Examensarbete 15 högskolepoäng. Digital mobbning. Att vara barn i det nya mediasamhället. Digital bullying. - Being a child in the new media society

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng. Digital mobbning. Att vara barn i det nya mediasamhället. Digital bullying. - Being a child in the new media society"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Lek Fritid Hälsa Examensarbete 15 högskolepoäng Digital mobbning Att vara barn i det nya mediasamhället Digital bullying - Being a child in the new media society Sabina Causevic Sofie Lundgren Lärarexamen 210hp Barndoms- och ungdomsvetenskap Examinator: Fanny Jonsdottir Handledare: Thom Axelsson

2 Sammanfattning Sofie Lundgren & Sabina Causevic, Digital mobbning Att vara barn i det nya mediasamhället. Denna studies syfte är att försöka förstå och diskutera den digitala mobbningen utifrån det mediasamhälle vi befinner oss i. Frågeställningarna som är grunden för studien är: Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa undersökningar gjorda på två olika skolor. Den kvantitativa undersökningen bestod av enkäter som delades ut i tre klasser i år sex. Den kvalitativa undersökningen bygger på intervjuer med två pedagoger knutna till dessa klasser. De teoretiska utgångspunkterna är Patrik Hernwalls bok samt Micke Gunnarssons och Jessica Lindes kartläggning, Internet en arena för mobbning? En intervju med Micke Gunnarsson genomfördes i samband med empiriinsamlingen. Studien visar att pedagoger inte har tillräckliga kunskaper om Internet, liksom att många pedagoger känner en osäkerhet i sin roll när det gäller Internet. Samtidigt som pedagogerna anser att skolan har ett stort ansvar för digital mobbning, menar eleverna att lärare inte engagerar sig tillräckligt i deras Internetvanor. Forskning visar på att det är avgörande att vi vågar se människans villkor som intimt förknippade med teknikens utveckling och dess nya erbjudande. All ny teknik kräver att vi lär oss nya verktyg och alla nya verktyg kräver ny kunskap. Det är därför viktigt att vi vuxna anpassar oss efter de förändringar som sker i samhället. Dessa förändringar är för närvarande Internet, som kräver de vuxnas närvaro samt kännedom om barns digitala arenor. Nyckelord: digital mobbning, Internet och skolan, kunskapsklyfta, mediasamhälle. 2

3 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR DISPOSITION TIDIGARE FORSKNING MOBBNING DIGITAL MOBBNING VAD SÄGER LAGEN OM MOBBNING? METOD URVAL RESULTAT REDOGÖRELSE AV ENKÄTSVAR Diskussion kring enkätsvar REDOGÖRELSE AV INTERVJUPROTOKOLL Diskussion kring intervjuprotokoll ANALYS REFLEKTION GODA RÅD FÖR FÖRÄLDRAR OCH BARN RÅD TILL LÄRARE REFERENSLISTA...35 BILAGA BILAGA

5 5

6 1. Inledning Det var oftast bakom den stora eken som Erik och flera andra barn blev mobbade, för just där fanns det nästan aldrig några vuxna. Den stora eken blev ett hett samtalsämne bland föräldrar och lärare. Till slut sågades den ner och nu kan ingen längre bli slagen eller retad där. Löste det problemet? (Gunnarsson, 2006, s1) Digital mobbning har fått många namn, till exempel nätmobbning, e-mobbning och elektronisk mobbning. Fastän det finns många begrepp för detta fenomen innefattar de alla samma sak, det vill säga att någon skickar hot eller kränkningar via sin mobil eller sin mejl upprepade gånger. Det kan också vara när någon lägger ut ett foto på nätet utan att personen på bilden har gett sitt medgivande. Kontrasten till denna mobbning är den analoga, det vill säga den som sker i den fysiska verkligheten. Vi kommer att använda oss av begreppen digital och analog mobbning. Friends, Lunarstorm och Skolporten är alla organisationer som på något sätt arbetar med barn, ungdomar och skolan. Friends målsättning är att minska mobbning och annan kränkande behandling i samhället med tyngdpunkt på barn och ungdom. (Friends, ) Lunarstorm är en mötesplats på Internet där barn och ungdomar kan kommunicera med varandra och skapa nya kontakter. 80% av Sveriges ungdomar använder regelbundet Lunarstorm. (Lunarstorm, ). Skolporten är en sajt för skolans lärare och ledare. Här kan du hitta information om skolvärlden och varje vardag publiceras nyheter om aktuella händelser i skolvärlden. (Skolporten, ) Under det senaste året har allt fler fall av mobbning på Internet rapporterats av media. Denna mobbning sker oftast utanför skoltid men är i många fall sammankopplad med skolverksamheten (BRIS, ). Lovdagar, helger eller studiedagar kunde tidigare ge mobbade elever en viss vila och återhämtning ifrån sina plågares attacker. Detta är inte längre en självklarhet då den nya, digitala formen av mobbning inte är beroende av tid och plats, utan når sitt offer när och i stort sett var som helst. Hemmet är inte längre en skyddad zon. (Friends, ) 6

7 I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, står att ingen ska i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier ska aktivt bekämpas. Här står också att alla som arbetar i skolan ska motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. (Lärarens handbok, 2004) Digital mobbning är därför ett ämne som är oerhört relevant för oss som blivande lärare. Medvetenheten om detta ämne ger en möjlighet att motarbeta mobbningen ytterligare. I en undersökning som stiftelsen Friends gjorde år 2006, framkom det att 35 % av de personer som deltog blivit utsatta för digital mobbning. Av de utsatta var de flesta år (Friends, ). Samma år gjordes även, på Lunarstorm och Skolportens initiativ, en undersökning om digital mobbning. Där uppgav 74 % av de 844 lärarna som deltog att de inte har tillräckliga kunskaper om detta ämne (Lunarstorm, ). Enligt dessa undersökningar är lärarnas kunskaper kring Internet begränsade och skolorna har valt att blockera de Internetsidor som upplevts problematiska. Detta har i sin tur lett till att eleverna känner sig mer utsatta och inte kan vända sig till sina lärare (Lunarstorm, ). Konsekvensen av detta diskuteras flitigt i detta arbete. Arbetets teoretiska utgångspunkter består av Hernwalls (2003) teorier om hur media påverkar barn och ungdomar samt vilken betydelse media haft i samhället. Han menar att den klyfta som idag råder mellan två generationer aldrig varit större och att barnen är ensamma ute i den digitala världen. Även Gunnarsson & Lindes (2006) kartläggning Internet en arena för mobbning? har legat till grund för teorin i arbetet. Denna teori stödjer Hernwalls då den beskriver hur barn och ungdomar känner sig när det gäller media och hur digital mobbning kan se ut. För att få en inblick i problemområdet samlade vi in empiri i form av böcker samt texter publicerade på Internet. Den information som var relevant för vårt arbete sammanställdes och reflekterades över vilket ledde till utformandet av enkät- och intervjufrågor. Dessa genomfördes sedan och svaren redovisas i resultat delen i arbetet. 7

8 2. Syfte Vårt syfte är att diskutera den digitala mobbningen. Vi vill undersöka hur pedagoger och elever ser på, hanterar och arbetar med detta ämne eftersom det är viktigt för vårt framtida yrke. Då vi sannolikt kommer att stöta på detta problem, tyckte vi att det var viktigt att känna till förebyggande metoder samt ämnet som helhet. Digital mobbning sker oftast på fritiden men barnen påverkas enligt BRIS (070920) negativt också inom skolan. Fastän det händer utanför skolans dörrar bär eleverna det med sig på lektionerna. Därför kan det diskuteras hur och var ämnet ska hanteras. Denna problematik kommer att beröras i detta arbete. Efter att ha tagit del av diskussioner och artiklar som förts kring området, har vi även insett att det saknas goda exempel på givande arbetssätt. Vi vill visa på metoder både för hur man kan arbeta förebyggande och hur man kan hantera problemen efter att de uppstått. Ett av våra mål blir att i detta arbete sammanställa olika metoder, inhämtade från vår empiri, som förhoppningsvis kommer att vara till hjälp för pedagoger och elever att handskas med den virtuella världens baksidor. 2.1 Frågeställningar Hur kan vi förstå digital mobbning? Hur kan denna förståelse leda vidare till metoder för att angripa problemet? Hur upplever pedagoger respektive elever den digitala mobbningen? Vad säger lagen om mobbning? Vad kan vara viktigt att tänka på i samband med Internet? 8

9 2.2 Disposition I kapitel tre beskriver vi den tidigare forskning vi utgår från i arbetet. Vi skriver också vilken definition av mobbning vi utgår ifrån samt vad lagen säger om mobbning. I kapitel fyra berättas om den metod som använts för att samla information och empiri kring vårt problemområde. I kapitel fem beskrivs den tidigare forskning inom ämnet som ligger till grund för detta arbete. Kapitel sex anger arbetes metoder och urval. I kapitel sju kommer vi att försöka definiera begreppet mobbning, både den digitala och den analoga. Detta för att ge läsarna en bild av vad mobbning innebär samt klargöra vilken definition av mobbning vi utgår ifrån i arbetet. Efter det följer ett avsnitt om lagordningen inom ämnet. Därefter kommer, i kapitel åtta, resultatet från enkäterna redovisas för att sedan diskuteras. I samma kapitel redovisas resultatet från intervjuerna som även de diskuteras här. Syftet med kapitel nio är att analysera resultaten, både de kvalitativa och de kvantitativa, med utgångspunkt i empirin. Därpå, i kapitel tio, följer en reflektion kring arbetet som helhet. I kapitel elva kommer fokus att ligga på en lathund med användbara metoder och punkter som kan vara viktiga att tänka på inom den virtuella världen. 9

10 3. Tidigare forskning Den västerländska världen har sett en förändring i människans villkor för utveckling och lärande under senare delen av 1900-talet som saknar motstycke i historien. Denna hastiga utveckling har medfört att villkoren för barns utveckling förändras i så hög takt att skillnaderna mellan två generationer är så stor att deras erfarenheter bokstavligen skildrar två olika epoker. Tillgång till olika mediaformer har, enligt Hernwall (2003), varit betydelsefull i denna förändring och har varit en av anledningarna till den stora klyftan mellan två generationer. Mänskligheten har upplevt tre stora informationsteknologiska revolutioner: skriftspråket, boktryckarkonsten och Internet. Hernwall (2003) menar att det mediasamhälle vi lever i nu ständigt utvecklar nya former för kulturöverföring, där den äldre generationens kunskaper inte alltid är tillräckliga. Istället utgör barn och unga den äldre generationens länk till den värld de lever i. Exempel på detta kan vi se i en rad olika sammanhang; allt från att elever kan mer om datorer än sina lärare till att föräldrar har otillräcklig kunskap om deras barns Internetvanor. Psykologen Erik H Eriksons åtta olika utvecklingsfaser kännetecknas av att varje individ måste genomgå en kris eller en speciell konflikt som måste lösas, vilket leder till att personligheten formas på olika sätt. En av dessa faser är Identitet Identitesförvirring och brukar ske mellan åldrarna I denna fas ska de tidigare erfarenheterna integreras till en stabil helhetsbild, som i stort sett ska utgöra grunden för hela den vuxna identiteten. (Hwang, Philip & Nilsson, Björn, 2003) Dessa faser, skriver Hernwall (2003), är inte längre beroende av vare sig ålder eller fysisk belägenhet. Han menar istället att den mediesituation vi har idag gör att tillgång och tillträde till individens utvecklingsskeden inte är begränsade till en särskild ålder eller samhällelig/kulturell status, utan att barn har allt bredare tillgång till en mångfald världar vid varje tillfälle individen är uppkopplad mot Internet. Här hittar barnen de vuxnas uttryck redan i tidig ålder och befinner sig snarare i en mediaålder än en biologisk ålder. Med detta menas att barnens identitet formas utav media och att de olika faserna inte längre sker i en viss biologisk ålder. 10

11 Enligt Hernwall (2003) tenderar medias betydelse för människan att eskalera. Inte för att media som sådan skulle påverka individer mer eller mindre, utan just för att människor själva runt om i världen kan vara delaktiga och aktiva i skapandet av mediets innehåll på ett helt annat sätt än tidigare. Dessutom kan individer med den moderna informations- och kommunikationstekniken agera i media. Med plattformar som Lunarstorm, Facebook och MSN, är mediet endast ett redskap som möjliggör mellanmänskliga möten. Dessa möten skapar kommunikation, som både kan vara positiv och negativ, människor emellan (Hernwall, 2003). Det finns ett flertal uppsatser, avhandlingar och artiklar skrivna om den digitala mobbningen. Många undersökningar har gjorts och resultaten beskrivs i olika texter som mestadels är publicerade på Internet, däribland forskning som gjorts utav BRIS, Friends, Lunarstorm och Skolporten. Dessa texter används i arbetet och valdes dels för att de är relativt nygjorda och dels för att de ställer frågor som är relevanta för arbetet. Micke Gunnarsson är utbildad barnskötare och har de senaste cirka 15 åren arbetar med barn, ungdomar och media i olika sammanhang. Han föreläser om kommunikationen mellan barn och ungdomar, där han bland annat behandlar den digitala mobbningen. För tillfället arbetar Micke som utvecklare och marknadsförare på webbyrån Noisy Cricket. Arbetet kommer att innehålla hans kartläggning av mobbning via digitala kanaler, Internet en arena för mobbning? (2006). 3.1 Mobbning Inom mobbningsforskningen används termen mobbning som en samlingsbeteckning för olika slags icke-önskvärda beteenden. Dessa kan bland annat vara utfrysning, våldshandlingar, trakasserier, verbala hot och ryktesspridning. I en snävare mening uppfattas mobbning som en asymmetrisk maktrelation; en individ anses vara mobbad när denne, utan att vara provokativ, upprepade gånger och över tid är föremål för andras avsiktliga försök att såras eller skadas genom någon form av social isolering, psykningar eller fysiska övergrepp. (Eriksson, Björn & Lindberg, Odd & Flygare, Erik & Daneback, Kristian, 2002) 11

12 Det finns många aktörer inblandade i mobbningen. De som utsätts för mobbning, de som aktivt mobbar, de som hejar på, det vill säga stöttar mobbaren, de som blundar, de som reagerar antingen genom att stödja den mobbade eller genom att angripa den som mobbar. (Eriksson, m fl, 2002) Det kan även finnas många psykologiska grunder för mobbning. Det kan handla om att den som mobbar angriper en person vars egenskaper påminner om sådana sidor som den mobbande inte accepterar hos sig själv, till exempel svaghet eller barnslighet. Detta är ett sätt att projicera egna oönskade personlighetsdrag på en annan person för att kunna attackera dem där istället för hos sig själv. Det kan också handla om en grupp som har interna konflikter och har behov av att avleda dessa på en syndabock. Gruppens budskap till sina medlemmar kan vara att visa att avvikelse bestraffas. Gruppmedlemmarna kan ge stöd åt mobbningen och som betraktare få utlopp för uppdämda aggressioner. (a.a.) Löwenborg, Lars & Gislason, Björn (2002) menar att den mobbade kan ha svårt att hävda sina intressen och gränser gentemot omvärlden. Det finns också mobbade som på grund av sin negativa självuppfattning söker negativa reaktioner mot sin person och själv utnämner sig till offer. Denna negativa självuppfattning behöver inte ha funnits innan mobbningen utan kan vara en följd av långvarig förföljelse. Digital mobbning sker med hjälp av tekniken, det vill säga via sms eller Internet. Till sitt innehåll skiljer sig inte digital mobbning från analog. Det som skiljer sig är att offret blir mer tillgängligt i den virtuella världen. (Myndigheten för skolutveckling, ) 3.2 Digital mobbning Mobbningsforskningen har ett väldigt snävt perspektiv och pratar oftast bara om den analoga mobbningen som sker på skolan. Gunnarsson & Linde (2006) menar att forskningen måste använda sig av ett vidgat perspektiv och studera flera arenor där mobbning sker. 1. De sociala arenor och rum som existerar digitalt förstås bäst som förlängningar av andra sociala arenor och rum. Att umgås på Lunarstorm kan ses som en förlängning av att träffa kompisgänget på fritidsgården, 12

13 och att betala sina räkningar via sin Internetbank kan ses som en förlängning av det sociala rum som ett fysiskt bankkontor representerar. 2. Att studera flera arenor är av stor vikt. Men det är också viktigt att se gränserna mellan dessa som mer flytande än fasta, inte minst de nya interaktionsformerna kan bidra till att lösa upp gränserna mellan till exempel privat/offentligt och skola/fritid. Vad som är utmärkande för de sociala arenorna, skolan, arbetslivet och en mängd andra arenor i samhället, är att aktörerna inte kan välja sina samaktörer eller begränsa de möjligheter att göra så. Dessa samaktörer kommer individen att vistas med under lång eller obegränsad tid. Det medför också stora omställningar att lämna arenor och detta är inte alltid en möjlighet. Den digitala arenan erbjuder större möjlighet att välja sina samaktörer och även begränsa dessa. I denna arena behöver heller inte individen vistas med sina samaktörer under lång tid. Trots att valmöjligheterna är större för individen att välja sina samaktörer, existerar även möjligheter för samaktören att kringgå dessa hinder och utöva digital mobbning. Om samaktören blir blockerad av den utsatta, är det enkelt att skapa en ny användaridentitet och fortsätta mobbningen. Frågan blir därför inte var mobbningen sker utan varför den sker i den digitala världen? Att ge svar på denna fråga är invecklat men diskuteras flitigt av Gunnarsson & Linde (2006). De menar att det som sker i ungas digitala kommunikation är precis det många vuxna gör; undviker att grundligt undersöka vad roten till problemet är. Samtidigt som de unga försöker hitta sin identitet och förstå sina handlingar, hittar de inget stöd hos de vuxna då kunskapsklyftan i relation till den nya tekniken är så stor. Mobbning via digitala kanaler måste sättas i ett större sammanhang och problematiseras. Även om digital mobbning ofta är tätt sammanlänkad med övrig mobbning, finns det drag som särskiljer dessa. Fem olika metaforer som är hämtade ur det militära brukar användas som kännetecken för digital mobbning: Krypskjutning detta kan vara ett anonymt sms, mail eller gästboksinlägg av grovt kränkande karaktär. Krypskytten omgrupperar sig snabbt. För den som blockerar en anonym krypskytt dyker snart nya anonyma kränkningar upp från en användare som bara behövt skapa sig ett nytt alias. Denna process kan pågå i evigheter utan att mobbaren kan stoppas. 13

14 Kommunikén de kränkningar som någon utsätts för digitalt kan enkelt spridas och läsas av vem som helst. Det finns extremfall där bilder och filmer som inte var tänkta att spridas, snabbt har nått en stor mängd människor, men oftast räcker det att filerna sprids lokalt för att offret ska känna obehag. Bulletinen för den som redan är utsatt för mobbning kan kränkningarna förstärkas genom digital teknik. Då det dessutom främst handlar om skriven text kan kränkningarna få extra tryck. Kränkningarna upplevs starkare och med större effekt eftersom det är i skrift. Arkivet den kommunikation som sker digitalt kan i de flesta fall sparas för att plockas fram vid senare tillfällen. Detta kan vara både positivt och negativt. Positivt i bemärkelsen att vid en anmälan eller då konflikten skall redas ut finns det konkreta bevis att utgå från. Negativt med avseende på att det är enkelt att plocka fram gamla dispyter och använda på olika sätt. Kuriren mobbarens medhjälpare kan med enkla medel hjälpa till att föra fram mobbarens kränkningar och på så sätt förstärka mobbningen. Denna situation är egentligen inte något nytt där det förekommer mobbning, men digitalt kan den här typen av agerande underlätta för mobbaren att mobba. (Gunnarsson & Linde, 2006, s 14) Att kränkningar och mobbning sker i digitala rum, kan knappast beskrivas som något nytt eller särskilt uppseendeväckande. Dessa handlingar existerar där människor möts och kommunicerar. Istället för att fokusera på vilka arenor som kan medföra mobbning, och försöka begränsa dessa, bör istället unga, föräldrar och lärare få verktyg för att hantera utvecklingen. En utveckling som inte går att undvika och som troligtvis inte kommer att stagnera. (Gunnarsson & Linde, 2006) 14

15 3.3 Vad säger lagen om mobbning? Det är viktigt att elever, föräldrar och skolpersonal känner till vilka lagar som gäller för mobbning. Eftersom digital mobbning är en form av mobbning, omfattar dessa lagar även den. Brottsbalken Mobbning innebär ofta brottsliga handlingar som kan leda till åtal enligt brottsbalken. Misshandel, vållande till kroppsskada, olaga hot, olaga tvång och ärekränkning är några av de brottsrubriceringar som kan komma ifråga när mobbning polisanmäls. (Skolverket, ) Läroplanen, Lpo94 Enligt Läroplanen (Lärarens handbok, 2004) skall ingen i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling skall aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Läroplanen slår också fast att rektor har ett särskilt ansvar för skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda. (Lärarens handbok, 2004) Skollagen 1:2 Enligt skollagen (Skolverket, ) ska var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Barn- och elevskyddslagen Enligt Barn- och elevskyddslagen (2006:7) ska huvudmännen för de verksamheter som regleras i skollagen se till att det finns en likabehandlingsplan för varje enskild verksamhet. (Skolverket, ) 15

16 4. Metod Innan datainsamlingen hade vi kännedom om olika organisationer som arbetar med Internet och digital mobbning. Dessa organisationers hemsidor besöktes med intentionen att hitta ytterligare information som förhoppningsvis skulle hjälpa till att besvara frågeställningarna. Därifrån kom vi sedan vidare till andra länkar som var relevanta för ämnet. Det användbara materialet sammanställdes och låg sedan till grund för hur analysen formulerades. För att få elevernas perspektiv av hur problematiken upplevs, delades enkäter ut. Två skolor, i olika stadsdelar, i Malmö deltog i enkätundersökningen, sammanlagt tre klasser. Vi lämnade enkäter till tre klasser i år sex och eleverna är alla i 12 års ålder. De klasser vi lämnade enkäter till är relativt jämt fördelade mellan pojkar och flickor. Vid utdelningen av enkäter samt genomförandet av intervjuer, följdes forskningsetiska principer (Vetenskapliga rådet, ). Dessa innebär bland annat att deltagarna informerades om deras uppgift i projektet samt vilka villkor som gällde för deras deltagande. Villkoren, med stöd i samtyckeskravet, innefattar att medverkandet var frivilligt och att deltagarna hade rätt att avbryta sin medverkan. Deltagarna informerades även om undersökningens syfte och genomförande i stora drag enligt informationskravet. På grund av konfidentialitetskravet är deltagarna anonyma och inga personuppgifter publiceras i arbetet. Informationen som undersökningen ger kommer endast att användas till forskningen, enligt nyttjandekravet. För att förstå och belysa pedagogernas syn utav ämnet samt för att kunna jämföra deras erfarenheter med elevernas, gjordes intervjuer. Analysen utav resultaten gjordes utifrån boken Forskning en introduktion (DePoy, Elizabeth & Gitlin, Laura N, 1999), där författarna beskriver hur en undersökning bör analyseras för att vara givande. En interaktiv induktion användes vid analysen, vilket innebär att en mindre mängd data analyseras, för att sedan göra ett nytt datainsamlande på basis vad forskaren kommit fram till. Åter analyseras det nya datamaterialet och jämförs med tidigare insamlat material. På detta sätt skapas teoretiska idéer, och i efterhand fokuseras undersökningen allt mer på dessa framväxande teoretiska idéer. Just i detta arbete analyserades först andra undersökningar gjorda av BRIS och Friends (2006), för att sedan skapa en teori som blev riktlinjen i det fortsatta datainsamlandet och vid intervjuerna. 16

17 Vid genomförandet av intervju- och enkätundersökningar är det enligt Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) viktigt att tänka på frågornas utformning och inbördes ordning. Detta kallas standardisering. Vi måste också tänka på i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonen att tolka fritt beroende på sin egen inställning eller tidigare erfarenheter. Detta kallas strukturering. Intervjuer med låg grad av standardisering eller helt ostandardiserade intervjuer gör vi när vi själva formulerar frågorna under intervjun och ställer frågorna i den ordning som är lämplig för en viss intervjuperson. Vid helt standardiserade intervjuer ställer vi likalydande frågor i exakt samma ordning till varje intervjuperson. Helt standardiserade intervjuer används oftast i sådana sammanhang där man vill kunna jämföra och generalisera. När det gäller grad av strukturering handlar det om vilket svarsutrymme som intervjupersonen får. I en helt strukturerad intervju lämnas mycket litet utrymme för intervjupersonen att svara inom och vi kan ofta förutsäga vilka alternativa svar som är möjliga. En ostrukturerad intervju lämnar maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom. I analysdelen kommer dessa två undersökningar, samt empirin, ställas mot varandra och diskuteras. Även en intervju som gjordes med Micke Gunnarsson kommer att vara en del utav analysen. Då han är insatt i ämnet, ansåg vi att hans erfarenheter var viktiga. Förutom att presentera och analysera resultaten kommer en slutsats beskrivas utifrån resultaten. Med slutsats menas det att en sammanfattning av resultaten görs genom att beskriva det viktigaste som framkommit. (Patel & Davidsson, 2003) För att påvisa att Internet kan innebära risker men att det går att värja sig mot dessa risker har en del goda råd sammanställts och redogörs för i kapitel tio. Dessa råd påträffades i empiriinsamlingen och kommer från de olika Internetsidor som använts under arbetes gång. Det som ansetts relevant för arbetets ändamål har radats upp i punktform och är menade som ett hjälpmedel för elever, skolpersonal och föräldrar. 17

18 4.1 Urval I empiriinsamlingen framkom det att den digitala mobbningen eskalerar i de tidiga tonåren, vilket ledde till att den kvantitativa undersökningen gjordes i år 6. Med tanke på vår tidsbegränsning och arbetets omfattning, valde vi att begränsa oss till 3 klasser som visade engagemang och ville delta. För att eventuellt kunna se ett samband mellan elevernas och pedagogernas upplevelser utav ämnet, intervjuades två pedagoger, kopplade till dessa klasser. Pedagogen i den tredje klassen kunde ej medverka. Sammanlagt 79 enkäter delades ut och alla lämnades åter. Däremot gick inte alla svar att använda bland annat på grund av missförstånd av frågan. Dock kunde de flesta svar på alla enkäter användas. Klasserna är relativt jämt fördelade mellan pojkar och flickor. Båda skolorna befinner sig i medelklassområden med elever från olika etniska bakgrunder. Pedagogerna är båda utbildade grundskollärare och har arbetat på skolorna i sju respektive tre år. Vi åkte till skolorna för att berätta om vårt arbete och syftet med enkäterna. Eleverna informerades om de forskningsetiska principer vi följt och om deras valmöjlighet att delta i, eller avstå från medverkan i undersökningen. På båda skolorna lämnades enkäterna kvar då pedagogerna önskade få dela ut enkäterna vid lämpligt tillfälle. Efter kontakt med pedagogerna hämtades enkäterna. 18

19 5. Resultat Reliabiliteten i enkätundersökningen stärks utav tillvägagångssättet att sortera bort de svar som upplevts inte förhålla sig riktigt till frågan, det vill säga då det uppstått en misstanke om missförstånd kring frågan. Däremot har resten av svaren tillvaratagits utifrån resonemanget att alla elever har olika erfarenheter och åsikt. Inga elevintervjuer har gjorts då både mobbning och Internet kan vara känsligt för eleverna och reliabiliteten ansågs vara större då eleverna fick vara anonyma. En del av resultaten kommer att sammanställas i procentform, de andra i diagram. Detta för att framställa resultaten tydligt då frågorna i enkäten inte var utformade på samma sätt. Enkätsvaren och intervjuprotokollen har sedan lett till att försöka besvara våra frågeställningar. Den kvalitativa undersökningen i form av intervjuer genomfördes med två pedagoger på olika skolor samt med Micke Gunnarsson. Pedagogerna kommer i texten benämnas som pedagog 1 (P1) och pedagog 2 (P2). Micke Gunnarsson kommer i avsnittet att benämnas som MG. P1 arbetar för närvarande i år fem och sex samt är mentor för elever i dessa klasser. P2 arbetar som klasslärare i år sex. Resultaten av de kvantitativa och de kvalitativa undersökningarna diskuteras var för sig i olika avsnitt, för att sedan analyseras i det avslutande kapitlet. Formuleringen av enkätfrågorna liksom intervjufrågorna är utformade för att besvara arbetes frågeställningar Redogörelse av enkätsvar 1. Digital mobbning är vanlig på din skola? Ja 11,5 % Nej 53,6 % Vet inte 34,8 % 19

20 2. Digital mobbning är vanlig i samhället? Ja 36,2 % Nej 34,8 % Vet inte 29 % 3. a. Det är lättare att mobba någon över Internet eller via mobilen, än att mobba någon öga mot öga. Ja 55 % Nej 18,8 % Vet inte 26 % b. Min skola arbetar aktivt för att förebygga digital mobbning. Ja 26 % Nej 17,5 % Vet inte 46,4 % 4. Tror du att dina lärare vet vad du gör på Internet? Ja 7,1 % Nej 68,5 % Vet inte 24,3 % 5. Tror du att dina föräldrar vet vad du gör på Internet? Ja 71,4 % Nej 7,1 % Vet inte 21,4 % 20

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer

2013-02-23. Gammalt vin i en ny flaska. Nätmobbing. Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Nätmobbing Typer Nätmobbing Nätmobbning -Vad gör barn och ungdomar på internet? Leg. Psykolog & Doktorand Sofia Berne Definition: En person är nätmobbad när han eller hon, flera gånger blir utsatt för elaka handlingar

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger

Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016. Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Plan mot kränkande behandling Prästkragens förskola 2015-2016 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolan Prästkragens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Markera verksamheter som planen avser Förskola Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Fritidshem Gymnasium Gymnasiesärskola

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Klöxhultsskolan åk F 9 Klöxhultsskolan Telefon; expeditionen 0476-553 40 www.almhult.se HT11-HT12 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Klöxhultsskolan åk F 9 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013

Likabehandlingsplan. Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 Hietaniemi Friskola LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN, GRUNDSKOLAN OCH FRITIDSHEMMET 2012-2013 1 Innehållsförteckning Lag 3 Ansvarsfördelning 3 Skolans mål 4 Definitioner 4 Åtgärder 5 Förebyggande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande

Rocknebyförskola ett VÄXTHUS för lekglada barn. En verksamhet som bygger på trygghet och ett lustfyllt lärande Rocknebyskolan-förskola Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Gemensam för alla verksamhetsformer Burock 710.20-1 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Bitr.rektor,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Tigern 2014-2015 Inledning Likabehandlingsplanen har upprättats utifrån diskrimineringslagen och skollagen. Denna plan är upprättad under hösten 2014 och gäller under läsåret 2014-2015

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen.se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015

Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Svejserdalens Förskola 2014-2015 Förskolans logotyp: Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Svejserdalens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fritidshemmen. Ladubacksskolan i Arboga 2011-2012

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fritidshemmen. Ladubacksskolan i Arboga 2011-2012 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Ladubacksskolan Trygghetsgruppen på Ladubacksskolan 0589-872 31, 073-765 72 31 tina.persson@arboga.se Datum 2011-09-26 Likabehandlingsplan mot

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen?

Valstaskolan. Likabehandlingsplan. Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan. Inledning. Vad säger lagen? Valstaskolan Likabehandlingsplan Inledning, målsättning, definitioner och handlingsplan Inledning Vad säger lagen? Från och med den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Vasaskolans. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för skola och fritidshem. Läsåret 14/15

Vasaskolans. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. för skola och fritidshem. Läsåret 14/15 Vasaskolans Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för skola och fritidshem Läsåret 14/15 Mål och vision Vi vill ge eleverna metoder som hjälper dem att utveckla en etisk och moralisk kompetens

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling Örnsköldsviks Kommun 2015-01-01 Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2015 Främjande arbete Syftar till att förstärka

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Samtliga inom Kunskapsskolans verksamhet, såväl vuxna som elever skall kontinuerligt tillsammans verka för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Trakasserier

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Bikupans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Ungdomar och sociala medier!

Ungdomar och sociala medier! Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer