Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
|
|
- Patrik Karlsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnhälsovården Metodbok BHV Kap 10:2 Sid 1 (8) Landstinget Sörmland Reviderad: K.Segnestam / A.Ehrlemark Ersätter: Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektions symtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården Sörmland och Smittskydd/Vårdhygien Sörmland
2 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 2 (8) Till föräldrar och personal i barnomsorgen I denna skrift ges några grundläggande råd om hur man kan handskas med infektioner inom förskolan. Mer finns att läsa i Socialstyrelsens kunskapsöversikt Smitta i förskolan Allmänt Barn är ofta infekterade Under de fyra första levnadsåren har barn i genomsnitt sex till åtta luftvägsinfektioner per år. De följande åren minskar antalet infektioner successivt. Dominerande är okomplicerade luftvägs- och maginfektioner som inte behöver behandlas med antibiotika. Hemma eller på förskolan? Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma! Ett sjukt och hängigt barn bör få ha lugn och ro och någon som kan ge det mycket tid och omsorg. Barnets allmäntillstånd, dvs hur barnet äter, sover och orkar, är i regel avgörande för om barnet kan vistas i barnomsorgen. Ett feberfritt dygn hemma utan febernedsättande medicin är en bra tumregel. Barnet ska orka delta i de vardagliga aktiviteterna inom- och utomhus för att vara i förskolan! Om Du känner Dig tveksam till vilken sjukdom barnet har och behandlingen av denna, kan Du kontakta barnavårdscentralen / vårdcentralen. Här ger man Dig gärna råd och hjälper Dig att bedöma barnet. De olika smittämnen som förekommer i samhället, förekommer naturligtvis även bland barn på förskola eller i liknande barngrupper. Ur smittosynpunkt spelar det ingen roll om barnet vistas i förskolan, eftersom vanliga infektioner redan har smittat när sjukdomssymtom bryter ut. Råd för att förebygga smittspridning Infektioner smittar på olika sätt, t.ex. genom direkt kontakt mellan personer eller indirekt via föremål. Spridning kan också ske via droppsmitta t.ex. vid hosta, snuva, kräkning. Handhygien God handhygien är det viktigaste sättet att förhindra överföring av smitta. Det är bra att hosta och nysa i armvecket. Barn och personal ska alltid tvätta händerna noga med flytande tvål och torka med pappershanddukar före måltider efter toalettbesök efter utevistelse Under infektionsperioder och vid utbrott av smittsamma sjukdomar används handsprit.
3 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 3 (8) Personal Efter blöjbyte Efter att snuviga näsor torkats Under infektionsperioder och vid utbrott av smittsamma sjukdomar används handsprit. Skötbordet Avtorkbar dyna som tål desinfektionsmedel (t.ex. sprit) Engångsunderlägg, tvättlappar Vid utbrott av maginfektioner ska engångshandskar användas Använda underlägg, tvättlappar och blöjor ska läggas direkt i en plastpåse som försluts väl Handdesinfektion med sprit. Näsdukar Engångsnäsdukar som kastas när man snutit barn Handtvätt eller desinfektion efteråt. Nappar Ska vara väl namnmärkta och förvaras åtskilda. Leksaker Mjuka leksaker ska vara maskintvättbara och tvättas regelbundet. Under infektionsutbrott bör de helt avlägsnas. Hårda leksaker ska tvättas regelbundet. Städning Daglig städning av rum där barn vistas. Återkommande storstädning årligen. Lokalen ska vädras ett par gånger varje dag, under så lång tid att luften byts ut, cirka 10 minuter. Utevistelse Regelbunden utevistelse flera timmar varje dag minskar risken för smittspridning. Tandborstar Tandborstar på förskola är olämpligt ur smittosynpunkt. Allmänt om infektioner Virusinfektioner De flesta infektioner hos barn som t.ex. förkylningar orsakas av virus. Virusinfektioner smittar i regel även innan barnet blir sjukt. Vid denna typ av infektioner är det därför av smittsamhetsskäl oftast ingen anledning att hålla barnet hemma. Mot virusinfektioner hjälper inte antibiotika. Bakteriella infektioner Infektioner förorsakade av bakterier kan ibland behöva behandlas med antibiotika (t.ex. penicillin). Pågående antibiotikabehandling är inget hinder för att barn som mår bra ska kunna vara i förskolan. Vid streptokockinfektioner, t.ex. halsfluss, är barnet smittfritt efter två dygns behandling med antibiotika. Kroppen har ett eget försvar mot virus och bakterieinfektioner som gör att de flesta infektioner vi drabbas av går över av sig själva. Penicillin, eller andra antibiotika, hjälper kroppen att bromsa infektioner som orsakas av bakterier. Mot infektioner orsakade av virus har antibiotika ingen effekt Användningen av antibiotika är inte helt riskfri. Bakterierna kan bli resistenta, vilket innebär att de blir motståndskraftiga mot olika antibiotika. Det är därför viktigt att vi gör allt vi kan för att bryta resistensutvecklingen och bästa sättet är att inte använda antibiotika i onödan. Svamp och parasitinfektioner Svampinfektioner kan man få i hud och slemhinnor. Det finns dessutom många olika typer av parasiter. Även dessa infektioner kan ibland behöva behandlas.
4 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 4 (8) Allergi kan likna infektion Allergi kan i början likna infektioner, varför vi nämner detta här. Det är viktigt för Ditt barn att Du redan vid inskolningen informerar personalen om att barnet har allergi och vilka symtom det får. Lämna gärna en skriftlig information om vad barnet inte tål och hur det ska behandlas vid en eventuell reaktion. Om sjukdomsbilden förändras, glöm inte berätta detta. Några vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom i bokstavsordning Diarré / kräkningar ( maginfluensa ) Plötslig diarré med eller utan kräkningar. Inkubationstiden varierar på grund av att besvären kan orsakas av olika virus eller bakterier. Barnet kan förlora mycket vätska. Det är viktigt att ge rikligt med dryck, gärna i små men täta doser för att motverka kräkningar. Kontakta barnavårdscentral / vårdcentral för råd. Barnet kan återgå till barnomsorgen när det ätit normalt och inte kräkts eller haft vattentunn diarré under två dygn. Avföringen behöver inte vara fast, då det ibland kan dröja veckor innan den blir normal igen. Har barnet varit utomlands och där varit magsjukt eller insjuknar efter hemkomsten, bör barnet lämna avföringsprov. Kontakta då vårdcentralen. Feber Det är vanligt att små barn insjuknar plötsligt med hög feber, vilket oftast beror på en virusinfektion. Barns normala temperatur varierar framför allt beroende på hur aktivt barnet är. Om temperaturen är mer än 37,5 C på morgonen och 38,0 C på kvällen anses det vara en förhöjd temperatur. Femte sjukan (erytema infectiosum) Inkubationstiden är 7-14 dygn. Femte sjukan är en virussjukdom. Barnet kan få ett intensivt rött och sammanflytande utslag på kinderna. Girlangformade utslag, kan ibland även ses på armar, ben och bål. En del kan även få feber, muskel- och ledvärk samt illamående och kräkningar. Utslagen försvinner i regel inom en vecka, men kan därefter komma tillbaka i samband med värme (bad, dusch). Infektionen läker ut av sig själv. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Förkylning Inkubationstiden varierar och är oftast bara någon dag. Orsakas i regel av virus och smittar innan symtomen bryter ut, varför det inte går att förhindra att denna typ av smitta sprids i en barngrupp. För att återgå till barngruppen ska barnet vara feberfritt och orka med verksamheten. Barn med feber ska vara hemma! Låt också Ditt barn få en feberfri dag hemma innan det återgår till barngruppen.
5 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 5 (8) Gulsot, se hepatit Halsfluss (tonsillit) Inkubationstid 2-3 dygn. Symtomen är halsont och feber. Ofta ses beläggningar på halsmandlarna. Halsfluss beror många gånger på en streptokockinfektion och ska då antibiotikabehandlas (vanligast med penicillin). Ja, minst 2 dygn efter påbörjad antibiotikabehandling för att bli smittfri. Barnet kan sedan återgå till barngruppen då det blivit feberfritt och orkar delta i aktiviteterna. Halsont Halsont orsakas vanligast av virus och är ofta kombinerad med förkylningssymtom. Små barn kan inte alltid tala om att de har ont i halsen. Tecken på en halsinfektion kan vara att barnet inte vill äta eller dricka. Har barnet hög feber och tecken på halsont mer än några dagar kan det vara halsfluss orsakad av streptokocker och du bör söka läkare. Vid halsont med feber ska barnet stanna hemma. Barnet kan återgå till barngruppen då det orkar delta i aktiviteterna. Hepatit (gulsot) Hepatit är en inflammation i levern, varvid huden kan bli gul (gulsot). Det finns flera olika former av hepatit. De är alla ovanliga bland barn och alla behöver bedömas av läkare som i samråd med smittskyddsläkaren beslutar om barnet kan vistas inom barnomsorgen. Barn som hälsar på bekanta / släktingar i vissa länder bör före resan diskutera med läkare om barnet ska ha gammaglobulin eller vaccin mot Hepatit A, epidemisk gulsot. Detta dels för att de inte själva ska bli sjuka, dels för att förhindra att de smittar andra barn i barnomsorgen efter hemkomsten. Hosta En del barn får lätt hosta i samband med vanliga förkylningar. Vid långvarig hosta eller påverkad andning bör barnet bedömas av läkare. Barn med lindrig hosta utan vare sig feber eller påverkat allmäntillstånd kan vistas i barngrupp. Huvudlöss Lusen är 2-3 mm lång och sprids genom direktkontakt, dvs hår till hår. Risken att drabbas av löss via föremål som kammar, borstar, mössor och stereolurar är liten. Klåda i hårbotten, gnetter (ägg) på hårstråna och svarta prickar på huvudkudden kan vara tecken på huvudlöss. Eventuella löss upptäcks lättast om man kammar över ett vitt papper eller en spegel. Löss behandlas med receptfria preparat som finns att köpa på apoteket. Endast de som är angripna ska behandlas och de ska behandlas samtidigt. En vecka och två veckor efter behandlingen ska håret finkammas (finkam kan köpas på apoteket). För att minska lusproblem i förskolan (och skolan) bör man finkamma sina barn vid varje terminsstart, dvs en gång per vecka under januari-februari och augustiseptember. Huvudlusen trivs bara på människan, så man blir inte smittad av djur. Om barnet är behandlat finns ingen anledning att stanna hemma. Förskolan bör meddelas! Höstblåsor (Hand, foot and mouth disease = hand-, fot- och munsjuka.) Inkubationstid 3-7 dygn. Lindrig virussjukdom som ger feber samt blåsor i munnen, som kan vara smärtsamma och bidra till att barnet inte vill äta. Blåsor kan också finnas på händer och fötter där de kan brista utan att sårskorpor bildas. Sjukdomen förekommer vanligen i slutet av sommaren och i början av hösten. Den läker ut av sig själv inom cirka en vecka. Ja, då barnet har feber, men barnet kan återgå då det är feberfritt, kan äta och dricka och orkar vara i barngruppen.
6 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 6 (8) Influensa Inkubationstid 1-3 dagar. Influensa är en virussjukdom som förekommer varje vinter. Ibland blir det mer omfattande epidemier. Influensa är mycket smittsam, men dessbättre blir barn i regel inte särskilt sjuka utan det kan te sig som en vanlig luftvägsinfektion med feber. Barn som har någon allvarlig grundsjukdom bör diskutera med sin läkare om de ska vaccineras inför influensasäsongerna. Barnet kan återgå då det är feberfritt och orkar med verksamheten i barngruppen. Kikhosta Inkubationstid 7-14 dygn. Kikhosta börjar som en vanlig förkylning. Efter någon vecka kan hostattacker, kikningar och kräkningar uppträda, oftast besvärligast nattetid. Kikhostan smittar mest i början innan de typiska symtomen uppträder. Spädbarn bör skyddas mot smitta. Idag finns ett bra vaccin mot kikhosta. För barn som inte fått alla vaccindoser rekommenderas i vissa fall antibiotikabehandling i tidigt skede. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Dålig sömn och kikningar innebär ofta att barnet inte orkar vara i barngrupp. Kräkningar Se diarré / kräkningar. Maginfluensa Se diarré / kräkningar. Mask Springmask är en vanlig och ofarlig åkomma. Masken är vit och sytrådstunn och cirka 1 cm lång. Det vanligaste symtomet är klåda i stjärten på kvällen och natten, då masken lägger ägg. i vecken runt ändtarmsöppningen. Barn kan dock vara symtomfria. Springmask ska behandlas med preparat som finns att köpa på apoteket. Städning, rengöring av leksaker och föremål, tvätt av underkläder och sängkläder samt god handhygien är viktigt. Om barnet trots behandling får tillbaka springmask, bör hela familjen behandlas. Spolmask liknar en daggmask som är cm lång, gulvit eller rosafärgad och relativt ovanlig i Sverige. Även denna infektion är ofarlig och kan lätt behandlas med receptfria preparat. Nej. Mollusker Navlade vårtliknande utslag, 2-4 mm stora upphöjningar i huden som varken kliar eller gör ont. Orsakas av virus. Lågsmittsamt vid kontakt mellan barn. Molluskerna försvinner utan behandling, men det tar ofta lång tid. Nej. Munsår Sår på läppen och inne i munnen är vanligt hos barn. Orsakas oftast av herpesvirus. Herpesviruset finns kvar i kroppen och kan aktiveras t.ex. vid andra infektioner. Smittsamheten är stor. Att förhindra smittspridning är omöjligt, då virus förekommer allmänt i befolkningen. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Mässling / Påssjuka / Röda hund Sjukdomarna är numera ovanliga p.g.a. att barn i Sverige vaccineras vid 18 månaders ålder. Ovaccinerade barn kan bli smittade i samband med utlandsresa till länder där sjukdomarna är mer vanliga. Om Du misstänker att Ditt barn har blivit sjuk i någon av dessa sjukdomar, kontakta sjukvården. Ja. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngruppen.
7 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 7 (8) Scharlakansfeber Inkubationstid 1-3 dygn. Orsakas av streptokocker. Symtomen är halsfluss, feber, ett finprickigt rött utslag framför allt i ljumskar och armhålor samt en ofta rödknottrig tunga (smultrontunga). Infektionen ska behandlas, vanligtvis med penicillin, varför läkare eller distriktssköterska bör kontaktas. Återinsjuknande i samma bakterie är relativt vanligt. Svampinfektioner Svampinfektioner i huden och hårbotten kan förekomma hos barn. Barnet smittas ofta genom nära kontakt med ett smittat husdjur, t.ex. katt, kanin eller hund. Efter kontakt hud mot päls uppstår förändringarna oftast i ansiktet, på halsen eller bröstet. I andra fall sprids smittan från människa till människa, vanligen inom familjen. Ja. Barnet kan återgå till barngruppen efter två dygns antibiotikabehandling om det är feberfritt och orkar delta i aktiviteterna. Skabb Skabb orsakas av ett kvalster. Sjukdomen är smittsam och kan överföras vid nära kroppskontakt och via sängkläder. Det är ovanligt med smittspridning av skabb via barnomsorgen. Symtomen är klåda, speciellt nattetid, och som följd av detta rivmärken, huvudsakligen på armar och ben. Dessa kan vara svåra att skilja från eksem, varför läkare bör uppsökas för diagnos. Hela familjen bör undersökas/behandlas. Dessutom ska sanering av sängkläder och kläder göras. Efter behandling kan klådan kvarstå i flera veckor. Ja. Barnet ska vara hemma ett dygn i samband med behandling. Snuva Se Förkylning. Snuvan vid en förkylning är i början klar men kan övergå i tjock gul/grön snuva efter en tid. Långvarig snuva kan behöva bedömas av läkare, då den kan bero på t.ex. allergi. Barnets allmäntillstånd avgör om det ska vara hemma. Hudförändringarna är ibland typiska med ringformade rodnader och kallas då ringorm. Nej. Svinkoppor (impetigo) En relativt vanlig och smittsam hudinfektion orsakad av streptokocker/stafylokocker. Uppträder oftast kring munnen och runt näsan. Börjar som små varfyllda blåsor som så småningom brister och infektionen kan härmed sprida sig. Förändringarna täcks ofta av gula skorpor. Det är viktigt att tvätta med tvål och vatten flera gånger per dag för att få bort skorporna. Mer utbredda förändringar kan behöva antibiotikabehandlas, varför läkare bör kontaktas. Noggrann handhygien är viktig både i förskolan och hemma. Ja. Barnet ska vara hemma tills såren är torra. Vattkoppor Inkubationstid dygn. Virusinfektion med vätskefyllda kliande blåsor/koppor. Kopporna börjar med små röda prickar som blir till vätskefyllda blåsor, vilka brister och torkar in till torra skorpor, som sedan faller av. Behandling med febernedsättande och klådstillande medicin kan behövas. Forts
8 Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Sid 8 (8) Vattkoppor - Forts Barn med svår klåda kan, då de kliar sig, få en bakteriell infektion i huden via kopporna. När endast skorpor kvarstår är smittsamheten liten. Man kan räkna med smittfrihet sju dagar efter utslagsdebuten. Det är bättre att få vattkoppor som barn än som vuxen, varför man inte behöver vara rädd för smitta i förskolan. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Vårtor Orsakas av virus. Läker oftast av sig själv, men det kan ta år innan de helt försvunnit. Nej. En del ögoninfektioner behandlar man med antibiotika (salva eller droppar). Noggrann handhygien är viktig både i förskolan och hemma. Ja, om kraftig varbildning i ögonen. Öroninflammation Öroninflammation orsakas av virus eller bakterier och behandlas i en del fall med antibiotika, varför läkare bör kontaktas. Svullnaden i samband med infektionen kan påverka barnets hörsel. Efterkontroll är därför viktig. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan återgå till barngrupp. Ögoninfektion Variga, smetiga ögon är ett vanligt problem hos småbarn och orsakas av virus eller bakterier. Ofta uppträder detta tillsammans med snuva och är då en del av förkylningen. Barn med enbart ögonsymtom (röda och variga ögon) bör behandlas med ögontvättningar flera gånger dagligen (går bra med ljummet kranvatten). Om detta inte hjälpt efter 7 dagar bör barnavårdscentral/vårdcentral kontaktas. Viktiga namn och telefonnummer till barnomsorg, BVC, distriktssköterska och vårdcentral:...
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merSmittsamma sjukdomar i Barnomsorgen
Smittsamma sjukdomar i Barnomsorgen Innehåll Allmänt. 2 Råd för att förebygga smittspridning 2 Allmänt om infektioner.. 3 Vanliga infektionssjukdomar och infektionssymtom (i bokstavsordning). 4 Barnhälsovården
Läs merHenriks Hage Förskola
Henriks Hage Förskola 2015 Innehållsförteckning Sidan: 1 Inledning 2 Allmän information 4 Förebyggande arbete i förskolan 6 Råd vid vanliga symtom såsom: 6 Feber 6 Förkylning 7 Halsont 7 Hepatit B 7 Hosta
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merNär Ditt barn blir sjukt!
När Ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!...
Läs merNär ditt barn blir sjukt!
När ditt barn blir sjukt! Denna skrift är framtagen av Smittskydd Skåne i samarbete med Barnhälsovårdsenheterna i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. Innehåll Till föräldrar med barn i barnomsorgen!
Läs mer2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.
Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merSmitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?
Smitta i förskolan Förskolebarnens infektioner Smittvägar Hygienrutiner När skall barnet vara hemma? Infektioner kan undvikas Spridning av infektioner i småbarnsgrupper går inte helt att undvika. Men genom
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merVanliga sjukdomar A-Ö
Vanliga sjukdomar A-Ö Diarré och kräkningar ( maginfluensa, magsjuka ) Inkubationstiden för tarminfektioner varierar eftersom de kan orsakas av olika virus, bakterier eller parasiter. Virus är den vanligaste
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
2013-04-12 Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika smitta.
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merFörskoleområde Norr. Hänvisningar vid sjukdom
Förskoleområde Norr Hänvisningar vid sjukdom 2015 Innehållsförteckning 3. När är barnet så sjukt att det behöver stanna hemma? 4. Feber 5. Femte sjukan 6. Förkylning 7. Huvudlöss 8. Höstblåser 9. Magsjuka
Läs merSJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN?
SJUKA BARN VAR GÅR GRÄNSEN? En ständigt återkommande fråga är; var går gränsen för när mitt barn bör vara hemma från förskolan? Vi har valt att hämta vår gränsdragning ur boken Smitta i förskolan som Socialstyrelsen
Läs merPolicy vid barns sjukdom
Policy vid barns sjukdom Till vårdnadshavare i Vaxholms stads förskolor Det kan vara svårt att avväga var gränsen mellan ett sjukt och ett tillräckligt friskt barn går. Särskilt på morgonen när man har
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merInnehåll. 20 Förgiftning 20 Barnhälsovård i förskolan 21 Lästips 22 Egna anteckningar
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd till föräldrarna om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. 1 2 Innehåll 4 När barnet är sjukt
Läs merRÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merHur gör vi när barnen blir sjuka?
Hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Barnhälsovården i samarbete med Smittskydd Halland Innehåll Till dig som har ditt barn i förskola 2 Allmänt 3-4 Kontaktuppgifter
Läs merAnvisningar för sjuka barn
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merhur gör vi när barnen blir sjuka?
hur gör vi när barnen blir sjuka? Råd till föräldrar med barn i förskolan Denna broschyr riktar sig till föräldrar med barn i förskolan, den är tänkt som en hjälp på vägen när barnen blir sjuka. För informationen
Läs merNär barnet är sjukt. Bra tips. Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller
När barnet är sjukt Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleåldern. innehåller Bra tips När barnet är sjukt Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor 6
Läs merförskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011
Smittsamt påp förskolan Ann SöderstrS derström Smittskyddsläkare kare Thomas Arvidsson Barnhälsov lsovårdsöverläkare mars 2011 Utbildningsmaterial Smitta i förskolan Infektioner hos barn är normalt Vi
Läs merNär ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem
När ditt barn blir sjukt! Information till föräldrar med barn i förskola eller familjedaghem Denna skrift är utarbetad av Barnhälsovårdsenheten och Smittskydd, Landstinget i Värmland Utgivningsår 1997,
Läs merNär ditt barn blir sjukt. Information till föräldrar med barn i förskola
När ditt barn blir sjukt Information till föräldrar med barn i förskola 1 På webbplatsen www.1177.se hittar du egenvårdsråd, texter om barn och hälsa och familjeliv samt öppettider, telefonnummer och e-tjänster
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merNär barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp?
När barnet är sjukt vara hemma eller i barngrupp? Råd till dig som har barn i kommunal barnomsorg Du kommer säkert många gånger att ställas inför frågan: Är mitt barn tillräckligt friskt för att vistas
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merHandlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.
Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet. Hygien i förskolan Innehållsförteckning Förord Barnens handhygien Personalens handhygien Blöjbyte/skötrum Städning Riktlinjer vid infektioner
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merInledning. Smittor på förskolor
Sjukdomspolicy 2013 Inledning Vi vill genom vår sjukdomspolicy tydliggöra våra riktlinjer vid sjukdom, minska smittspridning och informera om de vanligaste smittorna inom förskolan. Vi har utformat vår
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2014 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08-6186386,
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merHälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas
Läs mer7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor
Läs merInformationen är tagen från Västra Götalandsregionen och är framtagen av hygiensjuksköterskan.
Denna information är den information som hänger i hallarna på förskolan. Det är den informationen vi går efter när vi vill att ni håller ert barn hemma, då barnet är sjukt. Informationen är tagen från
Läs merRegler och rutiner vid sjukdom och maginfektion
Regler Regler och och rutiner rutiner vid vid sjukdom sjukdom och maginfektion Uppdaterad maj 2008 Riktlinjer vid sjukdom Det är barnets behov som är avgörande för om barnet ska vara hemma. Det är barnets
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs mer2012-01-19 HILTI Brasilian Jiu-Jitsu Klubb Årsta skolgränd 8 11743 Stockholm www.hiltibjj.com. Hygien och kontaktidrotter
Hygien och kontaktidrotter Innehåll Förord... 3 Sjukdomar som smittar vid kontaktidrott... 4 Ringorm... 4 Svinkoppor... 4 Svamp... 4 Stafylokocker... 4 MRSA... 4 Det personliga ansvaret... 5 Den personliga
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merBarns sjukdomar och småbarnspedagogiken
Barns sjukdomar och småbarnspedagogiken Godkänd i SSF 27.6.2012 21 1 Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Diarré/Kräkningar 4 Feber 4 Femte sjukan 4 Förkylning 5 Halsont 5 Hepatit B och C 6 Herpes stomatit
Läs mer7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 19 Barnhälsovården i förskolan
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor
Läs mer7 Information om antibiotika. 9 Några vanliga infektionssymtom och infektionssjukdomar. 20 Barnhälsovården i förskolan
När barnet är sjukt Ska barnet vara hemma eller i barngrupp? Råd om barns vardagssjuklighet och om andra sjukdomar som förekommer i förskoleverksamheten. Innehåll 4 När barnet är sjukt 5 Ovanligare smittor
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merVälkommen till Nyborgens förskola!
28 augusti 20 13 20 Välkommen till Nyborgens förskola! Information till dig som har ditt barn på Nyborgens förskola SIG1000, v4.0, 2012-09-24 NYBORGENS FÖRSKOLA Februari 2016 Nyborgsvägen 3, 195 71 Rosersberg
Läs merDalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27. Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor
Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner 2012-03-27 ANSVAR: Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor Livsmedel Husmor Annika Grenefalk och Linda Olsson Arbetslagsansvar Rigmor Heidgren Utvecklingsledare
Läs merHuvudlöss. Vad kan man göra själv? Lusen sprids genom huvudkontakt. Hur spårar man lössen?
Huvudlöss Vad kan man göra själv? Kamma igenom håret systematiskt och noggrant med hjälp av luskam. Stryk av kammen mot ett vitt papper för att se lössen bättre. Lusen kan bli två till tre millimeter lång.
Läs merVi gick även igenom våra fina resultat iförhållande till Academedia och Pysslingen förskolor.
Hej och tack för ett trevligt föräldramöte! Jätteroligt att det var så många som kunde närvara vid detta möte. För er som hade förhinder tänkte jag sammanfatta lite vad vi gick igenom och vad vi kom fram
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merBehandling av svampinfektioner i huden och naglarna
Behandling av svampinfektioner i huden och naglarna Svampinfektioner i huden och naglarna hör till de vanligaste infektionssjukdomarna hos människan. Undersökningar har visat att över en femtedel av vuxna
Läs merSjukdomspolicy förskola 2014-06-25
Sjukdomspolicy förskola 2014-06-25 Förskolan har en sjukdomspolicy som vilar på rekommendationer från sjukvården. Då man får plats på någon av våra förskolor så förbinder man sig att följa våra regler
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08 7373912 Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner vid
Läs merAllergier. Barnskötare. Blöjor. Arbetsplatsträff APT. Budget. Egna leksaker. Arbetssökande. Fotografering. Förskollärare
Förskolans ABC 1 V älkommen A Allergier När ditt barn har en allergi eller intolerans meddelar du personalen på förskolan. För att få annan mat behöver förskolan ett läkarintyg. Arbetsplatsträff APT En
Läs merRiskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?
Hur förebygger vi smitta? Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm 19 april 2016 Riskfaktorer Många bor tillsammans Gemensamma utrymmen Gemensamma toaletter Gemensamt kök Normalflora
Läs merStreptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes
Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Mona.insulander@sll.se Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Läs merAntibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner
Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merTillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Läs merNär ditt barn blir sjukt
Råd till dig som är vårdnadshavare När ditt barn blir sjukt Barnet ska vara hemma när: Hen har feber samt ett feberfritt dygn innan barnet kommer tillbaka till förskolan. När hen är feberfri men för trött
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merEn undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat.
En undersökning för att studera förekomst av allergiska sjukdomar bland barn i StockholmFel! Bokmärket är inte definierat. Miljömedicinska enheten, Stockholms läns landsting KS/S:t Görans Barnkliniker
Läs merSå kan vi minska spridning av
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm t kh Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen.
Läs merVACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund
VACCINERA NU? Aktuellt om vaccination och sjukdomar hos hund VAR RÄDD OM DIN HUND Vaccination av hunden är en självklarhet för den ansvarsfulle hund ägaren. Hundar i Sverige vaccineras främst mot valpsjuka,
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merSmittspridning På hund-dagis eller -pensionat
Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat Innehåll Hur sprids smitta Vaccinering Trippelvaccin Kennelhosta Noskvalster Löss Loppor Mask/inälvsparasiter Zoonoser Fästingburna sjukdomar Resistenta bakterier
Läs merHygienrutiner på förskolan
Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merSå kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen. Handtvätt hos barnen. Hygienrutiner
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merFörskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.
Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning. Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt
Läs merFöräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Läs merPatientinformation. Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken.
Patientinformation Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken. OBSERVERA! Det är viktigt att du fullföljer hela den rekommenderade kuren, annars kan svampinfektionen komma
Läs merPandemi vad innebär r det?
Pandemi vad innebär r det? Begreppsförvirring? rvirring? Influensa i olika former Årlig influensa - vanlig influensa, vinterinfluensa, säsongsinfluensa Pandemisk influensa - global spridning av helt nytt
Läs merRåd och fakta om antibiotika och infektioner
Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet
Läs merEffektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika
Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs merBehandling och förebyggande av influensa
Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling
Läs merTBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011
TBE-INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN I SÖRMLAND 2011 TBE-information till allmänheten Information om fästingöverförd virusorsakad hjärninflammation (TBE) Två sjukdomar, som kan medföra hjärn-/hjärnhinneinflammation,
Läs merTill föräldrar med barn i förskoleåldern. Råd kring barns vardagsinfektioner
Till föräldrar med barn i förskoleåldern Råd kring barns vardagsinfektioner Innehåll Inledning Barn är ofta infekterade 1 Om barnet ofta är sjukt 2 Barnhälsovården i förskolan 2 Råd vid vanliga symtom
Läs merApotekets råd om. Mask hos katt
Apotekets råd om Mask hos katt I Sverige är de vanligaste inälvsmaskarna spolmask och bandmask. Hakmask är mycket ovanligt på katter i vårt land, men kan förekomma utomlands. En katt kan ha mask utan synbara
Läs merOM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia.
OM VALPENS HÄLSA Goda Råd från Evidensia. Har du blivit med valp eller funderar på att skaffa en? Grattis, en härlig tid väntar. Oavsett om du är van hundägare eller om det är första gången du har en
Läs merHandlingsplan för friskare barn
Handlingsplan för friskare barn Oktober 2010 Handlingsplan för friskare barn på Kerstinsgårdens förskola/skola Våra dagliga rutiner för att förhindra smitta är: Vi håller god handhygien såväl barn som
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 20. Personalinfektioner Blodburen smitta Blod kan innehålla smittämnen som kan överföras till en mottaglig individs slemhinnor eller blodbana
Läs merHygienombudsträff HT- 2015. Välkomna!
Hygienombudsträff HT- 2015 Välkomna! Vinterkräksjukan Vad är Calici? Hur sköter vi hygienen kring vårdtagare med Calici? Hur kan vi förhindra spridning av Calici? Vad orsakar vinterkräksjuka och hur sprids
Läs merRutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Läs merNär ditt barn blir sjukt
När ditt barn blir sjukt 1 Innehåll Sidan Infektioner hos förskolebarn... 4 Barnets infektioner och immunförsvar... 4 Antibiotika... 4 Minska smittan i förskolan... 4 Råd vid infektioner... 5 Feber...
Läs merVirusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Läs merMAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd
MAGITASKOLAN Allmänna och särskilda hygienråd. Skolan har ansvar för egenkontroll och dokumentation av hygienrutiner. Infektioner sprids främst via händerna men även via föremål som till exempel textilhanddukar
Läs merTelefonnummer där mamma träffas dagtid : samma som barnet, eller... Telefonnummer där pappa träffas dagtid : samma som barnet, eller...
Vi vore tacksamma om Ni noga fyller i kryssen i rutorna för att underlätta den optiska avläsningen. Enkäten avser: Telefonnummer där mamma träffas dagtid : samma som barnet, eller... Telefonnummer där
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merRåd kring barns vardagsinfektioner. Till föräldrar med barn i förskoleåldern. Reviderad
Råd kring barns vardagsinfektioner Till föräldrar med barn i förskoleåldern Reviderad 20180120 Mitt barn är sjukt vad kan jag göra? Kan det gå till förskolan eller ska det stanna hemma? Innehållsförteckning
Läs merBARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:
en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?
Läs merINFEKTIONER. Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern
INFEKTIONER Ett material för föräldrar med barn i förskoleåldern Vad är. Förkylning eller övre luftvägsinfektion Ger nästäppa, rinnande snuva, irriterade ögon, ont i halsen, lätt feber och efter några
Läs merSå kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm
Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt hos personalen Handtvätt hos barnen Hygienrutiner
Läs mer