Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål"

Transkript

1 Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar av studerande och personal inom berörda yrkeskategorier samt till personal på mottagningar som utför hälsoundersökningar av gravida och migranter. Bakgrund Tuberkulos är en allvarlig infektionssjukdom som kan ha ett långdraget förlopp. Majoriteten av dem som smittas ( 90 %) blir aldrig sjuka och av dem som insjuknar är risken störst 2-5 år efter smittotillfället. Fördröjd diagnos och behandling kan medföra svåra konsekvenser för individen och innebära ökad risk för smittspridning. Även om tuberkulos idag är en ovanlig sjukdom i Sverige har den ökat under 2000-talet. De flesta fall som nu diagnostiseras har någon form av samband med personer som flyttat hit från länder med hög förekomst av tuberkulos. Riskfaktorer för att drabbas av aktiv tuberkulos är bl a hivinfektion, transplantation av hela organ, by-pass operation i tunntarmen, silikos, grav njurfunktionsnedsättning, behandling med TNF-hämmare, malign sjukdom, insulinbehandlad diabetes, graviditet eller genomgången förlossning det senaste halvåret. Mer detaljer om riskfaktorer finns i tabell 1 i nedan angivna rekommendationer. Barn under 6 år är mer mottagliga än andra för tuberkulos. Även arbete och studier inom vissa yrkeskategorier, som till exempel vårdyrken, innebär både en ökad risk att smitta mottagliga individer samt att själv utsättas för smitta. De förebyggande åtgärderna koncentreras därför till de personer som kan ha ökad risk att smitta eller smittas. Dessa rekommendationer grundar sig på Socialstyrelsens Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos hälsokontroll, smittspårning och vaccination, utgivna mars 2012 och är anpassande till de förhållanden som råder i Västerbotten. I Socialstyrelsens rekommendationer på 36 sidor finns mer detaljer att läsa för den som är intresserad Syfte Rekommendationerna säkerställer att personal inom berörda områden har kunskap om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos utförs på migranter, gravida och vissa yrkesgrupper. Mål Minska risken för smittspridning av tuberkulos i länet. Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 1 av 7

2 Ansvar och befogenheter Verksamhetschef för verksamhet där tuberkulossmitta kan förekomma ansvarar för att förebyggande åtgärder vidtas vid anställning av personal. För studenter och elever har den som ansvarar för utbildningen t ex universitet, kommun eller landsting, även ansvar för att förebyggande åtgärder vidtas innan den studerande påbörjar sin praktik. För migranter har verksamhetschef för den enhet som utför hälsoundersökning av t ex asylsökande, ansvar att för de förebyggande åtgärderna vidtas. Slutligen har verksamhetschefen för mödrahälsovården ansvar för att förebyggande åtgärder vidtas för gravida. Hälsoundersökning med avseende på tuberkulos Hälsoundersökningen görs dels för att kontrollera immuniteten mot tuberkulos innan eventuell BCGvaccination och dels för att säkerställa att personen inte har en pågående tuberkulosinfektion, som kan smitta andra. Undersökningen omfattar hälsodeklaration avseende tuberkulos, PPD/IGRA-test och ev. BCG-vaccination. Alla ska dessutom informeras om att söka läkarvård vid tidiga symtom som t ex långvarig hosta (i mer än sex veckor), med eller utan slembildning vid oförklarliga feberperioder samt vid viktminskning eller nattliga svettningar utan annan känd orsak. Se informationsblad bilaga 19. Hälsodeklaration avseende tuberkulos Alla ska fylla i en hälsodeklaration (se bilaga 1 för personal och migranter och bilaga 2 för gravida), Även om hälsodeklaration ifyllts tidigare, t ex under utbildning, ska det upprepas innan man anställs. Hälsodeklarationen ger värdefull bakgrundsinformation, om individen kan ha utsatts för smitta etc. Den innehåller 6 frågor och därefter följer hänvisningar till åtgärder som baseras på svaren. Vid frågor kontakta Lung- och Allergimottagningen i Umeå, Medicin-Geriatrikmottagningen i Lycksele eller Skellefteå alternativt närmaste Barnmottagning. Tuberkulin-test (PPD) PPD (Purified protein derivate of tuberculin) sätts på alla. Vid PPD-sättning injiceras 0,1 ml PPD 2 TU intrakutant på underarmen ovansida. Det är inte rodnadens utan indurationens (förhårdnandens), tvärgående diameter (vinkelrätt mot armens längdriktning) som mäts och anges i mm efter 72 timmar. Testet ska vara satt och avläst innan personal/studerande påbörjar arbete respektive praktik. Tuberkulintest PPD kan vara svårt att utföra och framförallt att avläsa korrekt. Vid behov av utbildning kan Lung- och Alllergimottagningen i Umeå eller Medicin-Geriatrikmottagningarna i Lycksele eller Skellefteå kontaktas. Positiv PPD är inte alltid orsakad av mykobakterier som orsakar tuberkulos eller BCG-vaccin. Reaktionen kan också bero på kontakt med s.k. miljömykobakterier, som mer sällan orsakar sjukdom. Ju större PPD-reaktion desto mer troligt är det att personen utsatts för tuberkulossmitta. PPD-reaktion på 10 mm eller mer kräver vidare utredning, medan PPD under 6 mm utgör en gräns för när man ska BCG-vaccinera riskgrupper, se nedan. Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 2 av 7

3 Tabell 1 Tolkning PPD, för vidare utredning Målgrupp Gravida, friska vuxna och vaccinerade barn Nedsatt immunförsvar Ovaccinerade barn under 18 år Positiv 10 mm eller mer 6 mm eller mer 6 mm eller mer Tabell 2 Tolkning PPD, för ev. BCG-vaccination Målgrupp Rek. vaccination Ovaccinerade riskgrupper Mindre än 6 mm För vidarehandläggning efter PPD, se flödesscheman för personal och studerande (bilaga 3), för migranter (bilaga 4 och 5) och för gravida (bilaga 6). Om PPD satts inom de senaste två åren och var 6 mm eller mer behöver ingen ny PPD sättas, under förutsättning att hälsodeklaration är utan anmärkning. Om PPD däremot var mindre än 6 mm sätts ny PPD, även personen BCG-vaccinerats. IGRA-test IGRA-test (Interferon gamma release assay) är ett relativ nytt laboratorietest som görs på helblod för att påvisa immunsvar mot mykobakterier som tillhör tuberkuloskomplexet (dvs tuberkulos). Det test som används i Västerbotten heter QuantiFERON. Fördelen med IGRA jämfört med PPD är att IGRA inte reagerar på tidigare BCG-vaccination och endast i undantagsfall efter infektion med miljömykobakterier. IGRA används för att påvisa om en person är smittad av tuberkulosbakterier, men visar inte om personen är vaccinerad eller inte. I vissa fall behöver man därför kombinera testerna. Om IGRA och PPD kombineras bör IGRA tas senast vid avläsning av PPD, annars får man vänta minst 2 månader efter att PPD satts. För barn under 5 år är resultatet av IGRA-test svårt att utvärdera och ska därför inte tas. Observera att IGRA-provtagning ska ske i samråd med lung- eller annan medicinsk expertis. Vid frågor ring gärna Lung- och Allergimottagningens provtagning på telefon Provet tas i speciella rör med butterfly-nål och transporttiden till laboratoriet ska vara så kort som möjligt, se även Laboratoriemedicins provtagningsanvisningar under Q QuantiFERON. BCG-vaccination BCG-vaccin (Bacille Calmette Guérin) erbjuds dem som saknar skydd mot tuberkulos, enligt respektive flödesschema. Vaccinet ges intrakutant så ytligt som möjligt. Vanligtvis injiceras vaccinet på vänster arms utsida, något ovanför mitten av armen vid fästet till deltoideusmuskeln. Efter ca tre veckor bildas en röd papel (upphöjning), som långsamt växer och kan bilda en blåsa. Ofta bildas ett vätskande sår som läker inom 8-12 veckor med ärrbildning. Om papel eller sår bildas redan inom en vecka eller om närliggande lymfkörtlar förstoras rekommenderas en läkarbedömning. BCG-vaccinets skyddseffekt mot tuberkulosinfektion hos vuxna är som bäst 80 %. Däremot ger vaccinet oftast ett bra skydd mot de allvarligaste formerna av tuberkulos, speciellt hos barn. Det är inte meningsfullt att vaccinera personer över 50 år, då immunförsvaret svarar sämre på vaccinet med stigande ålder. Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 3 av 7

4 Revaccination rekommenderas endast i undantagsfall t ex när en person under minst tre månader ska arbeta i en miljö med hög förekomst av tuberkulos exempelvis i Afrika eller Asien. Hälsoundersökning av personal och studerande Personer som börjar arbeta inom till exempel hälso- och sjukvård, äldre- och handikappvård, social- och hemtjänst samt i länder med hög förekomst av tuberkulos ska innan anställning genomgå hälsoundersökning avseende tuberkulos. Även annan personal som kan tänkas utsättas för smitta är till exempel personal på boende för asylsökande ungdomar och polis i yttre tjänst. Hälsoundersökning görs av personal och studerande före anställningen om arbetet/praktiken innebär en ökad risk för att personen utsätts för tuberkulossmitta eller om tuberkulos hos personen i fråga innebär risker för andra personer. Undersökningen har två syften, dels undersöka om personen har tuberkulos som kan smitta och dels kontrollera individens skydd mot tuberkulos. Alla ska fylla i hälsodeklaration för personal och migranter, se bilaga 1. Följ åtgärdsförslag för varje svarsalternativ. PPD sätts om personen är ovaccinerad eller vaccinationsstatus är okänt och om PPD inte satts inom de senaste två åren och den då var under 6 mm. Följ flödesschema. Om personen är BCG-vaccinerad tas IGRA-test istället för PPD-test. I övrigt följ flödesschema för personal, bilaga 3. Samma regler gäller för studerande som praktiserar inom ovanstående arbeten. Personal som arbetar i nära kontakt med barn som är under 6 år ska innan anställning fylla i hälsodeklaration för personal, bilaga 1 och följ hänvisning för varje svarsalternativ. Detta görs för att utesluta pågående tuberkulosinfektion, då små barn är mer mottagliga för tuberkulos än andra. BCGvaccin behöver inte erbjudas denna yrkesgrupp, då barn med tuberkulos i princip aldrig är smittsamma. Alla informeras om att ta läkarkontakt vid tidiga symtom på tuberkulos. Samma regler gäller för studerande som praktiserar inom dessa arbeten. Personer som interneras inom kriminalvården kan ha förhöjd risk att drabbas av tuberkulos, visar erfarenheten. Därför rekommenderas denna grupp att fylla i en hälsodeklaration, se bilaga 1. Följ åtgärdsförslag för varje svarsalternativ. Dessa personer behöver inte erbjudas vaccin utan syftet är att utesluta att de bär en pågående tuberkulosinfektion som kan smitta andra. Hälsoundersökning av migranter Detta omfattar förutom, asylsökande m fl som enligt lag ska erbjudas ett hälsosamtal vid ankomst till Sverige, adoptivbarn och övriga migranter. Tuberkulosförekomsten skiljer sig i olika delar av världen, se tabell 3. Det är främst barn upptill 18 år från länder med ökad risk för tuberkulos och personer över 18 år personer från länder med hög risk för tuberkulos som ska undersökas. Ovaccinerade rekommenderas BCG-vaccin, se flödesscheman bilagor 4-5. Naturligtvis ska alla med Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 4 av 7

5 tuberkulosliknande symtom undersökas, se sidan 2 under Hälsoundersökning med avseende på tuberkulos. Alla resenärer som vistats utomlands i länder med hög risk för tuberkulos, i mer än tre månader, behöver inte genomgå hälsoundersökning vid återkomst till Sverige, men det är av stor vikt att de vid t ex resemedicinsk rådgivning innan avresan får information om typiska symtom vid tuberkulos och vart de ska vända sig vid misstanke om sjukdom. Tabell 3 Riskdefinition Länder med ökad risk för tuberkulos 25 eller fler fall/ invånare och år De flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Målgrupp för BCG vaccination Länder med hög risk för tuberkulos 100 eller fler fall/ invånare och år Afrika, Rumänien, Afghanistan, södra och sydöstra Asien, Bolivia, Peru och f.d. Sovjetunionen utom Baltikum Målgrupp för screening av migranter och gravida Alla ska fylla i en hälsodeklaration för personal och migranter, bilaga 1, och följ åtgärdsförslag för varje svarsalternativ. Sedan sätts PPD-test, enligt flödesschema, bilaga 4 eller 5. På barn under 6 år tas inte IGRA-test, då resultatet är svårt att utvärdera, istället sätts PPD. BCG erbjuds om PPD är mindre än 6 mm på personer upp till 50 år. Inkubationstiden för tuberkulos är 1-3 månader, vilket innebär att ett PPD-resultat som är mindre än 6 mm inte är tillförlitligt förrän det gått 3 månader sedan personen exponerats, dvs i praktiken 3 månader efter ankomst till Sverige. I övrigt följ flödesschema för migranter 0-18 år, bilaga 4, och för migranter över 18 år, bilaga 5. Hälsoundersökning gravida Graviditet kan innebära ökad risk för en kvinna att drabbas av tuberkulos, framförallt perioden efter förlossningen. Aktiv tuberkulos hos en gravid kvinna innebär en risk för smittöverföring till fostret. Då graviditeten medför en viss försämring av immunförsvaret kan symtomen vara svårtolkade och diagnosen därmed försenas. Därför är det viktigt att göra hälsoundersökning av gravida. PPD och IGRA-test kan ske när som helst under graviditet och amning. Lungröntgen utförs lämpligen under grav.vecka Lungröntgen undviks normalt de första tolv graviditetsveckorna, men vid symtom ska man inte avvakta med lungröntgen (frontal och sidoprojektion). Alla gravida kvinnor ska fylla i en hälsodeklaration för gravida, bilaga 2. Följ åtgärdsförslag för varje svarsalternativ. Se även flödesschema för gravida, bilaga 6, och följande anvisningar: 1. Om kvinnan inte har några tuberkulos-symtom, men det finns tuberkulosfall i omgivningen, om hon är uppvuxen i land med hög risk för tuberkulos (Afrika, Rumänien, Afghanistan, södra och sydöstra Asien, Bolivia, Peru och f.d. Sovjetunionen utom Baltikum, se tabell 3) eller om hon har vistats tre månader eller längre i dessa länder: Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 5 av 7

6 Om PPD utförts senaste två åren eller tidigare och den då var mindre än 6 mm sätt ny PPD vidare åtgärder enligt flödesschema gravida. Detta gäller även om uppgift om tidigare PPD saknas. Om PPD utförts senaste två åren och PPD var/är 10 mm eller mer, remiss till specialist för IGRA-test. Lungröntgen (frontal- och sidoprojektion) utförs i graviditetsvecka Finner man patologiska lungröntgenförändringar remitteras kvinnan till specialist, se flödesschema gravida bilaga 6. Vid PPD 10 mm eller större (både hos vaccinerad eller ovaccinerad) remiss till specialist för IGRA-test. Lungröntgen (frontal- och sidoprojektion) utförs i graviditetsvecka Finner man patologiska lungröntgenförändringar remitteras kvinnan till specialist, se flödesschema gravida bilaga 6. Om PPD är 10 mm eller större, IGRA-test negativ, inga symtom samt lungröntgen u.a, så ges information om tidiga symtom enligt sidan 2. Vid positiv IGRA-test skickas remiss till specialist. 2. Om kvinnan inte har tuberkulos-symtom men tidigare har haft tuberkulos: Lungröntgen ska utföras i frontal- och sidoprojektion i graviditetsvecka Är lungröntgen normal ges information om att söka läkarvård vid tidiga tuberkulossymtom, se under rubriken Hälsoundersökning med avseende på tuberkulos. Finner man patologiska lungröntgenförändringar remitteras kvinnan till specialist, se flödesschema gravida, bilaga Om kvinnan har aktuella tuberkulos-symtom: Lungröntgen undviks normalt de första tolv graviditetsveckorna, men vid symtom ska man inte avvakta med lungröntgen (frontal- och sidoprojektion). Är lungröntgen normal ges information enligt flödesschema 5. Finner man patologiska lungröntgenförändringar remitteras kvinnan omedelbart till specialist, se flödesschema gravida bilaga 6. Vid konstaterad latent tuberkulos hos gravid kvinna rekommenderas att förebyggande behandling inleds under graviditeten om exponering skett de senaste två åren, vid fibronodulära lungförändringar som vid genomgången tuberkulos eller vid riskfaktor, se sidan 1. För övriga gravida med latent tuberkulos rekommenderas att behandling påbörjas snarast efter förlossning. Översättningar Hälsodeklarationer för gravida och migranter finns översätta till engelska, arabiska, franska, persiska, somaliska och tigrinja, se bilagor Bilaga 1 Hälsodeklaration, personal/studerande och migranter Bilaga 2 Hälsodeklaration, gravida Bilaga 3 Flödesschema, personal och studerande Bilaga 4 Flödesschema, migranter 0-18 år Bilaga 5 Flödesschema, migranter över 18 år Bilaga 6 Flödesschema, gravida Bilaga 7 Översättning Hälsodeklaration migranter, engelska Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 6 av 7

7 Bilaga 8 Översättning Hälsodeklaration migranter, arabiska Bilaga 9 Översättning Hälsodeklaration migranter, persiska Bilaga 10 Översättning Hälsodeklaration migranter, somaliska Bilaga 11 Översättning Hälsodeklaration gravida, engelska Bilaga 12 Översättning Hälsodeklaration gravida, arabiska Bilaga 13 Översättning Hälsodeklaration gravida, persiska Bilaga 14 Översättning Hälsodeklaration gravida, somaliska Bilaga 15 Översättning Hälsodeklaration migranter, franska Bilaga 16 Översättning Hälsodeklaration gravida, franska Bilaga 17 Översättning hälsodeklaration migranter, tigrinja Bilaga 18, Översättning hälsodeklaration gravida, tigrinja Bilaga 19, Informationsblad tuberkulos, PPD och BCG-vaccination Utarbetat av Eva Norrman, överläkare, Lung- och Allergisektionen, Medicincentrum, Umeå Tillsammans med: Torbjörn Gustafson, överläkare, Medicin- Geriatriska kliniken, Skellefteå Anna-Carin Whilbäck, mödrahälsovårdsöverläkare, Kvinnoklinken, Umeå Mats Sellin, överläkare, Mikrobiologiskt laboratorium, Laboratoriemedicin, Umeå Lena Skedebrant, smittskyddssköterska, Smittskyddsenheten, Umeå Peter Thorén, överläkare, Medicin- Geriatriska kliniken, Lycksele Andreas Winroth, överläkare, Infektionskliniken, Umeå Dokumentnr: Dokumentansvarig: Lena Skedebrant Sidan 7 av 7

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Inledning Gravida kvinnor har samma mottaglighet för tuberkulos och sjukdomsutveckling som andra. De flesta som infekterats med tuberkelbakterier blir aldrig

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar.

Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Hälsoundersökning av asylsökande och flyktingar vid ankomst till Gotlands kommun med avseende på smittsamma sjukdomar. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd 1995:4 Hälso- och sjukvård för asylsökande och

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens

Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens 1 Umeå universitet Medicinska fakulteten Grundutbildningsnämnden Beslut 2009-03-17 Dnr 513-5373-07 Sid 1 (6) Hälso- och vaccinationsprogram för studerande inom medicinska fakultetens grundutbildningar

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos

Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Bygger på Socialstyrelsens Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (2012-3-16) Smittskydd Halland och Halland, december 2013 Screening

Läs mer

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset

BCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället

Läs mer

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE

Tuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE 2007 Tuberkulos Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne 1 Innehåll Sid. 1. BAKGRUND...3 2. RIKTAD HÄLSOKONTROLL...3 2.1. Vem ska genomgå hälsokontroll?... 3 2.1.1. Personal inför

Läs mer

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007

TUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade

Läs mer

Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården

Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården Vilka barn skall testas? Vilken provtagning skall vi använda? Vilka barn skall vaccineras? Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Stockholms läns landsting

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 1 Hälsoundersökningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning

Läs mer

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för metodutveckling.

Läs mer

PPD- Tuberkulinprövning

PPD- Tuberkulinprövning Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Iwona Jacobsson (ijn018) 2015-09-25 2014-03-25 Iwona Jacobsson (ijn018) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Hans Boman (hbn007),

Läs mer

Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn

Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn Dokumentets Titel Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet och BCG- vaccination av spädbarn Ägare: Framtaget av (förf) AndersLindblom, Smittskyddsenheten Annika Eckerlid, mödrahälsovårdsöverläkare

Läs mer

Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken

Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken Multidiciplinär- Infektion, Barn, Lungmedicin Infektionskliniken Läkare: Eva Mogard, Ulrike Möbius Sjuksköterskor/ Smittspårare: Kerstin Ekholm. Maritha Andersson

Läs mer

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne Tuberkulos Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 2 Tuberkulosincidensen bland svenskfödda i Sverige 1920-2008 700 600 Antal fall per 100,000 500 400 300 200 BCG 100

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram

Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram 00076-2016-1.1.3 Tuberkulosvaccination som särskilt vaccinationsprogram Beslutsunderlag till regeringen Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten,

Läs mer

Hepatit B 2015. Statistik

Hepatit B 2015. Statistik Hepatit B 2015 Statistik Smittskyddsenheten, 2015-02-19, Eva Lundmark Trend och analys Under de senaste fem åren ses en ökning av antal fall i Sverige. I Östergötland minskade antalet hepatit B-anmälningar

Läs mer

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad

Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Tuberkulos en sjukdom som vi trodde var bemästrad Arne Tärnvik Professor i infektionssjukdomar När Västerbottensnytt ringde till mig igår och frågade lite inför den här dagen sade journalisten att tuberkulos

Läs mer

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. hälsokontroll, smittspårning och vaccination

Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. hälsokontroll, smittspårning och vaccination Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos hälsokontroll, smittspårning och vaccination Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta

Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Giltigt fro.m: - Tills vidare Org: Västerbottens läns landsting Uppföljning : 2017-06-19 Styrande översyn har gjorts Stick- och skärskador samt exponering med risk för blodburen smitta Anvisningen gäller

Läs mer

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig:

Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1. Ansvarig: Hälsoundersökning - Asylsökande / nyanlända invandrarbarn 0-17 år (ej fyllda 18) Version: 1 Ansvarig: 2(16) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2010-11-02 Nyutgåva 2. 2011-08-30

Läs mer

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder

Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 Mars 2012 1 (6) Smittskyddsläkaren TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012 2 (6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län Bakgrund Varje år drabbas

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck

Tuberkulos. Tuberkulos är en allmänfarlig sjukdom, för många fortfarande förknippat med stigma och dödsskräck Tuberkulos Tuberkulos är en långsamt förlöpande sjukdom, som smittar vid långvarig, nära kontakt, där 90% av de som smittas aldrig blir sjuka och de som insjuknar kan få behandling och bli helt friska.

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se Tuberkulos Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se 9 miljoner människor/år insjuknar 1,5 miljoner människor/år dör 1/3 av jordens befolkning är bärare Smittämnet Mycobacterium tuberculosiskomplexet

Läs mer

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr. Aktuellt från Smittskydd Stockholm Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Smittskyddslagen, SFS 2004:168 Skydda befolkningen mot smittsamma

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé

Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Eva Lindhusen Lindhé Finns det mer difteri än vi hittar i landet? Difteri i Sverige med omnejd Stora utbrottet i Göteborg 1983-84 nedgångna i begränsad population med närkontakt. Pga brist i vaccinprogram i samband med Sovjetunionens

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

Tuberkulos. Infektionssjukdomar hos nyanlända. Smittsamhet vid tuberkulos? 2015-09-29. - Långdragen hosta - Avmagring - Nattsvettningar

Tuberkulos. Infektionssjukdomar hos nyanlända. Smittsamhet vid tuberkulos? 2015-09-29. - Långdragen hosta - Avmagring - Nattsvettningar Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 17 september 2015 - Långdragen hosta - Avmagring - Nattsvettningar Tuberkulos Smittskydd Västra Götaland Extrapulmonell

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006

Användningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION

Läs mer

Tuberkulos hos barn och vuxna - en gammal sjukdom på frammarsch

Tuberkulos hos barn och vuxna - en gammal sjukdom på frammarsch Tuberkulos hos barn och vuxna - en gammal sjukdom på frammarsch Ted Jakobsson Barnkliniken/Varberg ted.jakobsson@regionhalland.se Björn Johansson Infektionskliniken/Halmstad bjorn.f.johansson@regionhalland.se

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder

Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Flöde Hälsosamtal/undersökning Barn och ungdomar från andra länder Vårdcentral Vid behov smittspårning och informera om provsvar. BCG-vaccination vid behov Information om provsvar till Remiss till Folktandvård

Läs mer

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv

Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv SFS 2004:168 Tuberkulos ur en smittskyddsläkares perspektiv Bitr smittskyddsläkare i Stockholms län Fråga Vid vilken infektionssjukdom användes den personliga skyddsutrustningen på föregående bild 1. Pest

Läs mer

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016

Influensa- och pneumokockvaccination 2015/2016 INSTRUKTION 1 (15) INFLUENSAVACCINATION ORDINATION RISKGRUPPER Inför säsongen 2015/2016 har sammansättningen av säsongsvaccinet ändrats jämfört med föregående år så att en influensa A-stam och influensa

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund

Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Mässling, kikhosta, parotit och röda hund Grundkursen för lokalt smittskydds/stramaansvariga 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Mässling? kontakta infektionsklinik direkt Luftburen smitta,

Läs mer

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL

Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Riktlinjer för 2011-års influensavaccination JLL Version: 1 Ansvarig: Micael Widerström, smittskyddsläkare Maria Omberg VC Smittskydd och Vårdhygien Mona Landhal, handläggare primärvården 1 ÄNDRINGSFÖRTECKNING

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter

Läs mer

Influensa och graviditet

Influensa och graviditet Influensa och graviditet sjukdom och vaccination Mödrahälsovårdsutbildning Mars 2016 Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare Influensa är fr.a. ett fågelvirus 16 H och 9 N Influensa -epidemi Säsongs-influensa

Läs mer

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser

Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser LÄNSNÄTVERKET FÖR MEDICINSKA ELEVHÄLSAN I VÄRMLAND Barnvaccinationer Elevhälsans medicinska insatser Riktlinjer och rutiner I samarbete med Smittskydd Värmland 2016-02-04 Länssamordnare Lisbet Engh Kraft

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne

Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15. Per Hagstam Smittskydd Skåne Upptaktsmöte inför influensasäsongen 2014-15 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 Varför influensavaccinera? För de flesta är influensa en ofarlig sjukdom Riskgruppsbaserad strategi Vaccination avser att förebygga

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Hälsoundersökning av migranter. Läkemedel i Skåne, 4 och 5 mars 2015 Per Hagstam, Bitr Smittskyddsläkare

Hälsoundersökning av migranter. Läkemedel i Skåne, 4 och 5 mars 2015 Per Hagstam, Bitr Smittskyddsläkare Hälsoundersökning av migranter Läkemedel i Skåne, 4 och 5 mars 2015 Per Hagstam, Bitr Smittskyddsläkare Ökande flyktingströmmar Källa: Migrationsverket Många olika grupper av migranter Källa: Migrationsverket

Läs mer

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION

Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering. under höst- och vintersäsongen 2011 2012 REKOMMENDATION REKOMMENDATION Rekommendation om säsongsinfluensavaccinering i Finland under höst- och vintersäsongen 2011 2012 PB 30 (Mannerheimvägen 166) 00271 Helsingfors Telefon: 020 610 60 00 www.thl.fi 5 2011 Rekommendation

Läs mer

Smittskydd&Vårdhygien

Smittskydd&Vårdhygien Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien Nr 1/2014 V åren är i antågande och då brukar man kunna summera influensasäsongen. Fortfarande insjuknar personer i influensa, så ännu är det för

Läs mer

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 2011-03-30 DIARIENR TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011 TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal Sidan 1(6) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal i

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer?

Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer? Påverkas vaccinationstäckningen mot tuberkulos av organisatoriska reformer? En kvalitetsgranskning av BCG-vaccination i Uppsala län 2011 Författare: ST-läkare Stina Lemoine Gottsunda Vårdcentral Uppsala

Läs mer

Vaccination mot influensa

Vaccination mot influensa Vaccination mot influensa 2014-2015 Information till sjukvårdspersonal från Smittskydd Västra Götaland Din nyckelroll som sköterska eller läkare Ditt råd är viktigast när din patient ska fatta beslut om

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram)

Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Basprogram, hälsovård för gravida 120301 (Kompletteras med psykologiskt basprogram) Vecka Besök Screening Riktade åtgärder 0-para Fler-para (Var god se sid 2) Vecka 6-12, två Barnmorskebesök. ABCD-inskrivning

Läs mer

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt

Bakgrund. Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Allmänt Konsekvensutredning 2015-05-13 Dnr 4.1.1 12281/2015 1(10) Avdelningen för regler och behörighet Gastón Fernández Palma gaston.fernandez-palma@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till ändring

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. TEMA Tuberkulos. Nr 3 november 2005

Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland. TEMA Tuberkulos. Nr 3 november 2005 WermlandsSmittan Ett nyhetsblad från Smittskydd Värmland TEMA Tuberkulos Nr 3 november 2005 Tuberkulos... 2 Tuberkulintestning... 5 BCG-vaccination... 6 Fågelinfluensa ännu en gång... 7 Klamydiamåndag...

Läs mer

Hälsoundersökningar av barn från andra länder

Hälsoundersökningar av barn från andra länder Hälsoundersökningar av barn från andra länder Bakgrund Avgiftsfri hälso- och sjukvård Hälsoundersökning för nyanlända barn till Sverige Behov och om fattning kan variera Om möjligt före skolstart Målgrupp

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi

Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi 1 (6) Bitr landstingsdirektör Göran Stiernstedt Hantverkargatan 45 Landstingshuset Planeringsläget inom Stockholms läns landsting inför en befarad influensapandemi Bakgrund Influensa A-sjukdomens utbredning

Läs mer

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium

Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Läkarrollen vid ett kliniskt mikrobiologiskt laboratorium Lena Dillner Verksamhetschef Klinisk mikrobiologi Labmedicin Skåne Labmedicin Skåne Ny organisation från 1/1 2009 All laboratoriemedicin i samma

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013

2015-01-27. Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se. Upphandling 2015. Under 5 mortality rate 1990-2013 Upphandling 2015 Ofullständigt vaccinerade barn och unga 150120 ann-sofie.cavefors@vgregion.se Pneumokocker MPR DTaP-IPV (4-val.) DTaP-IPV-Hib (5-val.) DTaP-IPV-Hib-HBV (6-val.) Hepatit B HPV dtap Överprövning

Läs mer

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL

Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Informationen kommer också att finnas på GUL Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram Studenter på läkarprogrammet omfattas av Sahlgrenska akademins vaccinationsprogram. Vaccinationerna ges kostnadsfritt och erbjuds studenter antagna till termin

Läs mer

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien

Särskild vaccinationsinsats mot polio. Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Särskild vaccinationsinsats mot polio Rekommendation med anledning av utbrott av polio i Syrien Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect.

2012-06-21. Följt hemlandets vaccinationspolicy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/en/globalsummary/ CountryProfileSelect. Vaccination av till Sverige inflyttade barn Bedömning av vaccinationstatus: Uppgifter från förälder ev Hälsokort med? följt hemlandets vaccinations policy? http://apps.who.int/immunization_monitoring/

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Influensavaccinationsrekommendation

Influensavaccinationsrekommendation Influensavaccinationsrekommendation 2005 Kansanterveyslaitoksen julkaisuja C 18/2005 1(6) Kommuner och samkommuner för folkhälsoarbete som upprätthåller hälsocentraler, samt sjukvårdsdistrikten Influensavaccination

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30.

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30. S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 0920-28 43 30 Nr 4 2005 INNEHÅLL Rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar...

Läs mer

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet

Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009. Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet Pandemisk influensa A(H1N1; AH1p) 2009 Annika Linde Statsepidemiolog Smittskyddsinstitutet H, N Ibland anpassas ett andvirus och börjar spridas mellan andra arter Influensavirus Förekommer i 3 typer A,

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/

Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Vacciner till barn skyddseffekt och biverkningar SBU-rapport nr 191, 2009. Länk till rapporten: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul/vacciner-till-barn--- skyddseffekt-och-biverkningar/ Bakgrund De globala

Läs mer

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer