl a på att jämställdhetsarbetet har fått ett tydligt lyft genom den särskilda Women & Science-enheten i EUs forskningsdirektorat. På senare tid har dessutom mer kunskap efterfrågats i form av genusforskning. Hon ser dock en hel del problem med EUs byråkrati och kulturkrockar mellan olika forskare Samtidigt är hon en varm anhängare av att gå in i strukturerna och försöka påverka dem. Hon tycker också att begreppet "European Added Value", som alla forskningsprojekt ska vara inriktade på, inte bara är ett tomt byråkratiskt begrepp utan innebär stora möjligheter att skapa nätverk med feministiska forskare i andra länder. Under den EU-arrangerade forskningspolitiska konferensen The Europé of Knowledge A vision for university-based research and innovation 26 lyste dock satsningar på genusforskning med sin frånvaro. I fokus låg i stället allt som kunde kallas europeisk spjutspetsforskning, sk excellent forskning, som företrädesvis omtalades som teknisk och naturvetenskaplig forskning. I någon utsträckning lyftes också problemet fram med kvinnors frånvaro inom dessa forskningsområden. För att ta den internationella konkurrensdiskursen på allvar bör man kanske också ta upp frågan om genusforskningens excellens. 25 Ett förslag för detta presenteras i betänkandet om Samspel och integration. Nationell organisation för deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingsarbete, SOU 2004:60 26 Konferensen arrangerades av Science and society i Liege april

7 Uppgifter i arbetet gentemot europeisk forskningspolitik blir alltså bl a att förbättra kunskapen hos svenska genusforskare om hur man söker forskningsmedel, öka intensiteten i sökandet, bygga nätverk för att underlätta partnerskapsbildning och lobbyn för genusforskning bland svenska och nordiska EU-parlamentariker, arbeta med opinionsbildning för att sprida kunskap i Europa om svensk genusforskning. Disciplineringen av genusforskningen har hittills skett genom en sk dubbel strategi att dels bygga upp egna genusforskningsinstitutioner, dels integrera genusforskning i alla discipliner. Den dubbla strategin medför en viss skillnad i hur genusforskningen framtonar. I ämnesinstitutionerna får den en mer teoretisk profil än i den senare formen, som många gånger innebär en tillämpning inom ramen för en viss typ av disciplinnära frågor och svar inom ramen för en viss disciplins teorier och metoder. I forskning om genusämnet (an sich) problematiseras i första hand frågor om genus sk genetiska, konstitutionella, och/eller metateoretiska frågor. Men trots att det skulle gå att tala om ett rent genusvetenskapligt ämne finns det i praktiken ingen genusforskning som inte på ett eller annat sätt rör sig i en annan disciplins kontext. Man kan kanske något förenklat i stället tala om en genusforskning med djup respektive med bredd. De dubbla disciplineringsvägarna ställer dock problem när det t ex handlar om: - framväxten av en profession av genusvetare med något mer oklara framtidsutsikter än inom endisciplinära områden, - utbredningen av genusperspektiv inom allt bredare utbildnings- och forskningssammanhang genus som hybridkunskap, vilket inte minst visar sig i: - teoretisk och metodologisk rörlighet inom forskningsfältet samt ingen självklar gräns för vad som skall räknas in i genusforskningsfältet (kvinnoforskning, mansforskning, feministisk forskning, queerforskning, sexualitetsforskning etc) Samtidigt går det att hävda att all denna mjukdisciplinering av ett forskningsfält gör det flexibelt och nyttigt för en mycket bred och intellektuellt rörlig kunskapsbildning Jämställdhetsmotivet blir allt mindre framträdande i de senaste årens forskningspolitiska prioriteringar. Om man jämför satsningarna på genusforskning för de två senaste forskningspolitiska propositionerna 1996 och 2000 så skiljer de sig väsentligt. I den förstnämnda propositionen låg satsningarna på att stödja såväl ämnesuppbyggnaden av genusvetenskapen och de bredare satsningarna på integrationen av genusperspektiv i all forskning. Vi kunde då se ett rent stöd till det som nämndes ovan varit genusforskningens dubbla strategi. I den senare propositionen gick ungefär lika mycket pengar till renodlad sk mainstreaming av genusforskning som till satsningen på sk infrastruktur, dels till forskningsfinansiering - genom i praktiken Vetenskapsrådens egna bedömningar av hur medlen skulle fördelas dels till en forskarskola med doktorander i olika vetenskapliga discipliner. En annan skillnad är det utrymme jämställdhetsmotivet får i de bägge satsningarna. Det är mer uttalat i det förstnämnda. 7

8 Från forskningshorisonten, som hävdar betydelsen av principen om forskningens frihet 27 att själv bestämma sina prioriteringar och/eller sitt val av vetenskapliga verktyg kan jämställdhetsmotivets nedtonande kännas som ett tillmötesgående. Men från jämställdhetspolitisk horisont där motivet å ena sidan kan vara att gynna en forskning som kan nyttiggöras som kunskapsgrund i det jämställdhetspolitiska arbetet och å andra sidan hänger ihop med universitetens egna jämställdhetssatsningar på forskning som huvudsakligen bärs upp av kvinnor kan det kännas som ett svek med minskad samhällsstyrning. Det är viktigt att dessa aspekter blir ordentligt utredda så att inte t ex jämställdhetsarbetet enbart bygger på ideologiska motiv utan också vilar på fast kunskapsgrund och att nedtonad prioritering av genusforskning leder till försämrad representation för kvinnor på universitetens högsta forskningstjänster 28. III Aktuella behov av satsningar Genom kontakter med olika aktörer däribland samtliga Centra/forainrättningar/genusinstitutioner 29, företrädare för Vetenskapsrådet och dess Genuskommitté, Företrädare för Fas och Vinnova, Regeringskansliets enheter för forskning och jämställdhet, Högskoleverket, referensgruppen för Genusperspektiv 30, olika enskilda forskare, politiska och forskningsrelaterade NGOs etc - och i sammanvägning av synpunkter som lämnats under flera styrelsemöten i Nationella sekretariatet för genusforskning, lämnas nu följande synpunkter för regeringens satsningar på genusforskning, där det för det första är viktigt att hålla fast vid jämställdhetsmotivet som politiskt motiv för satsningarna på integrering av genusperspektiv som i sin tur medför genomgripande förändringar i forskningens föremål och inriktning över hela linjen. Genusforskning och jämställdhetsarbete hör ihop men är förstås inte samma sak 31 Samtidigt bör det bli mera tydligt hur detta motiv skall klargöras så att inte begreppsliga sammanblandningar fortsätter att finnas i. de politiska direktiven. För det andra bör genusforskningens prioriterade ställning bibehållas i regeringens direktiv (regleringsbrev) till universitet och högskolor, forskningsfinansiärer och andra forskningsrelaterade myndigheter och för det tredje är det viktigt att få nämnda instanser att aktivt medverka i utvärderingen av hur dessa direktiv följs. I det följande prioriteras fyra olika områden för regeringens forskningspolitiska satsningar på genusforskning, nämligen: 1) Fortsatt statligt stöd till den institutionella uppbyggnaden av genusforskningsmiljöer vid universitet och högskolor. Det krävs särskilda medel för att om möjligt bygga ut och stabilisera de hitillsvarande satsningarna 32. Universiteten bör själva avgöra hur 27 Se t ex Li Bennich-Björkmans studie Överlever den akademiska friheten? en intervjustudie av svenska forskares villkor i universitetens brytningstid utrgiven av Högskoleverket Andelen kvinnliga professorer har ju hittills fått stå som symbol för framgången i universitetens jämställdhetsarbete. Genusforskningen har i relativt stor utsträckning, direkt och indirekt, svarat för utökningen av kvinnor på dessa poster. 29 Synpunkter finns dokumenterade i Protokoll från Flerforamöte i Göteborg 16 juni Synpunkter finns dokumenterade i Minnesanteckningar från möte med Genusperspektivets referensgrupp 13 maj Se t ex begreppsutredningen i Eva Marks preliminära rapport Genusforskning, jämställdhetsarbete och forskningens frihet. 32 Se t ex genusprofessorerna skrivelse där de bl a pekar på vikten av dels utbyggnad av nya genusprofessurer och permanentning av de tidsbegränsade doktorand- och forskarassistenttjänsterna, liksom i intervjun med 8

9 genusforskningen integreras i universitetsorganisationen. Den dubbla strategin och/eller de två spåren i integreringen av genusforskningen det inter- respektive intradisciplinära är en fråga för lärosätena att ta ställning till när de lägger ut utbildnings- och forskningsuppdrag. För dessa uppdrag krävs ändamålsenlig infrastruktur i form av lokaler och bemanning. I universiteten uppdragsbeskrivningar skall framgå hur man tänkt sig bedriva den genusvetenskapliga verksamheten. I regleringsbreven bör också regeringen trycka på stödet till vad som kan benämnas genussvaga miljöer. Universiteten bör se över genusforskningens ställning med utångspunkt vilket behov det finns av särskild stöttning i ämnen där genusforskningen är svagt utvecklad. Här krävs exempelvis stöd till särskilda institutioner (centra/fora mm) dvs med grundutbildning, magisterprogram och forskarutbildning som vill satsa särskilt tillskapandet av forskningsmiljö för forskare/doktorander som får otillräcklig hjälp och stimulans vid sin egen institution, forskarskolor med inriktning på genusperspektiv inom teknik, naturvetenskap och medicin, universitetsövergripande genuspedagogiska ansträngningar för integrering av genusperspektiv i undervisning o forskning intensifierat jämställdhetsarbete för att bana väg för genustänkande 2. Fortsatt öronmärkning av forskningsmedel till genusforskning genom Vetenskapsrådet. I regeringens regleringsbrev bör framgå hur Vetenskapsrådet och övriga forskningsfinansiärer arbetar för att prioritera genusperspektiv i de forskningsmedel som beviljas och hur dessa prioriteringar utfallit i den faktiska fördelningen av forskningsmedel, liksom också hur forskningsråden arbetat med. Det interna arbetet för att höja genuskompetensen i de enskilda ämnesråden. Stärkande av genuskompetensen i forskningsråd samt uppmuntra tillskapande av beredningsgrupper för ansökningar i genusforskning. Regeringen bör också överväga hur man skapar och finansierar en övergripande genusforskningskommitté för att stärka samarbetet kring genusforskningens frågor och gemensamma strategier för att främja genusforskningsfältet. 3. Det krävs också vissa övergripande insatser för att förstärka arbetet med koordinering av regeringens satsningar på genusforskningen och genusperspektivens integrering i all forskning. Det krävs ytterligare resurser för dokumentation, koordination, opinionsbildning, utvärdering, kommunikation och samverkan kring arbetet med integrering av genusperspektiv. Nationella sekretariatet för genusforskning behöver förstärkas med resurser för att säkra överblicken över ett växande forskningsfält, öka sina satsningar på modern informationsspridning samt arbeta med nya arbetsuppgifter som har att göra med forskningspolitikens internationalisering som bl a innebär att stimulera svenska genusforskare att söka forskningsmedel inom EU. Eftersom jämställdhetspolitiken i hög grad burit fram satsningar på genusforskning/ genusperspektiv och dessa satsningar på många splittrats upp i generella till intet förpliktande (?) direktiv inom alla politikområden borde det också ligga i genusforskningens intresse att jämställdhetsinsatserna blir bättre koordinerade. En professor Barbara Hobson i nr 1 av Genusperspektiv där hon uttrycker stor oro för diskontinuiteten i de statliga satsningarna på genusforskning. 9

10 övergripande statlig myndighet, som den nya jämställdhetspolitiska utredningen väntas föreslå, borde kunna verka stimulerande på efterfrågan av bred kunskapsunderbyggnad från genusforskningsfältet. Den universitetsorganiserade forskningen skulle ha bättre möjligheter att möta ett ökat kunskapsintresse. Likaså finns det goda skäl att stödja kunskapsuppbyggnaden i form av resurscentra som föreslår i utredningarna om Genus på museum och om forsknings- och utvecklingsarbete för arbetet med misshandlade kvinnor 4. Regeringen bör även överväga en egen utredning om de statliga satsningarna på stödet till integrering av genusperspektiv i universitetens undervisnings- och forskningsorganisation samt i forskningsrådens arbete. Likaså bör i denna utvärdering särskild hänsyn tas till huruvida stödet till genusforskning är ändamålsenligt med hänsyn till förändringar och behov av genusforskning i ett internationellt perspektiv. Bilagor: 1. Protokoll från Flerforamöte den 16 juni Eva Mark, Genusforskning, jämställdhetsarbete och forskningens frihet, preliminär rapport (2004) 3. Verksamhetsplan för ett genusvetenskapligt kunskapscentrum ( ) 4. Halvårsrapporten Vad har en ny verksamhetsinriktning inneburit hittills? ( )Minnesanteckningar från möte med Genusperspektivets referensgrupp 13 maj Minnesanteckningar från möte med Genusperspektivets referensgrupp 13 maj