Smitta i förskolan. Våren 2011 Smittskydd och Barnhälsovården Dalarna. Smitta i förskolan

Transkript

1 SMITTA I FÖRSKOLA Kristin Lindblom, barnhälsovårdsöverläkare Ulrika Nygren, samordningssjuksköterska, barnhälsovården Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare Bodil Petersén, smittskyddssköterska

2 Smitta i förskolan Våren 2011 Smittskydd och Barnhälsovården Dalarna Smitta i förskolan Kunskapsöversikt, Socialstyrelsen, numera finns denna hos Folkhälsomyndigheten pdf

3 Smitta i förskolan Rikshandboken BHV Barnhälsovård i barngrupper Samarbete Smittspridning Allmän smittguide Streptokockinfektioner Blodburen smitta Barn med allergi Olycksfall och skador 1177.se

4 Barn från andra länder Möta barn på flykt, enkel handbok för alla unicef.se/rapporter-och-publikationer/mota-barn-pa-flykt

5 Bedömning av risk för smittspridning till svensk befolkning Folkhälsomyndigheten De nuvarande flyktingströmmarna utgör låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Den speciella situationen på asylboenden gör att det är viktigt att vaccinationer och andra preventiva åtgärder genomförs så snart som möjligt Uppmärksamhet på symtom som kan tyda på smittspridning av infektionssjukdomar i denna typ av boende. Det är särskilt viktigt att barn under 6 år från Syrien, Irak och Afghanistan prioriteras för hälsoundersökning och vaccination. Om man inte har klara hållpunkter för att barnet är vaccinerat rekommenderas att börja om från början. Vaccinationsbedömning och vaccination bör erbjudas enligt de nationella vaccinationsprogrammen.

6 Barn från andra länder Vilka smittorisker finns, och hur kan vi arbeta förebyggande? De vanligaste sjukdomarna hos barn på flykt är övre luftvägsinfektioner och magsjukor av samma slag som vi ser hos andra barn, och med samma smittsamhet. Om barn och familjer bor trångt kan risken öka för att de smittar varandra och andra i omgivningen. Alla barn ska prioriteras till erbjudande om hälsoundersökning och komplettering av vaccinationer. Vid tydliga tecken på sjukdom ska barnen hänvisas till akutsjukvården. För dig som möter barnen i ditt arbete är risken att bli smittad låg vid normal kontakt. Viktigast är att följa vanliga hygienregler.

7 Barn från andra länder Socialstyrelsen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av asylsökande. Erbjudande om hälsoundersökning till asylsökande Landstingens erbjudande till asylsökande om hälsoundersökning ska utformas enligt Kallelsen ska innehålla information som: syfte med hälsoundersökningen att undersökningen är frivillig att tolk kan anlitas kontaktuppgifter till den vårdgivare som ska utföra undersökningen

8 Barn från andra länder Hälsoundersökningens olika delar Individuellt hälsosamtal Provtagning Kroppsundersökning Remittering till annan vårdgivare vid behov Samtal med barn Vid hälsoundersökningar av barn ska samtalet också innefatta hur barnet påverkas av vårdnadshavarnas och andra familjemedlemmars hälsa. Information ska lämnas om möjligheten till förebyggande vård och tandvård. Samtal med barn ska anpassas till barnets ålder och mognad. Det är viktigt att barnet får möjlighet att själv komma till tals om sin egen hälsa. Barnen kan ha utsatts för stress såväl före, som under och efter migrationen, vilket kan påverka deras psykiska hälsa. Psykosomatiska symtom som sömnstörningar, aptitlöshet, oro, nedstämdhet med mera bör därför uppmärksammas under samtalet av barn. Vid hälsoundersökningen av barn är tolken en viktig person för att uppmärksamma barnets behov

9 Barn från andra länder i Dalarna Primärvården ansvarar för hälsoundersökning av barn 0-5(6) år Provtagning Smittskydd Dalarna/Hälsoundersökning av asylsökande pdf Läkarundersökning Vaccinationsbedömning Inskrivning i Barnhälsovården/BHV snarast Alla barn erbjuds åldersanpassad komplettering av aktuella undersökningar. Detta gäller framför allt barnets tillväxt, utveckling, språk, syn och hörsel.

10 TUBERKULOS Förskoleträffar Våren 2016 Astrid Danielsson, ÖL/bitr smittskyddsläkare

11 1/3 av jordens befolkning smittade 9 miljoner/år insjuknar i aktiv tuberkulos Ca 2 miljoner dör 95% av nya tbc fall i utvecklings länder Högsta incidensen i Afrika söder om Sahara ( >300/100000)

12

13 Ökat antal fall 2015 men inga tecken på ökad smittspridning i landet. 12 fall var barn under 10 år varav 5 smittats i Sverige (föräldrar från andra länder)

14 Tuberkulos, 50 antal smittskyddsanmälda fall i Dalar Födda i Sverige Födda utomlands Okänt ursprung

15 80 Tuberkulos i Dalarna , antal smittskyddsanmälda fall år 7-17 år år år år >65 år Födda i Sverige Födda utomlands

16 Mycobacterium tuberculosis Egenskaper: Växer långsamt Långlivad, kan överleva i åratal Motståndskraftig mot kyla/intorkning Känslig för värme/alkoholbaserade desinfektionsmedel Syrafast stav

17 Smittväg Luftburen smitta. Upphostningar från patient med tuberkulos i lungor/larynx. Små barn ej smittsamma. Extrapulmonell tuberkulos ej smittsam.

18 TBC EPIDEMIOLOGI Smittsam 5% Aktiv sjukdom Exponering Infektion 5% Ej Smittsam 95% Latent infektion

19 RISK FÖR TUBERKULÖS INFEKTION: FAKTORER SOM PÅVERKAR: Hur smittsam den sjuke är Hur nära och hur långvarig kontakt Nedsatt immunförsvar hos den som utsatts för smitta Ålder. Hälsodeklaration skall lämnas av den som påbörjar tjänst inom barnomsorg

20 Rapporterade tuberkulosfall per sjukdomslokal 2015, FoHM

21 TYPISKA SYMTOM VID TUBERKULOS: Långvarig hosta Nattliga svettningar Matleda,viktnedgång Feber

22 BEHANDLING: TABLETTBEHANDLING MED 4 OLIKA LÄKEMEDEL INITIALT. VID SMITTSAM LUNGTUBERKULOS OFTA INLÄGGNING FÖRSTA TIDEN. Övervakning läkemedelsintag, biverkningar. Efter 2v behandling betraktas personen som ej smittförande. STANDARDBEHANDLING 6 MÅN. VISSA FORMER LÄNGRE BEHANDLING.

23 Vaccination BCG skyddar småbarn mot allvarlig tuberkulos Skydd mot lungtuberkulos hos vuxna mer tveksamt Vilka vaccineras? Riskgrupper - - Barn till invandrare från länder med hög förekomst av tuberkulos - Nära anhörig med tuberkulos - Vissa yrkesgrupper personal på infektions- och barnklinik, lungsektion, patologavdelning och de som bronkoskoperar

24 MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus Aureus

25 STAPHYLOCOCCUS AUREUS Ungefär hälften av alla är periodvis bärare av S.aureus i näsan eller på hud/slemhinnor. Vanligaste orsaken till hud/mjukdelsinfektioner.

26 Meticillinresistens medför att vi inte kan använda de vanliga stafylokockpenicillinerna (t.ex Heracillin) eller andra betalaktamantibiotika. Ökat behov av initial behandling med bredare antibiotika driver resistensen ännu mer.

27 Anmälningspliktig resistensantal anmälda fall per år Totalt antal anmälda fall Maj 2012 ändrat gränsvärde från MIC 0,5mg/L till >1mg/L okt-15 0 MRSA ESBL VRE PNSP

28 Förhållningsregler: Den som är bärare av MRSA är skyldig att informera om detta vid kontakter med hälso/sjukvård. Anmälan enligt Smittskyddslagen. Allmänfarlig, smittspårningspliktig PAL på infektionskliniken Journalmärkning

29 % MRSA av isolat från blod, likvor 2012

30

31

32

33 SMITTVÄG: Direkt/indirekt kontaktsmitta Droppsmitta Ökad smittrisk vid sår/eksem, stomi, kateter i urinvägar eller blodkärl, dränage etc. Personal med hudåkommor skall ej delta i vård av MRSA patienter.

34 Indelning: Sjukhusförvärvad MRSA Samhällsförvärvad MRSA I Sverige numera 2/3 av inhemskt smittade Olika genetisk bakgrund. De samhällsassocierade är oftast inte multiresistenta

35 MRSA är en zoonos och kan överföras mellan djur och människor. Bland MRSA från människa i Sverige ( ) hade de djurassocierade spa-typerna bara påträffats vid ett fåtal tillfällen.

36 MRSA-zoonos Direkt/indirekt kontaktsmitta I Danmark 63-70% av grisbesättningar smittade. Typ CC398-den typen ökar bland människor i DK. 31% av alla MRSA fall 2013 I Sverige hösten inga fynd avelsgrisbesättningar MRSA påvisad första gången hos djur i Sv Fram till Dec 2014: 25 hundar, 10 katter, 27 hästar, 1 gris, 7 mjölkprover från kor, 5 igelkottar Husdjur ofta samma stammar som människan. Ovanligt att MRSA sprids via livsmedel.

37 AVSKRIVNING AV KONTROLLER OCH FÖRHÅLLNINGSREGLER: Hos hudfrisk person med negativa prover vid minst 3 tillfällen med minst 1 år mellan första och tredje provet bör smittrisken jämställas med risken i normalbefolkningen. Patienten informeras om att MRSA kan komma tillbaka även efter lång tid.rek att fortsatt informera vid framtida vårdkontakter.

38 ERADIKERINGSBEHANDLING AV MRSA- BÄRARSKAP Ingen vetenskaplig koncensus Riskfaktorer bör elimineras och hushållskontakter kontrolleras för att inte riskera ping-pong överföring

39 GRUPPER SOM KAN VARA AKTUELLA: Känd MRSA-bärare som ska genomgå kirurgiska ingrepp MRSA-bärande gravida inför förlossning Vårdpersonal och barn i barnomsorg.

40 Barn med MRSA rekommendationer för vistelse i förskolan Mål: så liten smittrisk som möjligt, samtidigt som barnen måste få leva så normalt som möjligt. Barn utan pågående infektion och som inte har någon riskfaktor kan vistas i förskolan. På grund av ökad risk för smittspridning ska barn med MRSA inte vara i förskolan vid skador i huden som vätskande/svårläkta sår, eksem, bölder, svinkoppor eller nagelbandsinfektioner.

41 Smittspårning i förskolan Smittspårning varifrån har smittan kommit och vart kan den ha förts vidare? När barn vistats i förskolan med böld, svinkoppor el dyl orsakat av MRSA - - provtas barn och personal på avdelningen/-arna med riskfaktorer - odling tas från näsa, svalg och perineum + sår/eksem

42 GIARDIA Tarmparasit (Giardia intestinalis). Finns i hela världen. Barn mest drabbade. Förekommer även hos tama och vilda djur. Giardia förökar sig ej utanför värdorganismen. Finns i 2 former, trofozoit i tarmen och cystform som utsöndras och är den smittsamma formen.

43 Giardia forts Smittväg: Utsöndras via avföringen. Avföringsförorenat vatten, via livsmedel. Smitta person till person inom familjer/förskola. Smittdos: Låg, färre än 100 cystor kan ge infektion. Lång utsöndringstid. Inkubationstid: Vanligen 7-10 dygn.

44 Giardia forts Symtom: Kan vara bärare utan symtom. Många har diarré, gasbildning, magkramper, viktminskning. Diagnos: Påvisa cystor i avföringsprov. Mikroskopering. PCR.

45 Behandling: Både sjuka och asymtomatiska bärare behandlas med antibiotika. Åtgärder vid fall: Anmälan enligt smittskyddslagen (allmänfarlig) Smittspårningspliktig.

46 Giardia hos förskolebarn Hälsoundersökning Symtom större smittrisk Ofta familjesmitta Behandlas och åter till förskolan Kontrollprov 3 veckor efter avslutad behandling Smittspårning på förskolan om barn varit där med symtom

47 Barn med hepatit B i förskolan Helst liten barngrupp Förbered placering i god tid Vaccination av ovaccinerade barn och personal Post expositionsprofylax Smittspårning Använd alltid handskar vid kontakt med blod

48 Att resa utomlands Mässling Tidigarelägg vaccination från 9 mån, ev 6 månaders, ålder Hepatit A Både turistresor och resor till hemlandet

49 Hepatit A Rikshandboken BHV Allmän smittguide Hepatit A När smittsam? Hur? Inkubationstid Hur länge är det smittsamt? Tillbaka till förskola/skola 2 veckor före synlig gulsot. Tarmsmitta med avloppsvatten och förorenade livsmedel via händer till munnen. 2-6 veckor. 1 vecka efter synlig gulsot. Behandlande läkare avgör i samråd med smittskyddsläkare i varje specifikt fall. Under den tid barnet bedöms smittsamt ska det vara hemma. Personalen ska få information och utbildning.

50 Luftburen smitta Smittvägar Tarmsmitta Blodsmitta Droppsmitta Kontaktsmitta direkt och indirekt

51 Handdesinfektion - personal När ingen synlig smuts förekommer på händerna Efter användning av handskar Flödigt två pumpslag Rena händer ingen klocka, inga ringar Korta naglar inga lösnaglar Massera in handspriten tills händerna är torra Torkar inte ut huden

52 Handskar Vid kontakt med kräkningar, avföring och blod Används vid blöjbyte och barnens toalettbesök Handtvätt/handsprit efter att man tagit av sig handskarna Handskar kan inte spritas av

53 Ytdesinfektionsmedel Alkoholbaserat desinfektionsmedel med tensid = rengörande effekt Effekt mot både bakterier och virus (dock sämre mot vinterkräksjukevirus) Desinfektionsmedel får inte bara hällas eller sprejas över en yta. Mekanisk bearbetning ökar effekten! Använd handskar Inverkningstid den tid tills medlet torkat in Kräk eller bajs på golvet? Torka upp med papper och gno därefter med desinfektionsmedel

54 Minska blöjbyte Sitta på potta Hygien Ekonomi Sopor Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

55 Information om potträning till föräldrar av barnhälsovården Att börja träningen när föräldrarna är väl motiverade och gärna innan barnet har börjat att gå. Att vara uppmärksam på när det är dags exempelvis efter uppvaknande och måltider. Att låta barnet sitta på pottan då det visar tecken på att vilja kissa eller bajsa och göra det till en trevlig stund. Att låta barnet vara utan blöja ibland. Att ha ett positivt och tillåtande förhållningssätt! BVC sköterskan bör informera föräldrarna vid 10 månaders besöket eller tidigare. Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

56 Leksaker, rengöring och val Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

57 Rengöring, tänk på att: leksaker ska kunna göras rent med ytdesinfektionsmedel och/eller i diskmaskin var annan månad samt vid behov oftare i infektionstider inte ha alla leksaker framme jämt, ställ undan och byt ut då och då leksaker i textil ska kunna tvättas i minst 60 grader textil som används vid vila tvättas 1-2 ggr/månad samt vid behov göra ren ytor med rengöringsmedel och vatten. Vid spill av kroppsvätskor använd ytdesinfektionsmedel vädra gärna 2-3 ggr dagligen 5-10 minuter Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

58 Lek giftfritt Gallra ut leksaker som luktar plastigt eller känns lite kladdiga eller hala när du tar i dem. Undvik gamla leksaker Undvik mjuka plastleksaker, de innehåller ofta ftalater, ett hormonstörande ämne Spar inte gammal elektronik som lekmaterial. Prylar som inte är tillverkade för att vara leksaker har inte lika hårda miljökrav som leksaker och kan därför innehålla mer farliga ämnen Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

59 Välja rätt leksaker Trä behandlat med hälsovänligt bivax eller olja Trä, behandlat och färgat med hälso- och miljövänliga färger Ekologiska naturmaterial Ren bioplast, utan skadliga färger och kemikalier Ekologisk bomull Miljö- och hälsovänligt färgade textilier Ex. naturgummi, bambu Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

60 Krav leksaker ska vara CE-märkta leksaker ska vara fria från Bisfenol A leksaker ska vara helt fria från ftalater leksaker ska vara fria från konserveringsmedel och lösningsmedel leksaker ska vara fria från bromerande flamskyddsmedel leksaker ska vara fria från parfym Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

61 Hur stor är smittorisken? De flesta sjukdomar är enkla virusinfektioner (till exempel snuva, hosta, ont i halsen) smittar redan innan de bryter ut. Om barnet är feberfritt och piggt som vanligt så kan barnet vara i förskolan utan risk för de övriga barnen. Samma huvudregel gäller även vattenkoppor, kikhosta och andra vanliga infektionssjukdomar För barn med mer speciella infektioner, som till exempel blodburen smitta, bör förskoleplacering ske efter samråd mellan förskolan, föräldrarna och ansvarig läkare

62 Smittguide Rikshandboken BHV Allmän smittguide Förkylning När smittsam? Hur? Inkubationstid Hur länge är det smittsamt? Tillbaka till förskola/skola Någon dag innan symtomen kommer. Droppinfektion. Någon till några dagar. Några dagar. Barnets tillstånd avgör. Pigg och utan feber ett dygn.

63 Smittguide Rikshandboken BHV Allmän smittguide Ögoninfektion När smittsam? Hur? Första dagen med symtom. Kontakt. Inkubationstid - Hur länge är det smittsamt? Tillbaka till förskola/skola Så länge barnet har symtom. Vid kraftig varbildning: när symtomen har lagt sig.

64 Smittguide Rikshandboken BHV Allmän smittguide Svinkoppor När smittsam? Hur? Inkubationstid Hur länge är det smittsamt? Tillbaka till förskola/skola När utslagen kommer. Kontakt. 2-3 dagar. Tills utslagen har torkat. När utslagen är torra även om de finns kvar.

65 Streptokockutbrott i barngrupp Vid enstaka fall av streptokockinfektion behöver de andra barnen i gruppen inte undersökas. Insjuknar flera barn eller vuxna med scharlakansfeber och/eller halsfluss ungefär samtidigt, bör diagnosen säkerställas på några sjuka med bakteriologisk odling. Odling bör inte tas utan att ansvarig läkare har en plan för hur positiva fynd skall handläggas. barngrupper/streptokocker/

66 Ersätter handboken Sjuka barn Giftinformationscentralen Övrig kontakt Ulrika Nygren samordningssjuksköterska, barnhälsovården, Dalarna

67 Barnvaccinationsprogrammet Ålder BHV Elevhälsa Difteri-stelkrampkikhosta -polio-hib* Pneumokocker Mässling-påssjukaröda hund HPV** Gäller flickor födda 1999 och senare 3 mån I I 5 mån II II 12 mån III III 18 mån I 5-6 år DTP-polio IV 6-8 år II år I+II år dtp V

68 Barnvaccinationsprogrammet Difteri Stelkramp (Tetanus) Kikhosta (Pertussis) Polio Hemofilus influenzae Hepatit B

69 Kikhosta Rikshandboken BHV Allmän smittguide Kikhosta När smittsam? Hur? Inkubationstid Hur länge är det smittsamt? Tillbaka till förskola/skola Första sjukdomsdagen med enbart förkylningssymtom. Droppinfektion. 1-2 veckor. Smittar framför allt första 2 veckorna då barnet oftast saknar typiska kikhostesymtom. Smittsamheten minskar efter att kikningarna börjat, men kan fortsätta upp till 6 veckor (räknas vid kontakt med spädbarn) från symtomdebut. När barnet är feberfritt och piggt, hosta och kräkningar börjat avta.

70 Barnvaccinationsprogrammet Pneumokocker Hemofilus influenzae Mässling Påssjuka Röda hund

71 Mässling Rikshandboken BHV Allmän smittguide Mässling När smittsam? Hur? Inkubationstid Hur länge är det smittsamt? Tillbaka till förskola/skola Någon dag innan barnet får symtom. Droppinfektion, mycket smittsam. Ca 10 (7-18) dagar. 5 dagar efter att utslagen har kommit. Barnets tillstånd avgör. Pigg och utan feber ett dygn.

72 Barnvaccinationsprogrammet Riktad del BCG- vaccination, Tuberkulos Hepatit B

73 Samverkan BHV-förskola Rikshandboken-bhv.se/Barnhalsovard-i-barngrupper/Samarbete/

74 TACK!