Examensarbete 15 högskolepoäng. Digital mobbning. Att vara barn i det nya mediasamhället. Digital bullying. - Being a child in the new media society

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 15 högskolepoäng Digital mobbning Att vara barn i det nya mediasamhället Digital bullying - Being a child in the new media society Sabina Causevic Sofie Lundgren Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Thom Axelsson

2 Sammanfattning Sofie Lundgren & Sabina Causevic, Digital mobbning Att vara barn i det nya mediasamhället. Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser. De teoretiska utgångspunkterna är Patrik Hernwalls bok Barn@com, samt Micke Gunnarssons och Jessica Lindes kartläggning, Internet en arena för mobbning? En intervju med Micke Gunnarsson genomfördes i samband med empiriinsamlingen. Studien visar att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper om Internet, liksom att många pedagoger känner en osäkerhet i sin roll när det gäller Internet. Samtidigt som pedagogerna anser att skolan har ett stort ansvar för digital mobbning, menar eleverna att lärare inte engagerar sig tillräckligt i deras Internetvanor. Forskning visar på att det är avgörande att vi vågar se människans villkor som intimt förknippade med teknikens utveckling och dess nya erbjudande. All ny teknik kräver att vi lär oss nya verktyg och alla nya verktyg kräver ny kunskap. Det är därför viktigt att vi vuxna anpassar oss efter de förändringar som sker i samhället. Dessa förändringar är för närvarande Internet, som kräver de vuxnas närvaro samt kännedom om barns digitala arenor. Nyckelord: digital mobbning, Internet och skolan, kunskapsklyfta, mediasamhälle. 2

3 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION TIDIGARE FORSKNING MOBBNING DIGITAL MOBBNING VAD SÄGER LAGEN OM MOBBNING? METOD URVAL RESULTAT REDOGÖRELSE AV ENKÄTSVAR Diskussion kring enkätsvar REDOGÖRELSE AV INTERVJUPROTOKOLL Diskussion kring intervjuprotokoll ANALYS REFLEKTION GODA RÅD FÖR FÖRÄLDRAR OCH BARN RÅD TILL LÄRARE REFERENSLISTA...35 BILAGA BILAGA

5 5

6 1. Inledning Det var oftast bakom den stora eken som Erik och flera andra barn blev mobbade, för just där fanns det nästan aldrig några vuxna. Den stora eken blev ett hett samtalsämne bland föräldrar och lärare. Till slut sågades den ner och nu kan ingen längre bli slagen eller retad där. Löste det problemet? (Gunnarsson, 2006, s1) Digital mobbning har fått många namn, till exempel nätmobbning, e-mobbning och elektronisk mobbning. Fastän det finns många begrepp för detta fenomen innefattar de alla samma sak, det vill säga att någon skickar hot eller kränkningar via sin mobil eller sin mejl upprepade gånger. Det kan också vara när någon lägger ut ett foto på nätet utan att personen på bilden har gett sitt medgivande. Kontrasten till denna mobbning är den analoga, det vill säga den som sker i den fysiska verkligheten. Vi kommer att använda oss av begreppen digital och analog mobbning. Friends, Lunarstorm och Skolporten är alla organisationer som på något sätt arbetar med barn, ungdomar och skolan. Friends målsättning är att minska mobbning och annan kränkande behandling i samhället med tyngdpunkt på barn och ungdom. (Friends, ) Lunarstorm är en mötesplats på Internet där barn och ungdomar kan kommunicera med varandra och skapa nya kontakter. 80% av Sveriges ungdomar använder regelbundet Lunarstorm. (Lunarstorm, ). Skolporten är en sajt för skolans lärare och ledare. Här kan du hitta information om skolvärlden och varje vardag publiceras nyheter om aktuella händelser i skolvärlden. (Skolporten, ) Under det senaste året har allt fler fall av mobbning på Internet rapporterats av media. Denna mobbning sker oftast utanför skoltid men är i många fall sammankopplad med skolverksamheten (BRIS, ). Lovdagar, helger eller studiedagar kunde tidigare ge mobbade elever en viss vila och återhämtning ifrån sina plågares attacker. Detta är inte längre en självklarhet då den nya, digitala formen av mobbning inte är beroende av tid och plats, utan når sitt offer när och i stort sett var som helst. Hemmet är inte längre en skyddad zon. (Friends, ) 6

7 I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, står att ingen ska i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Här står också att alla som arbetar i skolan ska motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. (Lärarens handbok, 2004) Digital mobbning är därför ett ämne som är oerhört relevant för oss som blivande lärare. Medvetenheten om detta ämne ger en möjlighet att motarbeta mobbningen ytterligare. I en undersökning som stiftelsen Friends gjorde år 2006, framkom det att 35 % av de personer som deltog blivit utsatta för digital mobbning. Av de utsatta var de flesta år (Friends, ). Samma år gjordes även, på Lunarstorm och Skolportens initiativ, en undersökning om digital mobbning. Där uppgav 74 % av de 844 lärarna som deltog att de inte har tillräckliga kunskaper om detta ämne (Lunarstorm, ). Enligt dessa undersökningar är lärarnas kunskaper kring Internet begränsade och skolorna har valt att blockera de Internetsidor som upplevts problematiska. Detta har i sin tur lett till att eleverna känner sig mer utsatta och inte kan vända sig till sina lärare (Lunarstorm, ). Konsekvensen av detta diskuteras flitigt i detta arbete. Arbetets teoretiska utgångspunkter består av Hernwalls (2003) teorier om hur media påverkar barn och ungdomar samt vilken betydelse media haft i samhället. Han menar att den klyfta som idag råder mellan två generationer aldrig varit större och att barnen är ensamma ute i den digitala världen. Även Gunnarsson & Lindes (2006) kartläggning Internet en arena för mobbning? har legat till grund för teorin i arbetet. Denna teori stödjer Hernwalls då den beskriver hur barn och ungdomar känner sig när det gäller media och hur digital mobbning kan se ut. För att få en inblick i problemområdet samlade vi in empiri i form av böcker samt texter publicerade på Internet. Den information som var relevant för vårt arbete sammanställdes och reflekterades över vilket ledde till utformandet av enkät- och intervjufrågor. Dessa genomfördes sedan och svaren redovisas i resultat delen i arbetet. 7

8 2. Syfte Vårt syfte är att diskutera den digitala mobbningen. Vi vill undersöka hur pedagoger och elever ser på, hanterar och arbetar med detta ämne eftersom det är viktigt för vårt framtida yrke. Då vi sannolikt kommer att stöta på detta problem, tyckte vi att det var viktigt att känna till förebyggande metoder samt ämnet som helhet. Digital mobbning sker oftast på fritiden men barnen påverkas enligt BRIS (070920) negativt också inom skolan. Fastän det händer utanför skolans dörrar bär eleverna det med sig på lektionerna. Därför kan det diskuteras hur och var ämnet ska hanteras. Denna problematik kommer att beröras i detta arbete. Efter att ha tagit del av diskussioner och artiklar som förts kring området, har vi även insett att det saknas goda exempel på givande arbetssätt. Vi vill visa på metoder både för hur man kan arbeta förebyggande och hur man kan hantera problemen efter att de uppstått. Ett av våra mål blir att i detta arbete sammanställa olika metoder, inhämtade från vår empiri, som förhoppningsvis kommer att vara till hjälp för pedagoger och elever att handskas med den virtuella världens baksidor. 2.1 Frågeställningar Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? 8

9 2.2 Disposition I kapitel tre beskriver vi den tidigare forskning vi utgår från i arbetet. Vi skriver också vilken definition av mobbning vi utgår ifrån samt vad lagen säger om mobbning. I kapitel fyra berättas om den metod som använts för att samla information och empiri kring vårt problemområde. I kapitel fem beskrivs den tidigare forskning inom ämnet som ligger till grund för detta arbete. Kapitel sex anger arbetes metoder och urval. I kapitel sju kommer vi att försöka definiera begreppet mobbning, både den digitala och den analoga. Detta för att ge läsarna en bild av vad mobbning innebär samt klargöra vilken definition av mobbning vi utgår ifrån i arbetet. Efter det följer ett avsnitt om lagordningen inom ämnet. Därefter kommer, i kapitel åtta, resultatet från enkäterna redovisas för att sedan diskuteras. I samma kapitel redovisas resultatet från intervjuerna som även de diskuteras här. Syftet med kapitel nio är att analysera resultaten, både de kvalitativa och de kvantitativa, med utgångspunkt i empirin. Därpå, i kapitel tio, följer en reflektion kring arbetet som helhet. I kapitel elva kommer fokus att ligga på en lathund med användbara metoder och punkter som kan vara viktiga att tänka på inom den virtuella världen. 9

10 3. Tidigare forskning Den västerländska världen har sett en förändring i människans villkor för utveckling och lärande under senare delen av 1900-talet som saknar motstycke i historien. Denna hastiga utveckling har medfört att villkoren för barns utveckling förändras i så hög takt att skillnaderna mellan två generationer är så stor att deras erfarenheter bokstavligen skildrar två olika epoker. Tillgång till olika mediaformer har, enligt Hernwall (2003), varit betydelsefull i denna förändring och har varit en av anledningarna till den stora klyftan mellan två generationer. Mänskligheten har upplevt tre stora informationsteknologiska revolutioner: skriftspråket, boktryckarkonsten och Internet. Hernwall (2003) menar att det mediasamhälle vi lever i nu ständigt utvecklar nya former för kulturöverföring, där den äldre generationens kunskaper inte alltid är tillräckliga. Istället utgör barn och unga den äldre generationens länk till den värld de lever i. Exempel på detta kan vi se i en rad olika sammanhang; allt från att elever kan mer om datorer än sina lärare till att föräldrar har otillräcklig kunskap om deras barns Internetvanor. Psykologen Erik H Eriksons åtta olika utvecklingsfaser kännetecknas av att varje individ måste genomgå en kris eller en speciell konflikt som måste lösas, vilket leder till att personligheten formas på olika sätt. En av dessa faser är Identitet Identitesförvirring och brukar ske mellan åldrarna I denna fas ska de tidigare erfarenheterna integreras till en stabil helhetsbild, som i stort sett ska utgöra grunden för hela den vuxna identiteten. (Hwang, Philip & Nilsson, Björn, 2003) Dessa faser, skriver Hernwall (2003), är inte längre beroende av vare sig ålder eller fysisk belägenhet. Han menar istället att den mediesituation vi har idag gör att tillgång och tillträde till individens utvecklingsskeden inte är begränsade till en särskild ålder eller samhällelig/kulturell status, utan att barn har allt bredare tillgång till en mångfald världar vid varje tillfälle individen är uppkopplad mot Internet. Här hittar barnen de vuxnas uttryck redan i tidig ålder och befinner sig snarare i en mediaålder än en biologisk ålder. Med detta menas att barnens identitet formas utav media och att de olika faserna inte längre sker i en viss biologisk ålder. 10

11 Enligt Hernwall (2003) tenderar medias betydelse för människan att eskalera. Inte för att media som sådan skulle påverka individer mer eller mindre, utan just för att människor själva runt om i världen kan vara delaktiga och aktiva i skapandet av mediets innehåll på ett helt annat sätt än tidigare. Dessutom kan individer med den moderna informations- och kommunikationstekniken agera i media. Med plattformar som Lunarstorm, Facebook och MSN, är mediet endast ett redskap som möjliggör mellanmänskliga möten. Dessa möten skapar kommunikation, som både kan vara positiv och negativ, människor emellan (Hernwall, 2003). Det finns ett flertal uppsatser, avhandlingar och artiklar skrivna om den digitala mobbningen. Många undersökningar har gjorts och resultaten beskrivs i olika texter som mestadels är publicerade på Internet, däribland forskning som gjorts utav BRIS, Friends, Lunarstorm och Skolporten. Dessa texter används i arbetet och valdes dels för att de är relativt nygjorda och dels för att de ställer frågor som är relevanta för arbetet. Micke Gunnarsson är utbildad barnskötare och har de senaste cirka 15 åren arbetar med barn, ungdomar och media i olika sammanhang. Han föreläser om kommunikationen mellan barn och ungdomar, där han bland annat behandlar den digitala mobbningen. För tillfället arbetar Micke som utvecklare och marknadsförare på webbyrån Noisy Cricket. Arbetet kommer att innehålla hans kartläggning av mobbning via digitala kanaler, Internet en arena för mobbning? (2006). 3.1 Mobbning Inom mobbningsforskningen används termen mobbning som en samlingsbeteckning för olika slags icke-önskvärda beteenden. Dessa kan bland annat vara utfrysning, våldshandlingar, trakasserier, verbala hot och ryktesspridning. I en snävare mening uppfattas mobbning som en asymmetrisk maktrelation; en individ anses vara mobbad när denne, utan att vara provokativ, upprepade gånger och över tid är föremål för andras avsiktliga försök att såras eller skadas genom någon form av social isolering, psykningar eller fysiska övergrepp. (Eriksson, Björn & Lindberg, Odd & Flygare, Erik & Daneback, Kristian, 2002) 11

12 Det finns många aktörer inblandade i mobbningen. De som utsätts för mobbning, de som aktivt mobbar, de som hejar på, det vill säga stöttar mobbaren, de som blundar, de som reagerar antingen genom att stödja den mobbade eller genom att angripa den som mobbar. (Eriksson, m fl, 2002) Det kan även finnas många psykologiska grunder för mobbning. Det kan handla om att den som mobbar angriper en person vars egenskaper påminner om sådana sidor som den mobbande inte accepterar hos sig själv, till exempel svaghet eller barnslighet. Detta är ett sätt att projicera egna oönskade personlighetsdrag på en annan person för att kunna attackera dem där istället för hos sig själv. Det kan också handla om en grupp som har interna konflikter och har behov av att avleda dessa på en syndabock. Gruppens budskap till sina medlemmar kan vara att visa att avvikelse bestraffas. Gruppmedlemmarna kan ge stöd åt mobbningen och som betraktare få utlopp för uppdämda aggressioner. (a.a.) Löwenborg, Lars & Gislason, Björn (2002) menar att den mobbade kan ha svårt att hävda sina intressen och gränser gentemot omvärlden. Det finns också mobbade som på grund av sin negativa självuppfattning söker negativa reaktioner mot sin person och själv utnämner sig till offer. Denna negativa självuppfattning behöver inte ha funnits innan mobbningen utan kan vara en följd av långvarig förföljelse. Digital mobbning sker med hjälp av tekniken, det vill säga via sms eller Internet. Till sitt innehåll skiljer sig inte digital mobbning från analog. Det som skiljer sig är att offret blir mer tillgängligt i den virtuella världen. (Myndigheten för skolutveckling, ) 3.2 Digital mobbning Mobbningsforskningen har ett väldigt snävt perspektiv och pratar oftast bara om den analoga mobbningen som sker på skolan. Gunnarsson & Linde (2006) menar att forskningen måste använda sig av ett vidgat perspektiv och studera flera arenor där mobbning sker. 1. De sociala arenor och rum som existerar digitalt förstås bäst som förlängningar av andra sociala arenor och rum. Att umgås på Lunarstorm kan ses som en förlängning av att träffa kompisgänget på fritidsgården, 12

13 och att betala sina räkningar via sin Internetbank kan ses som en förlängning av det sociala rum som ett fysiskt bankkontor representerar. 2. Att studera flera arenor är av stor vikt. Men det är också viktigt att se gränserna mellan dessa som mer flytande än fasta, inte minst de nya interaktionsformerna kan bidra till att lösa upp gränserna mellan till exempel privat/offentligt och skola/fritid. Vad som är utmärkande för de sociala arenorna, skolan, arbetslivet och en mängd andra arenor i samhället, är att aktörerna inte kan välja sina samaktörer eller begränsa de möjligheter att göra så. Dessa samaktörer kommer individen att vistas med under lång eller obegränsad tid. Det medför också stora omställningar att lämna arenor och detta är inte alltid en möjlighet. Den digitala arenan erbjuder större möjlighet att välja sina samaktörer och även begränsa dessa. I denna arena behöver heller inte individen vistas med sina samaktörer under lång tid. Trots att valmöjligheterna är större för individen att välja sina samaktörer, existerar även möjligheter för samaktören att kringgå dessa hinder och utöva digital mobbning. Om samaktören blir blockerad av den utsatta, är det enkelt att skapa en ny användaridentitet och fortsätta mobbningen. Frågan blir därför inte var mobbningen sker utan varför den sker i den digitala världen? Att ge svar på denna fråga är invecklat men diskuteras flitigt av Gunnarsson & Linde (2006). De menar att det som sker i ungas digitala kommunikation är precis det många vuxna gör; undviker att grundligt undersöka vad roten till problemet är. Samtidigt som de unga försöker hitta sin identitet och förstå sina handlingar, hittar de inget stöd hos de vuxna då kunskapsklyftan i relation till den nya tekniken är så stor. Mobbning via digitala kanaler måste sättas i ett större sammanhang och problematiseras. Även om digital mobbning ofta är tätt sammanlänkad med övrig mobbning, finns det drag som särskiljer dessa. Fem olika metaforer som är hämtade ur det militära brukar användas som kännetecken för digital mobbning: Krypskjutning detta kan vara ett anonymt sms, mail eller gästboksinlägg av grovt kränkande karaktär. Krypskytten omgrupperar sig snabbt. För den som blockerar en anonym krypskytt dyker snart nya anonyma kränkningar upp från en användare som bara behövt skapa sig ett nytt alias. Denna process kan pågå i evigheter utan att mobbaren kan stoppas. 13

14 Kommunikén de kränkningar som någon utsätts för digitalt kan enkelt spridas och läsas av vem som helst. Det finns extremfall där bilder och filmer som inte var tänkta att spridas, snabbt har nått en stor mängd människor, men oftast räcker det att filerna sprids lokalt för att offret ska känna obehag. Bulletinen för den som redan är utsatt för mobbning kan kränkningarna förstärkas genom digital teknik. Då det dessutom främst handlar om skriven text kan kränkningarna få extra tryck. Kränkningarna upplevs starkare och med större effekt eftersom det är i skrift. Arkivet den kommunikation som sker digitalt kan i de flesta fall sparas för att plockas fram vid senare tillfällen. Detta kan vara både positivt och negativt. Positivt i bemärkelsen att vid en anmälan eller då konflikten skall redas ut finns det konkreta bevis att utgå från. Negativt med avseende på att det är enkelt att plocka fram gamla dispyter och använda på olika sätt. Kuriren mobbarens medhjälpare kan med enkla medel hjälpa till att föra fram mobbarens kränkningar och på så sätt förstärka mobbningen. Denna situation är egentligen inte något nytt där det förekommer mobbning, men digitalt kan den här typen av agerande underlätta för mobbaren att mobba. (Gunnarsson & Linde, 2006, s 14) Att kränkningar och mobbning sker i digitala rum, kan knappast beskrivas som något nytt eller särskilt uppseendeväckande. Dessa handlingar existerar där människor möts och kommunicerar. Istället för att fokusera på vilka arenor som kan medföra mobbning, och försöka begränsa dessa, bör istället unga, föräldrar och lärare få verktyg för att hantera utvecklingen. En utveckling som inte går att undvika och som troligtvis inte kommer att stagnera. (Gunnarsson & Linde, 2006) 14

15 3.3 Vad säger lagen om mobbning? Det är viktigt att elever, föräldrar och skolpersonal känner till vilka lagar som gäller för mobbning. Eftersom digital mobbning är en form av mobbning, omfattar dessa lagar även den. Brottsbalken Mobbning innebär ofta brottsliga handlingar som kan leda till åtal enligt brottsbalken. Misshandel, vållande till kroppsskada, olaga hot, olaga tvång och ärekränkning är några av de brottsrubriceringar som kan komma ifråga när mobbning polisanmäls. (Skolverket, ) Läroplanen, Lpo94 Enligt Läroplanen (Lärarens handbok, 2004) skall ingen i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Läroplanen slår också fast att rektor har ett särskilt ansvar för skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda. (Lärarens handbok, 2004) Skollagen 1:2 Enligt skollagen (Skolverket, ) ska var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Barn- och elevskyddslagen Enligt Barn- och elevskyddslagen (2006:7) ska huvudmännen för de verksamheter som regleras i skollagen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. (Skolverket, ) 15

16 4. Metod Innan datainsamlingen hade vi kännedom om olika organisationer som arbetar med Internet och digital mobbning. Dessa organisationers hemsidor besöktes med intentionen att hitta ytterligare information som förhoppningsvis skulle hjälpa till att besvara frågeställningarna. Därifrån kom vi sedan vidare till andra länkar som var relevanta för ämnet. Det användbara materialet sammanställdes och låg sedan till grund för hur analysen formulerades. För att få elevernas perspektiv av hur problematiken upplevs, delades enkäter ut. Två skolor, i olika stadsdelar, i Malmö deltog i enkätundersökningen, sammanlagt tre klasser. Vi lämnade enkäter till tre klasser i år sex och eleverna är alla i 12 års ålder. De klasser vi lämnade enkäter till är relativt jämt fördelade mellan pojkar och flickor. Vid utdelningen av enkäter samt genomförandet av intervjuer, följdes forskningsetiska principer (Vetenskapliga rådet, ). Dessa innebär bland annat att deltagarna informerades om deras uppgift i projektet samt vilka villkor som gällde för deras deltagande. Villkoren, med stöd i samtyckeskravet, innefattar att medverkandet var frivilligt och att deltagarna hade rätt att avbryta sin medverkan. Deltagarna informerades även om undersökningens syfte och genomförande i stora drag enligt informationskravet. På grund av konfidentialitetskravet är deltagarna anonyma och inga personuppgifter publiceras i arbetet. Informationen som undersökningen ger kommer endast att användas till forskningen, enligt nyttjandekravet. För att förstå och belysa pedagogernas syn utav ämnet samt för att kunna jämföra deras erfarenheter med elevernas, gjordes intervjuer. Analysen utav resultaten gjordes utifrån boken Forskning en introduktion (DePoy, Elizabeth & Gitlin, Laura N, 1999), där författarna beskriver hur en undersökning bör analyseras för att vara givande. En interaktiv induktion användes vid analysen, vilket innebär att en mindre mängd data analyseras, för att sedan göra ett nytt datainsamlande på basis vad forskaren kommit fram till. Åter analyseras det nya datamaterialet och jämförs med tidigare insamlat material. På detta sätt skapas teoretiska idéer, och i efterhand fokuseras undersökningen allt mer på dessa framväxande teoretiska idéer. Just i detta arbete analyserades först andra undersökningar gjorda av BRIS och Friends (2006), för att sedan skapa en teori som blev riktlinjen i det fortsatta datainsamlandet och vid intervjuerna. 16

17 Vid genomförandet av intervju- och enkätundersökningar är det enligt Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) viktigt att tänka på frågornas utformning och inbördes ordning. Detta kallas standardisering. Vi måste också tänka på i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt beroende på sin egen inställning eller tidigare erfarenheter. Detta kallas strukturering. Intervjuer med låg grad av standardisering eller helt ostandardiserade intervjuer gör vi när vi själva formulerar frågorna under intervjun och ställer frågorna i den ordning som är lämplig för en viss intervjuperson. Vid helt standardiserade intervjuer ställer vi likalydande frågor i exakt samma ordning till varje intervjuperson. Helt standardiserade intervjuer används oftast i sådana sammanhang där man vill kunna jämföra och generalisera. När det gäller grad av strukturering handlar det om vilket svarsutrymme som intervjupersonen får. I en helt strukturerad intervju lämnas mycket litet utrymme för intervjupersonen att svara inom och vi kan ofta förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga. En ostrukturerad intervju lämnar maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom. I analysdelen kommer dessa två undersökningar, samt empirin, ställas mot varandra och diskuteras. Även en intervju som gjordes med Micke Gunnarsson kommer att vara en del utav analysen. Då han är insatt i ämnet, ansåg vi att hans erfarenheter var viktiga. Förutom att presentera och analysera resultaten kommer en slutsats beskrivas utifrån resultaten. Med slutsats menas det att en sammanfattning av resultaten görs genom att beskriva det viktigaste som framkommit. (Patel & Davidsson, 2003) För att påvisa att Internet kan innebära risker men att det går att värja sig mot dessa risker har en del goda råd sammanställts och redogörs för i kapitel tio. Dessa råd påträffades i empiriinsamlingen och kommer från de olika Internetsidor som använts under arbetes gång. Det som ansetts relevant för arbetets ändamål har radats upp i punktform och är menade som ett hjälpmedel för elever, skolpersonal och föräldrar. 17

18 4.1 Urval I empiriinsamlingen framkom det att den digitala mobbningen eskalerar i de tidiga tonåren, vilket ledde till att den kvantitativa undersökningen gjordes i år 6. Med tanke på vår tidsbegränsning och arbetets omfattning, valde vi att begränsa oss till 3 klasser som visade engagemang och ville delta. För att eventuellt kunna se ett samband mellan elevernas och pedagogernas upplevelser utav ämnet, intervjuades två pedagoger, kopplade till dessa klasser. Pedagogen i den tredje klassen kunde ej medverka. Sammanlagt 79 enkäter delades ut och alla lämnades åter. Däremot gick inte alla svar att använda bland annat på grund av missförstånd av frågan. Dock kunde de flesta svar på alla enkäter användas. Klasserna är relativt jämt fördelade mellan pojkar och flickor. Båda skolorna befinner sig i medelklassområden med elever från olika etniska bakgrunder. Pedagogerna är båda utbildade grundskollärare och har arbetat på skolorna i sju respektive tre år. Vi åkte till skolorna för att berätta om vårt arbete och syftet med enkäterna. Eleverna informerades om de forskningsetiska principer vi följt och om deras valmöjlighet att delta i, eller avstå från medverkan i undersökningen. På båda skolorna lämnades enkäterna kvar då pedagogerna önskade få dela ut enkäterna vid lämpligt tillfälle. Efter kontakt med pedagogerna hämtades enkäterna. 18

19 5. Resultat Reliabiliteten i enkätundersökningen stärks utav tillvägagångssättet att sortera bort de svar som upplevts inte förhålla sig riktigt till frågan, det vill säga då det uppstått en misstanke om missförstånd kring frågan. Däremot har resten av svaren tillvaratagits utifrån resonemanget att alla elever har olika erfarenheter och åsikt. Inga elevintervjuer har gjorts då både mobbning och Internet kan vara känsligt för eleverna och reliabiliteten ansågs vara större då eleverna fick vara anonyma. En del av resultaten kommer att sammanställas i procentform, de andra i diagram. Detta för att framställa resultaten tydligt då frågorna i enkäten inte var utformade på samma sätt. Enkätsvaren och intervjuprotokollen har sedan lett till att försöka besvara våra frågeställningar. Den kvalitativa undersökningen i form av intervjuer genomfördes med två pedagoger på olika skolor samt med Micke Gunnarsson. Pedagogerna kommer i texten benämnas som pedagog 1 (P1) och pedagog 2 (P2). Micke Gunnarsson kommer i avsnittet att benämnas som MG. P1 arbetar för närvarande i år fem och sex samt är mentor för elever i dessa klasser. P2 arbetar som klasslärare i år sex. Resultaten av de kvantitativa och de kvalitativa undersökningarna diskuteras var för sig i olika avsnitt, för att sedan analyseras i det avslutande kapitlet. Formuleringen av enkätfrågorna liksom intervjufrågorna är utformade för att besvara arbetes frågeställningar Redogörelse av enkätsvar 1. Digital mobbning är vanlig på din skola? Ja 11,5 % Nej 53,6 % Vet inte 34,8 % 19

20 2. Digital mobbning är vanlig i samhället? Ja 36,2 % Nej 34,8 % Vet inte 29 % 3. a. Det är lättare att mobba någon över Internet eller via mobilen, än att mobba någon öga mot öga. Ja 55 % Nej 18,8 % Vet inte 26 % b. Min skola arbetar aktivt för att förebygga digital mobbning. Ja 26 % Nej 17,5 % Vet inte 46,4 % 4. Tror du att dina lärare vet vad du gör på Internet? Ja 7,1 % Nej 68,5 % Vet inte 24,3 % 5. Tror du att dina föräldrar vet vad du gör på Internet? Ja 71,4 % Nej 7,1 % Vet inte 21,4 % 20