Människans beroende av vatten för mat och andra ekosystemtjänster. Line Gordon, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människans beroende av vatten för mat och andra ekosystemtjänster. Line Gordon, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University"

Transkript

1 Människans beroende av vatten för mat och andra ekosystemtjänster Line Gordon, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University

2

3 Makanya avrinningsområde, Tanzania

4 Alla äldre säger att det blir torrare - stämmer det? Enfors & Gordon 2007

5 Liknande trend över hela Afrika söder om Sahara Enfors et al. manuscript

6 Denna typ av vattenbrist sällan uppmärksammad i global statistik. Ofta glömt den ekologiska dimensionen av vattenresurser 1. Vad är vattenresurser och vattenbrist? Det osynliga gröna vattnet. 2. Jordbruket och globala förändringar i vattnets kretslopp 3. Risk för abrupta förändringar för matproduktion och natur 4. Lösningar för framtiden

7 Vatten som en vara förlust av vatten returflöde bevattning Vattenflöde Tillgänglig mängd vatten industri samhälle hushåll? natur

8 Vatten - biosfärens blodomlopp Atmosfär atmosphere Biosfären Landekosystem Hav Floder/ grundvatte n

9 Vatten har många värden T.ex. Hälsa Produktion - industriell och biologisk Turism Arkitektur Religion inom många sektorer Ingenjörer Ekologer Stadsplanerare Jordbruk och många fler

10 Vi bor ju på en blå planet? En salt planet Total mängd söt- och saltvatten globalt

11 Skilj på uttag av vatten och konsumtion av vatten Vattenanvändning av olika sektorer har ökat mer än 3ggr så snabbt som befolkningsökningen Jordbruk Hushåll Industrier Reservoarer

12 Vattenstress index (mängd invånare per flödesenhet) Vörösmarty et al. 2001

13 Olika typer av vattenbrist A. Demografisk vattenbrist B. Ariditet C. Risk för torrperioder D. Markförstöring

14 B. Ariditet

15 Världens torrområden sammanfaller med var folk är undernärda B. Ariditet 41% av världens markyta, 20-30% utarmat Rockström et al. 2007

16 C. Torrperioder Mellan- och inom-års variationerna kan vara enorma Det finns ingen normal nederbörd i tropikerna Enfors & Gordon 2007

17 Infiltration och vattenhållande förmåga påverkas D. Markförstöring

18 A. Demografisk vattenbrist (påverkas av befolkningstillväxt, teknik etc...) Synligt B. Ariditet Osynligt (naturligt förekommande, kan eskaleras av klimatförändringar) C. Risk för torrperioder (naturligt förekommande, kan eskaleras av klimatförändringar) D. Markförstöring (påverkas av markanvändning)

19 Grönt vatten är vattenflödet genom jorden, via växter, till atmosfären Falkenmark, FAO 1996

20 Jordbruk och globala förändringar av vattenflöden Markanvändning Vattenanvändning Näringsämnen Gordon et al Foley et al. 2005

21 Det mesta av världens jordbruk är regnförsörjt (grönt vatten) Mängd jordbruk som är bevattnat (blått) och regnförsörjt (grönt) Jachner et al. submitted

22 Hur mycket vatten drack Du i går kväll?

23 Mat (kg) Vatten (liter) Majs 450 Mjölk 900 Vete 1200 Ris 2700 Ost 5000 Nötkött flaska öl (33cl) Drygt 200 liter vatten Varierar väldigt med klimatförhållanden, bevattningssystem, jordmånen, etc.

24 VATTENBEHOV FÖR MATPRODUKTION Kontinent Dagens diet (l/cap) Acceptabel Diet SubSaharan Afrika Asien* 2250 Europa* 4450 *utom fd. Sovietunionen År 2030 kommer det att krävas ytterligare drygt 60% mer vatten för matproduktionen till en ökande världsbefolkning eller lika mycket som dagens totala blåvattenanvändning VART TAS DETTA IFRÅN? Bevattning, förbättrad effektivitet, markanvändningsförändringar Rockström et al & 2007

25 Vad odlar vi? MAT Mat Monfreda et al. 2008

26 FODER Foder Monfreda et al. 2008

27 Virtuellt vatten: det vatten som behövs i produktionen av en viss vara Ofta använt mått i global handel Exempel från Japan Taikan Oki

28 Vattenanvändning källa till konflikter mellan jordbruksproduktion och andra ekosystemtjänster Jordbruk Andra ekosystemtjänster Mat Bioenergi Timmer Fibrer Pollinering Klimatreglering Minskning av översvämningar Ekoturism

29 Hur påverkas vattenresurser av jordbruksförändringar?

30 Några generella förändringar Minskad vatten mängd nedströms Vattenreglering i våtmarker Vattenkvalitet Grundvatten nivå

31 Försaltning i Australien Det har varit stora markanvändningsförändringar i Australien

32

33 Förändring av vattenflöden i Australien 1780 (ljusgrön) (mörkgrönt) (km 3 /yr) Nederbörd 3390* Grönvattenförändring = 350 Vattenuttag 20** Världens torraste bebodda kontinent... Blåvattenförändring 360* * From L vovich 1979 ** from AATSE 1999 Gordon et al. 2003

34

35 Identifierade abrupta förändringar relaterat till jordbruk & vatten Skog>savann Våt savann -> torr savann Monsun Molnskogar Försaltning Förbuskning Jordstruktur Övergödning Döda bottnar Förändring av floders position Gordon, et al. 2008

36 Övergödning av sjöar

37 Döda bottnar globalt Diaz and Rosenberg 2008

38 Atmosfärsförändringar Förändring genom avskogning (-30 km3/yr) och bevattning (+260 km3/yr) Gordon et al. 2005

39 Resilience to changes in moisture recycling from rapid land cover change Identification of sensitive areas Karlberg and Rockström Collaboration SRC, PIK, Delft University fo Technology, ANU

40 Map shows amount of precipitation of terrestrial origin Van der Ent et al. 2010, in press WRR

41 Olika tids- och rumsskalor (Gordon, Peterson, Bennett 2008) rumsskala

42 What to do about trade-offs among food and other ecosystem services? 1. Improve management practices and efficiency on agricultural lands 2. Improve governance across river basins (of upstream food production and downstream aquatic systems) 3. Look for synergies by managing for multifucntionality Gordon et al. 2010

43 Torrområden i världen Alla typer av regimskiften kan ske här (Rockstrom & et al. 2007) Låg välfärd, låg BNP, snabb växande befolkning, marginaliserade

44 Fattigdomsfälla i Afrikas torrområden?

45 Två torrperioder följde på varandra Många hushåll gör slut på sina resurser Lokala ekosystemtjänster är viktiga när skördar slår fel Enfors and Gordon, 2008

46 Lokala ekosystemtjänster viktiga vid torrperioder

47 Men är världens torrområden torra??

48 Plöjningsfritt jordbruk Småskaliga tekniker Droppbevattning Brygga torrperioder Maximera infiltration och vattenhållande förmåga Water harvesting

49 Enkla, billliga tekniker tillgvängliga för bönderna En ny trippelgrön revolution??

50 Water harvesting för att överbrygga torrperioder: Resultat från fältarbete i Kenya & Burkina Faso Källor: Fox, 2003, Barron, 2004

51 350 grain yield (as % of harvested control yield) SI SI+F farmers long term SI SI+Low F Toguo (BF) Mwala (KEN) Tougo (BF) Mwala (Ke) Kontroll Delbevattning Delbev + näring En LITEN mängd vatten (ca 70 mm/säsong) ger stor effekt Källor: Fox, 2003, Barron, 2004

52 Enfors et al., 2010 Resultaten varierar från år till år M05 a (kg ha -1 ) V05/06 (kg ha -1 ) M06 (kg ha -1 ) V06/07 (kg ha -1 ) M07 b (kg ha -1 ) V07/08 c (kg ha -1 ) Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. C CM R RM * * 10572** Prob. for no effect NA NA The highest rainfall year was the only season with significant effect, bad seasons are still bad; i.e. doesn t stabilize yields 2. Shift focus: not reduce risks, but take advantage of opportunities

53 Människor tenderar att övervärdera teknologisk förändring och undervärdera social förändring samt nya innovationer Miracles You ll See In The Next Fifty Years By Waldemar Kaempffert; Science Editor, The New York Times Popular Mechanics

54 Förändringens drivkrafter Betydelse 1. Tillgång till jordbrukstekniker 2. Hälsa (inkl. HIV/AIDS) 3. Ledarskap 4. Tillgång till högre utbildning 5. Arbetsvilkor och familjevärden 6. Nationell ekonomi 7. Infrastruktur 8. Marknad för jordbruksprodukter 9. Deltagardriven utveckling 10. Klimat 11. Informell utbildning Rätt säker framtid Osäker framtid

55 Agricultural advance Community Cohesion Managing on the margins Industrialization

56 Teknikerna värdefulla i alla scenarios, men typen av tekniker och samarbetspartners lokalt varierar Bestäm om man skall ta tillvara på möjligheter eller undvika risker Bygg kapacitet för lokal innovation för att göra robusta investeringar Analysera vilken påverkan det har på systemnivå för att förstå långtida effekter

57 Sammanfattning: 1. Vatten är inte enbart en vara - det är hela biosfärens blodomlopp 2. Markanvändning är också vattenanvändning! 3. Synliggör det gröna vattnet för att tydliggöra problem - och lösningar! 4. Viktigt att adressera hela problemkomplex samtidigt; klimat, mat, fattigdom, vatten, natur 5. Lösningar bör vara robusta för att klara alternativa framtider

58 Tack till: Elin Enfors, doktorand i Systemekologi Azote images Formas och Sida Mer information:

59 Hur mycket vatten får man in i en öl? Hjälper det att vi i Sverige sparar vatten t.ex. när vi duschar? Varför kan man inte lösa vattenbristen i Afrika genom att frakta isberg från Antarktis? Om vi hittade vatten på månen skulle det kunna lösa världens vattenproblem? Hur kommer det sig att vissa områden är torrare än Sverige trots att det regnar mer där? Kan regn vara skattepliktigt?

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk

Läs mer

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,

Läs mer

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB

Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt

Läs mer

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap

Svensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

JORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING

JORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING JORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING Mot ökad samstämmighet En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land JORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING Mot ökad samstämmighet INNEHÅLL FÖRORD...

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden

Läs mer

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

Miljömålsdagarna 2015 Örebro Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären

Läs mer

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre. Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina

Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%

Läs mer

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling

Läs mer

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK

KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK SIDA 1 STRUKTUR SIDA 2 Andel lantbrukare under 34 år SIDA 3 Andel lantbrukare över 60 år SIDA 4 Antal Mjölkkor SIDA 6 Antal slaktgris SIDA 7 Antal får SIDA 8

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Hur äter vi hållbart?

Hur äter vi hållbart? Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till

Läs mer

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla

UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer

Läs mer

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och

Läs mer

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES

STADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS

Läs mer

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel

CHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade

Läs mer

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB

Läs mer

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?

Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,

Läs mer

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång

Läs mer

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström

Läs mer

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Läs mer

Värderingar om den hållbara maten

Värderingar om den hållbara maten Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/

Läs mer

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:

3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11

Jämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 Jämställd vård Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 En god hälsa och en vård på lika villkor till hela befolkningen God vård innebär att vården är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik

Läs mer

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala

Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Närodlat, härodlat eller därodlat?

Närodlat, härodlat eller därodlat? Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,

Läs mer

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen

Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd

Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?

Läs mer

Vatten i Världen. -och kopplingen till svensk konsumtion. Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI

Vatten i Världen. -och kopplingen till svensk konsumtion. Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI Vatten i Världen -och kopplingen till svensk konsumtion Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI Dagens situation 0,9 miljarder människor (14%) av jordens befolkning har inte tillgång

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare

Läs mer

ATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande

Huvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande tillägnad den avlidne nobelpristagaren Norman Borlaug ISAAAs meddelande 41är den fjortonde återkommande årliga översikten av författaren över

Läs mer

Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya

Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya WAiK är en demokratiskt, politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att förse människor i Nyanza provinsen

Läs mer

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050

Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Livsmedelsforum Göteborg Oktober 2018 Line Gordon, Docent Chef, Stockholm Resilience Centre Board of Directors EAT Foundation Människans 10

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys

Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys Dokumentation från 9 mars 2015 Bakgrund Enligt konkurrenskraftsutredningen om jordbruks- och trädgårdsnäringens framtida konkurrenskraft

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

BEFOLKNINGSFÖRDELNING BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra

Läs mer

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer

Läs mer

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB

RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT

Läs mer

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER

LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

Klimatanpassning bland stora företag

Klimatanpassning bland stora företag Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Framtidens lantbruk i Skåne

Framtidens lantbruk i Skåne Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Biodrivmedel eller mat, eller både och?

Biodrivmedel eller mat, eller både och? Biodrivmedel eller mat, eller både och? Miljöchefsmötet 19 mars 2010, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige 1970-2006 Bioenergy use 1970-2005

Läs mer

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?

Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014 Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4%

Läs mer

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama

Automation - nu och framåt. Thomas Lezama Automation - nu och framåt Thomas Lezama Agenda Globala trender och Industrie 4.0 och dess betydelse för Volvo Utmaningar och möjligheter 2 2015-12-03 Globala trender som påverkar automationen hos Source:

Läs mer

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar

Läs mer

Artur.Granstedt@jdb.se 31

Artur.Granstedt@jdb.se 31 Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga

Läs mer

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013

Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i

Läs mer

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25

Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar

Läs mer

"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?

Foodshed. Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? "Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån

Läs mer

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013

Minutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013 Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Tid: Tisdagen den 14 maj 2013 Plats: VLH30 1 Besöksmöte Projekt: Avfallsprojektet i Sierra Leone, projekt nr 270 VUH har sponsrat med ett bidrag om 50 000 sek. Godkänt på styrelsemöte

Läs mer

Rör inte vår åkerjord

Rör inte vår åkerjord Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation

Läs mer

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv

Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin

Mejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer