utvärdering av funktionsinriktad musikterapi (FMT) på psykiatrisk klinik

Transkript

1 1 Logotypen 2000:1 FoU-rapport MUSIK SOM TERAPI utvärdering av funktionsinriktad musikterapi (FMT) på psykiatrisk klinik Maj 2000 Per Bülow Elisabeth Anderson FoU-rapport - Psykiatriska klinikens FoU-enhet, Länssjukhuset Ryhov, Jönköpings läns landsting ISSN

2 2 Introduktion och bakgrund Liksom andra terapiformer, komplementär till medicinen, har musikterapin praktiserats under en längre tid i både Europa och i USA. Kliniskt baserade studier visar att musik har positiva effekter vid oro, ångest, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, migrän, magsår (Watkins, 1997), post-operativa smärtor (Manning, 1997), psykosomatiska sjukdomar (Kneafsey, 1997) och autism (Aldridge, 1994). En snabb överblick över olika artiklar som behandlar ämnet musik som terapiform visar att den vanligast tillämpas vid tillstånd av oro och smärta (Henry, 1995). Vad gäller erfarenheter av musikterapi tillämpad i psykiatrisk praktik är resultaten inte lika entydigt positiva. David Aldridge konstaterar i sin genomgång av litteratur kring musikterapiforskning att nyttoeffekten för psykiatriska patienter är svårtolkade (Aldridge, 1994). Till största delen har musikterapi inom psykiatrin tillämpats i form av passiv musikterapi, dvs. patienter har fått lyssna till inspelad musik i syfte att reducera ångest och öka välbefinnandet. De flesta studierna visar också att ett visst mått av ökat välbefinnande har infunnit sig hos dessa patienter. En mer aktiv form av musikterapi, som utvecklades i USA efter andra världskriget, syftade till att väcka patienternas emotioner och hjälpa dem att hantera sina omedvetna intrapsykiska konflikter (Aldridge, 1994). Resultaten av dessa terapisessioner var oftast svåra att bedöma, allför många okontrollerbara variabler omöjliggjorde seriös bedömning och forskning kring resultaten. Pavlicevic och Trevarthen (1989) jämförde musicerande patienter med schizofrenidiagnos (n=15) och depressionsdiagnos (n=15) med en normal kontrollgrupp (n=15). Artikelförfattarna drar slutsatsen att patienter med schizofreni har svårt att respondera med andra musiker i sitt spelande. Patienter med depressionsdiagnoser har lättare för att respondera även om dessa tog få egna initiativ i sitt spelande. Kontrollgruppen klarade av att anta rollen som medmusikant samtidigt som de kunde ta flera egna musikaliska initiativ. Författarna förmedlar en negativ bild av psykospatienters möjligheter och drar slutsatsen att orsaken till schizofrena patienters svårigheter att kommunicera via musiken ligger i deras (förmodade) oförmåga till ömsesidigt deltagande och bristande lyhördhet för andra personer. Under de senare åren har forskningen antagit nya riktningar och bl.a. använt sig av moderna tekniker (tex. datortomografi) för att studera hjärnans biologiska processer i samband med musik (O Callaghan, 1999). Bland flera fynd som nämns av författaren är ett flertal intressanta och relevanta för den psykiatriska praktiken. En effekt av musik (både instrumentell och vokal) som noterats är att den aktiverar neurala nätverk i samtliga storhjärnslober och i lillhjärnan. Nervsystemet stimuleras genom musik att använda och utveckla sina friska delar. Vissa fynd tyder också på att den musikaliska prestationsförmågan positivt inverkar på individens förmåga att hantera ord. Författaren relaterar till ett flertal studier i sin artikel och intar en långt mer positiv bild av möjlig-

3 3 heterna till utveckling av bristande sensoriska och kommunikativa funktioner än vad tex. Pavlicevic och Trevarthen gör i sin artikel. Musikterapi har en klar nyttoeffekt för människor med kognitiva handikapp och gör det möjligt att uppleva glädje och ger en känsla av att kunna klara av och lösa problem. Sammantaget visar tidigare forskning att patienter med psykiska störning inte skiljer sig från andra människor vad gäller förmågan att njuta av vacker musik och därmed dra nytta av musikens lugnande och positiva effekt. Däremot tycks effekten av aktiv form av musikterapi vara svår att bedöma och terapiformen har därmed svårt att bli accepterad som ett seriöst terapeutiskt alternativ. Senare forskning ger dock möjlighet att på ett bättre sätt mäta och bedöma effekter av musikterapi och det visar sig att människor med kognitiva störningar drar nytta av musikterapi. Att definiera begreppet musikterapi är inte helt enkelt och det faller utanför denna studiens ram att göra en fördjupad begreppsdefinition. En distinktion är dock viktig att göra: musikterapi betraktas i denna studie som en behandlingsform som syftar till att öka individens handlingsförmåga då denna begränsas av sjukdom och ohälsa. Det är med andra ord inte frågan om alternativa former av musikundervisning. En i Sverige etablerad form av aktiv musikterapi är funktionsinriktad musikterapi (förkortas fortsättningsvis FMT). Denna terapiform är, såsom namnet anger, inriktad på ett flertal mentala och kroppsliga funktioner. Under våren 1998 startade, i projektform, en musikterapeutisk verksamhet enligt FMT-metoden, på Ryhovs sjukhus i Jönköping. Verksamheten bedrivs av en musikterapeut, på 50% som har utbildning i FMT-metoden. Terapin vänder sig till både den vuxna- och den barnpsykiatriska verksamheten. Hittills har 19 adapter påbörjat behandling, 7 från barnpsykiatrin och 12 från vuxenpsykiatrin. Beskrivning av funktionsinriktad musikterapi (FMT) FMT-metoden syftar till att höja bristande funktioner hos individen genom att arbeta med den egna kroppen. Musiken används som ett medel för att skapa förutsättningar och motivation och är inte ett mål i sig. En bakomliggande teoretisk referensram är Piagets utvecklingsteori som i korthet går ut på att människan går igenom olika utvecklingsstadier, från det lilla barnets sensomotoriska stadium till den vuxnes abstrakta tänkande. Enligt teorin finns det ett intimt samband mellan utveckling av rörelse, perception och kognitiv utveckling. Genom att i terapin arbeta med rörelser påverkas även perception och kognition.

4 4 De kroppsliga funktioner metoden inriktar sig på är: -andning -kroppskontroll (t.ex. rörelserepertoar, balans, kroppsmedvetenhet, mm.) -perception -handutveckling -sidoskillnad -bålrotation -förmågan att utföra separata sidorörelser -korsrörelser mm. Förbättrade kroppsliga funktioner leder till överföringseffekter som avspeglar sig i socialt samspel med andra människor i samhället tex. i hemmet och i skolan. En höjd funktionsnivå inbegriper även faktorer som t.ex. har att göra med individens upplevelser av sig själv och förmågan att uttrycka sig. Lasse Hjelm (Hjelm 1994), FMT-metodens grundare, beskriver det på följande sätt: - att med musik befrämja en fördjupad koncentration kontra avspänning - att genom musik skärpa uppmärksamheten och stärka uthålligheten - att med musikaktiviteter i samspel öka individens självkänsla och stärka självförtroendet - att med musik befrämja en utveckling mot att mera aktivt kunna ge uttryck för känslor och upplevelser. Genom att arbeta med olika funktioner, som i FMT-metoden, finns det enligt Hjelm möjligheter att angripa det psykiska livet, det toniska-motoriska livet och därmed också det inre känslomässiga livet. (Hjelm 1994, block 1,11). FMTmetoden utgår alltså från ett holistiskt perspektiv. FMT är en individuell och nivåanpassad behandling vilket innebär att terapeuten alltid utgår från varje individs förutsättningar. Terapeuten använder ett akustiskt piano och adepten spelar på trummor och cymbaler samt diverse blåsinstrument. En mängd olika trumstockar används, i syfte att stimulera handutvecklingen. En speciell justerbar stol används där adepten har en aktiv sittställning. Metoden är icke verbal. Det förekommer ingen verbal information eller instruktion hur adepten ska spela på trummor eller cymbaler. Adepten får genom eget logiskt tänkande lösa uppgiften med hur de olika trumuppställningarna ska spelas och terapeuten bekräftar genom att svara på pianot. Det finns specifikt komponerade melodislingor som spelas på pianot. Dessa kallas koder. Det finns ett 20-tal sådana. Dess koder leder adepten genom olika trumuppställningar, och varje kod har ett specifikt syfte. FMT skapar förutsättningar för: egen reaktion, utan andras önskan vilja eller krav egen handling, utan instruktion egen tanke, utan andras ord eller förmaning egen planering, utan fysisk påverkan

5 5 Grundläggande för de specifikt komponerade koderna och uppställningarna av trummor och cymbaler är att göra det möjligt för adepten att: organisera idéer tankar och planering koordinera handlingar/ rörelser, tankar/ planering organisera samverkan organisera beteenden åstadkomma lugn/ spänning utveckla koncentrationsförmågan utveckla rörelserepertoar/kroppskontroll förfina och precisera rörelserepertoaren utveckla och förfina totalperceptionen. Syfte, metod och undersökningsgrupp Syfte Studiens syfte är att utvärdera FMT-metoden tillämpad inom psykiatrisk verksamhet dvs. ge svar på om musikterapi enligt FMT-metoden lämpar sig för patienter med psykiatriska hälsoproblem. I dagens sjukvård uttalas tydliga krav på att nya metoder som införs i verksamheten måste utvärderas (ur medicinska, ekonomiska, sociala och etiska perspektiv 1 ) och prövas innan dessa ingår i det ordinarie behandlingsarbetet. Samtidigt ställs krav på att gamla behandlingsmetoder som inte är effektiva ska utrangeras. Design och metod Studien är en utfallsstudie. Undersökningsgruppen består av 11 patienter som genomgått minst ett års behandling enligt FMT-metoden. Utfallet bedöms genom metodtriangulering bestående av: 1) FMT-analys; 2) subjektiva upplevelser hos patientgruppen; 3) funktionsbedömningar gjorda av behandlingsansvariga läkare samt 4) funktionsbedömningar av patienterna gjorda av anhöriga (i fyra fall där adepten bodde tillsammans med anhörig). Patienternas subjektiva upplevelser insamlades genom intervjuer via en semistrukturerad frågeguide. Intervjun kan betraktas som ett samtal mellan två personer där frågeguiden fungerande som en minneslista och där varje fråga gav upphov till en eller flera följdfrågor. Anhörigas och läkares bedömningar av funktionsnivåer insamlades via enkäter. Bedömningar via FMT- analysinstrumentet har gjorts, före påbörjad behandling och efter ett års terapi. Patienternas subjektiva upplevelser och 1 Ur SBU:s (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) programpresentation.

6 6 funktionsbedömningar gjorda av anhöriga och läkare genomfördes i april 1999 efter ca ett års behandling. Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen består av 11 patienter i åldrarna 10, 12, 15, 16, 21, 22, 25, 25, 27, 28 och 38 år, åtta kvinnor/flickor och tre män/pojkar. Samtliga adepter har påbörjat musikterapin genom kontakter med psykiatrin. I två fall har adepterna kontakt med den barnpsykiatriska mottagningen, övriga nio adepter har varit slutenvårdade på antingen barnpsykiatrisk klinik eller på vuxenpsykiatrisk klinik. Diagnoserna fördelas enligt följande: autism i tre fall, psykos utan närmare specificering i två fall, CP-skada med perceptionsstörningar, perceptionssvårigheter, Tourettes syndrom, ospecificerad organisk psykos med tvångshandlingar, schizofreni samt personlighetsstörning. Samtliga adepter har under tidiga år uppvisat tecken på psykiatrisk sjukdom eller störning och har mångåriga kontakter med psykiatrin bakom sig där den psykiatriska sjukvården har haft svårt att erbjuda stöd och hjälp som kunnat komma patienten tillgodo. Undersökningsgruppens problematik kan generellt beskrivas som multiproblematisk och uppvisar klassiska psykiatriska symtom i form av ångest, nedstämdhet, tvångsmässiga beteenden och tankar samt hallucinationer. Dessutom uppvisar gruppen som helhet problem i funktioner som berör kommunikation, koncentration, perception och social förmåga. Resultat FMT-analys FMT-analysen innefattar 13 punkter som bedömer adeptens motorik och koordinationsförmåga. Skalan är en ordinalskala som mäter graden av problem där ett lågt värde innebär få eller inga problem och där ett högt värde innebär svåra eller extrema problem. Man kan således sammanlagt få mellan 0 39 poäng där det låga värdet avspeglar en högre funktionsförmåga. Varje adept har bedömts två gånger, vid terapins början och ett år senare. Samtliga adepter uppvisar förbättringar vilket redovisas nedan: Pt nr Ingångspoäng Utfallspoäng Skillnad

7 7 Tabell 1. Redovisning av utfallet av FMT-analys vid terapins början och ett år senare. Ingångspoängen varierar kraftigt. Adept nr 7 uppvisade få problem vid terapins start och uttryckte ett behov av att gå i en alternativ terapi där det inte finns risk för obehagliga känslor som det gjort i andra terapier. Det är i detta fall svårbedömt vilken effekt terapin har haft för denna adept. Adepten redovisar dock subjektivt kreativitet som en positiv effekt, se tabell 2 nedan. Adept 11 redovisar den största skillnaden mellan ingångs- och utfallspoäng. Denne adept hade stora svårigheter, och låg funktionsnivå, i början av terapin p.g.a. svåra primära psykiatriska symtom och sekundära psykologiska reaktioner på dessa symtom. Adeptens brister rörde inte i så hög grad motorik och koordination utan får tillskrivas det psykiska tillstånd som hon då befann sig i. Denne adept beskriver hur svår starten var, vilken psykisk energi som gick åt bara för att gå till terapin. Det är viktigt att poängtera att vid bedömning av adeptens funktion enligt FMT-analysen tas inte bara hänsyn till motoriska eller neurologiska problem utan även psykiatriska och psykologiska problem som hindrar eller omöjliggör genomförande av vissa moment av terapin ingår i bedömningen. Dvs. om en adept är så ångestladdad, spänd, tvångsmässig eller psykotisk att han/hon inte kan genomföra de ingående momenten ger detta höga poäng på skalan. Subjektiva upplevelser hos undersökningsgruppen Undersökningsgruppens upplevelser undersöktes genom intervjuer via ett semistrukturerat intervjuschema. Under intervjun ombads patienterna att berätta vad de upplevde vara positivt alternativt negativt med musikterapin. Patienterna har berättat helt fritt om sina upplevelser, inga i förväg skapade kategorier eller teman har presenterats. Resultatet från patienternas utsagor analyserades och utföll i följande kategorier: motorik, emotioner, symtomförbättring, koncentrationsförmåga, kreativitet, självkänsla/självbild samt terapitillfredsställelse. Dessa kategorier ligger sedan till grund för analysen av läkarnas och anhörigas bedömningar. Noterbart är att inte någon av patienterna hade upplevt negativa känslor i samband med terapin. En patient upplevde att ljudnivån från trummorna var något skrämmande ibland. Pt nr Motorik Emotioner Symtom Koncentration Kreativitet Självkänsla/ självbild Terapitillfredsställelse

8 8 Tabell 2. Subjektiva förbättringar eller försämringar för samtliga patienter: Positiva förändringar markeras med +, negativa förändringar med -. Terapitillfredsställelsen är mycket hög, 100% av patienterna noterade hög tillfredsställelse. Samtliga patienter som påbörjat terapin har också fullföljt den. Omdömen som positivt, spännande och roligt förekom ofta i intervjuerna. En av patienterna säger att musikterapin var det enda positiva idag. Jag hade tänkt stanna i sängen hela dagen, men det gjorde jag inte. Förutom tillfredsställelse med terapin noterar patientgruppen ökad kreativitetsförmåga (7 st), förbättrad motorik (6 st) och förbättrade emotionella reaktioner (5 st) och bättre koncentrationsförmåga (4st). Det mest påfallande vid genomläsning av intervjuerna är den positiva inställningen adepterna visar till terapin: Det är roligt att spela, det är det bästa på hela veckan, man längtar alltid efter att få komma hit (IP:1); Jag är alltid på gott humör när jag går härifrån (IP:5); Det är väldigt kul och jag känner mig lätt i kroppen och sen blir jag vad ska man säga, jo det känns väldigt roligt (IP:6); Det är väldigt roligt och väldigt, väldigt positivt tycker jag (IP:10). Några av adepterna beskriver förbättringar av rörelsemönster och koordination: Jag kan springa nu utan att ramla. Jag behöver inte tänka på rörelsemönstret lika noga som tidigare (IP 4); Jag lär mig använda höger hand och höger sida mycket bättre. Jag lär mig att koordinera rörelser på ett helt nytt sätt och jobbar mer med höger sida (IP 6). Två intervjupersoner upplever en påtagligt förbättrad läsförmåga Jag har fått tillbaka konsten att läsa böcker. Jag har lite dyslexi och jag har haft väldigt svårt att koncentrera mig på böcker och jag läste samma mening och hoppade i texten.(ip 6); Man lär sig att hålla takten och det har hjälpt mig att bli bättre på att läsa (IP 8). Förmågan att kreativt lösa problem och tillfredställelsen efter att man klarat av en ny trumuppställning återkommer flera av intervjupersonerna till: Man får ju försöka hela tiden och till slut hör man ju vad som är rätt och då känns det bra. Man blir ju glad när det funkar, när man reder ut problemet (IP 3); Jo hon då min lärare, hon ställer fram trummor och om jag då spelar fel kombination så slutar hon spela. Oj nu gjorde jag fel, då försöker jag med ett nytt ackord och fortsätter spela. Så helt plötsligt så slutar det med en liten trumvirvel. Man blir stolt över att man klarar det (IP 5); Man blir glad när det stämmer, att man kan, att man själv gör någonting som ja, som man blir nöjd med (IP 6); Jag tar det här med trumuppställningarna som en utmaning då, att klara ut hur jag ska göra (IP 10). Självkänslan ökade och en positivare självbild kunde noteras i samband med att adepterna klarade av att lösa problemen själva:.det ger merkänsla och kreativitet (IP 3); Jag trivs mycket bättre med min tillvaro, är mig själv och känner mig tillfreds med mig själ (IP 6); Nu i slutet har jag vågat att göra mer saker här på musikterapin, då mår jag bättre också (IP 11). Adepterna med CP-skador och andra motoriska handikapp upplevde förbättrad koordinationsförmåga och ökad muskelstyrka: Med tiden har jag blivit starkare i armarna (IP 5); Jag tränar ju på min CP-skada och får upp mjukheterna på bägge sidorna (IP 6); Förr var jag ju väldigt darrig och hade svårt att röra mig, koordinationen då. Det har ju blivit bättre (IP 10).

9 9 En av adepterna upplevde att det var kontakten med terapeuten som var det terapins viktigaste inslag Jag vet inte om det terapeuten spelat har hjälpt mig egentligen eller om den musik jag har hört har hjälpt mig. Det är mer hennes engagemang i mitt spelande som hjälper mig, att hon kompar och stöder mig (IP 7). Symtom- och funktionsbedömningar gjorda av behandlingsansvariga läkare Via enkäter inhämtades remitterande läkares uppfattningar om effekten av behandlingen. Inte i något av fallen har läkaren via skriftlig remiss angivit problemets art eller svårighetsgrad hos patienten och ej heller vilka insatser som läkaren önskar. Vanligtvis har muntlig kontakt tagits i samband med behandlingskonferenser och man har där kommit överens om att patienten ska påbörja FMT-behandling. Pt nr Motorik Emotioner Symtom Koncentration Kreativitet Självkänsla/ självbild Terapitillfredställelse (5) (8) (9) Tabell 3. Läkarnas bedömningar av förändringar i symtom och funktioner för samtliga patienter utom patient nummer 5, 8 och 9. Positiva förändringar markeras med +, negativa förändringar med -. De flesta effekterna noteras på patientens symtombild och positiva förändringar anges i 75% av fallen. Förbättringar av emotioner och självkänsla/självbild anges till 63% medan förbättrad motorik noteras i 50% av fallen. För adept 5, 8 och 9 saknas bedömning från behandlingsansvarig läkare. I vissa fall uttalar läkarna en klar uppfattning att musikterapin haft god effekt: Undertecknad uppfattar att pt med hjälp av musikterapin rönt en klar symtom- funktionoch beteendeförändring som jag uppfattar är tydligt relaterad till hennes musikterapi. Det är vad gäller denna pt tveklöst så att musikterapin innebär en påtaglig psykisk förbättring för henne. I andra fall ses musikterapin som ett komplement till annan behandling och effekten är mer svårbedömd: Vi har dock genom behandlingen (neuroleptikabehandling, min anm) kunnat etablera en mer öppen och mer emotionell kontakt än tidigare där musikterapin kan finnas med som orsak till förbättringen.

10 10 I ett fall kunde inte läkaren notera någon förbättring förutom patientens tillfredsställelse med terapin: Jag kan inte se några förbättringar i patientens symtom eller i hennes beteende. Däremot är hon själv mycket nöjd med terapin. Som framkommer av tabell 3 uppger inte behandlingsansvariga läkare några negativa effekter av musikterapin. Funktionsbedömningar av patienterna gjorda av anhöriga Vi har valt att inkludera anhörigas uppfattningar i de fall adepten bor tillsammans med anhörig. Det rör sig således om fyra adepter som bor hos sina föräldrar. Pt nr Motorik Emotioner Symtom Koncentration Kreativitet Självkänsla/ självbild Terapitillfredställelse (1) (3) (4) (6) (7) (10) (11) Tabell 4. Anhörigas bedömningar av förändringar i symtom och funktioner för adept nummer 2,5,8 och 9. Positiva förändringar markeras med +, negativa förändringar med -. Samtliga anhöriga var mycket positiva till terapin. Det har i ett fall varit den enda behandlingsform som adepten accepterat. I samtliga fyra fall uppger föräldrarna positiva effekter på självkänsla/självbild medan förbättringar i emotioner uppges i tre fall. Vi väljer att ta citat från samtliga fyra föräldrar : NN går med glädje till musikterapin och vi tror att den varit till nytta för honom. Vi upplever att hans motorik förbättrats och att han är mer medgörlig än tidigare. Vi ser hur NN:s vardagliga motorik förbättrats avsevärt. Livet är lättare för honom ; NN har haft stora möjligheter att pröva flertalet olika aktiviteter men hon vägrar helt enkelt att gå dit eller fortsätta. Med musikterapin var det helt annorlunda. Musikterapin ser ut som en viktig aktivitet i NN:s vardag. Terapin är nu en del i hennes helhet som har stor betydelse. Vi tycker att musikterapin har givit ett positivt resultat. Det har visat sig i mindre symtom, fungerar bättre i kontakter med omgivningen mm: Vi tror att musikterapin är en pusselbit i att NN mår bättre idag jämfört med två år sedan. Hennes koncentrationsförmåga har förbättrats avsevärt. Hon har lärt sig läsa nästan flytande. Läsförståelse är mycket bra och hon är inte lika uppstressad som tidigare,

11 11 tålamodet har blivit större. Hennes självförtroende är bättre. Hon gör sina läxor självmant och självständigt. Hon har inte lika högt temperament det är lättare att umgås med henne. Vi är väldigt tacksamma för att NN har möjlighet att få musikterapi. Som synes poängterar patienterna, föräldrarna och läkarna olika effekter av musikterapin. Adepterna själva för fram förbättringar som kreativitet och koncentration i mycket hög grad medan föräldrarna noterar en förhöjd självkänsla/självbild och smidigare kontakter med omgivningen. Läkarna i sin tur noterar förbättringar i symtombilden. Detta är i för sig inte förvånande utan speglar de inblandade parternas olika perspektiv. Diskussion Behandlingskvalitén i termer av patienttillfredsställelse var mycket hög i denna studie, samtliga intervjupersoner var mycket nöjda med terapin. Tillfredsställelse är en ofta förbisedd faktor vid uppföljningar av behandlings- och rehabiliteringsinsatser. Det finns en genomgående tråd i berättelserna från adepternas sida. Den ökande förmågan att röra sig och koordinera sina rörelser skapar förutsättningar att lösa problemen med trumuppställningarna. Förmågan att lösa dessa problem ökar kreativiteten och självkänslan att klara av även andra saker, tex. att läsa, simma och utöva kampsport. Tillvaron blir lättare att hantera och man blir mer nöjd med sig själv vilket ökar det allmänna välbefinnandet. Genomgående var också att adepternas berättelser speglar deras vardag där funktionsbrister och hälsoproblem skapade svårigheter att hantera vardagsproblem (att röra sig obehindrat, att läsa, att göra flera saker samtidigt osv.). Endast två av adepterna nämnde symtomförbättringar och man använde som regel inte terminologi som är relaterad till medicin, diagnoser eller behandling. En svårighet i bedömningarna av en behandlingsinsats som pågår över lång tid är att urskilja effekten från andra samtidigt pågående behandlingsinsatser. Under undersökningsperioden erhöll flera av adepterna andra behandlingsinsatser som medicinering, arbetsterapi och pedagogisk behandling. Människor mognar dessutom, vilket inte bara gäller unga människor, och man anammar nya ideal och betraktar livets varande ur nya synvinklar. Man måste alltså tolka undersökningsgruppens subjektiva upplevelser med detta i åtanke. Men även i en mycket försiktig tolkning av resultaten framstår FMT-terapin som avgjort betydelsefull för de positiva förändringar som intervjupersonerna beskriver. Validiteten i undersökningen hade ökats om vi, förutom FMT-analysen, hade använt oss av psykologiska och psykiatriska bedömningsinstrument. Det finns idag ett flertal instrument som är lämpliga för bedömning av de positiva effekterna som här beskrivs av adepter, föräldrar och behandlingsansvariga läkare. Exempel på lämpliga bedömningsinstrument är tex. bedömning av kognitiva funktioner, lässvårigheter och funktionsnivåer. Denna studie är dock retrospektiv och det fanns således inga möjligheter att i efterhand använda olika bedömningsinstrument.

12 12 Undersökningen visar klart att musikterapin har en plats i det psykiatriska behandlingsarbetet. Det är få terapi- och behandlingsmetoder som uppvisar en så hög tillfredställelsegrad som musikterapin. Den har dessutom en positiv effekt på det psykiatriska sjukdomsspektrat i form av minskade symtom och beteendeförändringar. Patienternas funktionsnivåer har höjts på något sätt i samtliga fall. Det är samtidigt mycket viktigt att man inom psykiatrin kan erbjuda behandlingsmetoder som komplement, eller alternativ, till dagens traditionella behandlingsmetoder. FMT-metoden uppfyller alla de krav som SBU ställer på nya behandlingsmetoder: (a) ur ett medicinskt perspektiv genom att den ger symtomlindring, positiva beteendeförändringar, förhöjd funktionsnivå samt saknar biverkningar; (b) ur ett ekonomiskt perspektiv genom att den är kostnadseffektiv då metoden endast kräver en person i form av terapeut, ett piano och ett trumset; (c) ur ett socialt perspektiv genom att patientens sociala förmågan ökar och den möter kraven från brukarorganisationer på alternativa metoder; samt (d) ur ett etiskt perspektiv genom att den är icke-invasiv och icke-tvingande.

13 13 Referenser Aldridge, D. (1994). An overview of music therapy research. Complementary Therapies in Medicine, 2, sid Henry, L.L. (1995). Music Therapy: A Nursing Intervention for the Control of Pain and Anxiety in the ICU: A Review of the Research Literature. Dimensions of Critical Care Nursing, 14, sid Hjelm, L. (1994). Block (Kursmaterial). Uppsala: Musikterapiinstitutet. Kneafsey, R. (1997). The therapeutic use of music in a care of the elderly setting: a literature review. Journal of Clinical Nursing, 6, sid Manning, J. (1997). Music therapy. British Journal of Theatre Nursing, 3, sid O Callaghan, C. (1999). Recent findings about neural correlates of music pertinent to music therapy across the lifespan. Music Therapy Perspectives,17, sid Pavlicevic, M., Trevarthen, C. (1989). A musical assessment of psychiatric states in adults. Psychopathology, 22, sid Watkins, G.R. (1997). Music Therapy: Proposed Physiological Mechanisms and Clinical Implications. Clinical Nurse Specialist, 11, sid

14 14 MUSIK SOM TERAPI. UTVÄRDERING AV FUNKTIONSINRIKTAD MUSIKTERAPI (FMT) PÅ PSYKIATRISK KLINIK. I studien utvärderas funktionsinriktad musikterapi (FMT) tillämpad inom psykiatrisk verksamhet. Elva patienter inom psykiatrisk sluten- och öppenvård som genomgått minst ett års musikterapi intervjuas om sina subjektiva upplevelser av terapin. Dessutom tillfrågas behandlingsansvarig läkare och, i tillämpliga fall, anhöriga genom enkäter om deras uppfattning av terapins nyttoeffekt. Terapitillfredsställelsen var hög och klara förbättringar inom motorik, emotioner, symtom, koncentration, kreativitet och självkänsla kunde noteras. Undersökningen visar att musikterapi enligt FMT-metoden har en plats i det psykiatriska behandlingsarbetet. FMT-metoden uppfyller alla de krav som SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) ställer på nya behandlingsmetoder: (a) ur ett medicinskt perspektiv genom att den ger symtomlindring, positiva beteendeförändringar, förhöjd funktionsnivå samt saknar biverkningar; (b) ur ett ekonomiskt perspektiv genom att den är kostnadseffektiv då metoden endast kräver en person i form av terapeut, ett piano och ett trumset; (c) ur ett socialt perspektiv genom att patientens sociala förmågan ökar och den möter kraven från brukarorganisationer på alternativa metoder; samt (d) ur ett etiskt perspektiv genom att den är ickeinvasiv och icke-tvingande. Rapporten är författad av Per Bülow, sjuksköterska, vårdutvecklare och doktorand och Elisabeth Andersson FMT-terapeut. Bägge har sin anställning på psykiatriska kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköpings läns landsting. Psykiatriska klinikens FoU-enhet, Länssjukhuset Ryhov, Hus D9, Jönköping. Tel