Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen"

Transkript

1 Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektions symtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården Sörmland och Smittskydd/Vårdhygien Sörmland

2 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 2 (8) Till föräldrar och personal i barnomsorgen I denna skrift ges några grundläggande råd om hur man kan handskas med infektioner inom förskolan. Mer finns att läsa i Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan Allmänt Barn är ofta infekterade Under de fyra första levnadsåren har barn i genomsnitt sex till åtta luftvägsinfektioner per år. De följande åren minskar antalet infektioner successivt. Dominerande är okomplicerade luftvägs- och maginfektioner som inte behöver behandlas med antibiotika. Hemma eller på förskolan? Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma! Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och någon som kan ge det mycket tid och omsorg. Barnets allmäntillstånd, dvs hur barnet äter, sover och orkar, är i regel avgörande för om barnet kan vistas i barnomsorgen. Ett feberfritt dygn hemma utan febernedsättande medicin är en bra tumregel. Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna inom- och utomhus för att vara i förskolan! Om Du känner Dig tveksam till vilken sjukdom barnet har och behandlingen av denna, kan Du kontakta barnavårdscentralen / vårdcentralen. Här ger man Dig gärna råd och hjälper Dig att bedöma barnet. De olika smittämnen som förekommer i samhället, förekommer naturligtvis även bland barn på förskola eller i liknande barngrupper. Ur smittosynpunkt spelar det ingen roll om barnet vistas i förskolan, eftersom vanliga infektioner redan har smittat när sjukdomssymtom bryter ut. Råd för att förebygga smittspridning Infektioner smittar på olika sätt, t.ex. genom direkt kontakt mellan personer eller indirekt via föremål. Spridning kan också ske via droppsmitta t.ex. vid hosta, snuva, kräkning. Handhygien God handhygien är det viktigaste sättet att förhindra överföring av smitta. Det är bra att hosta och nysa i armvecket. Barn och personal ska alltid tvätta händerna noga med flytande tvål och torka med pappershanddukar före måltider efter toalettbesök efter utevistelse Under infektionsperioder och vid utbrott av smittsamma sjukdomar används handsprit.

3 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 3 (8) Personal Efter blöjbyte Efter att snuviga näsor torkats Under infektionsperioder och vid utbrott av smittsamma sjukdomar används handsprit. Skötbordet Avtorkbar dyna som tål desinfektionsmedel (t.ex. sprit) Engångsunderlägg, tvättlappar Vid utbrott av maginfektioner ska engångshandskar användas Använda underlägg, tvättlappar och blöjor ska läggas direkt i en plastpåse som försluts väl Handdesinfektion med sprit. Näsdukar Engångsnäsdukar som kastas när man snutit barn Handtvätt eller desinfektion efteråt. Nappar Ska vara väl namnmärkta och förvaras åtskilda. Leksaker Mjuka leksaker ska vara maskintvättbara och tvättas regelbundet. Under infektionsutbrott bör de helt avlägsnas. Hårda leksaker ska tvättas regelbundet. Städning Daglig städning av rum där barn vistas. Återkommande storstädning årligen. Lokalen ska vädras ett par gånger varje dag, under så lång tid att luften byts ut, cirka 10 minuter. Utevistelse Regelbunden utevistelse flera timmar varje dag minskar risken för smittspridning. Tandborstar Tandborstar på förskola är olämpligt ur smittosynpunkt. Allmänt om infektioner Virusinfektioner De flesta infektioner hos barn som t.ex. förkylningar orsakas av virus. Virusinfektioner smittar i regel även innan barnet blir sjukt. Vid denna typ av infektioner är det därför av smittsamhetsskäl oftast ingen anledning att hålla barnet hemma. Mot virusinfektioner hjälper inte antibiotika. Bakteriella infektioner Infektioner förorsakade av bakterier kan ibland behöva behandlas med antibiotika (t.ex. penicillin). Pågående antibiotikabehandling är inget hinder för att barn som mår bra ska kunna vara i förskolan. Vid streptokockinfektioner, t.ex. halsfluss, är barnet smittfritt efter två dygns behandling med antibiotika. Kroppen har ett eget försvar mot virus och bakterieinfektioner som gör att de flesta infektioner vi drabbas av går över av sig själva. Penicillin, eller andra antibiotika, hjälper kroppen att bromsa infektioner som orsakas av bakterier. Mot infektioner orsakade av virus har antibiotika ingen effekt Användningen av antibiotika är inte helt riskfri. Bakterierna kan bli resistenta, vilket innebär att de blir motståndskraftiga mot olika antibiotika. Det är därför viktigt att vi gör allt vi kan för att bryta resistensutvecklingen och bästa sättet är att inte använda antibiotika i onödan. Svamp och parasitinfektioner Svampinfektioner kan man få i hud och slemhinnor. Det finns dessutom många olika typer av parasiter. Även dessa infektioner kan ibland behöva behandlas.

4 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 4 (8) Allergi kan likna infektion Allergi kan i början likna infektioner, varför vi nämner detta här. Det är viktigt för Ditt barn att Du redan vid inskolningen informerar personalen om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna gärna en skriftlig information om vad barnet inte tål och hur det ska behandlas vid en eventuell reaktion. Om sjukdomsbilden förändras, glöm inte berätta detta. Några vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom i bokstavsordning Diarré / kräkningar ( maginfluensa ) Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar på grund av att besvären kan orsakas av olika virus eller bakterier. Barnet kan förlora mycket vätska. Det är viktigt att ge rikligt med dryck, gärna i små men täta doser för att motverka kräkningar. Kontakta barnavårdscentral / vårdcentral för råd. Barnet kan återgå till barnomsorgen när det ätit normalt och inte kräkts eller haft vattentunn diarré under två dygn. Avföringen behöver inte vara fast, då det ibland kan dröja veckor innan den blir normal igen. Har barnet varit utomlands och där varit magsjukt eller insjuknar efter hemkomsten, bör barnet lämna avföringsprov. Kontakta då vårdcentralen. Feber Det är vanligt att små barn insjuknar plötsligt med hög feber, vilket oftast beror på en virusinfektion. Barns normala temperatur varierar framför allt beroende på hur aktivt barnet är. Om temperaturen är mer än 37,5 C på morgonen och 38,0 C på kvällen anses det vara en förhöjd temperatur. Femte sjukan (erytema infectiosum) Inkubationstiden är 7-14 dygn. Femte sjukan är en virussjukdom. Barnet kan få ett intensivt rött och sammanflytande utslag på kinderna. Girlangformade utslag, kan ibland även ses på armar, ben och bål. En del kan även få feber, muskel- och ledvärk samt illamående och kräkningar. Utslagen försvinner i regel inom en vecka, men kan därefter komma tillbaka i samband med värme (bad, dusch). Infektionen läker ut av sig själv. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Förkylning Inkubationstiden varierar och är oftast bara någon dag. Orsakas i regel av virus och smittar innan symtomen bryter ut, varför det inte går att förhindra att denna typ av smitta sprids i en barngrupp. För att återgå till barngruppen ska barnet vara feberfritt och orka med verksamheten. Barn med feber ska vara hemma! Låt också Ditt barn få en feberfri dag hemma innan det återgår till barngruppen.

5 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 5 (8) Gulsot, se hepatit Halsfluss (tonsillit) Inkubationstid 2-3 dygn. Symtomen är halsont och feber. Ofta ses beläggningar på halsmandlarna. Halsfluss beror många gånger på en streptokockinfektion och ska då antibiotikabehandlas (vanligast med penicillin). Ja, minst 2 dygn efter påbörjad antibiotikabehandling för att bli smittfri. Barnet kan sedan återgå till barngruppen då det blivit feberfritt och orkar delta i aktiviteterna. Halsont Halsont orsakas vanligast av virus och är ofta kombinerad med förkylningssymtom. Små barn kan inte alltid tala om att de har ont i halsen. Tecken på en halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta eller dricka. Har barnet hög feber och tecken på halsont mer än några dagar kan det vara halsfluss orsakad av streptokocker och du bör söka läkare. Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma. Barnet kan återgå till barngruppen då det orkar delta i aktiviteterna. Hepatit (gulsot) Hepatit är en inflammation i levern, varvid huden kan bli gul (gulsot). Det finns flera olika former av hepatit. De är alla ovanliga bland barn och alla behöver bedömas av läkare som i samråd med smittskyddsläkaren beslutar om barnet kan vistas inom barnomsorgen. Barn som hälsar på bekanta / släktingar i vissa länder bör före resan diskutera med läkare om barnet ska ha gammaglobulin eller vaccin mot Hepatit A, epidemisk gulsot. Detta dels för att de inte själva ska bli sjuka, dels för att förhindra att de smittar andra barn i barnomsorgen efter hemkomsten. Hosta En del barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid långvarig hosta eller påverkad andning bör barnet bedömas av läkare. Barn med lindrig hosta utan vare sig feber eller påverkat allmäntillstånd kan vistas i barngrupp. Huvudlöss Lusen är 2-3 mm lång och sprids genom direktkontakt, dvs hår till hår. Risken att drabbas av löss via föremål som kammar, borstar, mössor och stereolurar är liten. Klåda i hårbotten, gnetter (ägg) på hårstråna och svarta prickar på huvudkudden kan vara tecken på huvudlöss. Eventuella löss upptäcks lättast om man kammar över ett vitt papper eller en spegel. Löss behandlas med receptfria preparat som finns att köpa på apoteket. Endast de som är angripna ska behandlas och de ska behandlas samtidigt. En vecka och två veckor efter behandlingen ska håret finkammas (finkam kan köpas på apoteket). För att minska lusproblem i förskolan (och skolan) bör man finkamma sina barn vid varje terminsstart, dvs en gång per vecka under januari-februari och augustiseptember. Huvudlusen trivs bara på människan, så man blir inte smittad av djur. Om barnet är behandlat finns ingen anledning att stanna hemma. Förskolan bör meddelas! Höstblåsor (Hand, foot and mouth disease = hand-, fot- och munsjuka.) Inkubationstid 3-7 dygn. Lindrig virussjukdom som ger feber samt blåsor i munnen, som kan vara smärtsamma och bidra till att barnet inte vill äta. Blåsor kan också finnas på händer och fötter där de kan brista utan att sårskorpor bildas. Sjukdomen förekommer vanligen i slutet av sommaren och i början av hösten. Den läker ut av sig själv inom cirka en vecka. Ja, då barnet har feber, men barnet kan återgå då det är feberfritt, kan äta och dricka och orkar vara i barngruppen.

6 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 6 (8) Influensa Inkubationstid 1-3 dagar. Influensa är en virussjukdom som förekommer varje vinter. Ibland blir det mer omfattande epidemier. Influensa är mycket smittsam, men dessbättre blir barn i regel inte särskilt sjuka utan det kan te sig som en vanlig luftvägsinfektion med feber. Barn som har någon allvarlig grundsjukdom bör diskutera med sin läkare om de ska vaccineras inför influensasäsongerna. Barnet kan återgå då det är feberfritt och orkar med verksamheten i barngruppen. Kikhosta Inkubationstid 7-14 dygn. Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kräkningar uppträda, oftast besvärligast nattetid. Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symtomen uppträder. Spädbarn bör skyddas mot smitta. Idag finns ett bra vaccin mot kikhosta. För barn som inte fått alla vaccindoser rekommenderas i vissa fall antibiotikabehandling i tidigt skede. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Dålig sömn och kikningar innebär ofta att barnet inte orkar vara i barngrupp. Kräkningar Se diarré / kräkningar. Maginfluensa Se diarré / kräkningar. Mask Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är vit och sytrådstunn och cirka 1 cm lång. Det vanligaste symtomet är klåda i stjärten på kvällen och natten, då masken lägger ägg. i vecken runt ändtarmsöppningen. Barn kan dock vara symtomfria. Springmask ska behandlas med preparat som finns att köpa på apoteket. Städning, rengöring av leksaker och föremål, tvätt av underkläder och sängkläder samt god handhygien är viktigt. Om barnet trots behandling får tillbaka springmask, bör hela familjen behandlas. Spolmask liknar en daggmask som är cm lång, gulvit eller rosafärgad och relativt ovanlig i Sverige. Även denna infektion är ofarlig och kan lätt behandlas med receptfria preparat. Nej. Mollusker Navlade vårtliknande utslag, 2-4 mm stora upphöjningar i huden som varken kliar eller gör ont. Orsakas av virus. Lågsmittsamt vid kontakt mellan barn. Molluskerna försvinner utan behandling, men det tar ofta lång tid. Nej. Munsår Sår på läppen och inne i munnen är vanligt hos barn. Orsakas oftast av herpesvirus. Herpesviruset finns kvar i kroppen och kan aktiveras t.ex. vid andra infektioner. Smittsamheten är stor. Att förhindra smittspridning är omöjligt, då virus förekommer allmänt i befolkningen. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Mässling / Påssjuka / Röda hund Sjukdomarna är numera ovanliga p.g.a. att barn i Sverige vaccineras vid 18 månaders ålder. Ovaccinerade barn kan bli smittade i samband med utlandsresa till länder där sjukdomarna är mer vanliga. Om Du misstänker att Ditt barn har blivit sjuk i någon av dessa sjukdomar, kontakta sjukvården. Ja. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngruppen.

7 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 7 (8) Scharlakansfeber Inkubationstid 1-3 dygn. Orsakas av streptokocker. Symtomen är halsfluss, feber, ett finprickigt rött utslag framför allt i ljumskar och armhålor samt en ofta rödknottrig tunga (smultrontunga). Infektionen ska behandlas, vanligtvis med penicillin, varför läkare eller distriktssköterska bör kontaktas. Återinsjuknande i samma bakterie är relativt vanligt. Svampinfektioner Svampinfektioner i huden och hårbotten kan förekomma hos barn. Barnet smittas ofta genom nära kontakt med ett smittat husdjur, t.ex. katt, kanin eller hund. Efter kontakt hud mot päls uppstår förändringarna oftast i ansiktet, på halsen eller bröstet. I andra fall sprids smittan från människa till människa, vanligen inom familjen. Ja. Barnet kan återgå till barngruppen efter två dygns antibiotikabehandling om det är feberfritt och orkar delta i aktiviteterna. Skabb Skabb orsakas av ett kvalster. Sjukdomen är smittsam och kan överföras vid nära kroppskontakt och via sängkläder. Det är ovanligt med smittspridning av skabb via barnomsorgen. Symtomen är klåda, speciellt nattetid, och som följd av detta rivmärken, huvudsakligen på armar och ben. Dessa kan vara svåra att skilja från eksem, varför läkare bör uppsökas för diagnos. Hela familjen bör undersökas/behandlas. Dessutom ska sanering av sängkläder och kläder göras. Efter behandling kan klådan kvarstå i flera veckor. Ja. Barnet ska vara hemma ett dygn i samband med behandling. Snuva Se Förkylning. Snuvan vid en förkylning är i början klar men kan övergå i tjock gul/grön snuva efter en tid. Långvarig snuva kan behöva bedömas av läkare, då den kan bero på t.ex. allergi. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Hudförändringarna är ibland typiska med ringformade rodnader och kallas då ringorm. Nej. Svinkoppor (impetigo) En relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Uppträder oftast kring munnen och runt näsan. Börjar som små varfyllda blåsor som så småningom brister och infektionen kan härmed sprida sig. Förändringarna täcks ofta av gula skorpor. Det är viktigt att tvätta med tvål och vatten flera gånger per dag för att få bort skorporna. Mer utbredda förändringar kan behöva antibiotikabehandlas, varför läkare bör kontaktas. Noggrann handhygien är viktig både i förskolan och hemma. Ja. Barnet ska vara hemma tills såren är torra. Vattkoppor Inkubationstid dygn. Virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor/koppor. Kopporna börjar med små röda prickar som blir till vätskefyllda blåsor, vilka brister och torkar in till torra skorpor, som sedan faller av. Behandling med febernedsättande och klådstillande medicin kan behövas. Forts

8 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 8 (8) Vattkoppor - Forts Barn med svår klåda kan, då de kliar sig, få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast skorpor kvarstår är smittsamheten liten. Man kan räkna med smittfrihet sju dagar efter utslagsdebuten. Det är bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen, varför man inte behöver vara rädd för smitta i förskolan. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Vårtor Orsakas av virus. Läker oftast av sig själv, men det kan ta år innan de helt försvunnit. Nej. En del ögoninfektioner behandlar man med antibiotika (salva eller droppar). Noggrann handhygien är viktig både i förskolan och hemma. Ja, om kraftig varbildning i ögonen. Öroninflammation Öroninflammation orsakas av virus eller bakterier och behandlas i en del fall med antibiotika, varför läkare bör kontaktas. Svullnaden i samband med infektionen kan påverka barnets hörsel. Efterkontroll är därför viktig. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Ögoninfektion Variga, smetiga ögon är ett vanligt problem hos småbarn och orsakas av virus eller bakterier. Ofta uppträder detta tillsammans med snuva och är då en del av förkylningen. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga ögon) bör behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen (går bra med ljummet kranvatten). Om detta inte hjälpt efter 7 dagar bör barnavårdscentral/vårdcentral kontaktas. Viktiga namn och telefonnummer till barnomsorg, BVC, distriktssköterska och vårdcentral:...

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014

Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen

Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården

Läs mer

Henriks Hage Förskola

Henriks Hage Förskola Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta

Läs mer

När Ditt barn blir sjukt!

När Ditt barn blir sjukt! När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...

Läs mer

När ditt barn blir sjukt!

När ditt barn blir sjukt! När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma? Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom

Läs mer

Vanliga sjukdomar A-Ö

Vanliga sjukdomar A-Ö Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste

Läs mer

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?

SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen

Läs mer

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar

Innehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd till föräldrarna om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. 1 2 Innehåll 4 När barnet är sjukt

Läs mer

Anvisningar för sjuka barn

Anvisningar för sjuka barn Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Hur gör vi när barnen blir sjuka?

Hur gör vi när barnen blir sjuka? Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter

Läs mer

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:

RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet

Läs mer

hur gör vi när barnen blir sjuka?

hur gör vi när barnen blir sjuka? hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller

När barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller När barnet är sjukt Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller Bra tips När barnet är sjukt Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor 6

Läs mer

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola

När ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster

Läs mer

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011 Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi

Läs mer

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem

När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem Denna skrift är utarbetad av Barnhälsovårdsenheten och Smittskydd, Landstinget i Värmland Utgivningsår 1997,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?

När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas

Läs mer

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.

Informationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan. Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,

Läs mer

Inledning. Smittor på förskolor

Inledning. Smittor på förskolor Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår

Läs mer

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner

Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord Barnens handhygien Personalens handhygien Blöjbyte/skötrum Städning Riktlinjer vid infektioner

Läs mer

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare

Smittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen

Läs mer

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets

Läs mer

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor

Läs mer

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan

7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor

Läs mer

Välkommen till Nyborgens förskola!

Välkommen till Nyborgens förskola! 28 augusti 20 13 20 Välkommen till Nyborgens förskola! Information till dig som har ditt barn på Nyborgens förskola SIG1000, v4.0, 2012-09-24 NYBORGENS FÖRSKOLA Februari 2016 Nyborgsvägen 3, 195 71 Rosersberg

Läs mer

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare

Läs mer

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25

Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter

2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter Hygien och kontaktidrotter Innehåll Förord... 3 Sjukdomar som smittar vid kontaktidrott... 4 Ringorm... 4 Svinkoppor... 4 Svamp... 4 Stafylokocker... 4 MRSA... 4 Det personliga ansvaret... 5 Den personliga

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i

Läs mer

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.

Vi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor. Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram

Läs mer

Så kan vi minska spridning av

Så kan vi minska spridning av Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

Behandling av svampinfektioner i huden och naglarna

Behandling av svampinfektioner i huden och naglarna Behandling av svampinfektioner i huden och naglarna Svampinfektioner i huden och naglarna hör till de vanligaste infektionssjukdomarna hos människan. Undersökningar har visat att över en femtedel av vuxna

Läs mer

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt

Läs mer

Allergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare

Allergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare Förskolans ABC 1 V älkommen A Allergier När ditt barn har en allergi eller intolerans meddelar du personalen på förskolan. För att få annan mat behöver förskolan ett läkarintyg. Arbetsplatsträff APT En

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm. Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner

Läs mer

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta? Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora

Läs mer

Huvudlöss. Vad kan man göra själv? Lusen sprids genom huvudkontakt. Hur spårar man lössen?

Huvudlöss. Vad kan man göra själv? Lusen sprids genom huvudkontakt. Hur spårar man lössen? Huvudlöss Vad kan man göra själv? Kamma igenom håret systematiskt och noggrant med hjälp av luskam. Stryk av kammen mot ett vitt papper för att se lössen bättre. Lusen kan bli två till tre millimeter lång.

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund

VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VAR RÄDD OM DIN HUND Vaccination av hunden är en självklarhet för den ansvarsfulle hund ägaren. Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka,

Läs mer

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat Innehåll Hur sprids smitta Vaccinering Trippelvaccin Kennelhosta Noskvalster Löss Loppor Mask/inälvsparasiter Zoonoser Fästingburna sjukdomar Resistenta bakterier

Läs mer

En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat.

En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat. En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat. Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting KS/S:t Görans Barnkliniker

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!

2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna! Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter

Läs mer

Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Råd kring barns vardagsinfektioner

Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Råd kring barns vardagsinfektioner Till föräldrar med barn i förskoleåldern Råd kring barns vardagsinfektioner Innehåll Inledning Barn är ofta infekterade 1 Om barnet ofta är sjukt 2 Barnhälsovården i förskolan 2 Råd vid vanliga symtom

Läs mer

När ditt barn blir sjukt

När ditt barn blir sjukt När ditt barn blir sjukt 1 Innehåll Sidan Infektioner hos förskolebarn... 4 Barnets infektioner och immunförsvar... 4 Antibiotika... 4 Minska smittan i förskolan... 4 Råd vid infektioner... 5 Feber...

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern

INFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några

Läs mer

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner

Läs mer

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se

2015-02-16 Karin Persson www.smittskyddstockholm.se Kikhosta Anmälnings- och smittspårningspliktig Vad är kikhosta? Kikhosta = Pertussis är en luftvägsinfektion som orsakas av kikhostebakterien Bordetella pertussis. Inkubationstiden 1 2 veckor. Bakterien

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Pandemi vad innebär r det?

Pandemi vad innebär r det? Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt

Läs mer

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien Utbrott förskola Utbrott = fler sjukdomsfall än vanligt Magsjuka-diarré, kräkning Streptokocker Impetigo Resistenta bakterier Vattkoppor Influensa Kikhosta Löss, skabb Antal Kartläggning Start av utbrott

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittspridning Viktigt

Läs mer

Patientinformation. Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken.

Patientinformation. Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken. Patientinformation Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken. OBSERVERA! Det är viktigt att du fullföljer hela den rekommenderade kuren, annars kan svampinfektionen komma

Läs mer

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana

Läs mer

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Vad blir förskolebarn sjuka av? Hur ofta blir de sjuka? Blir man oftare sjuk när man går i förskola? Blir syskon och föräldrar mer sjuka

Läs mer

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!

Hygienombudsträff HT- 2015. Välkomna! Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids

Läs mer

HYFS föräldrautbildning

HYFS föräldrautbildning HYFS föräldrautbildning Bild 1. Hyfs hygiensjuksköterska i förskolan HYFS- Hygiensjuksköterska i förskolan, ett samarbetsprojekt mellan Smittskyddsenheten, barnhälsovården, kommuner och Strama (Strategigruppen

Läs mer

Handlingsplan för friskare barn

Handlingsplan för friskare barn Handlingsplan för friskare barn Oktober 2010 Handlingsplan för friskare barn på Kerstinsgårdens förskola/skola Våra dagliga rutiner för att förhindra smitta är: Vi håller god handhygien såväl barn som

Läs mer

Råd kring barns vardagsinfektioner. Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Reviderad 2015-03-18

Råd kring barns vardagsinfektioner. Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Reviderad 2015-03-18 Råd kring barns vardagsinfektioner Till föräldrar med barn i förskoleåldern Reviderad 2015-03-18 Mitt barn är sjukt vad kan jag göra? Kan det gå till förskolan eller ska det stanna hemma? Innehållsförteckning

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ENGELNS FÖRSKOLA

VÄLKOMMEN TILL ENGELNS FÖRSKOLA VÄLKOMMEN TILL ENGELNS FÖRSKOLA Engelns förskola Engelns förskola är en liten enhet med de två avdelningarna Stjärnan och Månen. Vi tar emot barn 1-5 år. Vi tillhör Förskoleområde B. Vår verksamhet vilar

Läs mer

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.

OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. Har du blivit med valp eller funderar på att skaffa en? Grattis, en härlig tid väntar. Oavsett om du är van hundägare eller om det är första gången du har en

Läs mer

Telefonnummer där mamma träffas dagtid : samma som barnet, eller... Telefonnummer där pappa träffas dagtid : samma som barnet, eller...

Telefonnummer där mamma träffas dagtid : samma som barnet, eller... Telefonnummer där pappa träffas dagtid : samma som barnet, eller... Vi vore tacksamma om Ni noga fyller i kryssen i rutorna för att underlätta den optiska avläsningen. Enkäten avser: Telefonnummer där mamma träffas dagtid : samma som barnet, eller... Telefonnummer där

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:

BARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från: en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?

Läs mer

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär

Solgerd Gotvik. Nybliven pensionär 2014-10-03 Solgerd Gotvik Nybliven pensionär När jag blickar tillbaka och ser att jag har varit 49 år i sjukvården på Gotland, så blir jag lite nostalgisk och undrar, vart tog åren vägen?? Under åren har

Läs mer

Apotekets råd om. Mask hos katt

Apotekets råd om. Mask hos katt Apotekets råd om Mask hos katt I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask är mycket ovanligt på katter i vårt land, men kan förekomma utomlands. En katt kan ha mask utan synbara

Läs mer

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355

Vård av den nyfödda. Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Mellersta Österbottens centralsjukhus MÖCS Förlossningsavdelning 3 Mariegatan 16-20, Karleby tel. 06 826 4355 Vård av den nyfödda Ritning: Lotta Sundell HUDVÅRD Kontrollera babyns hud dagligen, speciellt

Läs mer

En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat.

En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat. En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat. Miljömedicinska enheten, Karolinska sjukhuset KS/S:t Görans Barnkliniker Institutet

Läs mer

Riktlinjer vid exposition av mässling

Riktlinjer vid exposition av mässling 1(5) Smitta och smittöverföring Mässling är en av de mest smittsamma infektionssjukdomarna i världen. Infektionen orsakas av ett RNA-virus. Smittan är luftburen med små droppar som inandas eller når in

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan Hygienrutiner på förskolan Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska November 2016 www. smittskyddstockholm.se

Läs mer

Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963

Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Förskolechef Kerstin Fagerström Clarin Tel. 508 21 840 kerstin.fagerstrom-clarin@stockholm.se

Läs mer

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA

MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA V MAGE-TARM-URINVÄGAR- MANLIGA GENITALIA 75 Buksmärtor Grad 3 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer etc avgör vårdnivå. Grad 1 3 + trauma 112/Akut: symtomintensitet, komplicerande faktorer

Läs mer