Rådslag om Jämställd tillväxt
|
|
- Hanna Ek
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DOKUMENTATION 1 (15) Avdelningen för tillväxt Datum Rådslag om Jämställd tillväxt Den tjugonde februari genomfördes ett Rådslag om Jämställd tillväxt på Länsstyrelsen. Syftet med dagen var att diskutera tillväxt i bred bemärkelse ur ett jämställdhetsperspektiv samt hur olika aktörer kan bidra till detta. Under Rådslaget anordnades sex olika workshops med utgångspunkt i länets prioriterade utmaningar inom tillväxtområdet: bostäder, infrastruktur, innovationskraft, arbetsmarknad- och kompetensförsörjning (inklusive företagande) samt klimat och energi. Målgruppen var tjänstemän och politiker vid myndigheter och organisationer verksamma inom dessa områden. Detta är en sammanställning av diskussionerna som fördes i workshopen och resultatet av den utvärderingsenkät som skickades ut till alla deltagare. Postadress Besöksadress Telefon E-post/web Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM
2 2 (15) Jämställd tillväxt i Stockholms län Handlingsplan för Länsstyrelsen har antagit en handlingsplan för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det regionala tillväxtarbetet under perioden Handlingsplanen har ett brett perspektiv på tillväxt och analyserar effekterna för kvinnor och män inom regionens prioriterade områden: bostäder, infrastruktur, innovationskraft, arbetsmarknad och kompetensförsörjning, samt klimat och energi. Stockholms län är idag tillväxtmotor för hela landet. En tredjedel av Sveriges ekonomiska tillväxt liksom en tredjedel av nyföretagandet skapas här och en fjärdedel av landets arbetsmarknad finns här. Befolkningen växer med personer per år vilket ger både möjligheter och utmaningar. Stockholmsregionens växande befolkning och ekonomi skapar kapacitetsbrister både i transportsystemet och på bostadsmarknaden samt en ökning av regionens klimatpåverkan. I den regionala strategin för jämställdhet i Stockholms län slås fast att jämställdhet är en drivkraft för regional utveckling. För att nå jämställdhet behövs ett aktivt och målinriktat arbete för att förändra de värderingar av kvinnligt och manligt som reproduceras i samhället. För att uppnå jämställdhet är det också nödvändigt att se hur genussystemet samspelar med andra maktordningar i samhället och skapar diskriminering på flera olika grunder, ibland samtidigt. Handlingsplanens övergripande mål Det övergripande målet är att länet ska vara en globalt ledande och attraktiv tillväxtregion med jämställda livsvillkor för kvinnor och män och en hållbar utveckling som bevarar goda levnadsförhållanden för kommande generationer. Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att nå inflytande i det regionala tillväxtarbetet och få tillgång till tillväxtresurser. För att uppnå detta sätts delmål inom de fem prioriterade områden som länet identifierat. Syftet med handlingsplanen är att i samverkan med andra aktörer i länet vidta aktiviteter inom områdena för att uppnå delmålen. Handlingsplanen ska ses som ett levande material. Rådslaget var ett första steg i det gemensamma arbetet med Jämställd tillväxt och kommer att vara ett årligen återkommande inslag under handlingsplanens genomförandeperiod.
3 3 (15) Dokumentation från Rådslagets workshops Bostäder Inledningsvis presenterade Henrik Weston från Länsstyrelsen i Stockholm slutsatser från projektet BoJämt 1. Bland annat visade projektet att den översiktliga fysiska planeringen tidigare saknat ett jämställdhetsperspektiv, medan trygghetsaspekten beaktats i en högre utsträckning. Projektet visade att en kommunikativ inställning till planering, där olika erfarenheter och förutsättningar beaktas, leder till att det blir bättre för både individer och samhället. Gruppdiskussion Jämställdhetsperspektiv på översiktsplanering Deltagarna diskuterade huruvida det går att föra in kvinnors och mäns olika erfarenheter och upplevelser i översiktsplaneringen och om det är möjligt att synliggöra mäns och kvinnors behov på ett konkret sätt. En viktig del är att koppla samman jämställd boendeplanering med andra delar i planeringen: kollektivtrafik, arbetstillfällen osv. Det är viktigt att se helheten och hur de olika delarna påverkar varandra samtidigt som man också beaktar de faktiska skillnader som finns mellan gruppen män och gruppen kvinnor. Några deltagare menade att det skulle vara intressant med en fördjupning av jämställdhetsperspektivet på planering för att kunna se mönster i regioner och på lokal nivå, för att kunna fokusera på en specifik fråga i ett mer specifikt geografiskt områden (t.ex. arbete i storstadsregionen). Skillnad stad/landsbygd Flera av deltagarna lyfte upp att det finns en stor skillnad mellan olika kommuner och områden i Stockholms län, både vad gäller medvetenhet och möjligheter (arbete, barnomsorg osv.) och det kan finnas för- och nackdelar med både och. Exempelvis flyttar kvinnor från landsbygden och kvinnors företagande på landsbygden är lågt. Går det att anpassa jämställdhetsarbete så att det passar olika aktörer och områden med olika förutsättningar? Val av platser för byggande I gruppen diskuterades valet av platser vid anläggning av nya bostadsområden. Var bostäder byggs är nära sammankopplat med jämställdhet. Till exempel spelar närhet till kollektivtrafik en stor roll eftersom kvinnors och mäns resmönster skiljer sig åt i stor utsträckning. 2 Närhet till barnomsorg, fritidsaktiviteter och handel är också nära sammankopplat till jämställdhet då kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för barn och hushåll. I workshopsgruppen kom man därför fram till att det 1 BoJämt var ett projekt som drevs av Länsstyrelsen i Stockholm 2008 och som handlade om jämställdhet i fysisk planering 2 Män åker en större andel bil än vad kvinnor gör som åker en större andel kollektivtrafik.
4 4 (15) är viktigt att både jobba med boendefrågor och trafikfrågor för att öka jämställdheten. Behov av olika sorters boende Vidare diskuterades det vilka drivkrafter det finns för att flytta till olika sorters boende. Deltagarna menade att restider, tillgänglighet, värderingar och attraktionskraft är avgörande. Det är eftersträvansvärt att skapa en mångfald av boende i ett område med olika typer av upplåtelseformer och storlekar. Det konstaterades dock att detta kräver ekonomiska förutsättningar. Målgrupper Idag är det behoven och efterfrågan som styr och det är därför viktigt att försöka möta olika typer av efterfrågan där den finns, för att kunna se till att folk kan bo där de vill och som de vill. Deltagarna berättade att de flesta byggbolag gör kundundersökningar men att kön inte är en aspekt som tas i beaktande. Deltagarna påpekade att man inte får glömma bort att det kan finnas stora skillnader inom gruppen kvinnor och män, men att det skulle vara intressant att utveckla kundundersökningarna ytterligare. Vinst kopplat till jämställdhet Workshopsgruppens deltagare menade att det måste bli enklare för privata byggbolag att jobba med jämställdhet. De måste få en bättre bild av vilka positiva aspekter det kan föra med sig. Trygghetsaspekten Deltagarna menade att kvinnors och mäns trygghet är en lättare fråga att jobba med då det har en mer direkt koppling till boendets attraktivitet. Studier visar att kvinnor känner sig mer otrygga än män generellt sätt och det är en viktig aspekt att beakta i planeringsstadiet. Infrastruktur och energi/klimat Workshopen inleddes med en presentation av Joanna Dickinson konsult inom transportinfrastrukturplanering med jämställdhet och miljö som expertområden. Presentationen kretsade kring vad jämställdhet inom transportinfrastruktur betyder. Dickinson konstaterade att transportinfrastrukturen bör vara ett medel och inte ett mål i sig i strävan efter jämställdhet: att transportinfrastrukturen ska bidra till ett jämställt samhälle snarare än att vara jämställt i sig. Genusperspektiv Trots stora framsteg inom jämställdhet under de senaste hundra åren kvarstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män något som visar sig extra tydligt då vi får barn och bildar familj. Det går att jobba med jämställdhet i transportinfrastrukturen på flera olika sätt. Ett sätt är att värdera ett resemönster högre än ett annat; t.ex. att det vore önskvärt om både män och kvinnor reste som kvinnor eftersom detta skulle bidra både till
5 5 (15) jämställdhet och ligga i linjen med övergripande miljömål om minskade utsläpp av växthusgaser. Dickinson menade vidare att det krävs tydliga riktlinjer och mål för att kunna arbeta med åtgärdesplaneringen och jämställdhet på ett effektivit sätt. Gruppdiskussion Flera olika perspektiv Gruppen förde ett samtal kring olika tvärsektoriella perspektiv som bör beaktas i planeringsprocessen av transportinfrastruktursatsningar samt huruvida användandet av ett perspektiv bidrar till att andra perspektiv beaktas eller tvärt om. De flesta menade att det i många fall går att hitta synergier mellan de olika synsätten som har en positiv inverkan på planeringsprocessen. Bostadsområden Planeringen av bostadsområden är nära sammankopplat till planeringen av infrastrukturtransporten. Det är inte bra när stora bostadsområden blir utan tillräckligt med kollektivtrafik, vilket leder till att de boende använder sig mer av bilen än vad de annars skulle ha gjort, t.ex. för att hämta och lämna barn i skolan. Åtgärdsplaneringen Processen kring åtgärdsplaneringen går ut på att berörda aktörer i länet ska skicka in remissvar på behov/önskemål utifrån det förslag som Länsstyrelsen har tagit fram till ny länsplan för transportinfrastrukturen. De har inte blivit ombedda att beakta jämställdhet i sina remissvar, något som flera deltagare uppmärksammade. Införandet av sådana krav skulle kunna öka medvetenheten kring jämställdhetsperspektivet i planeringsprocessen. Potter i länsplanen Det kommer att finnas olika potter med pengar att söka för att genomföra specifika insatser. Länsstyrelsen arbetar för att det ska finnas potter för utbyggnaden av cykelvägar. Flera deltagare menade att potter öronmärkta för cykling borde utökas, något som skulle kunna gynna utbyggnaden av lokala cykelvägar och i sin tur kvinnor då de cyklar mer i närområdet än vad män gör. 3 Mer attraktiv kollektivtrafik eller fler hinder för biltrafiken? Olika strategier för att minska bilåkandet i Stockholms län diskuterades. Några deltagare menade att det var viktigt att göra kollektivtrafiken mer attraktiv så att fler (män) väljer att åka kollektivt. Det fanns också de som menade att problemet är att det för närvarande är alldeles för lätt att åka bil, att det finns för många och för billiga parkeringsplatser i innerstaden 3 Studier visar att kvinnor cyklar mer i närområdet för att de utför en större andel service-resor än vad män gör, dvs. resor med huvudsyftet att bistå det gemensamma hushållet t.ex. handla mat eller hämta barn.
6 6 (15) och att trängselskatten är för låg. Trängselskatten har hittills gått till vägprojekt, vilket gynnat män eftersom de åker en större andel bil än vad kvinnor gör. Inför arbetet med Länsplanen Det har varit oklara regler kring olika potter och penningpåsar, något som ska ses över denna gång. Deltagarna menade att lokala politiker och tjänstemän drar sig för att söka dem för att kraven och ansökningsprocesserna är diffusa. I den förra länsplanen var det ett tydligt fokus på objekt. Den nya länsplanen ska istället fungera mer som ett uppslagsverk och hjälpmedel för att kunna göra de organisatoriska hindren så få som möjligt: vilka potter finns det att söka? Vilka mål och förordningar? I enlighet med handlingsplanen om Jämställd tillväxt kommer en metod för jämställdhetskonsekvensbedömning av länsplanen att tas fram under våren Innovationskraft I workshopsgruppen diskuterades jämställdhet, innovation och tillväxt. En utgångspunkt var att det är viktigt att se jämställdhet som ett verktyg för en fortsatt hög tillväxt i länet. Gruppdiskussion Ett jämställdhetsperspektiv behövs i det företagsfrämjande systemet Det företagsfrämjande systemet är inte tillräckligt anpassat efter förtagare som är kvinnor. För att ta del av olika former av statligt bidrag krävs generellt sett två eller flera anställda och undersökningar visar att kvinnor i större utsträckning än män driver små företag och därmed riskerar att falla bort i ett tidigt skede i urvalsprocessen. Deltagarna menade att ett bättre statistiskt underlag bör tas fram för att synliggöra kvinnors företagande. Vidare finns det få stöd som är anpassade efter företag inom kvinnodominerade, relativt nya branscher, som t.ex. vård- och omsorg. Patent och vikten av nätverk Deltagarna menade att det är svårt och dyrt för små företag att ta patent. Patentregelverket är anpassat efter tekniska innovationer och frågan om patent vad gäller tjänsteonnovationer branscher där många kvinnor verkar är svårhanterlig. Kvinnor har ofta inte samma nätverk som män, något som är viktigt då nätverk i större utsträckning åstadkommer innovationer. Uppfinnarföreningen har ett nätverk för kvinnor, s.k. mentorsringar. I nätverket får kvinnor chansen att utveckla idéer tillsammans och synliggörs därmed för varandra. Det har visat sig vara svårt att anstifta
7 7 (15) offentliga stöd för nätverk i form av nätverksutlysningar varför stöden i stor utsträckning riktas till företag med tydliga ramar och regler. Uppföljning ur ett jämställdhetsperspektiv Det finns förbättringsmöjligheter i uppföljningen av offentligt stöd utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Tillväxtverket ställer idag krav på mätningar utifrån jämställdhet och mångfald. Problem kvarstår dock med att aktörer i stor utsträckning inte är medvetna om varför mätningar enligt dessa variabler är ett krav och hur resultaten ska analyseras. Befintlig statistik skulle i större utsträckning kunna användas som ett strategiskt verktyg. Entreprenörskap och företagande Workshopen inleddes med att Jeaneth Johansson och Malin Malmström från Luleå tekniska Högskola presenterade sin forskning om det företagsfrämjande systemet: Hur går snacket och vem får pengarna?. Johansson och Malmström har undersökt det företagsfrämjande systemet utifrån ett genusperspektiv och främst tittat på en stor offentlig finansiär. Fokus har varit hur ansökningsprocessen går till och hur man resonerar bakom kulisserna när ansökningarna bedöms. Deras forskning visar att kvinnor ofta tillskrivs negativa attribut i bedömningarna, medan män ofta tillskrivs positiva attribut. Exempel: om den sökande var en ung kvinna var hon ung och oerfaren och om den sökande var en ung man var han ung och lovande. De stereotypa föreställningarna om kvinnor och män som finns i det företagsfrämjande systement leder till att finansiärer riskerar att satsa på fel entreprenörer (adverse selection), samt att tillväxtmöjligheterna i kvinnoägda/ledda företag riskeras. Förändra institutionaliserade system För att bryta det könsstereotypa mönstret menar Johansson och Malmström att de institutionaliserade systemen måste förändras. Att endast jobba med det regulativa systemet (allmän jämställdhetspolicy) räcker inte. Utan man måste också arbeta strategiskt med det normativa systemet (specifika riktlinjer för jämställdhet) och det kognitiva systemet (förändra konstruktioner genom synliggörande). Gruppdiskussion Befintligt jämställdhetsarbete Deltagarna diskuterade hur de arbetar med jämställdhet i sina organisationer. Några deltagare har uppföljningssystem för jämställdhet samt regler kring jämställdhet vid införandet av nya satsningar. Alla var vidare överens om att likabehandlingsaspekten är viktig över lag och inte endast när det kommer till kön. Hinder Några deltagare menade att det inte finns tillräckligt med kunskap om jämställdhet och genus i organisationerna och att många inte vet varför de ska jobba med frågan. Det gäller också att ha kunskap om vart
8 8 (15) satsningarna ska läggas för att kunna bedriva ett effektivt jämställdhetsarbete. Utrikes födda kvinnors företagande Ett mål i handlingsplanens kapitel om företagande är att företagsstöden till utrikes födda kvinnor ska öka. Deltagarna diskuterade vilka insatser och arbetssätt som behövs för att uppnå målet. Några deltagare lyfte fram språket som nyckel till det svenska samhället och att SFI är jätteviktigt, men att det å andra sidan ofta är kvinnor som fastnar i SFI. Ett sätt att få in fler utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden är att kvinnor med utländsk bakgrund som har företag anställer utrikes födda kvinnor från samma land, för att på så sätt komma förbi språkhindret. Det är vidare viktigt att se över kommunikationsvägarna för företagsstöden och se till att synas i de sammanhang där målgruppen finns. Att inkludera gruppen tidigt i utformning av erbjudanden samt att lyfta fram goda exempel. Det är också viktigt att förenkla ansökningsförfarande så att fler har möjlighet att söka. Goda exempel och förebilder Ett sätt att arbeta med jämställdhet är att lyfta fram goda exempel för att på så sätt öka intresset för att jobba strategiskt med jämställdhet. Det går att förändra attityder och föreställningar om kön och företagande. Ett sätt att jobba med detta är att bjuda in till seminarier som kopplar samman jämställdhet, företagande och tillväxt. Det är också viktigt att tänka på hur organisationer framställs utåt och att undvika stereotypa bilder av män och kvinnor i informationsmaterial. Kompetensförsörjning Workshopen inleddes med att Sofia B Karlsson presenterade slutrapporten från Karolinska Institutets projekt Spelar Roll 4, om hur stereotypa föreställningar om vad som är kvinnliga och manliga yrken inom vård- och omsorg ser ut och hur de går att förändra för att bredda rekryteringsbasen. Därefter presenterade Tereze Säll och Karina Uddén från Länsstyrelsen en nulägesanalys av kompetensförsörjningen inom vård- och omsorgssektorn i regionen, samt hur fördelningen på kön ser ut inom olika yrken. Vård- och omsorgssektorn är i dagsläget starkt könssegregerad och endast 4 procent män arbetar inom vård- och omsorg. Prognoser visar vidare att det kommer att vara brist på kompetens inom dessa yrken år Passa och passa in - om manlighet, fotboll och utbildningsval Sofia B Karlsson och Karolinska Institutet 2011
9 9 (15) Gruppdiskussion I gruppdiskussionen var deltagarna överens om att det finns en otydlighet kring vilka kunskapskrav som krävs för att arbeta inom vård- och omsorg samt vilka utbildningar som är kopplade till dessa. Det behövs en helhetsbild och mer direkt information om vägar till jobb inom vård- och omsorg. Eventuella insatser för att öka andelen män på utbildningar inom vård- och omsorg diskuterades. Bland annat tyckte flera deltagare att studievägledare och handledare bör beakta jämställdhet och genus i en större utsträckning för att motverka att befästa könsroller på arbetsmarknaden. Ett förslag var att tillsätta en Vårddelegation, som likt Teknikdelegationen skulle ha i uppdrag att undersöka hur könsstereotypa mönster vid val av utbildning kan motverkas. Attraktiviteten för vård och omsorgssektorn diskuterades även och därmed villkor kring praktikplatser. Det finns en problematik i att fler inom vård- och omsorgssektorn är egna företagare, vilket försvårar möjligheten till praktikplatser och även möjligheten att garantera en god genussyn på densamma. Nästa steg Ett nästa seminarie med tema attitydförändring kommer att hållas den 15/ på Länsstyrelsen. Emma Ravald från Polismyndigheten är inbjuden för att berätta om deras arbete med att skapa en mer jämställd rekrytering som inkluderar både män och kvinnor vilken följs av en diskussion om hur detta kan appliceras på vård och omsorgssektorn. Tillvarata kompetensen Workshopen inleddes med att Luiza Jastrzebska från Länsstyrelsen presenterade aktuell statistik om utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i länet. Under seminariet presenterade även Elin Landell, utredare i den s.k. AKKAutredningen 5, rapportens slutsatser. Sammanfattningsvis visar AKKA-utredningen att kvinnors etablering tar längre tid än männens och att det saknas ett samordnat stöd för övriga anhöriginvandrade (ej familjeåterförening). Utredningen visar också att arbetsförmedlingens bemötande får stort utslag för individer samt att det behövs mer utbildningsinsatser för målgruppen utrikes födda kvinnor. Gruppdiskussion Diskriminering på arbetsmarknaden Workshopens deltagare var överens om att det förekommer en strukturell diskriminering på arbetsmarknaden vad gäller kön och etnicitet. 5 Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare (SOU 2012:69)
10 10 (15) Stora skillnader i riket/länet Det finns stora skillnader vad gäller kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i riket och i Stockholms län. Orsakerna bakom detta är bland annat att fler kvinnor arbetar i tjänstesektorn i Stockholm samt att det sker en stor inflyttning till Stockholms län. Vidare är det främst asylsökande flyktingar som kommer till storstäder medan resten av landet tar emot fler familjeanknytningar. För de sistnämnda är det lättare att få tillgång till arbete och introduktion. Etableringsreformen För två år sedan introducerades en ny integrationspolitik. Deltagarna i workshopen resonerade kring reformen och menade bland annat att vid diskussioner om insatser så måste det i högre grad särskiljas om de utrikes födda kvinnorna är nyanlända och ingår i etableringsreformen eller om de bott i Sverige en längre tid och inte ingår i etableringsreformens insatser. Arbetsmarknaden för kvinnor som har invandrat är komplex och mottagandet måste utvecklas. Bland annat bör sfi-undervisning ibland ske på modersmål. Det saknas bra samhällsinformation för dessa kvinnor och språket är en nyckel. Mer individanpassade lösningar Bilden av målgruppen utrikes födda kvinnor måste bli mer mångfacetterad än vad den är idag, alla kvinnor är inte lika och har inte samma förutsättningar och önskemål. Aktiviteterna måste därmed bli mer individanpassade. Det är viktigt att inte stigmatisera gruppen mer. Ett exempel på metod är att jobba med anpassade fokusgrupper och webbaserade enkäter för att låta målgruppen själva komma till tals. Jobbcoacher behöver genuskompetens En studie gjord av Winnet Stockholm visar att de privata aktörer som arbetsförmedlingen upphandlat som jobbcoacher har en bristande kompetens om jämställdhet och genus, vilket skapar problem för utrikes födda kvinnor. På gång Winnet Stockholm ska under året kartlägga arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor. FAMU är ett treårigt samverkansprojekt som drivs av Stockholms stad för långtidsarbetslösa vid Järvafältet som haft uppehållstillstånd i Sverige i minst tre år. Just nu är 300 personer inskrivna i projektet, två tredjedelar är kvinnor. Även Huddinge kommun, Haninge kommun och ESF har pågående projekt som riktar sig till utrikes födda kvinnor och sysselsättning.
11 11 (15) Internationell utblick Några deltagare efterlyste fler internationella goda exempel och jämförelser: vilka är länderna med stor andel utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden och vad kan vi lära av dem? Kompetensutveckling och bemötande Det behövs kompetensutveckling, för att skapa ett bättre bemötande av målgruppen. Det är viktigt att inte behandla invandrarkvinnor som en homogen grupp. Istället bör man se till det som individer har gemensamt istället, exempelvis utbildningslängd/nivå eller arbetserfarenhet. Det går också att dela upp målgruppen efter de som ingår i etableringen och de som tillfaller långtidsarbetslösa. Fortsatt arbete i länet Deltagarna diskuterade hur regionens aktörer kan samverka kring handlingsplanen för jämställd tillväxt och målet att utrikes födda kvinnors sysselsättning ska öka. Som ett första steg bör en kartläggning av alla organisationer, projekt och personer som arbetar med målgruppen göras. Det är i nuläget svårt att få en överblick över vilka aktörer i länet som arbetar med frågor som rör utrikes födda kvinnors sysselsättning.
12 12 (15) Resultat från utvärderingsenkäten En utvärderingsenkät skickdes ut till alla som deltagit på Rådslaget. Av ca 65 deltagare svarade 39 personer på enkäten. Nedan presenteras ett urval av de svar som återfinns i enkäten. Majoriteten av respondenterna har angett att deras helhetsintryck av Rådslaget var mycket bra eller bra. Endast en person har uppgett att helhetsintrycket var mindre bra. Diagram 1.
13 13 (15) Av 39 respondenter har 38 angett att Rådslaget gett dem ny kunskap. Diagram 2.
14 14 (15) De allra flesta har angett att de kommer att engagera sig i det fortsatta arbetet med Jämställd tillväxt. Diagram 3. I enkäten fick deltagaran beskriva hur de kommer att engagera sig i det framtida arbetet med Jämställd tillväxt och under vilka former de skulle vilja att samverkan sker. Flera deltagare gillade upplägget med workshops och ville gärna ha flera träffar där länets aktörer kan samverka kring jämställdhet. På vilket sätt vill du engagera dig i arbetet med Jämställd tillväxt? I den grupp jag deltog i och vid nätverk som Länsstyrelsen samordnar, Komma på inplanerade möten, Genom att delta på nästa planerade möte, Arbete i projektform med jämställdhetsintegrering, Genom att jobba konkret
15 15 (15) med frågan i min organisation. samt att utvidga kontakten med övriga parter som jobbar med frågan. Under vilka former skulle du vilja att samverkan kring Jämställd tillväxt sker i framtiden? Arbetsgrupper, Kontinuerliga möten, Gott utbyte i samtalssituationer - tror att god samverkan är beror på olika aktörer som kommer samman, Konferenser, workshops, webben, Liknande diskussionsforum, tyckte det var ett bra upplägg., Fortsatt rådslag och workshop med kunskapsöverföring mellan aktörer i länet., Formen var bra, möjligen skulle själva workshopen kunna styras upp ngt mer för att nå resultat och inte riskera allmän information och erfarenhetsutbyte. Några aktörer såg det som ett tillfälle att arbeta mer med jämställdhet inom ramen för den befintliga verksamheten. Kommer jobba för att lyfta fram jämställdheten inom vår organisations verksamhet, Genom att jobba konkret med frågan i min organisation. samt att utvidga kontakten med övriga partner som jobbar med frågan, Att genom vår organsation fortsätta att arbeta med kvinnor med utländsk bakgrund och deras möjligheter att komma in på den svenska arbetsmarkanden, att ha det perspektivet i mitt arbete Några aktörer lyfte fram möjligheten att arbeta tvärsektoriellt med jämställdhet i det framtida arbetet. Hoppas på fler seminarier av denna karaktär, känns viktigt med kunskapsutbyte över sektorsgränserna, t ex arbetsmarknad-transport, bostad-transport, ur ett jämställdhetsperspektiv., Rådslagets form med ws bra. Dock tror jag att möjlighet att närvara i olika ws/olika områden skulle ge en fördjupad kunskap och kraft i framtiden. Helthetsbild av hur samverkan kring jämställdhet kan ske. En aktör efterfrågade ett ökat internationellt utbyte. Hur ser frågan ut i andra eu-länder, studiebesök skulle vara värt. Ett fåtal respondenter angav att de inte, eller inte visste, om de kommer att engagera sig i det fortsatta arbetet med jämställd tillväxt. De menade dock att de skulle engagera sig i arbetet om det fanns konkreta arbetsuppgifter att utföra. Vad skulle behövas för att du skulle kunna/vilja engagera dig i arbetet med Jämställd tillväxt? Det finns redan som ett perspektiv och i konkret arbete i min kommun och så beror det på vilka konkreta aktiviteter som kommer att genomföras från Länsstyrelsens sida, Möjligheten att göra en förändring, Konkreta relevanta aktiviteter och gemensamma kompetensutvecklingsinsatser för fler i länets kommuner och organisationer.
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020
REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt
Läs merGamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län
Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden
Läs merNy integrationspolitik för ett växande Skellefteå
Ny integrationspolitik för ett växande Skellefteå Inledning Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som
Läs merKARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?
Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker
Läs merSlutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014
Region Blekinge 2014-12-15 Catharina Rosenquist 0455-305029 Slutrapport för affärs- och innovationsutveckling inom programmet Främja kvinnors företagande i Blekinge 2011-2014 Affärs- och innovationsutvecklingsinsatser
Läs merWorkshop äldres psykiska hälsa. 4 februari 2016
Workshop äldres psykiska hälsa 4 februari 2016 Program 08:30 Introduktion 08:45 Föreläsning: Riv 65-årsgränsen och rädda liv vad du med små medel kan göra för att möta äldre med psykisk ohälsa. Susanne
Läs merFeriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merFörsta jobbet. Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel.
Första jobbet Ett starkt Sverige bygger vi tillsammans. Vi pluggar, vi jobbar och vi anstränger oss. Men någonting är på väg att gå riktigt fel. En av sju befinner sig i utanförskap i Sverige. För utrikes
Läs merRådslag om Vår Framtid
Rådslag om Vår Framtid 27 maj 2013 Innehåll Rådslagets utformning...2 Anteckningar...3 Inkluderande förhållningssätt och kultur... 3 Öppna mötesplatser... 4 Sveriges Bästa Skola... 5 Bra Infrastruktur
Läs merGenusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014
Genusanalys av Norrbottens handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2013-2014 Malin Lindberg Forskare vid genus och teknik Luleå tekniska universitet Analysens syfte Hjälp att urskilja vilka aktiviteter
Läs merPraktikrapport. Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15
Praktikrapport Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning - VT15 Namn: Utbildning: Joanna Isaksson Kandidatexamen i Socialantropologi (socialantropologi, sociologi, genus) Praktikplats:
Läs merLiberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram
Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.
Läs merPrognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014
2014-03-27 1 (9) Lärande och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014 Varje sommar anordnar kommuner och landsting feriejobb för ungdomar, syftet är dels
Läs merTALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI
VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och
Läs merTILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB
TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det
Läs merBoPM Boendeplanering
Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand
Läs merNäringslivsstrategi för Nynäshamns kommun
Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN
HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLD TILLVÄXT I UPPSALA LÄN Illustrationer: Helena Holmquist, Häppi Design Formgivning: Cecilia Eriksson, Cerif Tryck: KPH Trycksaksbolaget INNEHÅLL 1. Uppdraget 04 2. Frågan är
Läs mermiljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad
Huddingetrainee: miljö och samhällsbyggnad Till dig som ska börja ditt sista år på en utbildning inom miljö eller samhällsbyggnad Ska skriva ett examensjobb och har inget emot att få betalt för det Vill
Läs merMöjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans
Möjligheternas Sotenäs bygger vi tillsammans Vår ideologi Arbete och välfärd genom Demokrati Solidaritet och Rättvisa Vi gör förbättringar och satsar framåt under de kommande fyra åren Britt Wall kommunalrådskandidat
Läs merEnsamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd. Östersund 21 maj 2014
Ensamkommande barn - Lokalt och regionalt utvecklingsstöd Östersund 21 maj 2014 Vilka utmaningar står kommunerna och landstingen inför? Hög inströmning av barn svårt att planera Utvidgade möjligheter till
Läs merKRAFTSAMLING 2011-2015
KRAFTSAMLING 2011-2015 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilderna är Tillväxtrådets sammanfattning av Kraftsamlings rundabordssamtal. KRAFTSAMLING Befolkningsökning är grunden för tillväxt
Läs merAlla vinner på en jämställd arbetsmarknad. Rapport, Almedalen 2013-07-03
Alla vinner på en jämställd arbetsmarknad Rapport, Almedalen 2013-07-03 1. Inledning... 2 2. Alla vinner på en mer jämställd arbetsmarknad... 3 3. Mer jämställd arbetsmarknad stor möjlighet även för andra
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merMINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30
Landstingets ledningsstab D A T U M D I A R I E N R Handläggare: Katarina Gustafson 2013-11-26 LS-LED12-358 MINNESANTECKNINGAR Sörmlands Folkhälsonätverk Datum: 19 november 2013 Tid: 9.00 15.30 Plats:
Läs merProjekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör
Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör Innehåll Bakgrund Syfte Metod och urval Resultat Kännedom Attityder till projektet Kontakter med Trafikverket Information Om Trafikverket Bakgrundsdata
Läs merUtvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland.
2011-11-21 Eva Olsson Landsbygdsenheten 031-60 59 82 eva.olsson@lansstyrelsen.se Utvärdering av landsbygdsstöd till häst-, turist- och livsmedelsföretag i Västra Götaland. SAMMANFATTNING. Omsättningen
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merSverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län
Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.
Läs merSammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).
Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merLUP för Motala kommun 2015 till 2018
LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens
Läs merGESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merSödertörnskonferensen den 14 januari 2010
Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merInte(GR)erad bostadsplanering
Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre Workshop kring goda och attraktiva boendemiljöer för äldre 8 september 2011, Aschebergska Eken, Lillhagsparken 1 Ett gott och attraktivt boende för äldre
Läs merRegional bedömning av behovet av nya bostäder
YTTRANDE 1 (5) Enheten för bostadsfrågor Stockholms läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering Box 22550 104 22 Stockholm Regional bedömning av behovet av nya bostäder (S2012/4203/PBB) Sammanfattning
Läs merStrategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor
Läs merRapport2013:2 Jämställd tillväxt i Stockholms län. Adress
Länsstyrelsen arbetar för att länet ska vara en globalt ledande och attraktiv tillväxtregion med jämställda livsvillkor för kvinnor och män och en hållbar utveckling som bevarar goda levnadsförhållanden
Läs merMin väg till framtiden. Att arbeta med process i grupper
Min väg till framtiden Att arbeta med process i grupper Projektet Gävleborg har en arbetsmarknad som är starkt könsuppdelad med en kombination av låg- och högutbildade ungdomar. Oavsett utbildningsnivå
Läs merDEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun
DEN NYA ADMINISTRATÖREN Ett ESF-finansierat kompetensutvecklingsprojekt mellan Tranemo kommun och Orust kommun Kompetens Delaktighet Engagemang Bemötande Trygghet 1 Innehåll Bakgrund 3 Syfte 4 Mål och
Läs merAnsökan från Transfer om anslag till utveckling av verksamheten i Uppsala län
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Andreas Christoffersson 2014-03-24 UAN-2014-0184 Rev. 2014-04-02 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Ansökan från Transfer
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs merLagar och regler för regionalt utvecklingsansvar
SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merDokumentation Jobbregionen seminarium tre
Dokumentation Jobbregionen seminarium tre Falun 14 januari 2015 Nedan följer en sammanställning av de synpunkter som kom in gällande viktiga frågor för kommande träff, samt av de reflektioner deltagarna
Läs merEn rapport om villkor för bemannings anställda
www.svensktnaringsliv.se maj 2013 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Är framtiden vår? En rapport om villkor för bemannings anställda på en Kartläggning bland Linné studenter i Kalmar
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merIngå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD)
Utlåtande 2016:25 RI (Dnr 106-867/2015) Ingå vänortsavtal med städer i Rumänien Motion (2015:28) av Erik Slottner och Sofia Modigh (båda KD) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merSammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007
Bilaga 5 Sammanställning av enkät utförd i projektet Hela Sverige gör jämt 2007 Totalt utskick till 23 Länsbygderåd Svar från 20 Länsbygderåd, varav 2 svar från två av Länsbygderåden. Motiveringar och
Läs merRemiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-09-04 Bygg- och miljönämnden Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Framkomlighetsprogram för Storstockholm (TRV2014/24179) KS/2015:118
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merHALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. en avstämning från Moderaterna
HALVTID I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING en avstämning från Moderaterna FÖRORD Tack vare att så många röstade på Alliansen i landstingsvalet 2010 har vården och kollektivtrafiken blivit bättre och tryggare.
Läs merPedagogik för jämställd IT. 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det?
Pedagogik för jämställd IT 5% av Sveriges nya civilingenjörer inom datateknik är kvinnor. Har vi råd med det? Sammanfattning Gymnasiets program med inriktning mot data attraherar få unga kvinnor. I arbetslivet
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merFöljeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014. Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund
! Följeutvärdering av projekt Arbetskraftskoordinator Nov 2012 Mars 2014 Jane Magnusson, följeutvärderare, SERUS, Östersund Hur har utvärderingen genomförts? n Djupintervjuer med projektdeltagare 13 deltagande
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merInriktning av folkhälsoarbetet 2011
PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar
Läs merHearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp)
PM 2010: RVII (Dnr 331-2768/2008) Hearing om hur Stockholm kan arbeta för att minska ungas utanförskap Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande
Läs merPersonal- och arbetsgivarutskottet
Personal- och arbetsgivarutskottet Marie Härstedt Personalstrateg 4-675 3 46 Marie.Harstedt@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 22--27 Dnr 692 (4) Personal- och arbetsgivarutskottet Studentmedarbetare i Region
Läs merJönköpings län. In business Nätverk för kvinnliga företagare
Jönköpings län Här ser du affärs- och innovationsutvecklings i Jönköpings län som drivs inom delprogrammet 1:1, Främja kvinnors företagande 2007 2009. Sammanställningen omfattar inrapporterade fram till
Läs merRAPPORT. Datum 2015-05-21. Bilaga 1
RAPPORT 1(5) Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Aguilar, 0225-34162 ylva.aguilar@hedemora.se Bilaga 1 Kommunkoncernens uppföljning 2015 av arbetet med handlingsplanen till CEMR, Den Europeiska deklarationen
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merKS Ärende 5. Löpnummer i Politikerrummet: 9. Från etablering till anställning
KS Ärende 5 Löpnummer i Politikerrummet: 9 Från etablering till anställning Tjänsteskrivelse 1 (7) 2013-10-25 SN 2013.0132 KS 2013.0330 Handläggare: Unni Johansson Kommunstyrelsen Från etablering till
Läs merHandling för tillväxt... 2
Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4
Läs merJanssen Nyhetsbrev. Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient?
Janssen Nyhetsbrev Helhetslösningar eller kortsiktiga insatser Hur bemöter vi framtidens patient? Förord Under årets Almedalsvecka var Janssen självklart på plats. Vi anordnade två populära seminarier
Läs merKartläggning av befintliga verksamheter
Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta
Läs merbil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2
bil 1 LÄNSSTYRELSERNA Ögonblicksbild av etableringsreformen juni 2011 Rapport 2 1. Uppdrag och arbetssätt Regeringen uppdrog den 25 november 2010 (IJ 2010/2001/IU) till länsstyrelserna att, inom ramen
Läs merKvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost
Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning
Läs merPraktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län
Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms
Läs merStrategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs mer90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016. Nästan samtliga kommuner erbjuder feriejobb/feriepraktik
2016-03-30 1 (6) Utbildning och Arbetsmarknad Tor Hatlevoll 90 000 feriejobb i kommuner och landsting/regioner sommaren 2016 Kommunerna och landstingen/regionerna planerar att erbjuda 90 000 ungdomar en
Läs merJämställdhet gör skillnad
Jämställdhet gör skillnad Handlingsplan för jämställd regional tillväxt i Västra Götaland 2012-2014 Dnr RUN 610-839-12 1 (11) Innehåll Sid 1. Bakgrund...3 2. Varför jämställdhet?...3 3. Nationella och
Läs merSTRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun
STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,
Läs merAtt vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020.
Att vilja. Det här är Väster norrlands regionala utvecklingsstrategi för 2020. Tillsammans. Ju fler som drar åt samma håll, desto större är chansen att lyckas. Så enkel är den grundläggande idén bakom
Läs merSammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten
Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med
Läs merHur vi arbetat med jämställdhet under den aktuella perioden
Lägesrapport genomförande Projektnamn: HP5 Diarienummer: 2010-3020010 Period: September 1. Verksamhet i projektet Aktiviteter som genomförts under den aktuella perioden Här är det full fart, under september
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merSocialförvaltningen och Samhällsbyggnadsförvaltningen 2016-04-14, 14:30. Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd
1 [11] Frågor och svar Mottagande av nyanlända vuxna personer med uppehållstillstånd Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se) eller flyktingsamordnare
Läs merDetta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.
Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett
Läs merJämställt bemötande i Mölndals stad
Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande
Läs mer6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.
Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en
Läs merhär tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också.
här tänds hoppet ömsesidig vinst. Praktikanten Jonas Nshimiyimana och Fyrljusets vd Lena Karlsson utbyter erfarenheter. Många skratt blir det också. 26 AKADEMIKERN xxx 04 Jonas Nshimiyimana hade lagt ner
Läs merSverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring
PM 2015:146 RI (Dnr 111-1146/2015) Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 1 oktober 2015 Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merSAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV
VARFÖR samverkan? Idag kan vi vittna om en relativt hög ungdomsarbetslöshet i åldrarna 18-25 år. Vi har en stor andel elever som inte fullföljer sina gymnasiestudier eller går ut med ett fullständigt gymnasiebetyg.
Läs merNäringslivsprogram 2014-2015
Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna
Läs merEn vision med övergripande mål för Kiruna kommun
Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden
Läs merUtbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977
Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt
Läs merHandledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
Läs merI detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.
Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka
Läs merPartnerskap för jämställdhet. i Gävleborgs län
Partnerskap för jämställdhet i Gävleborgs län Partnerskap för jämställdhet i Gävleborg är ett samarbetsråd för att öka integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i det regionala utvecklingsarbetet. För
Läs merSäkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!
Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens
Läs mer