Människans beroende av vatten för mat och andra ekosystemtjänster. Line Gordon, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University
|
|
- Camilla Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Människans beroende av vatten för mat och andra ekosystemtjänster Line Gordon, Stockholm Resilience Centre, Stockholm University
2
3 Makanya avrinningsområde, Tanzania
4 Alla äldre säger att det blir torrare - stämmer det? Enfors & Gordon 2007
5 Liknande trend över hela Afrika söder om Sahara Enfors et al. manuscript
6 Denna typ av vattenbrist sällan uppmärksammad i global statistik. Ofta glömt den ekologiska dimensionen av vattenresurser 1. Vad är vattenresurser och vattenbrist? Det osynliga gröna vattnet. 2. Jordbruket och globala förändringar i vattnets kretslopp 3. Risk för abrupta förändringar för matproduktion och natur 4. Lösningar för framtiden
7 Vatten som en vara förlust av vatten returflöde bevattning Vattenflöde Tillgänglig mängd vatten industri samhälle hushåll? natur
8 Vatten - biosfärens blodomlopp Atmosfär atmosphere Biosfären Landekosystem Hav Floder/ grundvatte n
9 Vatten har många värden T.ex. Hälsa Produktion - industriell och biologisk Turism Arkitektur Religion inom många sektorer Ingenjörer Ekologer Stadsplanerare Jordbruk och många fler
10 Vi bor ju på en blå planet? En salt planet Total mängd söt- och saltvatten globalt
11 Skilj på uttag av vatten och konsumtion av vatten Vattenanvändning av olika sektorer har ökat mer än 3ggr så snabbt som befolkningsökningen Jordbruk Hushåll Industrier Reservoarer
12 Vattenstress index (mängd invånare per flödesenhet) Vörösmarty et al. 2001
13 Olika typer av vattenbrist A. Demografisk vattenbrist B. Ariditet C. Risk för torrperioder D. Markförstöring
14 B. Ariditet
15 Världens torrområden sammanfaller med var folk är undernärda B. Ariditet 41% av världens markyta, 20-30% utarmat Rockström et al. 2007
16 C. Torrperioder Mellan- och inom-års variationerna kan vara enorma Det finns ingen normal nederbörd i tropikerna Enfors & Gordon 2007
17 Infiltration och vattenhållande förmåga påverkas D. Markförstöring
18 A. Demografisk vattenbrist (påverkas av befolkningstillväxt, teknik etc...) Synligt B. Ariditet Osynligt (naturligt förekommande, kan eskaleras av klimatförändringar) C. Risk för torrperioder (naturligt förekommande, kan eskaleras av klimatförändringar) D. Markförstöring (påverkas av markanvändning)
19 Grönt vatten är vattenflödet genom jorden, via växter, till atmosfären Falkenmark, FAO 1996
20 Jordbruk och globala förändringar av vattenflöden Markanvändning Vattenanvändning Näringsämnen Gordon et al Foley et al. 2005
21 Det mesta av världens jordbruk är regnförsörjt (grönt vatten) Mängd jordbruk som är bevattnat (blått) och regnförsörjt (grönt) Jachner et al. submitted
22 Hur mycket vatten drack Du i går kväll?
23 Mat (kg) Vatten (liter) Majs 450 Mjölk 900 Vete 1200 Ris 2700 Ost 5000 Nötkött flaska öl (33cl) Drygt 200 liter vatten Varierar väldigt med klimatförhållanden, bevattningssystem, jordmånen, etc.
24 VATTENBEHOV FÖR MATPRODUKTION Kontinent Dagens diet (l/cap) Acceptabel Diet SubSaharan Afrika Asien* 2250 Europa* 4450 *utom fd. Sovietunionen År 2030 kommer det att krävas ytterligare drygt 60% mer vatten för matproduktionen till en ökande världsbefolkning eller lika mycket som dagens totala blåvattenanvändning VART TAS DETTA IFRÅN? Bevattning, förbättrad effektivitet, markanvändningsförändringar Rockström et al & 2007
25 Vad odlar vi? MAT Mat Monfreda et al. 2008
26 FODER Foder Monfreda et al. 2008
27 Virtuellt vatten: det vatten som behövs i produktionen av en viss vara Ofta använt mått i global handel Exempel från Japan Taikan Oki
28 Vattenanvändning källa till konflikter mellan jordbruksproduktion och andra ekosystemtjänster Jordbruk Andra ekosystemtjänster Mat Bioenergi Timmer Fibrer Pollinering Klimatreglering Minskning av översvämningar Ekoturism
29 Hur påverkas vattenresurser av jordbruksförändringar?
30 Några generella förändringar Minskad vatten mängd nedströms Vattenreglering i våtmarker Vattenkvalitet Grundvatten nivå
31 Försaltning i Australien Det har varit stora markanvändningsförändringar i Australien
32
33 Förändring av vattenflöden i Australien 1780 (ljusgrön) (mörkgrönt) (km 3 /yr) Nederbörd 3390* Grönvattenförändring = 350 Vattenuttag 20** Världens torraste bebodda kontinent... Blåvattenförändring 360* * From L vovich 1979 ** from AATSE 1999 Gordon et al. 2003
34
35 Identifierade abrupta förändringar relaterat till jordbruk & vatten Skog>savann Våt savann -> torr savann Monsun Molnskogar Försaltning Förbuskning Jordstruktur Övergödning Döda bottnar Förändring av floders position Gordon, et al. 2008
36 Övergödning av sjöar
37 Döda bottnar globalt Diaz and Rosenberg 2008
38 Atmosfärsförändringar Förändring genom avskogning (-30 km3/yr) och bevattning (+260 km3/yr) Gordon et al. 2005
39 Resilience to changes in moisture recycling from rapid land cover change Identification of sensitive areas Karlberg and Rockström Collaboration SRC, PIK, Delft University fo Technology, ANU
40 Map shows amount of precipitation of terrestrial origin Van der Ent et al. 2010, in press WRR
41 Olika tids- och rumsskalor (Gordon, Peterson, Bennett 2008) rumsskala
42 What to do about trade-offs among food and other ecosystem services? 1. Improve management practices and efficiency on agricultural lands 2. Improve governance across river basins (of upstream food production and downstream aquatic systems) 3. Look for synergies by managing for multifucntionality Gordon et al. 2010
43 Torrområden i världen Alla typer av regimskiften kan ske här (Rockstrom & et al. 2007) Låg välfärd, låg BNP, snabb växande befolkning, marginaliserade
44 Fattigdomsfälla i Afrikas torrområden?
45 Två torrperioder följde på varandra Många hushåll gör slut på sina resurser Lokala ekosystemtjänster är viktiga när skördar slår fel Enfors and Gordon, 2008
46 Lokala ekosystemtjänster viktiga vid torrperioder
47 Men är världens torrområden torra??
48 Plöjningsfritt jordbruk Småskaliga tekniker Droppbevattning Brygga torrperioder Maximera infiltration och vattenhållande förmåga Water harvesting
49 Enkla, billliga tekniker tillgvängliga för bönderna En ny trippelgrön revolution??
50 Water harvesting för att överbrygga torrperioder: Resultat från fältarbete i Kenya & Burkina Faso Källor: Fox, 2003, Barron, 2004
51 350 grain yield (as % of harvested control yield) SI SI+F farmers long term SI SI+Low F Toguo (BF) Mwala (KEN) Tougo (BF) Mwala (Ke) Kontroll Delbevattning Delbev + näring En LITEN mängd vatten (ca 70 mm/säsong) ger stor effekt Källor: Fox, 2003, Barron, 2004
52 Enfors et al., 2010 Resultaten varierar från år till år M05 a (kg ha -1 ) V05/06 (kg ha -1 ) M06 (kg ha -1 ) V06/07 (kg ha -1 ) M07 b (kg ha -1 ) V07/08 c (kg ha -1 ) Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. Grain Biom. C CM R RM * * 10572** Prob. for no effect NA NA The highest rainfall year was the only season with significant effect, bad seasons are still bad; i.e. doesn t stabilize yields 2. Shift focus: not reduce risks, but take advantage of opportunities
53 Människor tenderar att övervärdera teknologisk förändring och undervärdera social förändring samt nya innovationer Miracles You ll See In The Next Fifty Years By Waldemar Kaempffert; Science Editor, The New York Times Popular Mechanics
54 Förändringens drivkrafter Betydelse 1. Tillgång till jordbrukstekniker 2. Hälsa (inkl. HIV/AIDS) 3. Ledarskap 4. Tillgång till högre utbildning 5. Arbetsvilkor och familjevärden 6. Nationell ekonomi 7. Infrastruktur 8. Marknad för jordbruksprodukter 9. Deltagardriven utveckling 10. Klimat 11. Informell utbildning Rätt säker framtid Osäker framtid
55 Agricultural advance Community Cohesion Managing on the margins Industrialization
56 Teknikerna värdefulla i alla scenarios, men typen av tekniker och samarbetspartners lokalt varierar Bestäm om man skall ta tillvara på möjligheter eller undvika risker Bygg kapacitet för lokal innovation för att göra robusta investeringar Analysera vilken påverkan det har på systemnivå för att förstå långtida effekter
57 Sammanfattning: 1. Vatten är inte enbart en vara - det är hela biosfärens blodomlopp 2. Markanvändning är också vattenanvändning! 3. Synliggör det gröna vattnet för att tydliggöra problem - och lösningar! 4. Viktigt att adressera hela problemkomplex samtidigt; klimat, mat, fattigdom, vatten, natur 5. Lösningar bör vara robusta för att klara alternativa framtider
58 Tack till: Elin Enfors, doktorand i Systemekologi Azote images Formas och Sida Mer information:
59 Hur mycket vatten får man in i en öl? Hjälper det att vi i Sverige sparar vatten t.ex. när vi duschar? Varför kan man inte lösa vattenbristen i Afrika genom att frakta isberg från Antarktis? Om vi hittade vatten på månen skulle det kunna lösa världens vattenproblem? Hur kommer det sig att vissa områden är torrare än Sverige trots att det regnar mer där? Kan regn vara skattepliktigt?
VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE
VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs merFördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB
Fördjupad klimatanalys en del av vattenförsörjningsplanen för Kalmar län Yvonne Andersson-Sköld COWI AB Bakgrund Enligt de klimatanalyser som gjorts fram till 2100 (dvs perioden 2071-2100) förväntas generellt
Läs merSvensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merJORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING
JORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING Mot ökad samstämmighet En antologi om samexistens och utveckling av jordbruket i u-land och i-land JORDBRUK, HANDEL OCH UTVECKLING Mot ökad samstämmighet INNEHÅLL FÖRORD...
Läs merLägre priser på världsmarknaden framöver
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort
Läs merEtt hållbart jordbruk en fråga om värderingar
Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar Inspel av Christel Cederberg vid seminarie Femtio nyanser av grönt vid KSLA 7 juni 2016 Detta inspel påverkas (bl a) av.. Att jag älskar den svenska landsbygden
Läs merMiljömålsdagarna 2015 Örebro
Miljömålsdagarna 2015 Örebro Generationsmålet och. Globalt 10-årigt ramverk av program för hållbar konsumtion och produktion (10YFP) - nationell implementering Nya globala hållbarhetsmål Gunilla Blomquist,
Läs merEkologiskt fotavtryck
-, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merBefolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.
Befolkningsgeografi Befolkningsgeografi 33 Under 1960- och 1970-talen sågs en stor befolkningsökning som ett hot mot världen. Forskarna såg en fördubblingstakt av världens folk på bara 50 år. Den stora
Läs merVattnets betydelse i samhället
9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från
Läs merYttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Läs merVad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp. Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina
Vad är SMART Mat? Joel Holmdahl - Rikkenstorp.se - fb.com/rikkenstorp Publicerat med tillstånd från Grain/Via Campesina Hur det industriella systemet för mat bidrar till klimatkrisen Mellan 44 % och 57%
Läs merEKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT
EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH ROBUSTA EKOSYSTEM I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT Maria Cosnier 19 maj 2014 Vilka är U&We? 16 konsulter i Stockholm och i Brasilien Catalyst for Good Business - hållbarhetsdriven affärsutveckling
Läs merKONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK
KONKURENSMÖJLIGHET FÖR GOTLÄNDSKT LANTBRUK SIDA 1 STRUKTUR SIDA 2 Andel lantbrukare under 34 år SIDA 3 Andel lantbrukare över 60 år SIDA 4 Antal Mjölkkor SIDA 6 Antal slaktgris SIDA 7 Antal får SIDA 8
Läs merSveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
Läs merÖversikten i sammandrag
OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merUNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING. Hållbar mat för alla
UNDERLAGS- RAPPORT SAMMANFATTNING Hållbar mat för alla GLOBAL WARMING IMAGES / WWF-CANON HÅLLBAR MAT FÖR ALLA Med sina närmare fem miljoner supportrar är WWF en av världens ledande ideella naturvårdsorganisationer
Läs merHur mycket vatten behöver vi till växtodling?
Bevattning i världen Bevattning i Sverige Hur mycket vatten behöver vi till växtodling? Abraham Joel SLU, Institution för mark och miljö Abraham.Joel@slu.se SLU Global Temaledare för klimatanpassning och
Läs merSTADSTRENDER. Framtidens städer INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES
STADSTRENDER INTRO TRENDS THE CITY OF DESIRE DIVERSITY Framtidens städer SUSTAINABLE DEVELOPMENT COLLABORATION THE CITY SOUL SUMMARY SHORT STORIES FROM BIG CITIES EN INTERNATIONELL STUDIE OM FRAMTIDENS
Läs merMånga av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.
Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten. Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. 1-2 I industriländer och i rika familjer i utvecklingsländer använder
Läs merVatten-för värdefullt för att bara användas en gång
Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det
Läs merCHEMICAL KEMIKALIER I MAT. 700 miljoner på ny miljöteknik. Rester i mer än hälften av alla livsmedel
CHEMICAL KEMIKALIER I MAT Rester i mer än hälften av alla livsmedel 700 miljoner på ny miljöteknik Kemikalier i mat Över 77 000 tester av 500 olika typer av livsmedel från hela Europa har gjorts. Dom hittade
Läs merSkog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merVattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö
Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö Ingrid.Wesstrom@slu.se Hydrologi i odlingslandskapet Efter ILRI, 1994 Vattentillgång
Läs merKlimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers
Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers Hur mycket nytt (reaktivt) kväve tål planeten? Humanities safe operational space 3 Rockström
Läs merVad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?
Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Läs merVärderingar om den hållbara maten
Värderingar om den hållbara maten Christel Cederberg Institutionen Energi & Miljö Chalmers Tekniska Högskola Livsmedelsforum 5 okt 2016, Stockholm Debatten om vår mat innehåller många & heta känslor http://www.midweek.com/awaiting-proof-gmos-are-unsafe/
Läs mer3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten:
FramtidsOdling 3 stora diskussionspunkter om vår framtid på planeten: 1. Hur försörja en ökande befolkning 2. Planetens gränser (Planetary boundaries. 3. The great acceleration Göte Bertilsson Inom ramen
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merGrundläggande miljökunskapsutbildning
Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merJämställd vård. Primärvårdsdelegationen 2015-12-11
Jämställd vård Primärvårdsdelegationen 2015-12-11 En god hälsa och en vård på lika villkor till hela befolkningen God vård innebär att vården är kunskapsbaserad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik
Läs merHur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala
Hur kan djurhållningens klimatpåverkan minska? Elin Röös, Postdoc, Institutionen för energi och teknik, SLU, Uppsala Totala miljöpåverkan från livsmedelskonsumtionen/ djurhållning beror på: Antalet människor
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merNärodlat, härodlat eller därodlat?
Närodlat, härodlat eller därodlat? Johanna Björklund, forskare & lärare Måltidsekologiskprogrammet, Örebro universitet johanna.bjorklund@oru.se Måltidsekologprogrammet 180 hp, mångvetenskapligt kandidatprogram,
Läs merBästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen
Bästa vattenbruksmetoderna för Östersjöregionen Utvecklingen av ett hållbart vattenbruk Då produktionen inom jordbruk och fiske inte längre kan öka i samma takt som efterfrågan, erbjuder vattenbruket en
Läs merPerspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi
Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering
Läs merKlimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?
Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och
Läs merSvenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd
Svenska bönder och vatten: Företagsagrara perspektiv på och arbete med - vatten, vattenvård, vattendirektivet och Östersjöns hälsotillstånd Sindre Langaas, Expert/Projektledare Disposition Vad är en bonde?
Läs merVatten i Världen. -och kopplingen till svensk konsumtion. Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI
Vatten i Världen -och kopplingen till svensk konsumtion Anders Berntell Stockholm International Water Institute, SIWI Dagens situation 0,9 miljarder människor (14%) av jordens befolkning har inte tillgång
Läs mer2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.
Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor
Läs merBild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.
Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merDärför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet
Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet
Läs merNaturen till din tjänst
Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål
Läs merTillväxtverkets arbete med regional tillväxt
Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser
Läs merVADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?
VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,
Läs merLantbrukets effekter på Åland 2014
8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin
Läs merHuvudpunkter i Global Status of Commercialized Biotech/GM Crops: 2009. av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande
av Clive James, grundare av ISAAA och styrelsens ordförande tillägnad den avlidne nobelpristagaren Norman Borlaug ISAAAs meddelande 41är den fjortonde återkommande årliga översikten av författaren över
Läs merProjektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya
Projektbeskrivning WAiK Water Action in Kenya WAiK Water Action in Kenya WAiK är en demokratiskt, politiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för att förse människor i Nyanza provinsen
Läs merHur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050
Hur vi kan producera mat inom planetens gränser till år 2050 Livsmedelsforum Göteborg Oktober 2018 Line Gordon, Docent Chef, Stockholm Resilience Centre Board of Directors EAT Foundation Människans 10
Läs merRegional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys
Regional livsmedelsstrategi för Västernorrland: Workshop 1 Omvärldsanalys Dokumentation från 9 mars 2015 Bakgrund Enligt konkurrenskraftsutredningen om jordbruks- och trädgårdsnäringens framtida konkurrenskraft
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merSynliggöra värdet av ekosystemtjänster. Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco
Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Vattendagarna 2014, KRINOVA Kristianstad 25 november Louise Hård af Segerstad, Albaeco Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merBEFOLKNINGSFÖRDELNING
BEFOLKNINGSFÖRDELNING VAD SKA JAG KUNNA? Resonera om orsakerna till och konsekvenserna av befolkningsfördelning i olika delar av världen Alltså: Varför bor människor på vissa platser men inte på andra
Läs merEn kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food
En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food SLU Future Food har en vision om att bidra till att skapa ett hållbart livsmedelssystem Med livsmedelssystemet menas alla processer
Läs merRÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT
Läs merLÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR INNOVATIONS- FÖRMÅGA DELTAGANDE LÄRANDE SOCIAL- EKOLOGISKT MINNE BUFFRING & RESERVER
LÅNGSAMMA VARIABLER & ÅTER- KOPPLINGAR Hur förbereder vi oss för globala förändringar, t.ex. i ekonomin, klimatet eller energitillgång? Vilka är de gradvisa trender i vårt samhälle och i naturen som minskar
Läs merReglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd
Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i
Läs merKlimatanpassning bland stora företag
Klimatanpassning bland stora företag Introduktion till CDP CDP Cities programme Anpassningsstudien Key findings Kostnader Anpassningsstrategier Emma Henningsson, Project manager, CDP Nordic Office Inget
Läs merManus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1
Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.
Läs merNya aktörer på världsmarknaden
Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen
Läs merTeknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.
Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så
Läs merHur ser framtiden ut? Ingrid Öborn
Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merÅkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna
Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige
Läs merFramtidens lantbruk i Skåne
Framtidens lantbruk i Skåne Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Malmöhus Alnarp 2014-03-20 Citat om framtiden Att sia är svårt särskilt om framtiden. Alice Roosevelt Longworth Jag tror att det finns
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs mer13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag
211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller
Läs merEnkla Processer spar energi
Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära
Läs merVA och dagvattenutredning
Teknisk försörjning 1(8) VA och dagvattenutredning Miljö Området ligger vid fjorden Gullmarn som är ett Natura 2000 område, vilket innebär att det klassas som områden med särskilda skydds- och bevarandevärden
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merBiodrivmedel eller mat, eller både och?
Biodrivmedel eller mat, eller både och? Miljöchefsmötet 19 mars 2010, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige 1970-2006 Bioenergy use 1970-2005
Läs merStrategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld?
Strategiska trender i globalt perspektiv 2025: en helt annan värld? 1 Kansliet för strategisk analys Folk och Försvar 10 november 2014 Makroekonomiska trender 2 2000 2013 2025 (p) EU 17,2% Övriga 29,4%
Läs merAutomation - nu och framåt. Thomas Lezama
Automation - nu och framåt Thomas Lezama Agenda Globala trender och Industrie 4.0 och dess betydelse för Volvo Utmaningar och möjligheter 2 2015-12-03 Globala trender som påverkar automationen hos Source:
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merArtur.Granstedt@jdb.se 31
Skulle de nya EU-länderna Estland, Lettland och Polen komma upp till våra näringsämnesförluster så skulle belastningen av kväve och fosfor öka till ännu högre nivåer enligt flera studier. Dagens allvarliga
Läs merTillgänglig turism den snabbast växande marknaden. Lilian Müller Mariehamn, januari 2013
Tillgänglig turism den snabbast växande marknaden Lilian Müller Mariehamn, januari 2013 1 Översikt Tillgänglig turism en växande global trend Faktorer som påverkar Tillgänglighet som kvalitetsfaktor i
Läs merAnteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25
Anteckningar från gruppdiskussionerna under dialogen om regionallivsmedelstrategi 2015-11-25 Vad är det viktigt att en regional livsmedelsstrategi i Uppsala län innehåller? Ta med fokusområden och avgränsningar
Läs mer"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss?
"Foodshed". Varifrån kommer vår mat och hur kommer den till oss? Susanne Johansson, Institutionen för ekologi och växtproduktionslära, SLU, tel: 018-67 14 08, e-post: Susanne.Johansson@evp.slu.se Varifrån
Läs merMinutes of meeting VUH Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Erika Bodehed, BF53910, +46 31-3233161,GC4 14 may 2013
Besöksmöte no 01, 2013 1 (5) Tid: Tisdagen den 14 maj 2013 Plats: VLH30 1 Besöksmöte Projekt: Avfallsprojektet i Sierra Leone, projekt nr 270 VUH har sponsrat med ett bidrag om 50 000 sek. Godkänt på styrelsemöte
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs merÄlvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation
Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation
Läs merRiktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan
Riktade hälsosamtal Hans Lingfors Hälsokurvan Riktade hälsosamtal med stöd av Hälsokurvan Erfarenheter från Skaraborg och Jönköpings län Hans Lingfors, distriktsläkare, med dr Primärvårdens FoU-enhet,
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merPraktikrapport Hungerprojektet
Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:
Läs merBioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv
Jordbruket och klimatet Skövde, 23/1 2013 Bioenergi från jordbruket i ett systemperspektiv Serina Ahlgren Innehåll Översikt bioenergi råvaror och slutprodukter Bioenergianvändning i Sverige Förnybartdirektivet
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merMejeriproduktionens miljöpåverkan. Johanna Berlin
Mejeriproduktionens miljöpåverkan Johanna Berlin Ett industriforskningsinstitut med uppgift att stärka företagens konkurrenskraft Så här arbetar SIK Strategisk forskning Industrigemensamma projekt, nätverk,
Läs merKommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.
Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition
Läs mer