FÖRSTUDIE Väg 126 Norra infarten Alvesta

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 126 Norra infarten Alvesta Samrådshandling Objektnr Upprättad

2 Objektdata Vägnr: 126 Vägnamn: Objektnamn: Norra Infarten Alvesta Objektnr: Kommun: Alvesta Län: Kronoberg Dokumentdata Titel: Förstudie. Väg 126, Norra infarten Alvesta Dokumentslag: Förstudie. samrådshandling Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Region Sydöst, Växjö, tfn Kontaktperson: Magne Holm, projektledare, tfn Konsult: Vägverket Konsult, Box 6, Växjö, tfn Kontaktperson: Ingemar Gustafsson, uppdragsledare, tfn

3 Sammanfattning Kompletteras efter samråd Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... 1 Bakgrund... 2 Avgränsning... 2 Tidigare utredningar och beslut... 2 Övergripande mål och strategier... 2 Vägplaneringsprocessen... 3 Befintliga förhållanden och utveckling... 3 Markanvändning... 3 Kommunala planer... 3 Trafik och trafikanter... 3 Trafiksäkerhet... 4 Landskap och stadsmiljö, natur- och kulturmiljö... 4 Boendemiljö... 4 Byggnadstekniska förutsättningar... 4 Funktionsanalys... 5 Tillgänglighet... 5 Regional utveckling... 5 Trafiksäkerhet... 5 Miljö... 5 Stads- och landskapsbild... 5 Buller och vibrationer Barriäreffekter Transportkvalitet Jämställdhet Sammanfattning Projektmål Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen Påverkan på val av transportsätt Åtgärd Effekter Trafikstyrning Åtgärd Effekter Ombyggnad av väg Åtgärd Effekter Steg Kostnader Måluppfyllelse Samråd Fortsatt arbete... 12

4 Bakgrund Väg 126 är en primär länsväg som sträcker sig i nordsydlig riktning mellan Karlshamn och Lammhult (väg 30). Tillsammans med väg 23 och väg 25 är väg 126 en viktig väg för den regionala arbetspendlingen. Vägen passerar genom Alvesta och den utgör huvudinfart till Alvesta från väg 25. Vägen övergår i detta avsnitt från en ren landsväg till en tätortsgenomfart som successivt anpassats till tätortens villkor med exempelvis gångbanor och belysning ju närmare centrum man kommer. En förbifart väster om samhället har diskuterats under många år, men utbyggnaden är osäker och bedöms inte bli aktuell inom överskådlig tid. Följande problem och brister har framförts: Vägen är bred och har tydlig karaktär av landsväg vilket leder till höga hastigheter långt in i tätorten Befintligt dike mellan väg och handelsområdet utgör en tråkig barriär som är föga stadsmässig Gång- och cykeltrafiken är inte separerad på hela sträckan och det saknas ett heltäckande parallellvägnät Ett nytt verksamhetsområde vid Björnstorp ställer nya krav på hantering av GC-trafik norrut. Den ljusreglerade korsningen mellan Allbogatan och Värnamovägen ger dåligt flyt i trafiken och de oskyddade trafikanterna tas om hand på ett otydligt sätt i korsningen, särskilt gäller detta oskyddade trafikanter som rör sig in/ut i korsningen i nordlig riktning. Förstudien ska klargöra förutsättningarna och föreslå huvuddrag och principer för en omdaning av norra infarten till Alvesta. Vidare ska gång- och cykeltrafiken till Björnstorp, ett framtida verksamhetsområde vid korsningen mellan väg 126 och 25, hanteras. Avgränsning Förstudien omfattar väg 126 (Allbogatan) från korsningen med väg 25 till korsningen med väg 707 (Värnamovägen), en sträcka på 2,2 km. Tidigare utredningar och beslut 1998 tog Vägverket fram en utredning omfattande trafiksäkerhetsåtgärder i korsningen mellan väg 126 (Allbogatan) och väg 707 (Värnamovägen). I utredningen föreslås att övergångsstället på det södra benet i korsningen ska byggas om för ökad trafiksäkerhet och på sikt föreslås att korsningen ska byggas om med en liten cirkulationsplats då denna till stora delar kan rymmas inom befintligt gaturum. Ombyggnaden av korsningen har dock inte genomförts. Alvesta kommun och Vägverket enades dock om att korsningen bör byggas om med en normal cirkulationsplats. Alvesta kommun har tagit fram en detaljplan för Norra infarten, Allbogatan som bl.a reglerar in- och utfarter till verksamhetsområdet öster om Allbogatan. Ett genomförande av detaljplanen förutsätter att en cykelväg byggs ut på avsnittet mellan Ekebogatan och Videgatan. Övergripande mål och strategier Nationella mål I juni 1998 beslutade riksdagen om målen för transportpolitiken i Sverige. Det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Följande delmål anger den långsiktiga ambitionsnivån: Tillängligt transportsystem Hög transportkvalitet Säker trafik God miljö Förstudieområdet Positiv regional utveckling Jämställt transportsystem (kompletterat 2002) 1999 antog riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål och ytterligare ett mål har sedan tillkommit. Målen syftar till att främja människors hälsa, värna om den biologiska mångfalden och naturmiljön, ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena, bevara ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga samt trygga en hushållning med naturresurserna. Regionala mål I det regionala utvecklingsprogrammet för Kronobergs län Mötesplats södra Småland entreprenörskap och hållbar utveckling som de övergripande målen. Det goda livet och infrastruktur pekas ut som viktiga områden för att skapa en attraktiv region. I länstransportplanen för Kronobergs län framhålls att en god transportinfrastruktur är en förutsättning för ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Tre strategival lyfts fram: Underlätta arbetspendlingen så att de lokala arbetsmarknaderna kan bibehållas eller ökas i storlek. Infrastrukturen måste stödja näringslivets möjligheter till Översiktskarta över Alvesta- Växjö med förstudieområdet markerat med rött

5 utveckling långsiktigt och hållbart med bibehållande av de miljövärden länet har i natur, kultur och boende. Den regionala, interregionala och internationella tillgängligheten behöver vårdas. Lokala mål Politikerna i Alvesta kommun har tagit fram en vision för Alvesta 2010 som konkretiseras i övergripande målsättningar inom följande områden: Det strategiska läget i Sydsverige Attraktivt boende och god livsmiljö God kommunal service Samarbete kommun näringsliv för tillväxt Vägplaneringsprocessen Vid alla åtgärder på det allmänna vägnätet, dvs. där staten står som huvudman, krävs en förstudie enligt väglagen. Förstudien ska klarlägga förutsättningar, problem, konsekvenser och konflikter inför den fortsatta planeringen. I förstudien avgränsas analysområdet. Vid utarbetandet av förstudien hålls ett samråd, där synpunkter inhämtas från allmänheten och berörda myndigheter. Med förstudien som utgångspunkt tar länsstyrelsen beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Vid behov av mer noggranna studier av alternativa vägsträckningar utifrån trafiktekniska, ekonomiska och miljömässiga aspekter upprättas en vägutredning, som utgör underlag för val av lösning. En vägutredning skall enligt Väglagen göras när det i förstudien klarlagts att alternativa vägsträckningar behöver studeras. I vägutredningen upprättas en miljökonsekvensbeskrivning, som en viktig del av beslutsunderlaget. En arbetsplan tas fram för projekteringen av den valda lösningen. Arbetsplanen beskriver vilket markområde som behövs för åtgärderna. Arbetsplanen är en formell handling som fastställs och som kan överklagas. Till arbetsplanen utarbetas en miljökonsekvensbeskrivning för de åtgärder som redovisas i arbetsplanen. I samband med miljökonsekvensbeskrivningen tas de fördjupade underlag fram som krävs för att bedöma miljöeffekterna av de planerade åtgärderna. Bygghandling kompletterar arbetsplanen till färdig handling för byggnation av vägen. Vägplaneringen samordnas och integreras med den kommunala planeringen i fråga om översiktsplaner och detaljplaner. Aktuellt objekt Det aktuella objektet ses som ett mindre ombyggnadsprojekt utan alternativa vägsträckningar, vilket möjliggör att förstudien följs direkt av arbetsplan. Befintliga förhållanden och utveckling Markanvändning Alvesta ligger i centrala Småland i Kronobergs län. Kommunen har invånare och Alvesta är kommunens största tätort med cirka invånare. Utmed väg 126, norra infarten, finns såväl verksamheter som bostadsbebyggelse. Verksamheterna har i huvudsak lokaliserats på den östra sidan om infarten mot järnvägen och Lekarydsån. Bostadsbebyggelsen utgörs av villor och mindre flerfamiljshus i två våningar. Viktiga målpunkter utgörs av handelsområdet med bland annat tipsinlämning, fordonsgymnasium, förskola och gymnasieskolan i kv Kulturen. Söder om korsningen med Värnamovägen ligger bl.a. Folkets hus och biblioteket. Cirka 5,5 km norr om Alvesta vid Dansjön ligger Alvesta golfklubb. Kommunala planer Gällande översiktsplan för kommunen är från början av 1990-talet och kommunen har påbörjat en revidering av planen. I samrådsversionen från juni 2006 anges att kommunen strävar efter att tillskapa vackrare och mer inbjudande infarter till Alvesta. I planen utpekas området mot väg 25, mellan väg 707 i väster och väg 126 i öster som utvecklingsområde för Vägar verksamheter. Det låglänta området med lövskogsbevuxna kullar väster om väg 126, närmast norr om befintliga verksamheter, utgör ett område för rekreation och aktiviteter. Kommunen föreslår att de sanka och periodvis översvämmade lövskogsområdena på ömse sidor om väg 126 utvecklas till ett vattenland med fördröjningsdammar för att utjämna flödena i Lekarydsån och Salen. Området föreslås utformas så att det även blir attraktivt och intressant för rekreationsupplevelser som tillåter att området översvämmas. Planerings- och projekteringsprocessen enligt Väglagen respektive plan- och bygglagen Ingen fortsatt planering Kommunen har tagit fram en detaljplan för Norra Infarten, Allbogatan, vilken möjliggör en avsmalning av vägen och en ombyggnad med trädplanering och grönytor samt en separat gångoch cykelväg på vägens östra sida. För Björnstorp, väster om infarten mot väg 25, pågår arbetet med att ta fram en detaljplan för ett nytt verksamhetsområde för industri och handel. Planen medger en ny anslutningsväg till området från väg 126. Trafik och trafikanter Väg 126 (Allbogatan) är 12,5-13 meter bred på större delen av sträckan men smalnar av närmast korsningen vid väg 707 (Värnamovägen). Korsningen mellan Allbogatan och Värnamovägen är en signalreglerad fyrvägskorsning. Trafikmängden ökar från 6030 fordon per årsmedeldygn efter korsningen med väg 25 till 6760 fordon per årsmedeldygn före korsningen med väg 707. Av dessa är cirka % tung trafik (2005). Den skyltade hastigheten trappas successivt ned från 90 km/h till 30 km/h närmast väg 707. Gång- och cykeltrafiken sker längs vägen eller på angränsande parallella gator. Den finns separata gångbanor på sträckan Värnamovägen-Ekebogatan, på den sista delen, mellan Pilgatan och Ekebogatan, dock bara på den västra sidan. Det finns även en separerad dubbelriktad gång- och cykelväg längs Värnamovägen. Förutom i korsningen med Värnamovägen finns det bara en gångpassage på sträckan, vid Pilgatan. På Allbogatan finns två dubbelsidiga busshållplatser, vilka endast är utrustade med hållplatsstolpe. Sträckan trafikeras av bussar mellan Alvesta och Bredhult respektive Lindhult. FÖRSTUDIE VÄGUTREDNING Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ARBETSPLAN Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bygghandling Övrig markanvändning ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN Bygglovhandling Bygghandling Allmänna intressen väger tungt Enskilda intressen väger tungt

6 Då trafikmängderna på väg 126 minskar betydligt söder om Alvesta dras slutsatsen att målpunkten för stora delar av trafiken på Allbogatan är i Alvesta eller dess närhet. Trafiksäkerhet Det har inträffat ett flertal polisrapporterade olyckor med personskador som följd på den norra infarten under den senaste 10års perioden, , främst har de inneburit lindriga skador, men det har även skett olyckor med svåra personskador. Flera av dessa har skett vid infarten till verksamhetsområdet. Även korsningen med Värnamovägen är särskilt olycksdrabbad. Utöver de polisrapporterade olyckorna har det inträffat ett antal olyckor som endast inneburit egendomsskador. Landskap och stadsmiljö, natur- och kulturmiljö Alvesta ligger vid sjön Salens norra strand. Kring sjön finns sammanhängande områden med jordbruksmark i ett landskap som i övrigt domineras av barrblandskog. Lekarydsån rinner in samhället parallellt med järnvägen och mynnar i Salen vid den medeltida kyrkan. Orten ligger i en rik kulturbygd som varit befolkad sedan 2000-talet före Kristus och även sporadiskt innan dess. Vägen går genom ett område som fram till mitten av 1900-talet till stora delar utgjordes av åker-, ängs- och madmarker. Alvesta är ett stationssamhälle som växte fram i samband med järnvägens utbyggnad från mitten av 1800-talet. Järnvägens sträckning genom Sverige gjorde de gamla byarna Aringsås och Alfvesta till en knutpunkt i Södra Sverige som växte till ett mera stadsbetonat samhälle. Vid början av 1900-talet var Alvesta den största orten i länet efter Växjö. Allt sedan dess har järnvägen varit en viktig del och i hög grad präglat Alvestas utveckling. Järnvägens betydelse och den ursprungliga stadsplanen för Alvesta municipalsamhälle präglar fortfarande de centrala delarna. Här finns centrumfunktionerna med affärer, banker, hotell m.m. Rester av den äldre bebyggelsen finns bevarad och Alvesta station från 1907 är ett viktigt landmärke i Alvesta och mötesplats. Den norra delen av väg 126 byggdes ut efter 1900-talets mitt i samband med utbyggnaden av väg 25 norr om tätorten. Öster om vägen, mot ån och järnvägen, har verksamheter lokaliserats. Bostadsbebyggelsen utmed vägen utgörs av villor och mindre flerfamiljshus i två våningar från och 40-talet. Husen omges av relativt stora, välskötta trädgårdar med buskar och fruktträd. Infarten omges av en tät fuktlövskog med björk, asp och sälg som dominerande trädslag och en undervegetation av gräs från korsningen med väg 25 fram till tätortens början. Området är låglänt och sankt och översvämmas periodvis av Tvärån, ett biflöde till Lekarydsån. Här finns även några kullar med torrare mark där eken dominerar. I markskiktet märks bl.a. liljekonvalj och vitsippa. På vägens västra sida fortsätter naturmarken in i samhället och övergår i en kulle med öppen gräs-/ängsmark med dungar av ek och björk. Området har förbindelse med Hagaparken, väster om väg 126, som fungerar som stadspark och parkområde för lek. Parken är ett mycket omtyckt rekreationsområde av Alvestaborna och kommunen planerar att bilda ett naturreservat av parken för att säkerställa den som ett allmänt tillgängligt och centrumnära grönområde. Boendemiljö Bostadsbebyggelsen ligger inom ett sådant avstånd från vägen att bullerstörningar kan vara ett problem med hänsyn till bl.a. hastighet, trafikflöde och andelen tung trafik. Vägverket arbetar för att successivt åtgärda bullerstörda boendemiljöer över gällande riktvärden och har erbjudit bullerstörda fastigheter med ekvivalentnivåer över 63 dba utomhus bullerskyddsåtgärder. Det rör sig i första hand om åtgärder för att klara gällande riktvärden inomhus. På väg 126 kör en relativt stor andel tung trafik, %. Vibrationer från vägtrafik uppstår främst av tung trafik på väg med ojämn vägbana. Störst risk för störningar är när både väg och byggnad är uppförda på lerjordar. Väg 126 bildar en barriär framför allt i den södra delen där vägen omges av bostadsbebyggelse. Idag finns två övergångsställen för gående på sträckan, dels i korsningen med Värnamovägen och dels vid Pilgatan. Byggnadstekniska förutsättningar Jordarna kring väg 126 består i de norra delarna av morän med inslag av lerig silt som söder om Tvärån övergår i organiska jordar. De bebyggda delarna ligger i huvudsak på moränjordar, men i den norra delen av verksamhetsområdet förekommer leriga siltjordar. Utmed den östra sidan av Allbogatan går ett ledningsstråk med tele- och elledningar samt dag- och spillvattenledningar. Längs den västra sidan av vägen går vattenledning. Det finns belysning från Videgatan i norr vilken är enkelsidig fram till Pilgatan och därefter dubbelsidig fram till Värnamovägen och vidare in mot centrum. Polisrapporterade olyckor under perioden Ekonomisk karta över Alvesta från 1940 med den nuvarande vägens ungefärliga sträckning inritad

7 Funktionsanalys Tillgänglighet Framkomligheten för oskyddade trafikanter har brister främst på den norra delen där separata gång- och cykelvägar saknas. Samtidigt är antalet gående och cyklister relativt begränsat. På delar av sträckan kan parallellgator användas. Vägens bredd och standard ger god tillgänglighet och framkomlighet för biltrafiken. Den signalreglerade korsningen med Värnamovägen har en omodern styrning som innebär att det blir onödiga stopp för biltrafiken i korsningen och trafiken flyter dåligt. Detta leder i sin tur till inbromsningar och accelerationer som både påverkar luftutsläpp och bullerstörningar. Närheten till väg 25 innebär att tillgängligheten för den tunga trafiken till verksamhetsområdet öster om väg 126 är god liksom till det planerade verksamhetsområdet vid Björnstorp. Flera av övriga verksamhetsområden i Alvesta kan nås via andra tillfartsvägar (Värnamovägen och Fabriksgatan). Trots att det finns alternativa vägar för den tunga trafiken används Allbogatan av trafik med målpunkt i centrum och bangårdsområdet liksom av genomfartstrafiken söderut. Detta innebär störningar för såväl bostadsbebyggelsen längs Allbogatan som centrummiljön. Regional utveckling Alvesta har ett strategiskt läge och berörs av flera viktiga infrastrukturåtgärder som anses prioriterade ur ett regionalt utvecklingsperspektiv; Pågående ombyggnaden av väg 25 mellan Alvesta och Växjö till så kallad 2+1 väg med mitträcke innebär ökad framkomlighet och trafiksäkerhet. Detta är positivt för den lokala arbetspendlingen mellan orterna men även i ett nationellt och internationellt perspektiv då sträckan är en länk i förbindelsen mellan västra och sydöstra Sverige samt Europa på stråket Borås-Värnamo-Växjö-Blekinge samt mot Ljungby och väg E4. Utbyggnad av Alvesta resecentrum tillsammans med en upprustning av kust till kustbanan skulle förbättra pendlingsmöjligheterna och bidra till utvecklingen av sydöstra Sverige Utbyggnad av en kombiterminal i Alvesta för att möjliggöra en ökning av andelen godstransporter på järnväg främst i riktning mot Göteborgsområdet respektive Blekingekusten. Kommunen konstaterar också att de planerade nya verksamhetsområden norr om orten utmed väg 25 kan vara intressanta för verksamhetsetablering i ett regionalt perspektiv. Mot bakgrund av detta kan resenärer och transporter till och från Alvesta komma att öka. Detta innebär också att behovet av en estetiskt tilltalande och trafiksäker utformning av infartsvägarna till Alvesta och miljön kring dessa accentueras för att ge trafikanterna ett positivt och attraktivt intryck av inte bara av tätorten och kommunen utan också av regionen. Trafiksäkerhet Den breda vägen och den höga standarden gör att det är lätt att köra för fort och hastigheten är hög långt in i tätorten. Vägen har karaktären av landsväg och genomfart och är dåligt anpassad efter den småskaliga tätorten. Flera olyckor, varav några allvarliga med svårt skadade som följd, har inträffat i korsningen vid infarten till verksamhetsområdet väster om väg 126. Även korsningen med Värnamovägen och den mittersta av de tre infarterna till verksamhetsområdet öster om vägen är olycksdrabbade även om det här inte inträffat några svåra olyckor. Parallellgatorna kan användas av gående och cyklister men förbi verksamhetsområdet är trafiksituationen rörig och det är otydligt vad som är gata respektive parkering, skylt- och uppställningszon vilket gör att man känner sig otrygg som cyklist eller gående. På den norra delen av sträckan saknas dock gång- och cykelväg liksom parallellgator och de oskyddade trafikanter som rör sig längs sträckan är därmed hänvisade till vägrenen. Då det saknas belysning innebär det stora risker att gå och cykla på vägrenen. Kommunens planerade utbyggnad av ett nytt verksamhetsområde vid Björnstorp innebär också att behovet av en gång- och cykelväg längs sträckan ökar, främst för att möjliggöra säker arbetspendling med cykel. Miljö Stads- och landskapsbild Alvesta upplevs som en liten villastad med ett tydligt centrum utgående från järnvägsstationen med omgivningar med en bebyggelse som är väl anpassad efter ortens småskalighet. De karaktärsgivande elementen för Alvesta såsom järnvägen, kyrkan eller sjön Salen syns inte från vägen när man närmar sig orten från norr och samhället känns därför tämligen anonymt innan trafikanten kommer in i centrum. Väg 126 har genomgående en bred sektion med en tydlig karaktär av landsväg och genomfart. Sträckan från väg 25 till Värnamovägen kan delas upp i tre delar med skiftande karaktärer: Väg i skog; Väg 25 Videgatan Verksamhets-/handelsområde och park; Videgatan Ekebogatan Villabebyggelsen; Ekebogatan Värnamovägen De olika sträckornas karaktärer, kvaliteter, problem och brister beskrivs var för sig på följande sidor. Översiktskarta över Alvesta som visar delsträckornas indelning samt målpunkter.

8 Mot Växjö Infarten från norr är otydlig och intetsägande. Visserligen finns skulpturen Alvestaknuten vid korsningen med väg 25 och skyltar närmare bebyggelsen som talar om att man kommit till Alvesta men landsvägens sektion fortsätter in i samhället. Väg i skog, väg 25 - Videgatan Skala 1:2000 Mot Moheda Den norra delen sträcker sig från trafikplatsen vid väg 25 fram till korsningen med Videgatan. Vägen passerar genom tät fuktlövskog med frodig grönska som bildar tydliga väggar intill vägen. Björk, asp och sälg är dominerande trädslag och undervegetationen består av gräs. Alvestaknuten Ekkulle Alvesta kommun planerar att exploatera ett nytt verksamhetsområde väster om väg 126. I planen sparas en cirka 30 meter bred korridor mot väg 126 och ekkullen föreslås sparas och lyftas fram Lekarydsån 1 Väg 25 Mot Ljungby Väster om vägen finns även mindre kullar med torrare mark som är bevuxna med stora ekar. I markskiktet märks bl.a. liljekonvalj och vitsippa.tvärån passeras obemärkt. 1

9 Skala 1:2000 Videgatan Vägen är bred och svänger mjukt in mot tätorten. Hastigheten sänks mot slutet av sträckan först till 70 km/h och sedan till 50 km/h strax före korsningen med Videgatan. Vägen är på sträckan cirka 13 meter bred med en körfältsbredd på 3,5 meter. Lövskogen övergår till en parkliknande yta med gräsmark och enstaka träd Här börjar Alvesta 2 Vägrummet är brett vilket tillåter höga hastigheter. Vägrummet öppnar sig och samhället kan anas bortom skogen.

10 3 4 Verksamhets-/handelsområde och park, Videgatan - Ekebogatan Skala 1:2000 Videgatan Målpunkterna är huvudsakligen samlade på den östra sidan av vägen och behovet av att kunna korsa vägen är begränsat Ett av de första intrycken är verksamhetsområdet på vägens östra sida. Låga, fyrkantiga byggnader med plåt- och betongfasader omgivna av stora asfaltsytor ger ett tråkigt första intryck. Ytan mellan verksamheterna och väg 126 känns rörig och det är otydligt vad som är gata, parkering, uppställnings- och reklamplats. Klondyke Infarten vid Bildelsspecialisten är brant och tvär och lastbilar har svårigheter att svänga ut på vägen igen. Olyckor har inträffat i korsningen Holmgrens Allbogatan Ekebogatan 6 Oljeshejkerna 4 5 Oljeshejkernas borrtorn är karaktäristiskt, men utgör ändå inte något tydligt landmärke 3 Förskola Stor ek Grönområde med en öppen ängsyta närmast vägen och längre från vägen dungar med björk och ek. Området ansluter till Hagaparken som fungerar som Alvestas stadspark. Grönområdet skapar ett lummigt intryck kring vägen men bidrar också till känslan av att man inte kommit in i samhället Verksamheterna väster om vägen uppfattas bara diffust då byggnaderna delvis är dolda bakom häckar och träd och de röda träfasaderna och bruna taken smälter in i den omgivande grönskan. 5 6

11 7 Villabebyggelsen, Ekebogatan Värnamovägen (väg 707) Skala 1:2000 Ekebogatan På sträckan mellan Ekebogatan och Pilgatan ligger bebyggelsen på ett större avstånd från vägen. Mellan bebyggelsen och vägen går en paralllellgata som åtskiljs från vägen av en 2,5-3 meter bred gräsklädd slänt som tar upp nivåskillnaden på 0,5-1 meter. Detta bidrar till att vägrummet upplevs som än bredare. Pilgatan Vägbanan är mellan 12 och 11 meter bred med 1,5-2 meterbreda trottoarer på ömse sidor mellan Pilgatan och Värnamovägen. Mellan Ekebogatan och Pilgatan finns det bara en trottoar på den västra sidan av vägen. 8 Handelsträdgård 7 Öppen gräsyta 8 9 Korsningen med Värnamovägen är signalreglerad vilket ger dåligt flyt i trafiken och ibland onödiga stopp. I anslutning till korsningen ligger flera viktiga målpunkter och här korsar även en hel del gående och cyklister vägen Vägen omges av bostadsbebyggelse med villor och äldre flerfamiljshus i tvåvåningar. Många fastigheter har utfart direkt mot väg Bebyggelsen ligger i allmänhet indragen från vägen och omges av relativt stora trädgårdar vilka i allmänhet kantas av häckar eller staket mot vägen. Detta bidrar till att sträckan upplevs som ganska grön och lummig. Generellt saknas dock större träd som skulle kunna balansera det breda och öppna gaturummet Värnamovägen Målpunkterna är få och behovet för människor att korsa vägen är litet.

12 Buller och vibrationer En översiktlig beräkning av bullernivåerna enligt den nordiska beräkningsmodellen har gjorts längs den aktuella sträckan. Utifrån de uppmätta trafiksiffrorna från 2005 beräknas ljudnivån i vägmitt ligga kring cirka 65 dba ekv vilket innebär att cirka 25 bostadsfastigheter ligger inom ett sådant avstånd från vägen att de bedöms ha ekvivalenta ljudnivåer över gällande riktvärde (55 dba) utomhus för bostäder vid fasad vid nybyggnad och väsentlig ombyggnad av väg. Bebyggelsen utmed väg 126 ligger huvudsakligen på moränjordar vilket innebär att risken för att boende nära vägen ska störas av vibrationer är liten. Barriäreffekter Den framtida utvecklingen av Alvesta och den generella trafikutvecklingen kan komma att innebära en ökning av trafiken på väg 126. Utbyggnaden av nya verksamheter i Björnstorp kan också medföra att ett ökat antal människor kommer att röra sig längs med och korsa vägen till och från arbete och målpunkter. Detta skulle innebära att vägen skulle upplevas som en barriär för fler människor än idag. Beroende på hur de norra delarna av Alvesta utvecklas kan det finnas ett behov av fler passager, än de två som finns idag, för gående och cyklister. Transportkvalitet Beläggningen och bärigheten på den aktuella sträckan bedöms vara bra vilket borgar för en god transportkvalitet. Med hänsyn till vad som beskrivits ovan avseende gång- och cykelväg är möjligheterna att uppnå en hög transportkvalitet för oskyddade trafikanter begränsade. Utrustningen och utformningen av busshållplatserna är enkel också då antalet resenärer som använder dem tas i beaktande. Jämställdhet Det finns idag kunskaper om skillnader mellan mäns och kvinnors transportbehov, värderingar och tillgång till makt och inflytande i transportsektorn, vilka är viktiga att beakta vid strävan efter ett jämställt transportsystem. Avsaknaden av bra och säkra gång- och cykelvägar längs sträckan är en brist också ur ett jämställdhetsperspektiv. Sammanfattning Den nuvarande vägens utformning och karaktär signalerar landsväg snarare än tätort vilket bidrar till höga hastigheter och bristande uppmärksamhet från biltrafikanterna. Utformningen bidrar också till att stärka vägens barriäreffekter för oskyddade trafikanter. De höga hastigheterna, flera korsningspunkter mm. gör att trafikmiljön har trafiksäkerhetsbrister som gör den olämplig för blandtrafik. Projektmål Målet är att skapa en vackrare infart som tydliggör gränsen mellan tätort och landsbygd och som harmonierar med och stärker Alvestas småskaliga karaktär. Gestaltningen av vägen ska bidra till en säkrare trafikmiljö och till att önskat trafikbeteende följs. Alla trafikanter på, och boende utmed vägen, skall uppleva vägen som trygg och säker att färdas på och vistas vid. Vägen ska vara tillgänglig och kunna nyttjas av samt ge en god transportkvalitet åt alla trafikanter. Befintliga delsträckor med olika karaktärer längs vägen från norr till söder bibehålls och förstärks. För att knyta ihop och hålla samman sträckan bör växt-, färg- och materialval vara konsekvent även om vägens karaktär varierar. Tänkbara åtgärder enligt fyrstegsprincipen I samband med att dagens transportpolitik utformades uttalades krav på att i ökad utsträckning välja lösningar som utnyttjar befintlig väg på ett mer effektivt sätt. Mot bakgrund av en uttalad önskan om ökad helhetssyn på transportsystemet, effektivare utnyttjande av befintligt vägnät, möjligheten att vidta andra åtgärder som alternativ eller komplement till infrastrukturåtgärder och transportinformatikens nya möjligheter har Vägverket utarbetat den s.k. fyrstegsprincipen. Det är en planeringsprincip för hushållning med resurser och minskning av vägtransportsystemets negativa effekter. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras och prövas i följande ordning: Steg 1 Transportbehov och val av transportsätt Handlar om åtgärder för att minska transporterna eller överföra dem till ett mer miljövänligt eller mindre utrymmeskrävande alternativ Steg 2 Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät Detta omfattar åtgärder för att använda befintligt vägnät effektivare genom styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. Steg 3 Mindre ombyggnad och förbättringar Steg 3 infattar förbättringsåtgärder och mindre ombyggnader i befintlig sträckning såsom trafiksäkerhetsåtgärder. Steg 4 Nyinvesteringar och större ombyggnader Gäller nybyggnadsåtgärder i nysträckning och omfattande ombyggnadsåtgärder som oftast tar en stor andel ny mark i anspråk. Nedan ges idéer till förslag för att förbättra väg 126 enligt förutsättningarna i varje steg av fyrstegsprincipen och med målformuleringen som grund. Påverkan på val av transportsätt Åtgärd På stora delar av sträckan saknas den infrastruktur som skulle möjliggöra en minskning av trafikbelastningen genom överföring till alternativa transportsätt i form av kollektivtrafik och cykel. Informationsinsatser och kampanjer skulle tillsammans med åtgärder i steg 3, i form av utbyggnad av busshållplats vid det planerade verksamhetsområdet vid Björnstorp och en separat gångoch cykelväg längs hela sträckan, skapa möjligheter att minska biltrafiken på Allbogatan. Effekter Problembilden på Allbogatan handlar i första hand inte om trafikbelastningen varför en överföring av transporterna till cykel och kollektivtrafik inte bedöms kunna lösa situationen.

13 Trafikmiljöns skulle fortsatt vara dåligt anpassad efter tätorten och dess karaktär. Mindre trafik innebär dock en trafiksäkerhetsförbättring och ger positiva effekter ur miljösynpunkt. Trafikstyrning Åtgärd Transporter med farligt gods styrs idag till den västra infarten från väg 25 och vidare via Fabriksgatan runt Alvesta. Den övriga tunga trafiken har också försökt ledas via den västra infarten med vägvalsstyrning. Genom ökade informationsinsatser skulle ytterligare en del tung trafik kunna styras från Allbogatan för att förbättra trafiksituationen. Med hänsyn till att det innebär en vägförlängning att köra den västra infarten kommer en andel tung trafik sannolikt att välja att fortsätta använda Allbogatan. Effekter Trafiksituationen på Allbogatan bedöms inte kunna lösas genom styrning av trafiken. Trafikmiljöns skulle fortsatt vara dåligt anpassad efter tätorten och dess karaktär och problemen med höga hastigheter och bristande säkerhet för gående och cyklister skulle kvarstå. Ombyggnad av väg 126 Åtgärd Väg i skog Vägsträckan får karaktären av landsväg i utkanten av tätort. Vegetation Vägrummets frodigt grönskande väggar ska i huvudsak behållas. Mot det planerade verksamhetsområdet bör dock viss utglesning ske vilket kan bidra till att uppmärksamma trafikanten på att man närmar sig tätorten. Ekarna lyfts fram och synliggörs mot vägen genom utgallring av övrig vegetation. Effekten kan förstärkas med effektbelysning. Gång- och cykelväg En separat 2,5 m bred gång- och cykelväg till det nya verksamhetsområdet föreslås på vägens västra sida genom att vägrenen tas i anspråk. Med hänsyn till den skyltade hastigheten föreslås att vägbana och cykelväg åtskiljs av vägräcke. Vägrenen på den östra sidan bör också minskas för att inte vägen ska upplevas som obalanserad. Port För att göra det tydligt för trafikanten när denna lämnar landsbygden och kommer in i tätorten och för att få trafikanten att sänka hastigheten och anpassa sitt beteende efter tätorten föreslås att en tätortsport byggs vid dagens 50-skyltar. Porten ska ta ned skalan på vägbanan och vägens karaktär övergår i porten från landsväg till gata. Utformningen av porten ska göra att det känns naturligt och är nödvändigt att sänka hastigheten. Porten föreslås utformas med en bred överkörningsbar mittrefug för att så hastighetsdämpningen ska bli så effektiv som möjligt. Utformningen anpassas efter såväl bil- som lastbilstrafik. Porten kombineras lämpligen med en passage för gång- och cykelvägen från den östra till den västra sidan av vägen. Belysning I samband med utbyggnaden av nya verksamhetsområden utmed väg 25 och gång- och cykelvägen kan det finnas behov av belysning längs sträckan. Denna bör vara av landsvägskaraktär. Verksamhets-/handelsområde och park Vägsträckan utformas på ett sätt som mer knyter an till dess funktion som infart till Alvesta än till den genomfartsmiljö som präglar sträckan idag. Detta kan åstadkommas genom följande: Vägbana Vägens belagda yta smalnas av så mycket som möjligt med tillgodosedda framkomlighetskrav för både biltrafik och tung trafik. Vegetation En trädplantering som leder trafikanten mot centrum och tätortsporten i vägrummet föreslås längs vägens östra sida från Videgatan till Ekebogatan. Planteringen möjliggörs genom vägbanans avsmalning. Träden bidrar till att minska vägrummet och kan utgöra en skärm mot verksamhets- och handelsområdet. Gång- och cykelväg En gång- och cykelväg anläggs på den östra sidan av vägen. Utrymme tillskapas genom att diket mellan lokalgatan och väg 126 tas bort. Passagerna över korsande vägar tydliggörs med hjälp av avvikande material eller målning. Gång- och cykelvägen åtskiljs från vägbanan av föreslagen trädplantering. Villabebyggelsen Vägbana Vägens belagda yta smalnas av så mycket som möjligt med tillgodosedda framkomlighetskrav för både biltrafik och tung trafik. Vegetation En träd-/alléplantering och grönytor anläggs för att begränsa och balansera vägrummet. Åtgärderna möjliggörs genom avsmalningen av vägområdet. Alternativt görs en bred grön mittremsa med träd och/eller buskar och belysning. Gång- och cykelväg Gångbanorna på ena eller båda sidor av vägen breddas för att ge utrymme för en separat gång- och cykelväg som avgränsas mot Allbogatan med kantstöd samt över korsande vägar med avvikande material eller målning. Mellan Pilgatan och Ekebogatan föreslås att gående och cyklister hänvisas till lokalgatan. Cirkulationsplats Korsningen mellan Allbogatan och Värnamovägen byggs om med en cirkulationsplats i enlighet med den utredning som genomfördes Cirkulationsplatsen ska förutom att få trafikanten att sänka hastigheten uppmärksamma denne på att man närmar sig centrum av Alvesta. Övriga åtgärder En ny busshållplats föreslås i samband med utbyggnaden av det planerade verksamhetsområdet vid Björnstorp för att möjliggöra alternativa färdmedelsval, i första hand vid arbetspendling. Befintliga busshållplatser och övergångsställen bör byggas om för ökad tillgänglighet för äldre och funktionshindrade. Effekter Ombyggnad av sträckan med en port, trädplanteringar osv. ändrar vägens karaktär från landsväg till gata och förväntas innebära sänkta hastigheter och därmed också en säkrare trafikmiljö. Ombyggnaden av korsningen mellan Värnamovägen och Allbogatan innebär en förbättring av trafiksäkerheten och minskad risk för olyckor.

14 Utbyggnaden av en separat gång- och cykelväg längs hela sträckan medför ökad tillgänglighet och säkerhet för oskyddade trafikanter. Gång- och cykelvägen förbinder de centrala delarna av Alvesta och bostadsbebyggelsen med målpunkter inom verksamhetsområdena vilket gör vägen till en länk i kommunikationssystemet. Fortsatt arbete Kompletteras efter samråd Utbyggnaden skapar också förutsättningar för att minska antalet kortare resor med bil främst arbetspendlingsresor men också till och från målpunkter längs vägen. Genom att delar av befintlig väg tas i anspråk kan ombyggnadsåtgärderna till stora delar genomföras utan att några ytterligare större markanspråk behövs. I samband med ombyggnaden av korsningen mellan Allbogatan och Värnamovägen krävs dock ett intrång i de intilliggande fastigheterna. Alvesta kommun har genom att köpa in fastigheterna norr om korsningen skapat förutsättningar för en ombyggnad. Byggnaden i det nordöstra hörnet har sedan tidigare rivits och byggnaden i det nordvästra hörnet kommer att rivas vid en om byggnad med cirkulationsplats. Ombyggnaden av korsningen Allbogatan/Värnamovägen kommer också att innebära att vägen och trafiken kommer närmare de bostadsfastigheter närmast innanför de yttersta fastigheterna på den norra sidan av korsningen. Detta kan medföra en risk för ökade störningar från i första hand strålkastarljus men också från buller. Under det fortsatta arbetet bör möjliga åtgärder för att minska risken för störningar utredas. Steg 4 Åtgärder enligt steg 4 är inte aktuella i dagsläget. Kostnader Kompletteras efter samråd Måluppfyllelse Kompletteras efter samråd Samråd Samråd har under projektets gång skett med Alvesta kommun och länsstyrelsen. Under perioden 3 september till 20 september kommer förstudien att finnas tillgänglig för synpunkter från allmänheten. Ett allmänt informationsmöte ska hållas den 5 september i kommunhuset i Alvesta.

15

16