En salig blandning. En undersökning av policyn för Frälsningsarméns. tidning Stridsropet
|
|
- Rolf Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Södertörns högskola Institutionen för kommunikation, medier och it. Magisteruppsats 15 poäng i journalistik. Vårterminen Magisterprogrammet i Journalistik. En salig blandning. En undersökning av policyn för Frälsningsarméns tidning Stridsropet Av: Gunnar Nygren Handledare: Jöran Hök Examinator: Elin Gardeström
2 Abstract Detövergripandesyftetmeddennauppsatsharvaritattundersökavilkafaktorer sompåverkarutformningenavfrälsningsarménstidningstridsropetövervisstid, samthurtidningenspolicystyrtdetredaktionellaarbetetdessutomharjagförsökt visavilketutrymmechefredaktörenharattpåverkainnehålletochvilken ledarskapsstildennetillämpat.medhjälpavbådekvantitativinnehållsanalysoch kvalitativaintervjuerundersöksstridsropetunderfyraolikachefredaktörer,vilken typavartiklarsompublicerassamthurdefyrachefredaktörernaförhållersigtill denavägarenfastställdapolicyn.resultatetanalyserassedanfrämstmedhjälpav AnderssonOdéns(2001)teorieromredaktionellpolicy.Resultatetfrån intervjuernavisarattchefredaktörernaföljerdenövergripanderedaktionella policynsomärnormförallafrälsningsarménstidningarmednamnetstridsropet (engelskawarcry)överhelavärlden.iintervjuernaframkommerävenattvarje chefredaktörharrelativtstorfrihetattutformainnehålletitidningenefteregna intentionerochintressen.denkvantitativaundersökningenvisardockattmanär relativtförsiktigtmedattutnyttjamöjlighetenatttauppdetsommanuppfattarsom tabu belagdaämnensomskilsmässor,aborter,homosexualitetochsexföre äktenskapet.slutsatseniundersökningenärattchefredaktörernaföljer FrälsningsarménspolicyförtidningenStridsropet,delsdentraderadefrånhögsta ledningenilondonsamtdenfrånledningenisverige.undersökningenvisaräven attchefredaktörenharganskafriaramarattsjälvutformaochpåverkainnehålleti tidningen,menattansvarigeutgivenintetvekarattingripaochkrävaändringav artiklarsommaninteansersvaramotpolicyn,somblandannatinnebärattman inteskalltapartipolitiskställning. 1
3 Innehållsförteckning 1. Inledning 1. 1 Stridsropet en tidning som har förändrats Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsning Disposition Teori & Tidigare forskning Tidningars policy Alla har en policy Redaktionell policy förebygger konflikter Journalistens förhållningssätt till sina läsare Framgångsrikt ledarskap Framgångsfaktorer Sammanfattning av teorier Författarens position Metod Kvantitativ innehållsanalys Genomförande kvantitativ innehållsanalys Kvalitativa intervjuer Genomförande av kvalitativa intervjuer Intervjuade i undersökningen Redaktionell text Val av frågor Etiska aspekter Validitet och reliabilitet Resultat Har Stridsropet en policy? Hur speglar artiklarna under varje chefredaktör tidningens policy? Hur påverkar chefredaktörernas intressen innehållet? Chefredaktörernas kontakt med läsarna Chefredaktörernas syn på läsekretsen Chefredaktörens ledarskap Analys Förållande till policyn
4 6.2 Följs policyn Chefredaktörens mål med tidningen Chefredaktörernas kontakt med läsarna Ändras det redaktionella innehållet? Större förändringar Slutdiskussion Chefredaktören påverkar innehållet Förslag till vidare forskning Källförteckning Tryckta källor Icke tryckta källor 50 Bilaga 1. Intervjufrågor till chefredaktörer. 51 Bilaga 2 Intervjufrågor till chefsekreteraren, Frälsningsarmén i Sverige 52 Bilaga 3 Intervjufråga till tidigare reporter vid Stridsropet. 52 Bilaga 4 Intervjufrågor till Philip Halcrowe 53 Bilaga 5 Intervjufrågor till Bert Åberg.53 Bilaga 6 Kodschema.54. 3
5 1. Inledning 1.1Stridsropet en tidning som har förändrats och anpassats FrälsningsarménstidningStridsropetärenavdeäldstaideellatidskrifternai Sverige.Denutkommermed4.000exemplarvarjemånad.Tidningenhar1.400 prenumeranter.restenavupplagansäljsavfrivilligapågatorochtorg. Prenumerationsprisetär360kronorförenhelårsprenumeration.De1.400 prenumeranternafårtidningenhemskickadibrevlådanvarjemånad.deresterande 2.600exemplarensäljsgenomFrälsningsarmenskårer,somharensåkallad kårprenumeration.detinnebärattmanabonnerarpåettvalfrittantalexemplar varjemånadochbetalartjugofemkronorperexemplar.kårernatarsedandetpris somärtrycktpåtidningen,detvillsägatrettiokronor.upplaganharminskat betydligtfråndetförstaåretsomundersöksidennauppsats,år2000.dåvar utgivningsfrekvensentjugofemnummerperårmottolvår2012. Prenumerationsprisetår2000var395kronorförenårsprenumeration,och upplagan20.000exemplar.år2007varupplagan6.000exemplaroch prenumerationspriset450kronorförenårsprenumeration.attdetvaritsåstor nedgångiupplaganberorihuvudsakpåattkårerna(församlingarna)dragitnedpå sinakårprenumerationer.orsakentilldettaär,attmanheltenkeltintefår medlemmarnaattställauppochsäljatidningenpåtorgochgator.degamlatrofasta tidningsförsäljarnaförsvinnerdenenaefterdenandra,antingengenomdödsfall ellerattmantyckerattmanintelängreorkarståuteochsäljatidningen. 4
6 Iförlängningenserdetutsomomtidningenförvandlastillenrennättidningom upplagenedgångenfortsätter. Jagtroratttidningenärnedlagdomcirkafemår,då intäkternaharminskatförvarjeår,ochtryck ochportokostnadernabaraökar (AndersÖstman,chefredaktör2007). Tidningenskostnaderförtryckochdistributionär50.000kronorpermånad.Vilket blir kronorperår.intäkternaundersammatidärcirka1miljon kronor.överskottetskallbetalalönerochutgifterförenredaktionpåfem journalister. De somfinnskvarnärderörligakostnadernabetaltsräckerintetilldetta, utantidningengick2011medenförlustmed kronor.nuvarande chefredaktörenbertåberg,anserinteattdetfinnsutrymmeatthöja prenumerationsprisellerlösnummerprisår2013,varförförlustendettaårkommer attbliännuhögre,ochorganisationenfrälsningsarménfårskjutatillpengar. Lägganedtidningenellergöraomdentillennättidning,kaninteFrälsningsarméni Sverigeensamtbeslutaom,utanmåsteisåfallhaettgodkännandefrån InternationellahögkvarteretiLondon. (JohnnyKleman,chefsekreterare, FrälsningsarméniSverige) StridsropetberättaromFrälsningsarménssocialaochandligaverksamheti Sverige,plusattmanalltidharettpersonporträttavenintressantperson.Självhar jagsetthurdetredaktionellainnehålletförändras.vadberordetpå?hartidningen enredaktionellpolicysomdenföljer,ochvemharisåfallbeslutatomden?nuhar jaggjortenstudieavrelationenmellanutgivarenspolicyochchefredaktörernas journalistiskaambitioniensvenskorganisationstidskrift.somfallstudieharvalts tidskriftenstridsropet. 5
7 1.2Bakgrund Frälsningsarmén. FrälsningsarméngrundasavWilliamBoothiLondon1865.TillSverigekommerden kristnarörelsen1882,ochhannaouchterlonyblirfrälsningsarménsförstaledarei Sverige.IdagharFrälsningsarmén6.000medlemmar,350fastanställdapastorer (officerare)och116församlingar.frälsningsarménbedriverettomfattandesocialt arbeteisverige,medöppensocialvårdpåett20 talställen. ( rörelsenstidningstridsropetochgavutdenvarjevecka.dessengelskaförebild heterthewarcryochstartadesavwilliambooth1879.tidningsförsäljningenpå gatorochkrogarilondonutgjordeenbetydandeinkomstkälla,ochförsörjdede engelskafrälsningsofficerarnaunderslutetav1800 talet.(murdoch1994,s.143) StridsropetutkommedsittförstanummeriSverige1883.Tidningenärsedan2009 månadstidningmed12nrperår.stridsropetgesutipappersupplagamencirka hälftenavdetredaktionellainnehålletbrukarpubliceraspåfrälsningsarméns hemsida,enveckaefterutgivning.( chefredaktörplusfyramedarbetaresomsvararförcirka80%avdetredaktionella innehållet.defemsenastechefredaktörernaharvaritrolfroos,alfgunnarbrodd, EvaKlemanochAndersÖstman. 1.3 Syfte och frågeställningar SyftetmeduppsatsenärattundersökavilkafaktorersompåverkatStridsropets utformningunderenvisstidunderloppetavfyrachefredaktörer.undersökningen undersökerocksåvilkeninverkanuttaladochouttaladpolicyharpåtidningens utformningsamtvisavilkenledarstilrespektivechefredaktörtillämpat. Frågeställningar: *Hurförhållersigchefredaktörernatilltidningenspolicy? *ÄndrasinnehålletiStridsropetvidbyteavchefredaktör? 6
8 *Vilketutrymmeharchefredaktörenattpåverkainnehållet? *Hurhållertidningenkontaktmedläsarna? *PåverkarFrälsningsarménsledninginnehålletitidningen? *Vilkentypavledarskapharchefredaktörenutövat? 1.4Avgränsning. JagharavgränsatmigtillattintervjuafyratidigarechefredaktörerförStridsropet. Treavdemärpensionärerochenharentjänstsomsektionschefinom Frälsningsarmén. JagharävenundersöktvilkaartiklarsompubliceratsiStridsropetunderen tremånadersperiodförvarjechefredaktör.tidningensutgivningsfrekvensunder dentidenharvaritveckoutgivningfördetvåförstachefredaktörerna,rolfroosoch AlfGunnarBrodd.Närchefredaktörnummertre(EvaKleman)tillräddeändrades utgivningsfrekvensentillvar14:edag.dockstartadesenmedlemstidningsamtidigt medattchefredaktörnummertreiundersökningentillträdde.denna medlemstidningfickävendenenutgivningsfrekvensvar14:edag. 1.5Disposition Iuppsatsenredovisasförstövergripandeteorierom1.Redaktionellpolicy, 2.Journalisterochderaspubliksamt3.Framgångsriktledarskappåtidningar.Där ingårävenavsnittomtidigareforskninginomtidningsområdet. Efterdetföljerettavsnittomhurjaggåtttillvägaochmetodersombeskriverhur denkvantitativaochdenkvalitativaundersökningenharutförts.därpåredovisas studiernasresultat.uppläggetärattjagredovisarvilkaområdenvarjechefredaktör prioriterar,medkommentarer.därefterbeskriverjagutfalletavintervjuernasom tarfastapåbeskrivningavdenredaktionellapolicynochhurchefredaktörerna ställersigtillägarenspolicy.iundersökningenbeskrivsävenchefredaktörernas ledarstilochvilkaförändringardegenomförtförtidningensredaktionella utformning. 7
9 2. Teori & Tidigare forskning Idethärkapitletpresenterarjagtreteoriersomharvaritrelevantaför undersökningen. Jagharvaltteorieromredaktionellpolicyochhurdetslårigenompådet redaktionellainnehållet.dettabildarramkringfråganomstridsropetspolicy. Teorieromjournalisternasförhållningssätttillsinaläsareochteorierom framgångsriktledarskapgerenbakgrundtillattförståhurdefyra chefredaktörernasvalavredaktionellaartiklar. 2.1Tidningarspolicy TomasAnderssonOdénsavhandlingvidGöteborgsUniversitet(Redaktionellpolicy omjournalistikensmålochinriktningisvenskdagspress2001),utgörfördenhär uppsatsenettavdeteoretiskaunderlagen Alla har en policy, uttalad eller outtalad Allatidningarharenredaktionellpolicy.Medpolicymenasreglerförhur journalistikenskallbedrivas,(anderssonodén2001)varesigdenuerkännerdet ellerejskrevdenamerikanskesociologenwarrenbreedpå1950 talet.breed menadeattallatidningarhadeenlinjeförhurderasredaktionerskulleförhållasig tillpolitikochandraföreteelserisamhället,somtillexempeltillintervjupersoner. DetsomvarutmanandeiBreedspåståendevaratthanintebarasyftadepå tidningarnasledarsidor,utanpåtidningensomhelhet.(breed1955).breed betraktarpolicysomenformavriktlinjerfördenjournalistiskaverksamhetenoch densomläggerutkursenärtidningensutgivare.istridsropetsfallärdet organisationenfrälsningsarménsomärutgivareochläggerutriktlinjenför tidningenspolicy. 8
10 Närdetgällertidningsutgivandetinnebärpolicynattdenkaninnehållariktlinjer sombegränsarjournalisternasmöjligheterattgöraegnabedömningar,menäven tidningsläsarnas,intervjupersonernasochannonsörernasmöjlighetattpåverka tidningensverksamhet.närdetgällerentidningsredaktionärdetutgivaren,den somägertidningensomläggerfastdenredaktionellariktlinjen.(anderssonodén 2001,s.29). Konkretapolicydirektiv. AnderssonOdéngerexempelpåhandfastakonkretapolicybeslutsomstyr redaktionenförentidning.ettärattconnecticutsstörstajudiskatidning(upplaga exemplar)år1994meddeladeattdeninteskullepubliceranyheterom giftermålmellanjudiskaochickejudiskamedborgare.ienglandväckte tabloidtidningennewoftheworld(nedlagd2011,efterenavlyssningsskandal) uppmärksamhetgenomattoffentliggöranamnochbildpådömdapedofilerefterett policybeslutavchefredaktören.(anderssonodén2001,s.31). Sättetattkommunicerariktlinjerfrånägaretillredaktionvarierar. Detkanvaraunderförståddpolicy,somsignalerasgenompådetsättreportrarnas artiklarvärderas,exempelvisgenomstorbildbyline.denkanävenvaradirekt nedskrivenochpublicerad,somdagensnyhetergjordeden20februari1998. Därmansägeratt DagensNyheterskaienlighetmedsintraditiongöraenbred kvalitetstidning,somfungerarsomsverigesviktigastesocialaochdemokratiska torg. Vembeslutarompolicyn? Oftaärdetsåatttidningarnashögstacheferharvaltsutavägarna.Avsiktenäratt deskickligtskallföreträdaderaspublicistiskaintressen.justdennamaktattkunna tillsättahögstachefernasomexempelvischefredaktör,görägarnatill tidningsföretagensviktigastemaktfaktor.(anderssonodén2001,s.37).nublirofta denredaktionellapolicynenkompromissmellanägarnasochjournalisternas åsikter. Möjligtärattpolicyniblandkanbetraktassomettförsökfrånägarnassidaatt övertalajournalisternaattagerapåettvisstsätt(anderssonodén2001,s.49) 9
11 Ompolicyndäremotensidigtupprättasavägarenblirdenettdirektiv.Ännuvärreär omdenkompletterasmedsanktionermotdensombrytermotreglerna,exempelvis omplacering,blirdenettinstrumentförmaktuktövning.(anderssonodén2009,s. 49) Enskriftligellerenmuntligpolicy? TomasAnderssonOdénfrågade91redaktionscheferpåsvenskadagstidningarom detförekomskriftligellermuntligpolicyförredaktionen. Avdetillfrågadeuppgav45styckenattdetpåderastidningarfannsdetnågonform avmuntligellerredaktionellpolicy.endast19redaktionschefersägerattdet varkenfinnsskriftligellermuntligpolicyochavdessavardetfyratidningarsom arbetademedattförsökautformaenpolicyunder Destoratidningarnamedupplagaöver80.000harallaenskrivenredaktionell policy.däremot,blanddesmåtidningarnamedenupplagamindreän15000 exemplar,saknardeflestaenskriftligredaktionellpolicy.(anderssonodén2001,s. 64). Policydokumentetsform AnderssonOdénfick45tidningsföretagattlämnautsinapolicydokumentoch kategoriseradederasformenligtföljande: Policynbeskrivenikortapunkter20%9st Policynbeskriveniföreskrivandetext27%12st Policynbeskriveniresonerandetext49%22st Annat4%2st Bådestoraochsmåtidningarhadepolicydokumentipunktform. Exempelpådetta. Tidningenska: Varabästpånyheterochfördjupning Varaledandeopinionsorgan Varaoberoendegranskare 10
12 Hahögstakvalitetpåutformningochpresentation. (AnderssonOdén2001,s.82) Flertaletpolicydokumentvardockutformadesomlöpandetextavolikaslag. Exempelpåsådan,därmodellenföreffektivareresursanvändningdiskuteras: Iförstahandskavåraegnaresurseranvändastilllokalanyheter,iandraandtill bevakningarinomdetyttrebevakningsområdet.utöverdettaskallnyhetsbyråer användasförbevakningavomvärlden.degeografiskagränsernaförreportageresor utgörsavyttrebevakningsområdetsålängedetfinnsenvälmotiveradlokal nyhetsvinkeliuppdraget. (AnderssonOdén2001). Policydokumentensteman. Deområdensompolicydokumentenpådeundersökta45dagstidningarna handlaromärsexteman: Deär1.Redaktionensställning,2.Redaktionensuppdrag,3.Derasstrategi, 4.Redaktionelletik,5.Redaktionensarbetsmetoderoch6.Reglerför redaktionernasinrearbete. (AnderssonOdén2001). Ävenuppgifteromhurredaktionenskallförhållasigtillägarnafinnsienstordelav tidningarnaspolicydokument.vanligtvisärdetattredaktionernaskallståfriaemot ägarna. NutarAnderssonOdénuppfråganomatttidningsägarenkankommaikonfliktmed professionellayrkesutövareominriktningavverksamhetenochsägerattdetärett välkäntsociologisktfenomen,somärgiltigtitidningsbranschen.allajournalister villinteföljadereglersomformuleratsavägarnaochpåtidningarmedsvag förankradpolicykanreportrarförsökabedrivaenegenjournalistik. (AnderssonOdén2001,s.294). AnderssonsOdénsundersökningav45policydokumentsomformuleratsav tidningsägareellerchefredaktörerkanhastorbetydelsefördetredaktionella 11
13 arbetet.policydokumentetangerriktlinjersommanharskälattantaatt redaktionensledningvillfölja.omledningenäreffektivochharpersonalens förtroendepåverkasjournalistikenidenriktningsompolicynanger.(andersson Odén2001,s.295).AnderssonOdénsundersökningharstorbetydelsefördenna undersökning,dåjagutgårifrånhansfrågoromredaktionellpolicyochfrågarfyra avtidningenstidigarechefredaktörerochennuanställdoperativchefinom Frälsningsarménomjustförekomstenavskriftligellermuntligpolicy Redaktionell policy förebygger konflikter Journalistförbundethargettutenskriftomorganisationstidningar. (Journalistförbundetsriktlinjerförorganisationstidningar2005) Därsägsföljande: Motbakgrundavdendiskussionsomförtsomorganisationstidningarsställning villjournalistförbundeterinraomsinprincipiellainställningtill organisationstidningarochideellatidskrifter. Journalistförbundetsuppfattningärattdenorganisationsomgerutentidning måsteharättattbestämmatidningensinriktning,målochsyfte.samtidigtmåste varjedemokratiskorganisationtålagranskning,bådeavdenegnaorganisationen ochavdessomvärld.dettakräverettförtroendefulltsamarbetemellan organisationensledningochredaktionen. Ettsättattförebyggamissförståndochonödigakonflikterärattorganisationenoch chefredaktörenäröverensomenövergripandepolicyförtidningensinriktning. Detärsjälvklartattdensomföreträderenorganisationstidningmåstedela organisationensvärderingar.likasjälvklartmåstechefredaktörengaranterasden självständighetsomuppdragetsomansvarigutgivarekräver.chefredaktörenska varaendelavredaktionen.barasåkantidningenstrovärdighetochansvarinför medlemmarnaupprätthållas,sägerjournalistförbundetsordförandeagneta Lindblom.(Journalistförbundetsriktlinjerförorganisationstidningar2005). NärdetgällerFrälsningsarménstidningStridsropetärchefredaktörenchefför redaktionen.ansvarigutgivareärdockfrälsningsarménschefisverige. 12
14 Detinnebärattdensomharytterstabeslutanderättenomvadskallståitidningen harintechefredaktörenutanansvarigeutgivaren. Tillfrågadefemchefredaktörersägersåhäromdentudelningen: Ingaproblem,jaghadefullfrihetattbestämmainnehålletitidningen.Ledningen varaldriginneochpetadeitidningen.ledningenstoppadealdrignågonartikel. (RolfRoos) Kändeattjaghadeledningensförtroende,fickaldrignågonartikelstoppadav ansvarigeutgivaren.detvarenfrihetunderansvarsommittredaktörskapinnebar. (Alf GunnarBrodd). Kändeattjaghadefullfrihetattformatidningensomjagville,enfrihetunder ansvar. (EvaKleman). Liteproblematiskt,jagärdenendeavdefyrachefredaktörersomduintervjuat somfåttartiklarstoppadeavansvarigeutgivaren.detvaritvåfallledaresom ansågsförpartipolitisktvinklade.destöddesocialdemokraternaspolitikpådet familjepolitiskaområdet.skullegärnaseattchefredaktörenävenvaransvarig utgivare. (AndersÖstman) Journalistens förhållningssätt till sina läsare. UlrikaAnderssonsavhandlingvidGöteborgsUniversitet(Journalisterochderas publik förhållningssättblandsvenskajournalister2009,)kanävenidenhär uppsatsentjänasombakgrundtillchefredaktörernasförhållningssätttillsinaläsare. Ulrikasägerisinavhandlingattviljanattlyssnatillläsarnaharblivitstörremed åren.antaletaktivitetersomsyftartillattdialogenmellanjournalisterochläsarna harökat.studierharvisatattredaktionsledareuppfattardialogenmedläsarnasom mycketviktigochdeflestaredaktioneruppmuntrarläsarnaattmejlainochtycka tillomochkommenteraartiklarpåwebben.(andersson2009,s.48). NärdetgällerStridsropetinfördesenkommentarsfunktionpåFrälsningsarméns hemsidaförst2012.tidigarevarendamöjlighetenattyttrasigöverinfördaartiklar attringa,mejlaellerskrivabrevtillredaktionen.initiativettill kommentarsfunktionentogsavtidningenswebbredaktör.ingenhadetänktpåden 13
15 möjlighetentidigare.nufinnsmöjlighetattkommenterainlagdaartiklarfrån StridsropetpåFrälsningsarménshemsida.( chefredaktörerbetonarävenviktenavattökajournalisternaskännedomomvilka frågorsomärviktigaförläsarna,förattkunnaerbjudaensåintressantproduktsom möjligt(andersson2009,s.49).nuifrågasätterulrikaanderssonivilken utsträckningenökadpublikorienteringledertillenreellförändringavtidningens innehållelleromdentypenavförändringarendastäravmerkosmetiskkaraktär. Satsningarpåredaktionellaförändringarsomgjortsutifrånläsarnassynpunkterär ettsättattfåläsarnaattkännasigbetydelsefulla.förattengenomgripande förändringskallkunnaskemåstehelaredaktionenändrasittförhållningssätttill läsarna,vilketkantamycketlångtid.(andersson2009,s.50) Framgångsrikt ledarskap. MonikaDjerf PierreochLennartWeibullvidGöteborgsUniversitethar följtframgångsrikatidningsledareförfemlandsortstidningarförattskildra vadsomutmärkerettframgångsriktledarskapförentidningsledare. StudienharpubliceratsundernamnetLedarskapiframgångsrikatidningsföretag. Tidningshistorienärfullavmyterochflerahandlaromlegendariskachefredaktörer ochmytenharbyggtsuppkringderasbanbrytandeprofessionellainsatser,unika personegenskaperochavgörandeinflytandepåeftervärlden(djerf Pierre&Weibull 2009).Förattförklaravadframgångenberorpå,utgårförfattarnafrånett kulturperspektivochmenarattfleraavnyckelbegreppenitraditionellmanagement ochledarskapsforskningmåsteproblematiserasochkanskeomdefinieras.detgäller begreppsomledarskap,strategi,målochframgång.denklassiskamodernasynen påstrategitillexempelattstrateginärettredskapförledningenattutforma organisationenifrågasätts.(djerf Pierre&Weibull2009). OrganisationsforskarenKarlWeickmenaratthandlingskaparstrategi.Strategierär någotsominteutformas,utaniställetuppfinnermandemiefterhand.hurman handlariorganisationerutvecklasgenomettaktivtexperimenterandeoch tillfälligheter.blirexperimentenframgångsrika,beskrivsdesenaresomstrategier. 14
16 WeickutgårblandannatfrånforskarenEdwarddeBonosbeskrivningavstrategi somgoodluckrationalizedinhindsight(weick,2001). Tidningsledarensroll IntressantiDjerf PierreochWeibullsundersökningärattdepresenterarslutsatser omledarskapetsbetydelseförentidningsutveckling.tidigareledarskaps och managementforskningharvisatattdetärsvårtattknytaledaregenskaperoch ledarskaptillresultat.studierisverige,danmarkochnorgenärdetgäller tidningsledaresstrategierochegenskapertalarsnarastförattledarskapethar förhållandevislitemedtidningarnasframgångattgöra.(djerf Pierre&Weibull 2009).Iställetärdetenhelradandrafaktorer,inteminststrukturellasådanasom harinverkatpåvilkatidningarsomnåttframgångrespektivemisslyckats. Vadhardådeframgångsrikatidningarnagemensamt? Jo,deharvarittillräckligtmarknadsorienteradeochtillräckligtpopuläratillinnehåll ochformföratttilltalaentillräckligtstorläsekrets.deharvaritinnovativanärdet gällertidningensutveckling.medandraordhardevaritförändringsbenägna. Fördetförstaharchefredaktörernavaritkompromissvilligaochbereddaattge utrymmeförandrapersoneriledningensomvelatmodernisera.fördetandrahar deframgångsrikatidningarnakunnatbalanseradejournalistiskaochekonomiska aspekternaavtidningsutgivningen.ävenomolikatidningsledareharlagtolika tonviktochgjortolikaprioriteringarhardeiallafallhaftentillräckligekonomisk ochjournalistiskmedvetenhetförattskapabärkraftigtidningsverksamhetsom tilltalarbådeläsareochannonsörer.iövrigthartidningsledarnahaftmycketolika ledarstilar.deharvaltolikavägarsomallavisatsigledatillframgång.engenerell slutsatsärdärförattdenintefinnsenendatypavframgångsrikttidningsledarskap utanfleraolika.(djerf Pierre&Weibull2009). VadkanmannudraförslutsatseravDjerf Pierre&Weibullsundersökning? Främstatttidningarmåstevarabereddapåattständigtgöraförändringarföratt överleva. Detkanvaraattgåöverinyttformat,frånfullformattilltabloid.Attgöraomlayout, 15
17 satsamerapåbildjournalistik,bytapapperskvalitet,ändrainriktningpådet redaktionellainnehållet.enskildatidningsledarekanfattabeslutsomkanbli avgörandeförtidningensöverlevnadochframgång.((djerf Pierre&Weibull,2009) Framgångsfaktorer ITeori&Tidigareforskningharjagvaltattsepåforskningomframgångsfaktorer förentidskrift.detämnetgerenbakgrundtillhurstridsropetharutvecklatsunder defyrachefredaktörerjagharintervjuat.dåtidningenharförändratsunderde senastetjugoåren.denc uppsatsvidhögskolaniboråsfrån2008,somjaghar tittatpåhetertidskriftensvägtillframgång Framgångsfaktorerför specialtidskrifterurettmarknadsorienteratperspektiv.(andersson,thörn&unger 2008).Författarnahargjortenkvalitativstudiemedsjuintervjuerochidentifierat femframgångsfaktorerförattentidskriftskalllyckasnåframgång. Detär(1).engagemang,(2).starktropådenegnatidningen,(3.)designochlayout, samt(4)kopplingentillinternet.slutligenanserförfattarnaattdenverkliga framgångsfaktornär(5)densamhörighetsfaktorsomentidskriftkanskapatillsina läsare. 2.3Sammanfattningavteorier Vadfråndessaredovisadeteorierochtidigareforskningharjaganvänti undersökningenföratthittaanvändbaraperspektivtilldenavslutandeanalysen? IhuvudsakharjaginspireratsavAnderssonOden2001,Redaktionellpolicyoch avsnittetomägarinflytandetochsidornadärhanbeskriverhurredaktionsledningen kommunicerartidningenspolicy.plusavsnittetomövergripandemål.iulrika Anderssonsavhandling,Journalisterochderaspublik2009hittadejagintressanta påståendenomkontaktmedläsekretsenikapitletpublikkontaktoch publikinflytande.avslutningsvissågjagvidläsningenavdjerf Pierre&Weibulls undersökningledarskapiframgångsrikatidningsföretag2009vilkafaktorersom ärviktigaförattentidningskallutvecklas.denfråganutrederjagianalysenom förändringaridetredaktionellainnehålletförstridsropet. 16
18 Vadjagtaruppochanalyseraridennaundersökningär1.Ägarinflytandet (relationentillägarna)påtidningen,hurdetgörsochmedvilkamedel.härharjag hämtatidénfrånanderssonodén(2001),somisinundersökningvisarattpådet sättsompolicynbeskrivsiskrivnadokumentförolikatidningarstårredaktionerna inågonformavberoendeförhållandetillägarna.(anderssonodén2001,s.153)här anserjagdetärviktigtattbeskrivaomdetfinnsnågonformavberoendeförhållande somgörattredaktionenärmerbenägenatttahänsyn.2.relationertillpubliken (läsarna).härharjaginspireratsavulrikaanderssonsavhandlingjournalisteroch deraspublik2009.därsägerhonattfråganomjournalisterspublikkontakterkan sägasutgöratvåolikadimensioneravrelationenmellanjournalisternaochderas publik.delshandlardetomgradenavpublikkontakterochjournalisternaseget intresseavattuppehållanågonformavdialogmedsinaläsare.attjagtarupp kontaktermedläsekretseniundersökningenberorheltenkeltpåattulrikaisin undersökningredovisarattansvarigautgivareavtidningaranserattpublikens inflytandeharblivitstörresedanmittenav1990 talet.(andersson2009,s.156). JagharvaltattundersökakontakterochinflytandefrånStridsropetsläsareutifrån dettapåstående. 3.Chefredaktörernasförhållandetilltidningenspolicy. Återigenhamnarviifråganomrelationentillägarnaochidéntilltematom chefredaktörernaochpolicyharjaghämtatfrånanderssonodénsavhandling Redaktionellpolicy2001,specielltavsnittet Attkommunicerapolicy.Där AnderssonOden,visarhurpolicynkanexisteraiolikaformerochinnehålletkan varabådeövergripandeideologisktochmyckethandfastochkonkret.(andersson Oden2001,s.31) Dettaperspektivpåtidningspolicyanserjagäranvändbartiminundersökning. 4.Chefredaktörernasmålmedtidningen.Härharjaganalyserathur chefredaktörernasegnamålpåverkarinnehålletistridsropet. DettatemaharjagävendetfåttfrånAnderssonOdénsavhandling2009därhan låterfyraredaktionscheferrangordnafyraslagsredaktionellauppgifterefter angelägenhetsgrad.dessavar1.opartisknyhetsförmedling.2.arbeteför politiska/ekonomiskamål.3.höjasamhälletsallmännabildningsnivå.4.maximera 17
19 tidningensupplaga.(anderssonodén2001,s.71).vidläsningavdettatycktejagatt detvarsåintressantattjaggenastappliceradedetpåminegenundersökningföratt sevilketmålrespektivechefredaktörsattefrämstochhurdetpåverkadeinnehållet. 5.Förändringaravredaktionelltinnehåll.Chefredaktörernavillsättasinegen prägelpåtidningenochgärnagöraförändringar.detärendelavdetredaktionella ledarskapet.skalldulyckasmedjobbetsomchefredaktörochbehålladinaläsare måsteduförändradetredaktionellainnehållet.undertemat Förändrasdet redaktionellainnehålletvidbyteavchefredaktör? harjagvaltattanalyseraoch beskrivavilkaförändringarvarjechefredaktörgenomför.varförharjagvaltdetta?i dettafallfickjaginspirationfrånmonikadjerf Pierre&LennartWeibulls undersökningledarskapiframgångsrikatidningsföretag2009.därvisar författarnaattdetärnödvändigtattomentidningskallöverlevamåstedenutveckla sinproduktochanpassadentillförändringariomvärlden.(djerf Pierre&Weibull 2009,s.19)Härvilljagvisagenomintervjuermedchefredaktörernavilka förändringardegjortavredaktionelltinnehåll,bådetextochlayoutföratttidningen skallutvecklas. 3.Författarensposition EnavanledningarnatillattjagvalttidningenStridsropetsomfallstudieärattjag själväranställdpåredaktionen.mestadelenavarbetstidenarbetarjagmed reportage,menskriverävenminikåseriertillsistasidan,samtarbetarendelmed prenumerations ochupplagefrågor.denpositionensomjagharpåtidningen innebärattjagharfullinsynidenekonomiskasituationen,dåallafakturor angåendedistributionochtryckninggårgenommig.kontaktenmedtryckeri,och fastställandeavupplagahållerjagäveni.fråganäromjagkanvaraneutralforskare nunärjagäranställd.detkantyckasproblematiskt.jagtillämpardejournalistiska metoderjaglärtmigunderkursen undersökandejournalistik påsödertörns högskola.fördelarnamedattvaraanställdärattjaglättfårchefredaktöreroch andraintervjupersonerattställaupppåbandadeintervjuer,e mailoch telefonintervjuer. 18
20 Likasåvetjagvariorganisationensekonomiskadatasystemjagskallhämta informationomupplagorochpriser,samtintäkter.nackdelenmedattvarainnei organisationenkanvaraattmaninteblirheltobjektiv,vilketjagsomforskarehela tidenmåstevaramedvetenom.iochmedattjagkanslutanärjagvillochinteär ekonomisktberoendeavanställningenpåstridsropetanserjaginteattjagäri någonberoendeställningmottidningen,utanärfriattläggaframävenfaktasom skullekunnabetraktassomobekväma.underarbetetharjagaldrigmöttsavnågon tystnad,ellerattmanförsöktglidaundannärjagställtfrågor.intehellerharnågon ifrågasattminundersökning.underjaktenpåtidningenspolicy,harjagdockmärkt attalltinteharvaritsåbradokumenteratinomorganisationen.nuvarande tidningsledninghardockbättratsigpådenpunktenochskrivitnedgrundläggande teseromredaktionellpolicy.dockhardetaldrigunderderedaktionsmötenvihar varjevecka,hänvisatstilldennaganskanyligennedtecknadepolicy.självupplever jagattvigörenhårtmalladtidning,somstyrstillstoradelaravchefredaktörens intentioner.dockfårvideltamedtankarochidéerunderdenårliga endagskonferensenförredaktionen,dåvifastställertemaförvarjenummerunder detkommandeåret.visstärdetenspeciellsituationattskrivaomdenegna arbetsplatsen,menfördelenärattduhelatidenärnäraundersökningsobjektet, genomtillgångtillredaktionellaochekonomiskadatasystem.detärlättattkolla fakta.dockgällerdetattvaramedvetenomattmanmåstehållaenobjektiv forskningsmässigdistanstillundersökningsobjektetochintebliförpersonlig. 4. Metod. Förattsevilkentypavartiklarvarjechefredaktörprioriterarharjaggenomförten kvantitativinnehållsanalysavartiklaristridsropetunderentidavtremånaderför aktuellchefredaktör.denkvantitativaundersökningenharsedankompletterats medkvalitativaintervjueravdefyrachefredaktörerna.dettaförattfåsvarpå fråganomvilkenpolicytidningenharochhurchefredaktörenserpåsittmålför tidningenochdessinnehåll.samthurhan/honserpåkontaktenmedsinaläsare, 19
21 ochhurhan/hontrorvadläsarnavillha.fråganomhurchefredaktörensjälvhar bidragittillavgörandeförändringavtidningenärocksånågotsomskallbesvarasi dekvalitativaintervjuerna. 4.1 Kvantitativ innehållsanalys Idenkvantitativainnehållsanalysenanalyserasartiklarunderentidavtremånader, iantaltidningarblirdetsexstyckenunderchefskapavvarochenavdefyra chefredaktörerna.totaltärdet277artiklar.genomdenkvantitativa innehållsanalysenkanjagbeskrivalikheterocholikheterförvarjeperiod(esaiasson &Gilliam2012)ochdraslutsatserhurvarjechefredaktörpåverkartidningens innehåll. Förattseettmönsteravlikheterellerattupptäckaavvikelsermellandeolika chefredaktörenaanserjagattmetodenkvantitativinnehållsanalysärenbrametod. Vadjagintekanseienkvantitativinnehållsanalysärvilkenpolicy,chefredaktören harsomnorm.intehellerkanjagsehurhan/honärsomledare elleromhan/hontagitgenomgripandebeslutomförändringavtidningen. Vidaresägerenkvantitativinnehållsanalysingetomförhållandettillläsarna,eller kontaktermeddesomsäljerellerläsertidningen.därförharjagvaltattanvända migavkvalitativaintervjuersomkomplementtillkvantitativaanalyser Genomförande av kvantitativ innehållsanalys. Efteratthavaltattanalyseraartiklaritidskriftenfrånenperiodavtremånaderför varjeintervjuadchefredaktörskapadejagettkodschema.dettavisadeendel svagheter,blandannatattdetinnehöllalltförmångavariabler.detkodschemasom användesinnehåller12variabler,därvarjehuvudvariabelutomenhartre undervariabler.densomavvikerharfyraundervariabler.(sebilaga6).närdet gällerantaletanalysenheter(artiklar)ärdetsammanlagt277stycken.år1990,76 st,år2000,92st,år2007,55stochår2008,49st.förklaringtilldenhöga frekvensen1990ochår2000ärattdåpresenteradesinternanyheterom 20
22 FrälsningsarméniStridsropet.År2007och2008hadedessaflyttatsövertillden nystartademedlemstidningen William. 4.2 Kvalitativa intervjuer. Idenhärundersökningensvaldejagattkompletteradenkvantitativa undersökningenmedkvalitativaintervjuer.kvalitativaintervjuerärenligt forskarenochpsykologensteinarkvaleintervjuervarssyfteäratterhålla beskrivningaravdenintervjuadeslivsvärldisyfteatttolkadebeskrivna fenomenensmening.(esaisson&gilljam2012,s.253).intervjuernaskallgesvaret påvilkenpolicysomstyrdedetredaktionellainnehållet,vilketmålchefredaktören hademedtidningenochvilkagenomgripandeförändringarchefredaktörenansåg sighagenomfört.personligaintervjuerärbättreänskriftligaintervjuernärdet gällersvårafrågorsombehöverförklaras(esaiasson&gilljam2012,s.235). Frågornatillvarjechefredaktöräravförklarandekaraktärochgerävenutrymme förföljdfrågorochutvikningarfråndenursprungligafrågan.grundregelnmed intervjufrågorärattdeskallvarakortamengelångasvar.(esaiasson&gilljam 2012,s.264) Genomförande av kvalitativa intervjuer. Intervjuernameddefyrachefredaktörernasamtenföreträdareför Frälsningsarménsledninggjordespånuvarandearbetsplatsellerpå FrälsningsarménshögkvarteriStockholm.Viktigtvarattviintestördesunder intervjuernautanattvifickettavskiltutrymmedäringenstördeellerkundelyssna tilloss.deintervjuadehadeinnanviträffadesfåttintervjufrågornapere post. Isjälvaintervjusituationentillätjagmigattutveckladenursprungligafråganomjag kändeattdetbehövdesförattfåettbrasvar,elleromdenintervjuadevillegå djupareochsjälvhadeintressantautvikningarrörandesinledarrollförtidningen.i samtligaintervjueranvändejagbandspelare,plusanteckningar,vilket rekommenderas(esaiasson&gilljam2012,s.268).efterintervjuernaskrevjagut 21
23 dessanästanomedelbart,medvissredigering,detkanvaraupprepningarsomär irrelevantaföruppgiftenochintegerytterligaresvarpådenställdafrågan.samtliga intervjuadehadefullförståelseförattjaganvändebandspelare.detviktiganärman redovisarresultatetskallinnehålletvarabalanseratmellanintervjusvarenoch forskarenstext.citatenskallintestaplaspåvarandraellerlämnasatttalaförsig själva.detärförfattarensuppgiftatttalaomvadsomblirbelystmedhjälpavcitatet. (Esaiasson&Giljam2012). 4.3 Intervjuade i undersökningen RolfRoos,chefredaktör BlevsenarekommendörförFrälsningsarmén, isverige.forskarnuomfrälsningsarménshistoriaisverige. Alf GunnarBrodd,chefredaktör Nupensionär. EvaKleman,chefredaktör, ÄrnuchefförFrälsningsarméns programkontor,högkvarteret,sverige. AndersÖstman,chefredaktör, TidigarerektorförFrälsningsarméns folkhögskolaiågesta.nupensionär. JonnyKleman,arbetarnusomoperationellledareförFrälsningsarméniSverige. Titel:Chefsekreterare. HelenaWaldemarsson(intervjuadmede post).tidigarereporterpåstridsropet. Studerarnutillbibliotekarie. BertÅberg,chefredaktörförStridsropetsedan2008. PhilipHalcrow,(intervjuadpertelefon)deputyEditor,TheWarCry,Storbritannien Redaktionell text Iuppsatsenanalyserasartiklarundertremånaderförrespektivechefredaktör.När EvaKlemantillträddesomchefredaktörstartadehonennytidning 22
24 mednamnetwilliam,somriktadesigtillfrälsningsarménsmedlemmarochbara skulleinnehållanyheteromfrälsningsarmén.williamgavsibörjanutsom veckotidning,ochblevsedan14 dagarstidningnärandersöstmantillträddesom chefredaktör.år2009ladefrälsningsarménnedwilliam.deninterna informationentillorganisationensmedlemmarläggsförnärvarandeut påfrälsningsarménshemsida.därkanintresseraderegistrerasigocherhållaett lösenordsomgertillträdetillmedlemsinformationen. 4.5 Val av frågor. Intervjuernaharutförtsmedenintervjuguide,sebilaga2.Frågornakringpolicy, ochmålochinriktningpåtidningenhargrundatsigpåanderssonodéns avhandlingredaktionellpolicy(2001).frågornasomsyftartillattbelysa chefredaktörensförhållandetillläsarnagrundarsigpåulrikaanderssons undersökning(andersson2009).frågornaomledarskapochtidningsledning grundarsigpådjerf Pierre&WeibullsundersökningLedarskapiframgångsrika företag(2009).samtligafrågorsomjagfåttinspirationavgenomdessa undersökningarharskrivitsomochiendelfallävenfördjupats. Attanvändaandrasfrågorärinteosjälvständigt.Tvärtomvittnardetomenmogen insiktomattforskningbörvarakumulativochattoperationaliseringaroch validitetsresonemangärenangelägenhetförhelaforskarsamhället. (Esaiasson& Gilliam2012,s.242). 4.6Etiskaaspekter. Varjeintervjuhargenomförtssåattdenintervjuadeförstharfåttfrågorna överskickademedmejl.därharjag,samtävenviddenpersonligaintervjun informeratintervjupersonenommittsyftemedattintervjuademochhurjagtänker användaderassvariundersökningen.allinformationsomjagfåttgenom 23
25 intervjuernaharjagbaraanväntiuppsatsen,hardetkommitframinformation underintervjuernasominteharnågonrelevansföruppsatsen,harjag inteanväntdetta.intervjuernaharspelatsinochkompletteratsmedanteckningar. Bandspelareböranvändasvidpersonligaintervjuer.(Esaiasson&Gilljam2012,s. 268). 4.7Validitetochreliabilitet Validiteteniundersökningenärstarkgenomattjaganväntmigavbådeen kvantitativochenkvalitativmetod.datasomjaginteharkunnathittaiden kvantitativaundersökningenharjagfunnitidekvalitativaintervjuerna.validiteteni intervjuernaärstordåjagharspelatindemochdärmedkunnatföljaden intervjuadeordförord,meningförmening.attspelainintervjuernaharökat reliabiliteten,dåalltvadintervjupersonensägerfinnsdokumenterat. Närdetgällerreliabiliteteniundersökningenharjagutformatkodningensåenkelt ochtydligtattenannanforskareskallnåsammaresultatsomjaghargjort.entid efterkodningenavartiklarnaharjaggåttigenomentredjedelavmaterialetigen,för attseomjagskullefåsammaresultatigen,såkalladintrakodarreliabilitet,som dennareliabilitetkallas.(esaiasson&gilljam2012,s.208). 5.Resultat Redovisningenstartarmedattgåigenomhurdeintervjuadechefredaktörernaser påtidningenspolicyochvilketderasmålmedtidningensinriktningär.resultatet fråndenkvantitativaundersökningenochanalysavdennapresenterasitabelleroch kompletterasavuttalandenfrånintervjuerna. 24
26 5.1HarStridsropetenpolicy? SamtligaintervjuadesägerattdetfinnsenpolicyförStridsropet.Denärformulerad påengelskaochbestämsavfrälsningsarménsinternationellaledningilondon.vad ärdåenpolicy?ettsättattkaraktäriseraenpolicy,ärattsägaattdetärett nedskrivetdokumentdärtidningsledningenbeskriversinareglerförjournalistiken. (Furhoff1986).Hurbeskrivsdåenickenedskrivenpolicy? Harintetidningenenskrivenpolicy,trimmasnyajournalisteriniorganisationen, genomsuccessivinsocialiseringideinternapubliceringsreglersomfinnsdär. (AnderssonOdén2001).Dettaförhållandekanävenkallasattderedaktionella reglernasitteritidningshusetväggar.(furhoff1986).numenarfurhoffattden redaktionellapolicysominteärnedskrivengördenotydligochdennaotydlighet verkaråterhållandepåjournalistiken,eftersomjournalisternadåtvingashållasig medenmarginalförattintekommafel.(furhoff1986)furhoffmenarvidareatt finnsdetenskriftligpolicykanjournalisternautnyttjahandlingsutrymmetmaximalt ochdetgerdemävenmöjlighetattageraförattförändratidningenspolicy. DenengelskapolicynförStridsropetkompletterasmedinstruktionerfrån FrälsningsarménsledningiSverige.ChefredaktörRolfRoos,sammanfattarpolicyn frånlondonitredirektiv.1.tidningenskallspridaettkristetbudskap.2.vågavisa vadsomärfelisamhället.3.visavadfrälsningsarméngörisverigeoch utomlands.(enpolicypåengelskasomföreladesrolfroosnärhantillträdde). EvaKlemanbekräftarpolicynfrånLondon,menkompletterarmedatthonfick muntligainstruktionerangåendetidningenspolicynärhontillträdde.honfick uppdragetattutvecklaennyinterntidningsombaravisadenyheteroch verksamheterisverigeomfrälsningsarmén.idennyapolicyningickattstridsropet skullevaraenutåtriktadtidning.ja, sägerevaklemandetkändesbraattviinte skullevaraentidningsomtillstordelskulleservafrälsningsarménsmedlemmar, utannukundevitautsvängarnarejält.vifickskrivaomkulturochsamhällesamt göradepersonporträttsomviville,intebaraintervjuakristnamänniskor. Sågaldrignågonpolicy.Däremotlevdedetkvarenpolicy, 25
27 fråntidigarechefredaktörenrolfroos.detvarsomjaguppfattadedetatt tidningensuppgiftvarattpresenteraettkristetbudskapochberättaom FrälsningsarméninternationelltochiSverige.Vissteattdetfannsämnensomvar tabuattskrivaom.detvarskilsmässor,aborter,föräktenskapligaförbindelser,och homosexualitet.detskulletigasihjäl.detvarendelavdenouttaladepolicyn. (Alf GunnarBrodd). Densomaccepteradedentraditionellapolicynattlevereraettkristetbudskapsamt presenterafrälsningsarménvarchefredaktörenandersöstman,dockbröthanmot denouttaladepolicynattinteskrivaomhomosexuella,samtskilsmässor. Medvetetvillejagvarabarriärbrytandegenomattgöraettpersonporträttaven lesbiskkvinna,somvaruppvuxenifrälsningsarmémiljö.naturligtvisfickhongöra sinrösthörditidningen,medendelkritiskakommentareromfrälsningsarméns syn,ellerickesynpåhomosexuella.vihadeävenenlångartikelomskilsmässoroch vaddetinnebärattgenomgåensådan.jagsågaldrignågonskriftligpolicy,mendet fannsjudenmuntligaomattvaraettspråkrörförfrälsningsarmén.närdetgällde känsligafrågorsomskilsmässor,ochsex,varpolicyndenattdefrågornaskulle skildrasutifrånhurfrälsningsarméntagitställningifrågan.nutycktejagattde frågornahadekommitiskymundanochträngtsborttidigareitidningen,såjagsom hadeettstortsamhällsengagemanglyfteframdem.nuhadejagväntatmigenhel delreaktionernärjaglyfteframdefrågorna,mendeuteblev. (AndersÖstman) NuhållerjagmedFurhoffomattenickenedskrivenpolicylättblirotydlig,ochfinns detverkligenenengelskpolicy? FörattfåklarhetidettaringerjaguppSalvationArmy sinternationella huvudkontorilondonochpratarmedthewarcry:sdeputyeditorphiliphalcrow. PhilipHalcrowbekräftarattdetfinns,ellersomhanutryckerdet,dethar åtminstonefunnitsenskriftligpolicy. DärstårdetatttidningenStridsropetskallskrivaom1.Salvationnews,detvillsäga nyheteromfrälsningsarménochdessverksamhet.2.evangelisation,ochdet innebärattmanskallspridadetkristnabudskapet. NuharvarjelandstorfrihetattsjälvutformatidningenspolicytillägerPhilip HalcrowochberättarattiStorbritannienharmanvaltatttonanednyheterom 26
28 Frälsningsarménochiställetberättameromdetkristnabudskapet.Detgörmani olikaartiklar,somidetsenastemajnumret,2012därmanskriverom trädgårdsodlingochävenenartikelomengelberthumperdinckochtheeurovision SongContest,ämnensomintresserarallmänheten,ochideartiklarnavävermanin ettkristetbudskap. Vadgällernuår2012,angåenderedaktionellpolicyförStridsropet? JagställerfrågantillnuvarandechefredaktörenBertÅberg,somblevutnämnd 2009,efterdenavgåendechefredaktörenAndersÖstman. BertilÅberg,plockarnedenpärmochpekarpåatthanskrivitnedenpolicy förstridsropet,somgodkäntsavfrälsningsarménsledning.bertåbergärden förstachefredaktörensomfaktisktharförfattatenskriftligredaktionellpolicy. Dengrundarsigpådenengelskapolicyn,somBertÅberg,sägersigintehasett,men hörtmuntligt. TidningenspolicykansammanfattasmedföljandesägerBertochpekarpåvadhan skrivit.1.stridsropetskallförautdenkristnatron,samt2.beskriva Frälsningsarménsidentitetochuppdrag. Tidningenspolicymåstenaturligtvisanpassastillbådekulturochtraditionidet landdenutgestilläggerbertåbergochvisarfortsättningenpådenskrivnapolicyn, därdetstårattstridsropetskallarbetaförsocialrättvisaochlyftasamhällsproblem. Nufrågarjagomhankännertillnågonövrigmuntligpolicysomandra chefredaktörerharhänvisattill. Nej,sägerBertÅberg,denendamuntligapolicysomjagkännertilldetärattviskall undvikaatthamnaiettpartipolitisktdike. AttarbetaförsocialrättvisaochlyftasamhällsproblemliggerBertÅbergvarmtom hjärtat,dåhanbådeärutbildadsocionomochävenvaritfrälsningsarméns socialchef.härharhanhaftganskastortutrymmeförattpåverkainnehålleti tidningenenligtegnaintentioner.detmärkerjagsjälv,dåvialltidivarjenummer skallhaettsocialtreportage. 27
29 5.2 Hur speglar artiklarna under varje chefredaktör tidningens policy? IdeninternationellapolicynsomävengällerförStridsropetiSverige,sägsatt tidningenskallspridadetkristnabudskapet. Itabell1.redovisasandligaartiklar. 1.AndligauppbyggelseartiklarRoosBroddKlemanÖstman a.predikan9206 b.andligaövningar,bibelstudier.0560 c.biografier,kristnaledare0200 Summa:9966 IpolicynfrånLondonsägsattStridsropetskallspridadetkristnabudskapet,detvill sägaberättaomjesusochfrälsning.detharallachefredaktörertagitfastapåoch harandligaartiklar.enklastärattskrivaenpredikan.evaklemandäremotvillvara folkbildaresomhonuttryckersignärjaggörenintervjumedhenneochhonlägger inettflertalartiklarsomkräveraktivmedverkanavläsaren.detärsåkallade bibelstudierdärduläsermedbibelnihandochslåruppvartefterdugårframåti texten. Hoppadesattvåraexternaköparevarnyfiknapåkristentroochvilleutvecklasig, därförartiklaromhurduläserochtolkarbibeln (EvaKleman). IpolicynstårdetävenenligtförrechefredaktörenkommendörRolfRoosatt tidningenskallbeskrivafrälsningsarménsverksamhet. Låtossdåsepåhurmanuppfyllerdendelenavpolicyn 28
30 Tabell2.VisarantaletartiklarsomhandlaromFrälsningsarménsandliga verksamhet. (ejsocialverksamhet). RoosBroddKlemanÖstman 2.Art.omFA:sandliga verksamhet a.fa medlemmar61200 b.ejmedlemfa01000 c.beskriv.avaktiviteter12320 d.förslagtillorg.förändr.0305 Summa: RolfRoosochAlfGunnarBroddharhögfrekvensavartiklaromFrälsningsarméns andligaverksamhet.närevaklemantillträderminskardetflödetistridsropet. OrsakenärattEvaKlemanfåttiuppdragattstartaenmedlemstidningdär Frälsningsarménsandligaaktiviteterbeskrivs.Endasttvåartiklarom Frälsningsarménsandligaverksamhetkommerinunderdenundersökta tremånadersperioden.underandersöstmansledningflyterdetinfemartiklarom andligverksamhetochallafemavhandlaromorganisationsförändringarav församlings ochdistriktsverksamhet Vikundetautsvängarnarejält,jagsatsadepå attgöraenutåtriktadtidning (EvaKleman) Tabelltre.VisarartiklarsomskildrarFrälsningsarménsverksamhetpådensociala sidan.attiartiklarbeskrivavadorganisationengörförsocialtutsattamänniskor ingåritidningenspolicyattskildrafrälsningsarménsverksamhet. 29
31 Tabell3..ArtiklaromFrälsningsarménssocialaverksamhet. RoosBroddKlemanÖstman 3.ArtiklaromFA:ssociala verksamhet a.fa medlemmar2311 b.volontärer0111 c.biståndstagare0101 Summa:2523 Alf GunnarBroddharhögstfrekvensmedfemartiklaromFrälsningsarménssociala verksamhetochinteöverraskandeärdetenskildringavhurfrälsningsarmémedlemmararbetarsocialt. MedsinatreartiklarharAndersÖstmanhögfrekvens.Hanharävensprittut artiklarnatillävenvolontärersomjobbargratisochplusenskildringav biståndstagarna. BådeAlfGunnarBroddochAndersÖstmananpassarsigtilltidningenspolicy,att beskrivafrälsningsarménsverksamhet. Socialafrågorliggermigvarmomhjärtat,attberättaomFrälsningsarméns omfattandesocialaverksamhet,ärattbelysahurfrälsningsarménhjälpertillatt hjälpaochstöttautsattagrupperisamhället (AndersÖstman) Tabell4.NyheteromFrälsningsarmén(rapporterinifrånorganisationen,om personalförändringar,nyinriktningavorganisationen,nyheterommyrorna exempelvis). RoosBroddKlemanÖstman 4.NyheteromFA a.personnyheter10200 b.org.förändringar
32 c.artomfa företag0100 Summa:12500 Närtidningenskullebådevaraentypmedlemstidningochentidningsomsåldestill allmänhetenvarfrekvensenavnyhetsrapporteringhög.specielltunderrolfroos ledarskap. NärEvaKlemanenligtdennyapolicyn,gjortomStridsropettillenutåtriktad tidningochstartatenmedlemstidningmednamnwilliamförsvannallainterna nyheteromfrälsningsarménurtidningen. Närvistartadeenmedlemstidning,kändejagattnuslappvihållapåochserva människorinternt.attpresenterafrälsningsarmén,somvarendelavtidningens policy,gjordejagdåviskrevomolikateman,exempelvisomfrälsningsarméni skolan (EvaKleman). ÄvenAndersÖstmanfortsattemedattbarahanyheteromFrälsningsarméni medlemstidningenwilliam. 5.3 Hur påverkar chefredaktörens intressen innehållet? Ommanserpåtabell5.Artiklaromhälsaochidrott.Upptäckermanattdetär AndersÖstmansomstickerut.Hanharsjuartiklarunderdenundersökta tremånadersperioden.tvåhandlaromidrott,enomenfrälsningsarmémedlemsom ställeruppistockholmmarathonochenartikelomenannanidrottsmansomejär medlemifrälsningsarmén. Helafemartiklarhandlaromallmännarådomfysiskochpsykiskhälsa. Detharvaritenheldeldiskussionomalternativmedicinensförochnackdelar, därförvaldejagattgöraetthälsonummerdärföreträdareförbådeskol och alternativmedicinfickkommatilltals.närdetgälleridrott,ärjagmycket intresseradavfriidrottochfotboll.naturligtvisvilljagtainartiklaromidrottom någonfrälsningsarmémedlemfinnsmed. (AndersÖstman) 31
33 Tabell5Artiklaromhälsaochidrott RoosBroddKlemanÖstman Artiklaromhälsaochidrott a.fa medlemmar0101 b.ej FA medlem0001 c..allmännaråd2015 omhälsa Summa:2117 Ja,jagharettstortidrottsintressefortsätterAndersÖstman,fotbollochfriidrottär minahuvudsporter.heltnaturligtattnärfrälsningsarménställeruppmedetteget lagistockholmmarathonattvibevakardetta. AlfGunnarBroddochEvaKlemanharintenågotidrottsintressevilketspeglarsigi attdeendastharenartikelomhälsaochidrottunderrespektivetremånaders period. RolfRoossomvilletauppaktuellatrenderisamhället,sägeratthanstvåartiklar handladeomsjälvmordochpsykisktvälbefinnande.specielltdenlångaartikelnom självmordblevmycketuppmärksammadsägerhan. Tabell6.ArtiklaromFrälsningsarménsinternationellaverksamhet. RoosBroddKlemanÖstman ArtiklaromFA:sint.Verksamhet a.fa officerellersoldat4230 b.biståndstagare0020 c.beskrivningavlokal verksamhet
34 Summa:4574 Frälsningsarménäreninternationellorganisation,ochdetärdärförnaturligtatt skrivaomdetta.somendelavpolicynattpromotafrälsningsarmén,beskrivs biståndsprojektsomdrivsavfrälsningsarménisverigeellerdirektfrån huvudkontoretilondon. "DeninternationellaverksamhetenärstorinomFrälsningsarmén,detärdärför naturligtattbelysadenivarjenummer. (EvaKleman).Evaangertydligtattdetär hennespolicyattlyftaframdeninternationellaverksamheten,ochdetgörhonmed frekvensenavsjuartiklarundertremånader. ÖvrigachefredaktörervisarocksåpåFrälsningsarménsinternationellainsatsermen inteilikahöggradsomevakleman,somverkligenbrinnerförattvisavad Frälsningsarméngörförmedborgarnaiutvecklingsländer. ArtiklarnaominternationellverksamhetläggerjagutpåHögkvarterets internationellaenhet,somfårskrivadessa (AndersÖstman)HärväljerAndersatt låtafrälsningsarménsegenpersonalutanförredaktionenskrivaochdeväljeratt beskrivalokalverksamhetibiståndsländer. Tabell.7.Samhälleochpolitik RoosBroddKlemanÖstman 7..Artiklaromsamhälleochpolitik a. FA medlemmar0000 b. EjFA medlem0000 c. Analysavpolitiskabeslut1212 d. Debattart.omdrogermm31.00 Summa:4312 HärärdetRolfRoossomäraktivmedatttainartiklaromsamhällsproblem. Detvaruppmärksammadeartiklaromdödshjälpochdrogmissbruk. 33
Sveriges Tidskrifter / Morten Postrup 17 mars Ägarpolicy. Resultat av 1. Enkätundersökning 2. Kvalitativ genomgång
Sveriges Tidskrifter / Morten Postrup 17 mars 2017 Ägarpolicy Resultat av 1. Enkätundersökning 2. Kvalitativ genomgång Del 1: Enkätundersökning Utskick per mejl till organisationstidningar som är medlemmar
Forskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar
Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:
DELAKTIGHET OCH LÄRANDE
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias
Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg
Varför handledning? Handledning som professionellt projekt och organisatoriskt verktyg i handikappomsorg och individ- och familjeomsorg Staffan Höjer, Elisabeth Beijer och Therese Wissö Syfte och frågeställningar
Alla vet vad som gäller
JournalistikGR(C),C uppsats15hp Institutionenförinformationsteknologiochmedier Avdelningenförmedie ochkommunikationsvetenskap Allavetvadsomgäller Enstudieombildpolicypåfyrasvenska dagspresstidningar LisaBjörk
Rådgivningstjänster och. revisorns oberoende
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2013 Rådgivningstjänster och revisorns oberoende en europeisk litteraturstudie Av: Sandra Ivarsson
733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson Metod-PM - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen
733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen Figurförteckning och Bilaga
Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi C Vårterminen 2013 Figurförteckning och Bilaga Solvens II Hur påverkas Svenska försäkringsbolag av de ökade
Från monolog till dialog
Sektionen för hälsa- och samhälle och Sektionen för ekonomi och teknik Magisterprogrammet i ledarskap med ämnesbredd 40 poäng (121-160) Vt. 2007 Från monolog till dialog en kvalitativ studie om dynamiken
Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken?
Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa Och Samhälle Arbetsvetenskapligt Program 120 p Sociologi C 41-60 p Vad motiverar personer till att jobba inom traditionella hantverksyrken? En studie om snickare
Kriminologi GR (B), 30 hp
1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (B), 30 hp Criminology BA (B) 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression KR040G Kriminologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng
Utformning, Utförande och Uppföljning
Kandidatuppsats FEKK01:Corporate Governance HT 2010 Företagsekonomiskainstitutionen Utformning,UtförandeochUppföljning Enfallstudieomstyrelsensrollvidstrategiskutveckling Handledare: Författare: ClaesSvensson
Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori
Linnéuniversitetet Institutionen för informatik FORSKNINGSPLAN 4IK024 Vetenskapsmetod och teori Läsåret 2013/2014 Lärare: Patrik Brandt patrik.brandt@lnu.se Päivi Jokela paivi.jokela@lnu.se Examinator:
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
UNGA OCH EXTREMISM. Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete.
UNGA OCH EXTREMISM Vi erbjuder kunskapsöversikter, poddar och projektpengar till förebyggande arbete. SKAFFA KUNSKAP Ung och extrem podcasts Tre samtal om extremism Män som våldsamma superhjältar. Kvinnor
Uterummets föreställning En studie av Vårväderstorget
Abstract Titel Författare Kurs Uterummetsföreställning Enstudieav Vårväderstorget ChristerAndersson&UlfDavidson Termin Höstterminen2008 ExamensarbeteiMedie och kommunikationsvetenskap,institutionenför
Eget arbete 15 Poäng. Rubrik Underrubrik
Säbyholms montessoriskola Årskurs 6 Plats för bild som har med arbetet att göra Eget arbete 15 Poäng Rubrik Underrubrik Förnamn Efternamn Examinator: Förnamn Efternamn Handledare: Förnamn Efternamn 1 Sammanfattning
1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag...
2 3 4 1. Ett nytt system... 7 1.2 Medierapportering vid lokala förändringar... 7 1.3 Göteborgs-Posten som en del av Göteborg... 8 1.4 Sex varv runt jorden, varje dag... 9 1.4.1 Det nya betalsystemet...
Tentamen Journalistikens grunder
Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Kurs: Journalistikens grunder, Kurskod: JO007G Skriftlig examination: Tentamen 141002, Omtentamen 141029 Kursansvarig: Lottie Jangdal Hjälpmedel: Inga
JP4. q3 Hur stort inflytande anser du att följande faktorer/grupper har över ditt arbete? Extremt stort inflytande (1) Ej relevant i mitt arbete (6)
JP4 q1 Du har nu kommit till del två av Worlds of Journalism-studien där frågorna i stor utsträckning handlar om journalistisk autonomi. Vi ber dig tänka på att studien är internationell, vilket gör att
Att skriva uppsats 31:januari
Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger
Intervjumetodik. Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt Mikael Nygård, Åbo Akademi
Intervjumetodik Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, vt 2018 Mikael Nygård, Åbo Akademi Esaiasson et al., 2012 Enligt Esaiasson m.fl. kan undersökningar som bygger på frågor och samtal indelas i: 1.
Ungdomar och riskbeteende
Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-
Rapportskrivning Användarcentrerad Design. Anders Lindgren
Rapportskrivning Användarcentrerad Design Introduktion Resultat måste presenteras på ett begripligt och åskådligt sätt Om du inte kan förmedla dina resultat på ett sätt som folk förstår spelar det ingen
Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Rubrik Examensarbete under arbete
Dokumenttyp Rubrik Examensarbete under arbete Författare: John SMITH Handledare: Dr. Foo BAR Examinator: Dr. Mark BROWN Termin: VT2014 Ämne: Någonvetenskap Kurskod: xdvxxe Sammanfattning Uppsatsen kan
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla
Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng
Kursplan Vetenskaplig design och metod, 5 poäng Kurskod HARS22 Kursansvarig institution Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) Kursens benämning Vetenskaplig design och metod
733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM
2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012
Bakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
Statsvetenskap G02 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift
METOD-PM PROBLEM Snabb förändring, total omdaning av en stat. Detta kan kallas revolution vilket förekommit i den politiska sfären så långt vi kan minnas. En av de stora totala omdaningarna av en stat
Metoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Pendlingsproblematiken till Munkfors kommun En studie om inpendlarnas åsikter och synsätt
Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelningen för Kulturgeografi och Turism Camilla Gustafsson och Marie Stenström Pendlingsproblematiken till Munkfors kommun En studie om inpendlarnas åsikter
Metod PM. Turordningsregler moment 22. Charbel Malki Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet
Metod PM Turordningsregler moment 22 Charbel Malki 811112-1599 Statsvetenskapliga metoder, 733G22 IEI Linköpings universitet 2014 09-29 Inledning LAS lagen är den mest debatterade reformen i modern tid
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull?
Tillbaka till byskvallret eller hyperlokala medier för demokratins skull? Gunnar Nygren, Södertörns högskola E-post: gunnar.nygren@sh.se Sara Leckner, Malmö högskola E-post: sara.leckner@mah.se Kris för
SATSA FRISKT FOR LIFE
Södertörns högskola Institutionen för ekonomi och företagande Kandidatuppsats 15 hp Företagsekonomi Vårterminen 2011 (Frivilligt: Programmet för xxx) SATSA FRISKT FOR LIFE En komparativ studie om kundens
Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2017 Björn Ställberg
Forskningsprocessen Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Forskningsprocessen Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Forskningsprocessen Bra att läsa 1 Forskningsprocessen I det
Värdeskapande till följd av Key Account Management
EXAMENSARBETE I FÖRETAGSEKONOMI Civilekonomprogrammet Värdeskapande till följd av Key Account Management Madelene Laghamn Lovisa Törnblom Handledare: Henrik Nehler Vårterminen 2012 ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-A--12/01208--SE
Journalistik och nyhetsvärdering
Journalistik och nyhetsvärdering 18 nov 2008 Litt: Litt: Hadenius m.fl. 8, 9 Hvitfelt & Nygren, kap 5, 10 Spelregler fö för press, radio och TV 1 Definition: Journalistik, benämning på såväl insamling,
Skapa en effektiv organisation Praktiska erfarenheter
Skapa en effektiv organisation Praktiska erfarenheter För Värmdö Gymnasium 2000-11-30 2005-11-29 Rolf Nilsson; http://www.proment.se 1 Disposition Vad som bör styra utformningen av en organisation Ledningsgruppens
Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen. Forskningsprocessen Falun feb 2018 Karin Lisspers Anneli Strömsöe
Kurs i vetenskapligt syn- och förhållningssätt för ST-läkare Lite teori Mycket diskussion Lite exempel Bra att läsa 1 I ett vetenskapligt arbete förekommer vissa formaliserade ramar och krav för arbetet
Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Bilaga 1 Utformning av PM Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
PEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
INNEHÅLLS- FÖRTECKNING
ABSTRACT INNEHÅLLS- FÖRTECKNING DEL I INLEDNING... 1 Bakgrund och övergripande problemformulering... 1 Vad är: content marketing... 2 Content marketing från början... 3 Spoon och content marketing... 3
Discovery Education Espresso
Discovery Education Espresso LEKTIONSTIPS: Inflytande på skolan och i Sverige Lärarinfo Varje månad skickar vi ett lektionstips med underlag från den digitala resursbanken Discovery Education Espresso.
Målsättningsarbete. Bakgrund. Bakgrund (forts)
SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie av användares upplevelser SMS för personer med kognitiva och kommunikativa funktionsnedsättningar en intervjustudie
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA. Olika typer av texter
INFÖR NATIONELLA PROVEN I SVENSKA Olika typer av texter Brev Brev är en personligt skriven text till en bestämd mottagare; privat eller mer formell. Brev innehåller alltid datum, inledande hälsningsfras
Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:
Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,
Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola
Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 10 poäng Föräldrainflytande och pedagogiskt förhållningssätt till barn i behov av särskilt stöd i förskolan och skola Parental influence and educational
Statsvetenskaplig Metod Metod-PM Adam Linder, Pol. Kand. Metod-PM
Bakgrund Under flera decennier har Sveriges försvar successivt minskat i storlek. Detta har framförallt under de senaste åren återigen börjat få stort utrymme i debatten. Rapporterna kring behovet och
Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)
Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10
Bedömningsprotokoll för examensarbete inom socialt arbete på grundnivå
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete (15 hp) Termin 6 våren 2014, Eskilstuna Fastställandedatum: 2014-01-24 Bedömningsprotokoll för examensarbete inom
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Innehållsförteckning. Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING. Kapitel 2 UNDERSÖKNINGSMETODER OCH DESS KONSEKVENSER 17
Innehållsförteckning Kapitel 1 EN STUDIE OM FORMATFÖRÄNDRING OCH DESS KONSEKVENSER 17 Tabloid bland andra tidningsformat... 19 Tabloid som historiskt begrepp 20 Tidningsformat en definition 21 Formatförändring
Det är skillnaden som gör skillnaden
GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt
Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring?
Uppsala Universitet 2 januari 2009 Företagsekonomiska institutionen Företagsekonomi D Magisteruppsats Handledare: Konstantin Lampou Vad söker annonsörer i sökordsmarknadsföring? - en fallstudie om Google
Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1
Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt
- KRISTINA NILSEN, ANALYSCHEF PÅ RETRIEVER NORGE
Det är viktigt att se resultatet av sitt arbete för att kunna styra sitt kommunikationsarbete. För du kör väl inte bil utan en hastighetsmätare? Och du driver förmodligen inte en verksamhet utan en budget?
Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie
Institutionen Hälsa och samhälle Sjuksköterskeprogrammet 120 p Vårdvetenskap C 51-60 p Ht 2005 Patientutbildning om diabetes En systematisk litteraturstudie Författare: Jenny Berglund Laila Janérs Handledare:
1. Teoretiska perspektiv på medier och journalistik,
Programplan för magisterprogrammet i masskommunikation: 1. Teoretiska perspektiv på medier och journalistik, 704601 Omfattning: 10 p - att bibringa studerandena grundläggande insikter i kommunikations-
Skriv uppsatsens titel här
Examensarbete i Datavetenskap (Ange vilken nivå av uppsats det gäller) Skriv uppsatsens titel här Skriv uppsatsen undertitel här Författare: Namn Namnsson Handledare: Namn Namnsson Termin: HT99 Kurskod:
Produktplacering!i!svenska!bloggar!!
Företagsekonomiskainstitutionen FEKH29 Examensarbeteimarknadsföringpåkandidatnivå VT13 Produktplaceringisvenskabloggar Enkvalitativstudieave.womeffekterurettföretagsperspektiv Författare:) LizaBogatyrev
Titel. Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis)
Titel Undertitel (Titel och undertitel får vara på max 250 st tecken. Kom ihåg att titeln på ditt arbete syns i ditt slutbetyg/examensbevis) Författare: Kurs: Gymnasiearbete & Lärare: Program: Datum: Abstract
Utformning av PM. Hälsa och livskvalitet Vårdkvalitet och säkerhet Vårdmiljö och resurser
Utformning av PM Bilaga 1 Utformning av PM ingår som ett led i uppsatsarbetet. Syftet är att Du som studerande noggrant skall tänka igenom och formulera de viktigaste delarna i uppsatsarbetet, för att
Christèl Åberg - Äldreomsorgsdagarna
ALDRIG NÅNSIN KAN JAG VARA FÄRDIG En kvalitativ intervjustudie om tröst i mötet med personer med demenssjukdom Magisteruppsats, 15hp Avancerad nivå Specialistsjuksköterskeprogrammet inriktning demensvård
SOCK05, Sociologi: Kandidatkurs, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Bachelor Course, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle
Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCK05, Sociologi: Kandidatkurs, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Bachelor Course, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är
Projektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A
Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Titel. Undertitel. Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn. Här skall du skriva ditt namn och klass
Skolans namn Termin (läsår) Ämne Handledarens namn Titel Undertitel [Din titel skall visa vad ditt arbete handlar om. Om du använder dig av en undertitel så skall denna vara förklarande, dvs. förtydliga
Mobilitet och tillgänglighet
Mobilitetochtillgänglighet ConsafeLogisticshanddatoreriframtidensvårdochäldreomsorg Författare: SusannaDomeij ToveSvärdNorbäck Datum: 2011 01 17 ii Förord MeddennarapportavslutarvivåracivilingenjörsstudierpåLundsTekniska
DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK
DATA- OCH INFORMATIONSTEKNIK DIT560 Examensarbete i datalogi för kandidatexamen, 15 högskolepoäng Bachelor s Thesis, 15 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av IT-fakultetsnämnden 2006-11-17 och
EXAMENSARBETE CIVILEKONOM
EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:
Sotenäs Kompetenscentrum Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport)
Titel på arbetet (Mall för vetenskaplig rapport) Försättsblad Försättsbladet ska motsvara framsidan på en vetenskaplig uppsats eller ett bokomslag. Många gånger har de olika lärosätena (högskolan och universitet)
JE~ SOLLENTUNA KOMMUN
JE~ SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret Eva Carlsson Tjänsteutlåtande Sidan 1 av 3 Diariekod: 707 Kommunstyrelsen Policy för arbete mot våld i nära relationer Förslag till beslut Kommunledningskontoret
Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013
Jonas Angerud, Karlbergsgymnasiet Åmål Slutuppgift Kommunikation 1 BF1 våren 2013 Vi har nu cirka fem stycken lektionstillfällen kvar av vårterminen och det kommer säkert att falla bort något på vägen.
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap
Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) Medie- och kommunikationsvetenskap Therese Gustafson Kristina källström Uppsatsarbete Fördjupningskursen, Vårterminen 2007
Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap
Utgåva HT2006 Riktlinjer för utredningsuppgift i Ledarskap Ekonomiska Institutionen, Linköpings universitet Innehåll 1 RAPPORTEN...1 1.1 MÅLGRUPP...1 1.2 STRUKTUR OCH LAYOUT...1 1.2.1 Rubriker...1 1.3
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen
Studenters erfarenheter av våld en studie om sambandet mellan erfarenheter av våld under uppväxten och i den vuxna relationen Silva Bolu, Roxana Espinoza, Sandra Lindqvist Handledare Christian Kullberg
Kommunikationsplan år 2015
KOMMUNIKATIONSPLAN ÅR 2015 1 Kommunikationsplan år 2015 I God revisionssed i kommunal verksamhet 1 lyfter man fram öppenhet och kommunikation som ett grundläggande värde och förhållningssätt för den kommunala
Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?
Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte
POLICY FÖR. Kommunikationschef. Antaget Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande.
POLICY FÖR Kommunikation Antaget av Kommunfullmäktige Antaget 2018-05-07 52 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst fyra år efter antagande. Kommunikationschef Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Utbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa
Utbildningsplan för magisterprogrammet i global hälsa 3GB12 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2011-12-02 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2013-12-13
VFU som plattform för FoU Handledarutbildning. Samverkanskonferens på GIH Jane Meckbach
VFU som plattform för FoU Handledarutbildning Samverkanskonferens på GIH 2016-10-26 Jane Meckbach Handledarutbildning i samverkan Tre pelare vetenskaplig-teoretisk kunskap (episteme) praktisk-produktiv
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle
Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas
Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem
1 Unga i media Vi pratar om dem men sällan med dem Unga får sällan komma till tals i mediernas dagliga rapportering. Och ofta talar vuxna om unga, men de får sällan själva uttala sig. Det visar en ny undersökning
Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Riktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se GD2018:151 Sid 1 (5) Riktlinjer för statsbidrag till kulturtidskrifter Fastställda av Kulturrådets
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Metoduppgift 4: Metod-PM
Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare
URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling
URKUNDs fokusdag ett fortbildningspaket Förebygg plagiering genom kunskap, rutiner och handling URKUNDs fokusdag - ett fortbildningspaket URKUND har flera års erfarenhet av plagiering och är sedan starten
FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK
FORSKNING OM JOURNALISTIK JESPER STRÖMBÄCK 2017-02-15 Forskning om journalistik: en översikt Faktorer som påverkar mediernas och journalistikens innehåll Mediernas och journalistikens innehåll Effekter