Rapport2013:2 Jämställd tillväxt i Stockholms län. Adress

Transkript

1 Länsstyrelsen arbetar för att länet ska vara en globalt ledande och attraktiv tillväxtregion med jämställda livsvillkor för kvinnor och män och en hållbar utveckling som bevarar goda levnadsförhållanden för kommande generationer. Mer information kan du få av Länsstyrelsens avdelning för tillväxt Tfn: (vxl) Besök gärna vår webbplats ISBN Adress Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tfn: (vxl) Rapport Rapport2013:2 2001:01 Jämställd tillväxt i Stockholms län handlingsplan

2

3 Rapport 2013:2 Jämställd tillväxt i Stockholms län handlingsplan

4 Foto omslag: Marianne R Berlin / Länsstyrelsen Utgivningsår: 2013 ISBN: För mer information kontakta: Gunilla Sterner, avdelningen för tillväxt Länsstyrelsen i Stockholms län tfn Besök också vår webbplats

5 Förord I den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län slås fast att jämställdhet är en drivkraft för regional utveckling. För att nå jämställdhet behövs ett aktivt och målinriktat arbete för att förändra de värderingar av kvinnligt och manligt som reproduceras i samhället. För att uppnå jämställdhet är det också nödvändigt att se hur genussystemet samspelar med andra maktordningar i samhället och skapar diskriminering på flera olika grunder, ibland samtidigt. Den här handlingsplanen utgår från länets fem utmaningar och fokuserar på varje område på ett särskilt problem rörande jämställdhet. Den ska ses som ett led i att förverkliga och utveckla de visioner som regionen har. Givetvis finns det fler strukturella problem som inte direkt åtgärdas genom handlingsplanen. För att det ska vara möjligt att nå resultat på en kort tid har vi valt att begränsa insatserna. Handlingsplanen ska ses som ett levande material där aktiviteterna utvecklas i samspel med andra aktörer. I planen ingår både interna och externa insatser. Chris Heister Landshövding - 3 -

6 - 4 -

7 Innehåll Sammanfattning... 7 Handlingsplan för jämställd tillväxt i Stockholms län Inledning Övergripande mål Bostäder Mål och syfte Nulägesanalys Aktiviteter Plan för förankring och samverkan Plan för uppföljning och utvärdering Källor Infrastruktur Mål och syfte Nulägesanalys Aktiviteter Plan för förankring och samverkan Plan för återrapportering och utvärdering Källor Innovationskraft Mål och syfte Nulägesanalys Aktiviteter Plan för förankring och samverkan Plan för återrapportering och utvärdering Källor Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Entreprenörskap och företagande mål och syfte Entreprenörskap och företagande nulägesanalys Entreprenörskap och företagande aktiviteter Entreprenörskap och företagande plan för förankring, samverkan, återrapportering och utvärdering Entreprenörskap och företagande källor Tillvarata kompetensen mål och syfte Tillvarata kompetensen nulägesanalys Tillvarata kompetensen aktiviteter Tillvarata kompetensen plan för förankring, samverkan, återrapportering och utvärdering Tillvarata kompetensen källor Kompetensförsörjning mål och syfte Kompetensförsörjning nulägesanalys Kompetensförsörjning aktiviteter Kompetensförsörjning plan för förankring, samverkan, återrapportering och utvärdering Kompetensförsörjning källor

8 Klimat och energi Mål och syfte Nulägesanalys Aktiviteter Plan för förankring och samverkan Plan för återrapportering och utvärdering Källor Kostnadsberäkning Översiktlig bedömning för hela handlingsplanen Utvärdering Bilaga Bakgrund Uppdrag 29 i regleringsbrevet för Regeringens handlingsplan Tillväxtverkets riktlinjer Metoder Form och innehåll i handlingsplanen Tidplan Länsstyrelsens överväganden Fem utmaningar Regional strategi för jämställdhet Arbetet under hösten

9 Sammanfattning Länsstyrelsen ska utarbeta och genomföra en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden Arbetet ska ske enligt Tillväxtverkets riktlinjer. Handlingsplanen ska redovisas till regeringen, (Näringsdepartementet) senast den 1 februari Länsstyrelsen i Stockholms län har låtit handlingsplanen utgå från de fem prioriteringar för det regionala tillväxtarbetet som länet identifierat i bred samverkan med relevanta aktörer, nämligen utmaningarna: bostäder, infrastruktur, innovationskraft, arbetsmarknad och kompetens samt klimat och energi. Prioriteringarna har utgått från det regionala utvecklingsprogrammet RUFS Handlingsplanen bygger också på den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län Information om arbetet har under hösten lämnats till externa aktörer och handlingsplanen innehåller en plan för den fortsatta samverkan inom varje område. Handlingsplanen består av nulägesanalyser, målsättningar och aktiviteter på de fem områdena för de kommande åren. En preliminär kostnadsberäkning och plan för utvärdering ingår. De föreslagna aktiviteter som Länsstyrelsen ansvarar för kommer att arbetas in i verksamhetsplaneringen, genomföras i ordinarie verksamhet och följas upp inom länsstyrelsens interna uppföljningssystem. I november och december presenteras handlingsplanen i olika regionala forum. I februari 2013 hålls ett dialogmöte med regionala och lokala aktörer för att ytterligare förankra handlingsplanen och utveckla åtgärderna. En referensgrupp bildas för att följa genomförandet. Handlingsplan för jämställd tillväxt i Stockholms län Stockholms län är idag tillväxtmotor för hela landet. En tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt liksom en tredjedel av nyföretagandet skapas här och en fjärdedel av landets arbetsmarknad finns här. Befolkningen växer med personer per år vilket ger både möjligheter och utmaningar. Stockholmsregionens växande befolkning och ekonomi skapar kapacitetsbrister både i transportsystemet och på bostadsmarknaden samt en ökning av regionens klimatpåverkan. 1 Uppdrag 29 i regleringsbrevet (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2012) - 7 -

10 Övergripande mål Det övergripande målet är att länet ska vara en globalt ledande och attraktiv tillväxtregion med jämställda livsvillkor för kvinnor och män och en hållbar utveckling som bevarar goda levnadsförhållanden för kommande generationer. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. För att uppnå detta sätts delmål inom de fem prioriterade områden som länet identifierat. Syftet med handlingsplanen är att i samverkan med andra aktörer i länet vidta aktiviteter inom områdena för att uppnå delmålen. Nedan följer en kort sammanfattning av målen, de viktigaste problemformuleringarna inom nulägesanalysen samt föreslagna planerade aktiviteter inom respektive område. En mer detaljerad redovisning samt nulägesbeskrivning finns i de följande kapitlen

11 Sammanställning: nulägesanalys, mål och aktiviteter BOSTÄDER Nulägesanalys Mål Aktiviteter Stor brist på bostäder drabbar särskilt unga, nyanlända, ensamstående kvinnor med barn samt våldsutsatta kvinnor med barn. Hälften av de nyanlända uppskattas vara trångbodda. En femtedel unga upplever sig trångbodda främst ensamma mammor. Kvinnor har mindre inflytande än män över boendeplaneringen. Kvinnor upplever sig mer otrygga än män i utemiljön. Bostadsbyggandet ska fördubblas för att trångboddheten ska minska och jämställdheten ska öka. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till inflytande över sitt boende och boendemiljö. Kvinnors och mäns behov ska uppmärksammas i bostadsplanering och byggande. Värderingar och representation ska synliggöras. Både kvinnor och män ska känna trygghet i boendet INFRASTRUKTUR Infomaterial om jämställd planering ska spridas och jämställdhetsperspektivet tas upp vid bl.a. Öppet forum för planerare Nätverksträffar med stadsbyggnadschefer o byggbolag. Nulägesanalys Mål Aktiviteter Skillnader finns i hur män och kvinnor utnyttjar infrastrukturen, i resmönster och färdsätt. Kvinnors villkor och intressen är sämre företrädda än mäns i planeringsprocessen. Kvinnors företagande är lägre på landsbygden än i staden. Bristen på bredband kan hämma kvinnors företagande på landsbygden. Infrastrukturen ska likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala infrastrukturarbetet. Kvinnor och män ska få samma tillgång till tillväxtresurser i samband med satsningar inom infrastruktur-och företagsområdet. Skapa en modell för könskonsekvensbedömning som kan användas vid kommande tranportinfrastruktursatsningar samt i Länsplanen för Stockholms län Undersöka kvinnors och mäns behov av bredband i företagande på landsbygd och glesbygd inom ramen för bredbandskartläggningen

12 INNOVATIONSKRAFT Nulägesanalys Mål Aktiviteter Kvinnor och män finns inom olika branscher. Fokus och resurser inom forskningen läggs främst på områden som domineras av män. Kvinnor har svårare än män att få forskningsbidrag. Endast fem procent av alla patent som söks avser uppfinningar gjorda av kvinnor. Målet är att jämställdhet ska vara en naturlig del i arbetet med Innovationskraft Sthlm:s olika handlingsprogram samt i kommande strukturfondsarbetet. Syftet är att jämställdhet uppmärksammas, att värderingar och representation synliggörs utifrån ett genusperspektiv. Utbilda de kärngrupper som tar fram de olika handlingsprogrammen inom Innovationskraft Sthlm i jämställdhet. Jämställdhetsintegrera handlingsprogrammet för Innovationskraft. Överföra kunskap till och jämställdhetsintegrera strukturfondsarbetet. Företagande ARBETSMARKNAD OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING Nulägesanalys Mål Aktiviteter procent av företagen leds av kvinnor och 69 procent av män. Lägst företagandegrad har vissa grupper av utrikes födda kvinnor samt kvinnor på landsbygden. Företagsstöden fördelas ojämnt mellan män och kvinnor. Utrikes födda, såväl som inrikes födda, kvinnor ska få del av länets företagsstöd minst i proportion till sin representation. På sikt ska målet vara att företagsstöden fördelas jämnt mellan företagande kvinnor och män. Ta fram en kvalitetssäkrad handläggningsoch informationsprocess för Länsstyrelsens företagsstöd, utifrån kön, födelseland, ålder och ort, baserad på ständiga förbättringar. Synliggöra Stockholmsbaserade företag och företags-främjare som arbetar strategiskt med jämställdhet. Samla kunskaper om metoder för att nå utrikes födda företagare och potentiella företagare. Genomföra insatser för de två grupper av utrikesfödda kvinnor som har lägst företagandegrad. Följa upp fördelningen av Länsstyrelsens företagsstöd på kvinnor och män. Se över informationsspridning och handläggning. Identifiera och synliggöra företag och företagsfrämjare som arbetar strategiskt med jämställdhet

13 Tillvarata kompetensen Nulägesanalys Mål Aktiviteter Utrikes födda kvinnor, och särskilt nyanlända, har lågt arbetskraftsdeltagande. Kompetensförsörjning Sysselsättningsgraden bland utrikes födda kvinnor ska öka. Verka för att det regionala samrådet för etableringsoch flyktingfrågor har ett jämställdhetsperspektiv Verka för att samhällsorienteringen blir jämställdhetsintegrerad Utvärderingar av SFX ska ha ett jämställdhetsperspektiv Jämställdhetsperspektiv vid årets nybyggare/pionjär. Nulägesanalys Mål Aktiviteter Könssegregerad utbildnings-och arbetsmarknad. Endast 4 procent män arbetar inom vård- och omsorg. Prognoser visar att det kommer att vara brist på kompetens inom dessa yrken år Öka andelen män på utbildningar inom vårdomsorg och sjukvård, på gymnasium, vuxenutbildning, yrkeshögskola och högskola. KLIMAT OCH ENERGI Nulägesbeskrivning av arbetsmarknad och utbildning inom vård- och omsorgssektorn presenteras på Regionalt programråd. Ta fram handlingsplan tillsammans med aktörerna. Nulägesanalys Mål Aktiviteter Män och kvinnor har olika konsumtionsmönster och olika inställning till klimatförändringarna. Det finns en övervikt av män inom beslutsfattande relaterat till klimatpolicy. Samma gäller inom energisektorn och byggsektorn. Få kvinnor arbetar med miljöteknik. Målet är att minska klimatpåverkan samt nå en energianvändning på lika villkor för män och kvinnor. Alla, oavsett kön, ska ha lika möjligheter till inflytande och påverkan i processen för ett bättre klimat och en smartare energi- och klimatanpassning i Stockholms län. Jämställdhetsintegrera handlingsprogrammet för klimat och energi. Kompetensutveckling både internt och externt. Lansera en policy för Resvanepåverkan på Länsstyrelsen. Ta fram målgruppsanalyser inom miljöteknik

14 Inledning Arbetet med handlingsplanen påbörjades i april 2012 och under hösten samma år har fem arbetsgrupper med representanter för sex avdelningar vid Länsstyrelsen arbetat fram handlingsplanen med stöd från särskilt sakkunnig i jämställdhet. Information om arbetet har vid flera tillfällen lämnats till externa aktörer och handlingsplanen innehåller planer för den fortsatta samverkan. Handlingsplanen består av nulägesanalyser, målsättningar och aktiviteter på de fem områdena för de kommande åren. En preliminär kostnadsberäkning och plan för utvärdering ingår. De föreslagna aktiviteter som länsstyrelsen ansvarar för kommer att arbetas in i verksamhetsplaneringen och följas upp i ordinarie uppföljningssystem. Under november och december 2012 presenteras handlingsplanen i olika regionala forum och i januari 2013 hålls ett dialogseminarium med regionala och lokala, offentliga och privata aktörer för ytterligare utveckling av åtgärder. En referensgrupp med interna och externa aktörer bildas för genomförandet. Övergripande mål Det övergripande målet är att länet ska vara en globalt ledande och attraktiv tillväxtregion med jämställda livsvillkor för kvinnor och män och en hållbar utveckling som bevarar goda levnadsförhållanden för kommande generationer. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. För att uppnå detta sätts delmål inom de fem prioriterade områden som länet identifierat, bostäder, infrastruktur, innovationskraft, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, klimat och energi. Syftet med handlingsplanen är att i samverkan med andra aktörer i länet vidta aktiviteter inom områdena för att uppnå delmålen

15 Bostäder Mål och syfte Mål Bostadsbyggandet ska fördubblas och nyproduktionen ska användas som ett verktyg för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män. Omfattningen av kvinnors och mäns behov på bostadsmarknaden beror bland annat på befolkningsutveckling, konjunktur, hushållsbildning, olika behov i olika skeden av livet samt hushållens inkomst och kostnaderna för boendet. Även insatser som rör det befintliga bostadsbeståndet bör göras för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män så att de får samma möjligheter till inflytande över sitt boende och boendemiljö. Delmål 1 Kvinnor och män ska ha samma möjligheter till inflytande över sitt boende och boendemiljö. Delmål 2 Kvinnors och mäns behov ska ingå som en del i arbetet med boendeplanering och bostadsbyggande i Stockholm län. Syftet är att jämställdhet uppmärksammas, att värderingar och representation synliggörs utifrån ett genusperspektiv. Delmål 3 Boendet och boendemiljön ska upplevas trygg för både kvinnor och män. Trygghetsaspekten är en viktig del i jämställdhet kopplat till bostäder. Nulägesanalys I stort sett alla kommuner i länet uppger att det är brist på bostäder och störst är bristen på hyresrätter. Stockholms län har en ung befolkning jämfört med landet i övrigt. I länet flyttar både flickor och pojkar hemifrån senare än i riket vilket har samband med den rådande bostadsbristen. Dessutom är många som flyttar in till länet unga och födelsetalen är höga samtidigt som länet, liksom resten av riket, även har en åldrande befolkning. Den allt hårdare konkurrensen om bostäderna påverkar särskilt unga, nyanlända, studenter, personer med särskilda behov beroende på ålder, missbruk eller funktionsnedsättning samt ensamstående kvinnor med barn. Kommunernas socialförvaltningar i länet uppger även att det finns en stor efterfrågan på bostäder för kvinnor och barn som på grund av utsatthet för våld vistas på skyddat boende under en tid men sedan behöver flytta till en mer permanent bostad. För dessa kvinnor kan det även behövas en bered

16 skap för en snabb flytt till en annan bostad ifall hotet om våld kvarstår/ återkommer. I många fall behövs även byte av kommun vilket försvåras av att det saknas en länsövergripande bostadsförmedling. Andelen polisanmälda våldsbrott mot kvinnor är högre i länet än i riket. Kvinnor utsätts för våld främst i det egna boendet eller i närmiljön. Män och pojkar utsätts mer för våld utomhus. Att öka tryggheten i boendet och utemiljön är därför en angelägen och komplex fråga. Befolkningsökning och bostadsbrist De senaste sex åren har antalet länsinvånare ökat med Den kraftiga befolkningsökningen väntas fortsätta och nu gäller det att planera för en fortsatt ökning med ytterligare drygt en halv miljon invånare fram till år Länet har ett behov av en fortsatt hög befolkningsökning för att det inte ska bli brist på arbetskraft och för att relationen mellan det antal som arbetar och de som är pensionärer ska vara god En fungerande bostadsmarknad är av avgörande betydelse för regionens fortsatta tillväxt, bland annat för att kunna fortsätta attrahera kompetent arbetskraft och behålla nyutexaminerade studenter. Länet konkurrerar främst med andra internationella storstadsregioner för att attrahera företag, forskning och kompetens. För att möta efterfrågan på bostäder från de redan boende och från en årlig befolkningsökning på personer behövs ett tillskott på till nya bostäder om året ett antal år framöver. Det innebär att det behövs en fördubbling av bostadsbyggandet jämfört med de senaste åren. Förra året påbörjades endast bostäder i länet och prognosen för 2012 ligger på en ännu lägre nivå. De nya bostäderna bör också vara överkomliga prismässigt så att de bostadssökande har råd med dem. Efterfrågan bör styra byggandet Bostadsbyggandet präglas av traditionella värderingar om hur kvinnor och män vill bo och inrätta sitt vardagsliv. Det är särskilt viktigt att de som planerar och de som bygger har en känsla för hur värderingar och behov ser ut för dem som kommer att vara de framtida bostadskonsumenterna. Kvinnors representation är låg inom byggbranschen och kvinnor deltar i mindre utsträckning än män i olika plansamråd vilket sammantaget gör kvinnors inflytande i boendeplaneringen mindre än mäns. Efterfrågan påverkas av synen på boendet och den påverkas av samhällsutvecklingen i stort. Diskussionen om framtidens bostäder måste handla om bostadens storlek och funktion, vid sidan av energieffektivitet och varierade upplåtelseformer. Bostäderna måste kunna svara mot förändrade hushållssammansättningar. En produktutveckling av bostäder skulle kunna leda till ett större utbud av olika bostäder anpassade till olika behov. Ett ökat produktutbud skulle troligen även göra byggandet mindre konjunkturkänsligt och underlätta rörligheten och bättre svara mot de jämställdhetspolitiska målen

17 Var femte person upplever sig trångbodd Hur många som bor i varje hushåll och hur många hushåll som är trångbodda saknas det ännu tillförlitlig statistik över. Vad gäller upplåtelseform så har SCB statistik som visar hur kvinnor och män över 18 år bor. Statistiken visar att det inte finns några större skillnader på val av upplåtelseform mellan kvinnor och män i länet 2 : Dock bor en något större andel kvinnor med andrahandskontrakt eller i hyresrätt än män. Likaså bor en något mindre andel kvinnor i äganderätt och bostadsrätt än män. En större andel ensamstående mammor bor i flerbostadshus (78.5%) medan ensamstående pappor i större utsträckning bor i rad-,par-,eller kedjehus. 3 Figur 1. Upplåtelseform för kvinnor över 18 år i Stockholms län 2010 Figur 2. Upplåtelseform för män över 18 år i Stockholms län Övrigt boende är inneboende, bor i tredje hand, andelsboende, särskilt boende eller bor utan hyreskontrakt. 3 Boende och vardagsliv i Stockholm, Helen Ekstam och Eva Sandstedt Stockholm

18 En utredning som Kommunförbundet Stockholms län (KSL) genomfört visar att boendetätheten i länet har ökat sedan 1990-talet. Enligt definitionen är ett hushåll trångbott om det finns fler än en boende per rum, kök och ett rum oräknat. Om det finns ett sammanboende par i hushållet reduceras rumskravet med ett rum. Enligt en medborgarundersökning som Länsstyrelsen genomfört uppger nästan 20 procent av länets invånare att de upplever sig trångbodda, framförallt gruppen åringar. Ensamstående kvinnor med barn är de som upplever sig mest trångbodda. De tycker också att de inte kunnat välja bostad, utan har fått ta vad som erbjudits. Flera av de hushåll som per definition är trångbodda upplever sig däremot inte som trångbodda. Kommunförbundet i Stockholms län genomförde förra året en enkätundersökning om hur boendesituationen såg ut för ca 3000 nyanlända hushåll från andra länder Av dessa hushåll bodde endast en femtedel med förstahandskontrakt. Resterande var inneboende eller bodde med andrahandskontrakt och klassas därmed som hemlösa enligt Socialstyrelsens definition. Ungefär hälften av hushållen uppskattades vara trångbodda. Stockholmsregionen växer Ett sätt att få fram bostäder till kvinnor och män som vill bo i Stockholmsregionen är att transportinfrastrukturen förbättras. Det ligger en stor utmaning i att skapa en gemensam bostads- och arbetsmarknad för Stockholm- Mälarregionen. Å ena sidan handlar det om att bejaka utvecklingen eftersom den är nödvändig i den internationella konkurrensen. Å andra sidan är regionförstoringen en stor utmaning ur jämställdhetssynpunkt. För kvinnor och män som har långa arbetsresor kan det vara svårt att få vardagslivet att gå ihop med boende, arbete, dagis, fritidsaktiviteter och matinköp. Ett försenat eller inställt tåg kan ställa till med många problem. Planeringen behöver bli mer jämställd- BoJämt Vad skulle en jämställd samhällsplanering kunna innebära? Syftet med BoJämt-projektet (som drevs av Länsstyrelsen mellan ) var att identifiera vilka aspekter rörande jämställdhet som bör finnas med och beaktas redan i den översiktliga planeringen. En omfattande seminarieverksamhet, forskarkontakter och litteraturgenomgång resulterade i följande slutsatser: Insikten om vad en jämställd samhällsplanering kan innebära behöver öka hos både planerare och beslutsfattare. För detta behövs ökade kunskaper och en vilja att förändra sättet att planera, först då kan planeringen bidra till jämställdhet. Jämställdhet i planeringen innebär att kvinnor och män med olika bakgrund och erfarenheter ska kunna leva bra vardagsliv. Förvärvsarbete/studier ska till exempel kunna kombineras med det obetalda hemarbetet. Frågor som rör människors vardagsliv behöver diskuteras i planeringen på alla nivåer i en kommun

19 Dialogen med medborgarna behöver finna nya former som passar många olika människor i kommunerna. Det har tillexempel visat sig att kvinnor i större utsträckning deltar i planeringsprocessen om det är möjligt att delta via webben. En regional samordning behövs då vardagslivet sträcker sig över kommungränsen. De nationella målen för jämställdhet bör finnas med i beslutsunderlag och beaktas i den översiktliga planeringen. Det är en styrka om målen konkretiseras av kommun- och regionpolitiker. Stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv Annan forskning har fokuserat på trygghetsaspekter i bostadsområden, till exempel säkrare gångtunnlar och upplysta gång- och cykelvägar. Det är frågor som behandlades inom ramen för Boverksprojektet Att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv som drevs tillsammans med länsstyrelserna fokuserade på trygghetsaspekter i bostadsområden och till exempel säkrare gångtunnlar och upplysta gång- och cykelvägar. Inom projektet finns flera erfarenheter som Länsstyrelsen redan spridits, bland annat på två regionala konferenser arrangerade av Länsstyrelsen i Stockholms län under 2010 och Länsstyrelsen i Stockholm län bedriver således sedan 2006 ett arbete med jämställdhet inom området Bostäder vars erfarenheter tas tillvara i kommande arbete. Aktiviteter Länsstyrelsens aktiviteter tar avstamp i myndighetens handlingsprogram: Utmaning bostäder. Handlingsprogram En aktivitet är att jämställdhetsintegrera denna handlingsplan. Den viktigaste åtgärden för att tillgodose kvinnors och mäns behov inom området Bostäder är att hålla en hög och jämn takt i bostadsbyggandet. Målet är att fördubbla byggandet. Bostadsbrist leder till ökad trångboddhet vilket inte är önskvärt ur ett jämställdhetsperspektiv. Därutöver är det viktigt att öka variationen av bostadsstorlekar och upplåtelseformer för att möta alla skeden i livet. En annan åtgärd är insatser i det befintliga beståndet. Det finns nästan en miljon bostäder i länet och det är viktigt att beståndet används så effektivt som möjligt, det vill säga att stora familjer får tillgång till stora lägenheter. För att öka jämställdheten mellan kvinnor och män på lite längre sikt behöver jämställdhetsperspektivet öka inom ramen för den fysiska planeringen, främst den översiktliga

20 2012 Fortsättningsvis kommer jämställdhet (i form av att planera utifrån kvinnors och mäns behov, att öka kvinnors inflytande i boendeplaneringen samt att öka tryggheten i boendet och utemiljön) att diskuteras i bland annat följande fora: Öppet forum 3 gånger per år, riktar sig till planerare i länets kommuner. Nätverksträffar med länets stadsbyggnadschefer samt med länets byggoch bostadsbolag. 2 gånger vardera per år. Lämna ut informationsmaterial om jämställdhet och planering på kommunbesök. Tryggt och jämt -workshop med Boverket och berörda kommuner i länet. Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att göra en analys av skyddat boende för våldsutsatta kvinnor. En del i uppdraget är att definiera begreppet skyddat boende. För att förbättra säkerheten för de våldsutsatta kvinnorna ska ett förslag tas fram till modell för hur boendena kan kvalitetsutvecklas. Länsstyrelsen kommer att delta i Socialstyrelsens referensgrupp för uppdragets genomförande Öppet forum 3 gånger per år, riktar sig till planerare i länets kommuner. Nätverksträffar med länets stadsbyggnadschefer samt med länets byggoch bostadsbolag. 2 gånger vardera per år. Lämna ut informationsmaterial om jämställdhet och planering på kommunbesök Öppet forum 3 gånger per år, riktar sig till planerare i länets kommuner. Nätverksträffar med länets stadsbyggnadschefer samt med länets byggoch bostadsbolag. 2 gånger vardera per år. Lämna ut informationsmaterial om jämställdhet och planering på kommunbesök. Därutöver kommer jämställdhetsaspekten mellan kvinnor och män att ingå i Länsstyrelsens dagliga arbete med bostadsförsörjningsfrågor. Det är också viktigt att lokal service som förskola, skola, äldreboenden och butiker finns med i planeringen. I Länsstyrelsens granskning av kommunernas översiktsplaner framhålls betydelsen av att nya bostäder byggs i goda

21 kollektivtrafiklägen samt att RUFS 2010 bör vara utgångspunkt för planeringen i länets kommuner. Genom dessa åtgärder uppmärksammas jämställdhet och värderingar och representation synliggörs utifrån ett genusperspektiv. Plan för förankring och samverkan Arbetet förankras i ovan nämnda fora där även ett samarbete kommer att ske. Åtgärderna återrapporteras på samma sätt som övriga insatser. De ingår i verksamhetsplanering och årsredovisning. Plan för uppföljning och utvärdering Åtgärderna utvärderas bland annat genom att antalet påbörjade bostäder mäts då det är den enskilt viktigaste åtgärden för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män inom området Bostäder. I övrigt följs upp att åtgärderna vidtagits och vilken effekt de gett. Källor BoJämt Om jämställdhet i fysisk planering. Länsstyreslen i Stockholms län 2008 Förstudie Åtgärder för en fungerande bostadsmarknad. KSL 2012 Jämställdhet på dagordningen Planera för ett tryggt och jämställt samhälle. Boverket 2010 Stadsmiljö, vardagsliv och bostad i Stockholm. Länsstyrelsen i Stockholms län 2010 Vidga vyerna Planeringsmetoder för trygghet och jämställdhet. Boverket 2010 Statistik från SCB

22 Infrastruktur Mål och syfte En jämn fördelning av makt och resurser mellan kvinnor och män utgör en förutsättning för att skapa en hållbar tillväxt i Stockholms län. För att länet ska kunna växa och även i fortsättningen utgöra Sveriges tillväxtmotor krävs det vidare en infrastruktur som möter invånarnas och företagens behov på ett jämställt sätt. Mål Det övergripande målet är en jämställd infrastruktur som likvärdigt ska svara mot kvinnors respektive mäns behov. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala infrastrukturarbetet och få tillgång till tillväxtresurser i samband med satsningar inom företags- och infrastrukturområdet. Delmål 1 - Transportinfrastrukturen Målet är att ta fram en metod för att göra löpande könskonsekvensanalyser av nya transportinfrastruktursatsningar i Stockholms län. Delmål 2 Kvinnors företagande och infrastruktur Både kvinnor och män ska kunna driva företag i landsbygd/glesbygd och målet är att säkerställa att en tillräcklig bredbandskapacitet finns. Nulägesanalys Transportinfrastruktur En tredjedel av landets befolkning bor i Stockholm-Mälardalen. Stockholms län är störst med cirka 2 miljoner människor, medan det i övriga Mälardalslän bor ca 1,1 miljoner invånare. Länet förväntas enligt den senaste uppskattningen öka med cirka personer om året och år 2030 beräknas länet ha drygt 2,6 miljoner invånare. År 2050 kan befolkningen ha ökat ytterligare till 3,2 miljoner invånare. 4 Befolkningsökningen kommer att bidra till att efterfrågan på transporter ökar med mellan procent de kommande tjugo åren. Belastningen i Stockholmsområdets transportsystem är idag mer ansträngt än i någon annan stad eller region i Sverige och situationen förväntas inte bli mycket bättre de närmaste tio åren. Trots att ett finansieringsavtal fastställdes 2010 som innebar att 94 miljarder kronor kommer investeras i infrastruktur i Stockholms län fram till 2021, kommer Stockholmsregionen att 4 Befolkningsprognos /45, demografisk rapport 2012:09, Stockholms läns Landsting (TMR)

23 vara fortsatt hårt belastad. Beräkningar visar att det kommer finnas fler flaskhalsar år 2030 än idag, både på vägar och spår. Trängseln i vägnätet beräknas vidare vara fem gånger större i kölängd räknat, eftersom vägtrafiken ökar betydligt snabbare än befolkningstillväxten. Trafikanalys har beräknat att kostnader för förseningar i trafiksystemet inklusive miljökostnad i dagsläget uppgår till 9 miljarder per år i länet. 5 Varje dag pendlar en stor del av befolkningen inom Stockholms län, främst mellan periferi och centrum. Trots att både män och kvinnor åker mer kollektivt och mindre med bil till arbetet i Stockholms län jämfört med riket som helhet, utgör fortfarande bilen det vanligaste färdmedlet. Männen åker jämförelsevis mer med bil, medan kvinnor går, cyklar eller åker kollektivt i en större utsträckning än män. Det mönstret finns både i länet och i riket. 6 Pendlingen inom Stockholm-Mälarregionen är också stor och särskilt stort är pendlingsutbytet mellan Stockholms län och övriga Mälarregionen. Framförallt gäller det pendling från medelstora städer som har förbindelser med Stockholm med regionaltåg. Arbetsmarknaden i Stockholms län utgör alltså en viktig del av arbetsmarknaden även i grannlänen. 7 De transportpolitiska målen Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. 8 Under det övergripande målet finns två delmål; hänsynsmålet och funktionsmålet, som innehåller ett antal av regeringens prioriterade områden. Delmålet om funktion handlar om att skapa tillgänglighet, med betoning på att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. 9 En av de aspekter som ryms inom funktionsmålet är att transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. 10 Skillnader i kvinnors och mäns resande Flera transportpolitiska studier med kön som analysfaktor visar på stora könsskillnader vad gäller när, hur, varför och hur långt kvinnor och män reser. Kvinnors villkor och intressen är vidare dåligt företrädda vid planering, beslut och förvaltning inom transportsektorn Stockholm Full fart framåt! Länsstyrelsen i Stockholms län 2012:26 6 På tal om kvinnor och män, SCB/Länsstyrelsen i Stockholms län Länsplanen för regional transportinfrastruktur i Stockholms län , Länsstyrelsen i Stockholms län (2010:10) 8 Mål för framtidens resor och transporter Prop. 2008/09:93 9 Ibid. 10 Ibid. 11 Jämställda kommunikationer (JämKom), Länsstyrelsen i Stockholms län

24 Underlag från projektet jämställda kommunikationer visar att de flesta resor i Stockholm sker med bil, vilket är det vanligaste färdmedlet för både kvinnor och män. Studien visar däremot att det finns skillnader mellan könen. Män åker i större utsträckning bil än vad kvinnor gör och kvinnor åker i större utsträckning med kollektivtrafik än vad män gör. 12 En undersökning genomförd av Transek visar på liknande resultat; män gör en större andel 13 av sina resor med bil än vad kvinnor gör och det gäller samtliga analysgrupper uppdelade efter livscykel, inkomstläge, förvärvsgrad, biltillgång och resärende. 14 Figur 3. Andel bilresor män/kvinnor i Stockholms län efter livscykel Källa: Transek 2006:51 12 Ibid. 13 Andel resor syftar på antal resor med respektive huvudfärdmedel. D.v.s. om en person gjort 4 stycken resor under en dag varav 2 stycken är med bil är personens färdmedelsandel för bil 50 %. 14 Mäns och kvinnors resande - vilka mönster kan ses i mäns och kvinnors resande och vad beror dessa på? Transek 2006:5-22 -

25 Figur 4. Färdsätt till/från arbetet Källa: Trafikanalys, RES-undersökningen ( ) Män och kvinnor gör olika typer av resor Flera studier visar att det finns skillnader mellan vilka typer av resor som kvinnor respektive män gör. Kvinnor gör i jämförelse med män fler serviceresor och fritidsresor, medan män gör fler tjänsteresor än kvinnor och detta oavsett hushållstyp, bilinnehav och förvärvsgrad. Det finns även märkbara könsskillnaderna vad gäller hämta/lämna-resor som inte kan förklaras av skillnader i förvärvsgrad eller liknande kvinnor gör genomgående uppåt dubbelt så många hämta/lämna barn-resor som män, även om man tar hänsyn till skillnader i andelen som arbetar heltid, deltid eller är föräldralediga. 15 Reslängd och restid Kvinnor gör i snitt kortare resor och män i snitt längre resor. Det gäller för samtliga ärendetyper och färdmedel. Ser man till den genomsnittliga reslängden per resa totalt sett så förstärks skillnaden mellan män och kvinnor ytterligare av att män har högre andel arbetsresor, högre andel bilresor och lägre andel gång/cykelresor än kvinnor. 16 Skillnaden i restid per resa är däremot liten mellan könen eftersom män gör en större andel av sina resor med bil, och bilen vanligtvis går snabbare än att 15 Transek 2006:51, JämKom, Länsstyrelsen i Stockholm Ibid

26 åka kollektivtrafik. Detta betyder att män i snitt reser längre och kvinnor kortare, men att de har ungefär samma restider per dag. 17 Pendling Regionförstoring är ett centralt begrepp för utvecklings- och tillväxtpolitiken i Stockholms län då det finns ett samband mellan regional tillväxt och regionens storlek. Samtidigt visar studier att regionförstoring inte leder till lika positiva effekter för kvinnor som för män, i och med att kvinnor har en mer begränsad rörlighet på arbetsmarknaden. 18 Det är därför viktigt att beakta jämställdhetsperspektivet inom alla områden som påverkar kvinnor och mäns tillgänglighet. Statistik visar vidare att det finns en betydande könsskillnad vad gäller pendling i Stockholms län. I samtliga kommuner i Stockholms län pendlar fler män än kvinnor ut ur kommunen. 19 Det innebär att kvinnors arbete finns närmare bostaden. Bristande redovisning av jämställdhetseffekter En nationell uppföljning av funktionsmålet som Trafikanalys har gjort visar att det behövs fler mått och metoder för att bättre kunna mäta jämställdhetseffekter av åtgärder inom infrastrukturområdet. Det saknas ofta indikatorer och nyckeltal som beskriver hur man inom de olika myndigheterna jobbar med jämställdhet i planeringsprocesserna. 20 I Riksrevisionens granskning av länsplanerna för trafikinfrastruktur framhålls brister i hur länen beskriver effekter av planförslagen och hur de redovisar motiven för sina prioriteringar. Bland annat riktas kritik mot att jämställdhetseffekter av planförslagen inte redovisas enligt regeringens riktlinjer. 21 Kvinnors företagande och infrastrukturen i landsbygd/glesbygd Länsstyrelsen förstudie av det företagsfrämjande systemet i Stockholms län, Heroiska män och pålästa kvinnor, menar att det krävs fortsatta insatser för kvinnors företagande för att kvinnor och män ska få samma förutsättningar att starta och driva företag. Dessa insatser behövs fram till dess att rådande normer har förändrats och skillnaderna utjämnats. Det är färre kvinnor än män som startar och driver företag i landsbygd/glesbygd. För att både kvinnor och män ska kunna driva företag i landsbygd/glesbygd krävs en infrastruktur som fungerar och som möter både kvinnors och mäns behov Ibid. 18 På rätt väg? Uppföljning av den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län På tal om kvinnor och män, Stockholms län Uppföljning av de transportpolitiska målen, Trafikanalys, Rapport 2012:4 21 Länsplanerna för regional transportinfrastruktur, Riksrevisionen, RiR 2009:23 22 Heroiska män och pålästa kvinnor, en förstudie av det företagsfrämjande systemet i Stockholms län. Rapport 2012: 19, Länsstyrelsen i Stockholms län

27 I förstudien framgår det bland annat att bredbandet i glesbygd/landsbygd behöver byggas ut. Detta eftersom ett dåligt utbyggt nätverk hindrar kvinnor på landsbygden i högre grad än män att driva företag på ett effektivt sätt. Kvinnors företag på landsbygden finns i större utsträckning inom branscher där datorn utgör det viktigaste arbetsredskapet medan mäns företag finns mer inom bygg- och transportsektorn. 23 Aktiviteter Jämställdhetsintegrera handlingsprogrammet Utmaning infrastruktur 2013 Inom delmål 1 Skapa en modell för könskonsekvensbedömning som ska kunna användas i planeringsprocessen vid tranportinfrastruktursatsningar och skrivas in i den kommande Länsplanen för Stockholms län Inom delmål 2 Inom ramen för bredbandskartläggningen ska behoven hos kvinnor respektive män som driver eller vill starta företag på landsbygd och i glesbygd undersökas. Kartläggningen ska sedan ligga till grund för kommande satsningar inom bredbandsutbyggnaden Aktiviteterna från 2013 avslutas och följs upp. Plan för förankring och samverkan Den planerade könskonsekvensanalysen av kommande trafiksatsningar tas upp i olika samverkansgrupper för infrastruktur såsom arbetsgruppen för det regionala inriktningsarbetet, Trafikberedningen, samt i trafikdirektörsgruppen. I dessa samverkansorgan ingår tjänstemän från Länsstyrelsen, TMR, Stockholm Stad, KSL samt SL. Samverkan beträffande företagande på landsbygd och glesbygd samt utbyggd bredbandskapacitet behandlas i en ny intern grupp som ser över samtliga företagsstöd i avsikt att få fram rutiner för informationsspridning, handläggning och uppföljning av stöden i syfte att åstadkomma en mer jämställd fördelning av stöden. Jämställdhetsperspektivet tas upp i externa samverkansgrupper för skärgård och landsbygd omfattar landstinget, skärgårdskommunerna, intresseorganisationer som SIKA, LEADER partnerskap, företagsnätverk m.m. 23 Ibid

28 Plan för återrapportering och utvärdering I verksamhetsplaneringen och årsberättelsen samt i det löpande utvärderingsarbetet. Källor På rätt väg? Uppföljning av den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län Rapport 2011:3 Transportpolitiska målen Prop. 2008/09:93 Mål för framtidens resor och transporter JämKom - ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Stockholms län, AB Storstockholms Lokaltrafik, Regionplane- och trafikkontoret, Vägverket region Stockholm och Banverket. Projekttiden var från årsskiftet 2004/2005 t.o.m. våren 2007 Länsplanerna för regional transportinfrastruktur, Riksrevisionen, RiR 2009:23 Heroiska män och pålästa kvinnor, en förstudie av det företagsfrämjande systemet i Stockholms län. Rapport 2012: 19, Länsstyrelsen i Stockholms län Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län På tal om kvinnor och män, SCB/Länsstyrelsen i Stockholms län 2010 Effekter av en framtida regionförstoring i Stockholm-Mälarregionen. Rapport 2003, FÖM Mäns och kvinnors resande, - vilka mönster kan ses i mäns och kvinnors resande och vad beror dessa på? Transek 2006:5 Uppföljning av de transportpolitiska målen, Trafikanalys, Rapport 2012:4 Befolkningsprognos /45, demografisk rapport 2012:09, Stockholms läns Landsting (TMR)

29 Innovationskraft Mål och syfte Målet är att jämställdhetsperspektivet ska utgöra en naturlig del i arbetet med Innovationskraft Sthlm:s olika handlingsprogram samt i strukturfondsarbetet. Syftet är att jämställdhet uppmärksammas, att värderingar och representation synliggörs utifrån ett genusperspektiv. Nulägesanalys Innovation och förnyelse Stockholm beskrivs ofta som en av de mest framgångsrika storstadsregionerna. Flera mätningar understryker bilden av Stockholm som en betydande kunskaps- och forskningsregion med ett internationaliserat och tekniskt specialiserat näringsliv. Stockholmsregionen har bland annat en hög andel utrikes födda (diversity index), vilket brukar räknas som en positiv faktor i regioner med hög innovationsförmåga. 24 Stockholmsregionen har även en hög andel sysselsatta i så kallade kreativa näringar. Stockholm ligger i topp av de svenska regionerna vad gäller tillgång till talang, och bedöms ha förmåga att attrahera samt behålla mycket kvalificerad och kreativ kompetens. 25 Nulägesbeskrivningen 2008 påvisar att andelen sysselsatta kvinnor och män med kreativ kompetens i Stockholms län är högst i landet (25 procent respektive 31 procent). Innovation Stockholms syfte är att ge råd och stöd till innovatörer som vill kommersialisera sina idéer. 26 Nulägesbeskrivningen 2008 uppgav att cirka procent av de kunder som kom för rådgivning var kvinnor. Idag ligger siffran på cirka 40 procent. 27 Kluster beskrivs av många länder som en viktig komponent i regionala och nationella strategier för tillväxt och innovation. 28 En stor del av Stockholms förmåga till förnyelse och utveckling kan härledas till regionens styrkeområden eller kluster. Innovation utgör även ett viktigt tema i regeringens forskningsproposition (2008), genom att ett antal specifika innovationsfrågor av betydelse för näringslivets och samhällets utveckling behandlas Stockholmsregionens förmåga till förnyelse och utveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län Kreativ kompetens är beräknad som andelen sysselsatta i Floridas kreativa klass. Definition från Innovation Index 1.0- tabeller för NUTS 2 regioner och län, Nutek Drivs av ALMI 27 Uppgifter från Åse Uhrdin Steene på ALMI Prop. 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation

30 Innovationer och kön Samtidigt som innovation och kluster framstår som viktiga teman i den förda politiken och forskningen, vittnar flertalet studier om att området präglas av könsstereotypa mönster. Nulägesbeskrivningen 2008 framhåller att innovationer brukar förknippas med produktions- och tekniksfären, vilket i praktiken innebär att fokus och resurser läggs på områden som domineras av män. Även senare undersökningar visar att de formationer som prioriteras i innovationspolitiken och i innovationsforskningen sammanfaller med den könssegregerade arbetsmarknaden, och att de traditionella könsrollerna fortfarande genomsyrar området. 30 Samtidigt visar forskningsresultat att det etablerade språkbruket om entreprenörskap, innovation och företagande utgår från mannen som norm och många gånger bidrar till att kvinnor saknar möjlighet att identifiera sig som entreprenörer. 31 Endast fem procent av alla patent som söks avser uppfinningar gjorda av kvinnor. 32 Men världshistorien vittnar om många uppfinningar som kvinnor ligger bakom. På Tekniska Museet i Stockholm pågår i skrivande stund en utställning om kvinnors uppfinningar, som innehåller alltifrån världsberömda patenterade uppfinningar till mindre kända produkter. 33 Sammantaget betyder detta att kvinnor som initiativtagare många gånger osynliggörs eller nedprioriteras, likt de verksamhetsområden där många kvinnor verkar. Tillväxt- och kompetensområden Stockholm har ett flertal tillväxtområden som ofta lyfts fram i regionala sammanhang. En rapport från 2009 framhäver bioteknik och läkemedel, upplevelseindustri, fordon, verkstadsindustri, logistik, IT/Telekom, finans/försäkring, kläder/mode och kunskapsintensiva tjänsteföretag (KIBS). Rapporten visar att i förhållande till andra styrkeområden sysselsätter IT/telekom flest män medan finans och försäkring sysselsätter flest kvinnor. Både män och kvinnor har den största relativa tillväxten inom KIBS, fordon, samt kläder och mode. 34 Inom projektet Framsyn Stockholm-Mälarregionen 35 har man granskat hur äldreliv kan bli en tillväxtbransch i regionen. Man påvisar att vård- och 30 Sesam öppna dig! Vinnova. Rapport 2008:20; Samverkansnätverk för innovation. En interaktiv och genusvetenskaplig utmaning av innovationspolitik och innovationsforskning Malin Lindberg, 2010, Doktorsavhandling, Luleå tekniska universitet 31 Ibid regionala nyheter Utställningen har producerats av Tekniska museet i samarbete med ALMI Företagspartner AB, Riksutställningar, Svenska institutet och Svenska Uppfinnareföreningen, SUF, med stöd av Tillväxtverket från programmet Kvinnors företagande stärker Sverige 34 Stockholmsregionens förmåga till förnyelse och utveckling, Länsstyrelsen i Stockholms län Ett projekt mellan med Länsstyrelsen i Stockholms län, Nutek samt länsstyrelser, regionförbund och andra aktörer i Mälarregionen omsorgsbranschen har genomgått stora förändringar, vilket medfört att fler företag startas av kvinnor

31 omsorgsbranschen har genomgått stora förändringar, vilket medfört att fler företag startas av kvinnor. 36 FoU Forskning och utvecklingsarbete Jämfört med EU som helhet har Stockholm fortfarande en hög utbildningsnivå. En rapport från 2010 drar slutsatsen att akademiker med examen från lärosäten i Stockholms län lyckas väl på arbetsmarknaden. Jämfört med dem med examen från annat håll har de oftare en anställning med krav som motsvarar utbildningen. De har högre löner och de är i större utsträckning verksamma som entreprenörer. 37 Stockholmsregionen har en stark ställning som en forskningsintensiv region. 38 Flera studier som är gjorda under de senaste åren visar att riktningen på forskningspolitiken har en negativ påverkan på kvinnliga forskares chanser till att få forskningsbidrag. Satsningarna har framförallt riktats mot strategiska nätverk och starka forskningsmiljöer, så kallade excellencemiljöer. Detta har gynnat forskare som är män och miljöer som domineras av män. 39 Att satsa på excellencemiljöer är i sig inte fel, däremot bör det undersökas hur sådana satsningar kan präglas av ett tydligare jämställdhetsperspektiv så att eventuella negativa effekter kan undvikas. Doktorander På nationell nivå var 2009 det första året någonsin som fler kvinnor än män tog ut en doktorsexamen. 40 Andelen doktorander som är kvinnor vid samtliga fyra lärosäten i Stockholm med forskarutbildning (Stockholms universitet, Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan, Handelshögskolan) minskade något mellan åren , från 49,5 till 48,9 procent. KI hade högst andel doktorander som är kvinnor (61 procent båda åren). KTH hade lägst andel kvinnor med en procentsats på 28 procent, vilket motsvarar 465 kvinnor. 41 Andelen kvinnor som har forskarutbildning i länet ökade från 1,17 procent till 1,36 procent mellan 2007 till 2011, en ökning med 18,08 procent. För män ändrades siffran från 1,93 till 1,95 procent under samma tid, en ökning med 5,67 procent Äldreliv som tillväxtbransch i Stockholm-Mälarregionen, redovisning av fokusgrupp för framsyn Stockholm-Mälarregionen, Länsstyrelsen i Stockholms län Karriärvägar bland examinerade vid Stockholms lärosäten, Zara Daghbashyan och Björn Hårsman. Stockholms Akademiska Forum 2010:2 38 Stockholmsregionen i utveckling, Uppföljning av OECD Territorial Reviews Stockholm, Hans Excellens: om miljardsatsningarna på starka forskningsmiljöer, Sandström m.fl, 2010, Delegationen för jämställdhet i högskolan 40 Doktorandspegeln 2009, Högskoleverket 41 Siffror från 2005 från SCB: Doktorander höstterminen 2005 fördelade efter universitet/högskola 42 Befolkningen fördelad efter utbildningsnivå, län och kön, år, perioden SCB