Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008"

Transkript

1 Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län Regionalt program 2008 November 2007

2 Omslagsfoto: Utläggning av tätande membran på förorenad mark på Ranstads industriområde Fotograf: Urban Lindqvist 1

3 Innehåll SAMMANFATTNING ALLMÄNT... 7 Länet i ett efterbehandlingsperspektiv 7 Geologiska förhållanden... 7 Hydrologiska förhållanden... 7 Kort industrihistorisk beskrivning... 8 Förekomst av förorenade områden... 8 Miljörisker förknippade med förorenade områden... 9 Strategi för efterbehandlingsarbetet 9 Regionala mål för efterbehandlingen... 9 Organisation av efterbehandlingsarbetet i länet 11 Arbetsområden Länsstyrelsens organisation och samverkan i efterbehandlingsfrågor INVENTERING Allmänt 14 Riskbedömning och riskklassning Registrering med GIS Databas över förorenade områden Informationsstrategi Utförda aktiviteter 15 Exempel på branschvis inventering: Pappersbruk Pågående aktiviteter 16 Planerade aktiviteter OMRÅDEN SOM FINANSIERAS MED STATLIGA BIDRAG Allmänt 17 Policy för bidragsobjekt Undersökningar Åtgärder Ansvarsutredning Kommunalt huvudmannaskap Uppföljning av genomförda projekt Projektstöd Utförda aktiviteter 18 Saneringsobjekt där frivilliga överenskommelser är aktuella Avslutade bidragsprojekt Pågående aktiviteter 20 Områden där utredning pågår Områden där efterbehandlingsåtgärder pågår Planerade aktiviteter 22 Pågående och kommande projekt Allmänt 26 Strategi och önskemål

4 Ansvarsutredning Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insats från efterbehandlingsansvariga Länsstyrelsens arbete med avsättning och registrering av miljöriskområden Utförda aktiviteter 28 Länsstyrelsens arbete Kommunernas arbete Exploatering och tillsynsmedlen Lägesredovisning för de tio mest prioriterade tillsynsobjekten på 30- listan Pågående aktiviteter 31 Länsstyrelsens arbete Kommunernas arbete Planerade aktiviteter 36 Länsstyrelsens arbete Kommunernas arbete ANDRA AKTÖRER SPIMFAB 38 Försvaret 38 Banverket TILLSYNSVÄGLEDNING Tillsynsansvaret i enlighet med Miljöbalken 39 Tillsynsfördelning Tillsynsvägledning gentemot kommunerna 39 Handbok Handlingsplan Miljösamverkan Västra Götaland ANLÄGGNINGAR FÖR FÖRORENADE MASSOR Mottagnings- och behandlingskapacitet för förorenade massor i länet 42 Befintliga resurser Planerade resurser Behov Efterbehandling av avslutade deponier ANSÖKAN OM STATLIGT BIDRAG TILL EFTERBEHANDLINGSARBETET Behov av rambidrag för inventeringar och undersökningar Behov av medel för tillsyn Behov av rambidrag för inventeringar och undersökningar Behov av rambidrag för inventeringar och undersökningar

5 Bilagor lista med kommentarer 2. Nyckeltal med kommentarer 3. Redovisning av bidrag Sammanfattningar av pågående och avslutade åtgärdsobjekt 5. PM om tillsynsansvar 6. Sammanfattningar av akuta objekt 7. MIFO-databasen (digital kopia) 8. Kostnadsberäkning av vrakundersökningar 9. Besöksmall Tillsynsvägledningsbesök kommunerna 10. Förberedande lista till kommunen Tillsynsvägledningsbesök 11. Sammanställning av beviljade bidrag och Länsstyrelsens egna kostnader 12. Ekonomisk redovisning undersökningar 07 4

6 Sammanfattning Allmänt Västra Götalands län är ett sedan lång tid industrialiserat län. I Dalsland finns/har funnits mycket skogsindustrier som massa-pappersbruk och sågverk och i Sjuhäradsbygden har textilindustrin dominerat. Utmed vår kust och längs vattendragen har många olika typer av industrier funnits, till exempel varv, petrokemi-, verkstads- och kemiindustri. Den omfattande industrialiseringen har satt sina spår i form av förorenade områden. Inventering Inom länet har inventering pågått sedan Inventering av förorenade områden utförs enligt MIFO (Metod för inventering av förorenade områden). Inventeringen genomförs i två faser, där fas 1 innebär arkivstudier, intervjuer m.m. med efterföljande riskklassning. Fas 2 innebär att en miljöteknisk markundersökning genomförs för att bekräfta eller dementera den antagna riskklassningen. Därefter görs en förnyad riskklassning. Riskklassningen görs i fyra klasser där 1 är den högsta riskklassen, det vill säga mycket stor risk. Under 2005 fullföljdes identifieringen av potentiellt förorenade områden och nu kvarstår arbetet att finna mer information om områdena. I Västra Götalands län misstänks det finnas ca platser där sådan verksamhet som traditionellt orsakar föroreningar har bedrivits. Av dessa är 2611 riskklassade enligt MIFO. Det finns 152 områden i riskklass 1, 1216 områden i riskklass 2 och 1243 områden i riskklass 3 och 4. Områden som finansieras med bidrag I länet har genom åren ett stort antal områden undersökts med statliga bidrag. Statliga bidrag kan användas då området är prioriterat (MIFO riskklass 1) och det inte finns någon juridiskt ansvarig för undersökning av föroreningar. Hittills har 21 områden undersökts och avslutats ur bidragssynpunkt. I flertalet av fallen var föroreningssituationen mindre allvarlig än befarat och i några fall bedömdes det efter att undersökningen var utförd att det trots allt kunde utkrävas ansvar. Under året har undersökningar pågått vid 12 områden. Bidrag till sanering har i år erhållits för sanering av ännu ett objekt: Surte glasbruk. Dessutom pågår arbete vid ytterligare fyra objekt: en f.d. kloralkalifabrik i Bengtsfors, en f.d. träimpregneringsanläggning i Tranemo, ett skredbenäget område i Partille kommun som är förorenat med i huvudsak metaller, samt Bohus varv. Medel för undersökningar söks för tre objekt: Nedlagd kemtvätt, Järnsågen 3 (Trollhättan), F F.d. panncentral HSB Alideberg och F Viskan (Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammarna). Dessutom söks bidrag för att undersöka tre vrak. Ytterligare områden som är möjliga för bidrag och som prioriteras att komma igång under 2008 är F Fåglaviks Glasbruk i Herrljunga kommun och F F.d. Impregneringsanläggning i Otterbäcken i Gullspångs kommun (se Tabell 7). Dessa objekt har kommit in med ansökningar, och pengar finns redan avsatta från Ett antal områden är utredda och ansökan om bidrag till sanering ska färdigställas. Dessa är Köpmannebro Långön (Melleruds kommun), Alingsås Gasverk (Alingsås kommun), Tidermans (Ale kommun) samt Källstorp (Trollhättans kommun). 5

7 Under 2008 kommer de nedlagda skogs/pappersindustrierna att granskas noggrannare och en första bedömning av ansvaret indikerar att de flesta saknar ansvarig. Områden som hanteras genom tillsyn Inom länet finns 69 tillsynsobjekt där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och där någon sorts undersökning eller efterbehandling har utförts sedan Vid ett 40-tal objekt har någon form av utredning, undersökning eller åtgärd utförts under Under 2007 har ett tillsynsprojekt inriktat på sågverk där virket doppats i klorfenoler startats upp. Projektet fortgår under Under 2008 kommer också textilbranschen att granskas noggrannare. Tillsynsvägledning Länsstyrelsen har i länet en viktig roll som tillsynsvägledare gentemot länets kommuner. Under 2007 och 2008 bedriver Miljösamverkan Västra Götaland ett tillsynsprojekt som handlar om förorenade områden vid pågående verksamheter. Länsstyrelsen deltar i projektgruppen med en person. Länsstyrelsen har också utsett en kontaktperson inom efterbehandlingsgruppen för varje kommun för att bättre kunna stödja respektive kommun. Dessa personer kommer att besöka varje kommun som en aktiv del i tillsynsvägledningen. Ansökan om bidrag till det statliga efterbehandlingsarbetet Länsstyrelsen ansöker för år 2008 om kr i bidrag till inventeringar och undersökningar. Länsstyrelsen söker dessutom om kr för att kunna fortsätta att arbeta med tillsyn i samma omfattning som idag. Vad gäller bidrag till saneringsåtgärder söks dessa separat för respektive område löpande under året. 6

8 1. Allmänt Länet i ett efterbehandlingsperspektiv Den 1 januari 1998 bildades Västra Götalands län av före detta Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län. Länet omfattar totalt 49 kommuner och har ca 1 ½ miljon invånare. Dess storlek är ca km 2 Bengtsfors Dals-Ed Åmål Strömstad Gullspång Tanum Munkedal Färgelanda -- Mellerud Mariestad Töreboda Karlsborg Sotenäs Uddevalla Vänersborg Lidköping Götene Skövde Tibro Grästorp Skara Lysekil Orust Tjörn Vara Essunga Trollhättan Stenung-Lillsund Edet Falköping Herrljunga Ale Alingsås Vårgårda Kungälv Tidaholm Hjo Lerum Ulrichehamn Öckerö Göteborg Partille Bollebygd Borås Härryda Mölndal Mark Tranemo Svenljunga Fig. 1. Västra Götalands län Geologiska förhållanden Västra Götalands län domineras av urberg som framförallt gnejs och granit med mycket hög ålder, men här finns även yngre, lagrade bergarter i platåer. Urberget är i allmänhet kalkfattigt, men på vissa ställen återfinns kalkrika bergarter som till exempel i Dalsland (Dalformationen) och vid Vättern (Visingsöformationen). Platåbergen finns framförallt på Kinnekulle, Billingen och Falbygdens berg. Dessa består av diabas, sandstenar och skiffrar. Särskilt stora och mångformade randbildningar finns i den mellansvenska israndzonen, vilken sträcker sig genom länet från mellersta Dalsland i väster till Vättern i öster. Här finns stora deltabildningar av isälvsmaterial, framträdande randmoräner och komplicerade kamelandskap med kullar, åsar och dödisgropar. I länets nordöstra delar finns rullstensåsar och vidsträckta sand- och grusfält. Hökensås utgör en av landets största isälvsavlagring. Lerjordar dominerar i Bohusläns dalgångar samt på slätterna i Västergötland och Dalsland. I de större städerna dominerar fyllnadsmaterial med mycket varierande innehåll. Hydrologiska förhållanden Västra Götaland är ett vattenrikt län som består av ca 17 % vatten. Här finns flera stora vattendrag och sjöar. Vänern, Vättern och Göta Älv försörjer de flesta invånarna med dricksvatten. Endast 5 % av den kommunala vattenförsörjningen kommer från grundvatten. Ca 80 % av invånarna i länet får sitt vatten från kommunala vattentäkter, medan övriga har egna brunnar eller någon form av gemensamhetsanläggning. Kombinationen brist på grundvattenförande gruslager och risk för saltvatteninträngning vid större uttag innebär 7

9 problem för vattenförsörjningen i flera av länets kustkommuner. De största grundvattentillgångarna återfinns i Skaraborgs åsformationer. Goda tillgångar finns även i isälvsavlagringar i Sjuhäradsbygden och på Ödskölts moar i Dalsland. Kort industrihistorisk beskrivning Västra Götalands län har ett omfattande och varierande näringsliv med mycket tung industri. Totalt finns idag ca tillståndspliktiga verksamheter i länet enligt miljöbalkens bestämmelser. Göteborgsregionen, vilken innefattar Göteborg med omnejd, ligger i ett kustnära strategiskt läge och har under flera sekel utgjort ett handelscentrum kring vilket ett flertal industrier har vuxit upp. Idag återfinns här flera stora mekaniska verkstadsindustrier, tung petrokemisk och kemisk industri, Skandinaviens största oljehamn m.m. Sjuhäradsbygden i länets södra del, med Borås som huvudort, präglas av småindustrier som helt domineras av textilbranschen. Längs Viskans dalgång har det vuxit fram textilindustrier sedan 1700-talet. Industrierna hade sin absoluta blomstringsperiod under mitten av 1900-talet men flertalet av dessa försvann, oftast genom konkurser, under 1970-talet och 1980-talet. Fyrbodal (Fyrstad, Bohuslän, Dalsland) och Mittenälvsborg har sin näringslivskärna koncentrerad till Fyrstadsregionen där Trollhättan under lång tid har varit centrum för tung industri. I övrigt utmärks Fyrbodal av en varierad glesbygd som omfattar både kustområden och brutna skogsområden. Bad och kurortsnäring, fiskenäring, järnbruken och efterföljande skogs- och pappersindustrier har lång tradition i distriktet. Skaraborg präglas av stora slättbygder med jordbruk som största näring. Jordbruksinriktningen har medfört att en mängd, huvudsakligen små, företag har uppkommit inom främst verkstadsområdet. I Skaraborgsdistriktet finns även andra industrinäringar; som exempel kan nämnas området runt Tibro som är Sveriges möbelcentrum. Förekomst av förorenade områden Totalt är knappt områden identifierade i Västra Götaland. Alla dessa områden är dock inte konstaterat förorenade utan endast identifierade utifrån att de tillhör någon av de branscher som finns specificerade i bilaga 3 till Efterbehandling av förorenade områden kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering (Naturvårdsverket 2006). Sannolikt är det en stor del av de identifierade objekten som vid inventering kommer att klassas ner eller helt falla bort. För närvarande är drygt 2600 objekt inventerade och riskklassade enligt MIFO fas 1 (Metod för inventering av förorenade områden) av Länsstyrelsen eller någon kommun. För vidare information se 30-listan (bilaga 1) och Nyckeltalen (bilaga 2). Prioritering av de 30 mest angelägna åtgärdsobjekten Länsstyrelsen har utarbetat en lista, den så kallade 30-listan, över de 30 områden som troligen innebär störst risker för människors hälsa eller miljön (Bilaga 1). På listan finns både pågående och nedlagda objekt, med eller utan ansvariga. Listan har tagits fram genom att en prioritering har gjorts bland våra områden som har MIFO riskklass 1. Kunskapsnivån för de olika områdena är mycket varierande. I vissa områden finns bara en välgrundad misstanke om kraftig förorening medan andra områden är välundersökta. Det är mycket svårt att ställa två områden med olika kunskapsnivå mot varandra. Från vissa branscher kommer det sannolikt att tillkomma objekt. Detta gäller t.ex. träimpregneringsanläggningar och massa- och pappersbruk. I dessa fall är kunskapen om de 8

10 enskilda objekten begränsade vilket gör att det inte går att säga att den ena är värre än den andra. Sannolikt finns det objekt ur dessa branscher som bör vara med på 30-listan. 30-listan är en levande lista som uppdateras och revideras varje år allteftersom kunskaperna om objekten ökar eller efterbehandlingar sker. Detta gör att listans utseende kan variera mycket från ett år till ett annat. För de områden som tagits bort har det fyllts på med nya områden i MIFO riskklass 1. Miljörisker förknippade med förorenade områden En generell miljöriskuppskattning för förorenade områden är mycket svår att göra utifrån befintligt inventeringsresultat. Riskklassificering och prioritering inom fas 1-inventeringen är baserad på en riskbedömning där undersökningar till största delen saknas. Miljöriskerna baseras vanligtvis på den presumtiva skadan (t.ex. känslighet hos vattendrag, närvaro av vattentäkter) medan hälsorisker bedöms huvudsakligen utifrån markanvändning. Länsstyrelsen bedömer att inom tungt belastade områden, som t.ex. Göteborg, står de diffusa läckagen från förorenade områden / deponier för en betydande del av den totala miljöbelastningen. En rapport med fokus på miljögifter i och kring Göta älv finns publicerad på Länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida (Miljögifter i och kring Göta Älv sammanställningar av undersökningar av vatten, sediment, biota och utsläpp, Rapport 2003:57). Arbetet utfördes för att ta fram och sammanställa relativt nya undersökningar rörande miljöskadliga ämnen i och kring Göta älv, för att sedan ställa de olika föroreningskällorna i relation till varandra. En utsättning av passiva provtagare gjordes under 2005 i ett antal vattendrag i Västra Götalands- Värmlands- och Hallands län. Dessa visar på att det på flera platser uppmäts ämnen som inte används idag. Dessa föroreningar härstammar alltså antingen från förorenade industriområden eller förorenade sediment. Mer information om mätningarna finns i Länsstyrelsens rapport Miljögifter i Ytvatten (Rapport 2006:68) Strategi för efterbehandlingsarbetet Regionala mål för efterbehandlingen Miljömål Efterbehandlingsarbetet av förorenade områden i länet sker enligt ett långsiktigt strategiskt handlingsprogram, där Länsstyrelsen och kommunerna i länet har huvudansvaret för planering och genomförande. För arbetet gäller två nationellt beslutade miljömål. Dessa beslutades under Delmål 6, Efterbehandling av förorenade områden Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Naturvårdsverket och Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en dokumentation för när ett objekt kan anses tillhöra de objekt som hänvisas till i delmål 6. Länsstyrelsen i Västra 9

11 Götalands län gör bedömningen att åtminstone fem områden passar in under delmål 6. Dessa är Kniven (Partille kommun), Eka (Bengtsfors kommun), Viskan (Borås kommun) och fr.o.m. i år även Bohus Varv och Tidermans i Ale kommun. De två sistnämnda är främst baserad på hotet mot Göta älv som en mycket betydelsefull vattentäkt och har tillkommit p.g.a. låg skredstabilitet samt då det nyligen visat sig att dessa områden läcker metylkvicksilver. Delmål 7, /2050. Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Ytterligare 15 stycken förorenade områden i riskklass 1 ska vara åtgärdade under perioden Delmålet 7 har regionaliserats igenom att ytterligare 15 områden ska åtgärdas senast En bedömning har gjorts att miljöproblemet i sin helhet kommer att vara löst i Västra Götalands län år 2050 under förutsättning att arbetet fortgår i nuvarande takt d.v.s. ytterligare 15 områden ska vara åtgärdade senast Definitionen på miljöproblemet i sin helhet innebär att det 2050 inte finns några MIFO riskklass 1 objekt kvar att åtgärda. För att nå dessa mål har Länsstyrelsen tagit fram förslag på ett antal åtgärder. Med kursiv stil anges den instans som bedöms ansvarig för åtgärden. Upprätta och följa handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden. Kommunerna. Redovisa förekomst av och behov av eventuella markrestriktioner i översikts- och detaljplaner. Kommunerna. Inventera, riskklassa och prioritera förorenade områden. Länsstyrelsen, kommunerna. Verksamhetsmål för arbetsgrupp efterbehandling Länsstyrelsen har satt upp följande delmål för att nå miljömålen. Etappmål för år Delta i delprojektgrupp Förorenade områden inom projektet Miljösamverkan Västra Götaland 2. Tillsynsvägledning i EBH-frågor gentemot kommuner, 20 st. Bl.a. följa upp kommunernas handlingsplaner om efterbehandling av förorenade områden. 3. Prioritera efterbehandlingsprojekt i Göta Älvdalen i samband med väg- och järnvägsutbyggnad (0,5 årsarbetskraft/år). 4. Prioritera bland MIFO-objekten för att fortsätta inventeringen och riskklassning bland dessa objekt (inventeringen beräknas klar 2013). 5. Överföring av MIFO-databasen till en ny EBH-databas 6. Tillsyn av sågverk, 10 st 7. Tillsyn av textilindustri, 5 st 8. Tillsyn av skogsindustri, 5 st 9. Tillsynsprojekt användare av tributyltenn (TBT) 10. Arbeta med områden som kan erhålla statliga bidrag, det vill säga högprioriterade riskklass 1 utan ansvar. 10

12 Organisation av efterbehandlingsarbetet i länet Arbetsområden Länsstyrelsen har en arbetsgrupp för efterbehandling. I denna ingår all personal som helt eller delvis har efterbehandling av förorenade områden som arbetsområde. I arbetsgruppen arbetas med inventering enligt MIFO, tillsynsfrågor och bidragsfrågor. De huvudsakliga arbetsområdena för arbetsgruppen efterbehandling är: Ansvar för flerårsplaneringen och samordning av bidragsansökningar för prioriterade objekt. Utförande av inventeringsarbete och ansvar för kvalitetssäkring/uppgradering av MIFO-databasen för förorenade områden. Tillsyn över förorenade områden vid nedlagda verksamheter Internstöd vid Länsstyrelsens tillsynsobjekt för pågående miljöfarlig verksamhet Tillsynsvägledning genom rådgivning och stöd till kommuner genom ex. temadagar, föredragningar, riktlinjer/handledning, besök hos kommuner etc. Länsstyrelsens organisation och samverkan i efterbehandlingsfrågor Länsstyrelsens personalsituation Länsstyrelsen i Västra Götalands län ser som sin viktigaste roll i arbetet med förorenade områden i länet att driva på, samordna och följa upp efterbehandlingsarbetet. Länsstyrelsen har valt att integrera efterbehandlingsarbetet med enhetens övriga miljöskyddsarbete. Det innebär att handläggarna i gruppen arbetar med både EBH-frågor och andra miljöskyddsfrågor som prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet. På det sättet har Länsstyrelsen fått in personer med mångårig erfarenhet av till exempel tillsynsfrågor och processteknik i efterbehandlingsarbetet, vilket varit värdefullt framförallt i arbetet med tillsynsspåret. Integreringen gör också att informations- och erfarenhetsutbytet mellan arbetsgruppen för efterbehandling och övriga enheten blir bättre. Huvuddelen av efterbehandlingsarbetet, som faller inom ramen för myndighetens ordinarie miljötillsyn på befintliga verksamheter, bedrivs av varje enskild handläggare med stöd av arbetsgruppen för efterbehandling var ett infasningsår för många av medlemmarna i efterbehandlingsgruppen, då gruppen ökade med många personer. Under 2006 kom arbetet och rutinerna i gång och Länsstyrelsen har nu en väl fungerande efterbehandlingsgrupp. Det faktum att många personer är inblandade i arbetet gör organisationen mindre sårbar vid personalförändringar och ohälsa. Under 2007 har dock mycket hänt kring personalsituationen inom efterbehandlingsgruppen. Fyra personer har under året begärt tjänstledigt för att arbeta med efterbehandlingsfrågor hos andra arbetsgivare (Naturvårdsverket, Miljödomstolen, länsstyrelse, kommun). Ett par personer också börjat arbeta deltid och några har delvis varit sjukskrivna. Det har varit mycket svårt att få tag i kvalificerad arbetskraft, och anställningsprocessen och introduktion i arbetsuppgifterna har slukat mycket tid. På grund av kort vikariat för en av nyckelpersonerna har det inte varit möjligt att hitta en ersättare med samma kvalifikationer. Denna situation har bland annat inneburit ett tyngre arbete för kvarvarande handläggare, och att planerade tjänster för inventeringen 2007 kommer att förskjutas till att även inkludera första kvartalet Totalt har Länsstyrelsen lagt ner effektiv tid motsvarande 7,3 tjänster på arbetet med förorenade områden under Detta motsvarar 9,8 tjänster om man räknar in sjukskrivningar, semestrar, personalmöten, tjänstledigheter etc. 11

13 Tidsplaneringen för 2008 ser i stort ut som för 2007 (se Tabell 1). Dock är personaluppsättningen preliminär för nästa år, med flera personer som eventuellt återkommer från tjänstledigheter, barnledigheter och deltider. Tabell 1. Planerad fördelning av EBH-arbetet under 2008 Typ av tjänst Antal tjänster Tillsynshandläggare 4,3 Bidragshandläggare 2 Inventerare 3 Jurister 0,5 Personalsituationen i tillsynsarbetet har förbättrats avsevärt sedan ägnades knappt en tjänst åt tillsynsarbetet, jämfört med ca 4,8 tjänster år För mer information om vilka personer som arbetar med och hur mycket tid som läggs ner på efterbehandling hänvisas till bilaga 2, Nyckeltalen. Samordning av Länsstyrelsens efterbehandlingsarbete Det regionala efterbehandlingsarbetet är kopplat till verksamhetsplaneringen och de regionala miljömålen. Arbetet inom arbetsgruppen för efterbehandling leds av två personer varav den ena ingår i miljöskyddsenhetens ledningsgrupp. Samverkan med andra enheter, främst Naturvårds- och Samhällsbyggnadsenheten sker inom ramen för tvärsektoriella arbetslag. Förorenade områden i den fysiska planeringen Miljöskyddsenheten kommer i kontakt med planärenden via arbetslagen. Arbetslagen består av representanter för Samhällsbyggnadsenheten, Kulturmiljöenheten, Naturvårdsenheten, Vattenvårdsenheten och Miljöskyddsenheten. Miljöskyddsenhetens representant ser till att miljöskyddsfrågor beaktas i planärenden och att expertis från arbetsgruppen för efterbehandling kallas in då områden som misstänks vara förorenade behandlas i planeringsarbetet. Miljöövervakning som kontroll av läckage från förorenad mark/sediment Miljöövervakningen sker både övergripande och objektsanknutet med blandat ansvar. Detta sker bl.a. inom ramen för ordinarie miljötillsyn gentemot verksamheter genom t.ex. kontrollprogram, inom fortlöpande miljöövervakning av bl.a. vattendrag i samarbete med främst Vattenvårdsenheten samt genom andra kontrollfunktioner såsom t.ex. vattenvårdsförbund och kommuner. Samverkan i länet för sanering av förorenad mark Nätverk för kommuner och Länsstyrelse Kontakt mellan Länsstyrelsen och de 49 kommunerna sker i huvudsak handläggare till handläggare. Det finns dock en e-postlista för meddelanden till kommunernas miljökontor. Länsstyrelsen har för att underlätta kontakterna mellan kommun och Länsstyrelse upprättat en lista med kontaktpersoner på Länsstyrelsen gentemot respektive kommun. Medverkan i referensgrupper Länsstyrelsen ingår i en referensgrupp för FRIST (Forum for Risk Investigation and Soil Treatment). FRIST, som är en del av Chalmers tekniska högskola, finansieras av Renova och Stena Metall. Pågående forskningsprojekt är för att titta på torv för rening av lakvatten, 12

14 utveckling av metod för kostnads-nytto analys av efterbehandlingsåtgärder, utveckling av metod för riskvärdering ur ett hållbarhetsperspektiv samt framtagande av kurs i grundläggande statistik och osäkerhetsanalys av data inom förorenade områden. Länsstyrelsen medverkade även i referensgruppen för Metodik för hälsoriskbedömningar vid förorenade områden och sanering av dessa ett projekt inom kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Projektet leddes av Lars Barregård, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin. Syftet med projektet var att förbättra kvaliteten i miljömedicinska bedömningar av förorenade områden. En rapport om tillvägagångssätt och bedömningsprinciper utifrån ett tiotal verkliga fall kommer att sammanställas och resultaten har redovisats vid två större seminarier för bl.a. miljökonsulter under våren Samverkan mellan länsstyrelser i efterbehandlingsfrågor Länsstyrelsen anser att samverkan utgör en förutsättning för efterbehandlingsarbetet. Länsstyrelsen i Västra Götaland har samverkan på olika nivåer bl.a.: Nationell samverkan Möten anordnade av Naturvårdsverket där samtliga länsstyrelser samlas. Det nationella nätverket för länsstyrelserna (EBH-lst e-postlista) med Naturvårdsverket, SGI och SGU EBH-sidan ( Renare Mark Anordnar nationella träffar där myndigheter, konsulter, entreprenörer, problemägare, forskare m.fl. träffas och utbyter erfarenheter. Regional samverkan Regionala träffar Årliga tvådagarsmöten med Länsstyrelser från län i södra Sverige samt Naturvårdsverket, SGI och SGU. I år var Länsstyrelsen i Västra Götaland värd för träffen vilken ägde rum i Bengtsfors i maj med studiebesök vid det pågående saneringsarbetet vid EKA:s nedlagda klor-alkalifabrik. Inventerarträff där inventerare från södra Sverige träffas och utbyter erfarenhet. Renare Mark Väst Anordnar aktiviteter med regional anknytning som studiebesök och föredrag. Länsstyrelsen hade till och med augusti i år en ledamot i styrelsen (Maria Gustavsson, som sedan september arbetar för Naturvårdsverket). Miljösamverkan Västra Götaland driver under 2007 och 2008 en tillsynskampanj inom förorenade områden. Här deltar Länsstyrelsen med en medlem i projektgruppen. 13

15 2. Inventering Allmänt I Västra Götalands län misstänks det finnas ca potentiellt förorenade områden, det vill säga platser där det bedrivits verksamhet som traditionellt orsakar föroreningar. Av dessa är 2611 riskklassade enligt MIFO. Det finns 152 områden i riskklass 1, 1216 områden i riskklass 2, 994 områden i riskklass 3 och 249 områden i riskklass 4. Ansvaret för inventeringsarbetet enligt MIFO (Metod för inventering av förorenade områden) ligger hos Länsstyrelsen som arbetar med regional samordning, kunskapsstöd och kvalitetskontroll av arbetet. Kommunerna ansvarar dock för att hjälpa till med att ta fram underlagsmaterial. Ca 15 kommuner har själva genomfört inventering och riskklassning med bidrag från Länsstyrelsen. I några få fall har kommuner själva bekostat en kompletterande inventering för kommunen. Samtliga inventeringar och riskklassningar som görs av kommuner genomförs dock i samråd med Länsstyrelsen. Riskbedömning och riskklassning Riskklassning Det strukturerade inventeringsarbetet utförs enligt MIFO-metodiken, fas 1. Inventeringsresultaten utgör på så sätt ett underlag för prioriteringar av objekt för fortsatta undersökningar, utredningar eller åtgärder. Nästa skede är fas 2-etappen, vilket innebär att arbetet styrs av en länsvis prioritering av de riskklassade efterbehandlingsobjekten. Inom ramen för respektive kommuns efterbehandlingsarbete sker även prioritering utifrån kommunperspektiv för främst nedlagda eller pågående verksamheter med ansvariga. Länsstyrelsens roll blir där en stödjande funktion. Kommunicering Då uppgifter är sammanställda och en riskklassning genomförd skickar Länsstyrelsen ut fullständigt utdrag ur databasen till verksamhetsutövaren och/eller fastighetsägaren. Berörda parter ges då tillfälle att kommentera uppgifterna och riskklassen. I de fall då inventeringen genomförs av en kommun genomför kommunen kommuniceringen. Kommuniceringen är en mycket värdefull kvalitetskontroll på innehållet i inventeringsblanketterna. Kommunicering av de inventerade objekten kommer även fortsättningsvis att ske löpande. Ev. revidering av riskklassning Länsstyrelsen genomför kontinuerligt arbete med att revidera riskklasser. Översyn sker då nya uppgifter framkommer. En översyn görs givetvis även då en undersökning har genomförts på objektet. Länsstyrelsen kan ana en tendens till för höga riskklassningar efter MIFO fas 1 vilket är helt i enlighet med att områden enligt MIFO-metodiken ska bedömas enligt ett troligt men dåligt fall. Det är vanligare att en riskklass sänks efter en översiktlig undersökning än att den höjs. Registrering med GIS Länsstyrelsen har skapat ett skikt i Länsstyrelsens geografiska informationssystem, OGIS, som visar vilka platser som är inventerade enligt MIFO fas 1. De inventerade områdena är markerade som punkter. Då man klickar på en punkt visas ID nummer, objektets namn, bransch och om objektsmaterialet är offentligt eller arbetsmaterial. För övrigt finns även en hänvisning till efterbehandlingshandläggarna för mer information. Uppdatering av skiktet sker ungefär en gång per år. Samtliga handläggare på Länsstyrelsen har tillgång till OGIS. 14

16 I själva MIFO-arbetet används GIS främst för att ta fram kartor och bedöma närhet till riksintressen, Natura 2000-områden eller liknande. Databas över förorenade områden Länsstyrelsen använder sig av den Access-baserade databasen MIFO för inventering av förorenade områden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län var en av fem länsstyrelser som deltog i arbetet med att ta fram MIFO. Under 2008 kommer informationen att föras över till en ny databas. I databasen MIFO finns både objekt som är riskklassade och objekt där arbete pågår med insamling av information. Databasen består alltså både av färdigt material och av arbetsmaterial. I MIFO finns idag de objekt som kommun eller Länsstyrelse har inventerat. Diskussioner har förts med SPIMFAB (Svenska Petroleuminstitutets Miljösaneringsfond AB) för att eventuellt kunna överföra uppgifter från deras databas till MIFO. Hittills har inte detta skett men det är Länsstyrelsens ambition att även SPIMFAB:s information ska finnas i MIFO. Länsstyrelsen ser de objekt som är riskklassade och utskickade (kommunicerade) till berörda parter som allmän handling, och lämnar i allmänhet ut inventeringsblanketter och utdrag vid förfrågan. Informationsstrategi Länsstyrelsen ansvarar för att information om vilka områden som är förorenade finns tillgänglig och sprids. Det viktigt att MIFO-registret görs tillgängligt i så stor utsträckning som möjligt, för att utgöra ett hjälpmedel för både kommunerna och andra aktörer. Exempel på användningsområden för inventeringsresultatet är underlag för fysisk planering, fastighetsvärderingar m.m. Det är dock viktigt att man då informationen lämnas ut noggrant redogör för vilken noggrannhet informationen har och vad en riskklassificering innebär. Uppgifterna i MIFO-databasen bör ses som allmänna handlingar och tillhandahålls i allmänhet på begäran för de objekt som kommunicerats. Kommunicering har då skett med berörda och ansvariga (fastighetsägare, verksamhetsutövare etc.) för de registrerade objekten. En gång per år skickas utdrag ur MIFO-databasen till respektive kommun för information och kvalitetsgenomgång. Länsstyrelsen ser svårigheter i uppföljning av vad som sker i länet, på grund av länets storlek, då de flesta objekt hamnar under kommunal tillsyn. Samverkan och rutiner för rapportering av upptäckta föroreningar i samband med detaljplanearbeten och vid exploateringar kan förbättras. Länsstyrelsen har även information om efterbehandling och av hur arbetet går framåt på sin webbsida. Utförda aktiviteter Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inventerat förorenade områden sedan länet bildades Även dessförinnan hade inventeringar genomförts i Älvsborgs län och till viss del även i Göteborgs- och Bohuslän. Dessa inventeringar gjordes före nuvarande version av MIFOmetodiken och har därför inte den noggrannhetsgrad som krävs av inventeringen idag. De tidigare inventeringarna har i den mån Länsstyrelsen ansett det nödvändigt kompletterats med information. 15

17 Länsstyrelsen har genom tiderna provat både att inventera kommunvis och branschvis och anser att det finns fördelar och nackdelar med båda. Identifieringen skedde huvudsakligen kommunvis medan gallring av vilka objekt som är allvarligast sker branschvis. Under 2007 planerades tyngdpunkten i inventeringen att läggas på: Slutföra kvalitetsäkringsarbetet av identifierade objekt. Detta arbete är nu klart. Prioritera vilka av de nya identifierade objekten som behöver inventeras. Detta arbete är nu klart. Inventera ovan prioriterade objekt. Mata in identifierade objekt i MIFO-databasen. Uppdatera befintliga objekt i databasen. En stor mängd nya uppgifter har inkommit. Under 2007 har tre årsarbetskrafter uppdelat på nio personer arbetat med inventeringen. Dessa personer har arbetat med samtliga prioriterade områden enligt ovan. Kvalitetssäkringen av objekt har slutförts i samtliga kommuner. Kvalitetssäkringen består i att kommunens miljökontor kontrollerar listor med objekt och kompletterar uppgifterna med bl.a. fastighetsbeteckningar i de fall sådana saknas. Inventering av nedlagda verksamheter inom massa- och pappersindustrin, träimpregnering och kemtvättar har genomförts. Riskklassning av småbåtshamnar och vinteruppställningsplatser har genomförts. Exempel på branschvis inventering: Pappersbruk Under hösten 2007 arbetades det med en kompletterande inventering och riskklassning av pappersbruk. Prioritering av nedlagda högt klassade objekt har gjorts och mest tid lades på komplettering av dessa objekt. Fördelningen av massa och pappersindustriverksamheter visas i Tabell 2. Av dessa objekt rankades fyra objekt som högprioriterade och fem som relativt högprioriterade för fortsatta undersökningar. Tabell 2. Sammanfattning över pappersbruk och deras riskklass Verksamhetsstatus Riskklass1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Oklassade I drift (13 st) Nedlagda (23 st) Pågående aktiviteter Inventering av nedlagda verksamheter pågår under 2007 inom följande branscher: pappersindustrin, verkstadsindustrin, ytbehandling av metaller, gjuterier, gruvor och upplag, kemtvättar, bilskrotar, och bensinstationer som ej fångas upp av SPIMFAB. Vidare pågår kompletterande inventering inom branscherna textilindustri, varv, gasverk, oljeraffinaderier och rödfyrshögar. Prioritera objekt för inventering. Inventera ovan prioriterade objekt. Mata in identifierade objekt i MIFO-databasen. Uppdatera befintliga objekt i databasen. En stor mängd nya uppgifter har inkommit. Inventering genom tillsyn Det är vanligt att företag byter ägare eller läggs ner. En sådan händelse aktualiserar efterbehandlingsfrågan och Länsstyrelsen agerar i dessa fall. I första hand med en inventering och riskklassning enligt MIFO. 16

18 Länsstyrelsen arbetar även med att aktualisera frågan om efterbehandling på de tillsynsobjekt som ligger i MIFO riskklass 1 eller 2. I samband med beslut enligt IPPC-lagstiftningen finns ofta ett villkor om inventering enligt MIFO fas 1. Planerade aktiviteter Under 2008 kommer tyngdpunkten i inventeringen att läggas på att: Fortsätta prioritera objekt för inventering. Inventera ovan prioriterade objekt. Länsstyrelsen beräknar att totalt ungefär 1050 objekt (nedlagda, utan ansvar) i riskklasserna 1 och 2 kommer att behöva inventeras. Detta beräknas ta cirka 5 år (3 tjänster/år). Kommunicering av icke kommunicerade objekt. Länsstyrelsen avser även att komplettera de brister i inventeringen som tidigare betonats och kommer därför även fortsättningsvis att söka medel för inventering. Mycket tid beräknas gå till arbete med den nya databasen. Överföringsprocessen kan ta tid, och alla handläggare som arbetar med EBH-frågor ska lära sig den nya databasen. Under förutsättning att tre personer arbetar med inventeringen kommer den att vara slutförd Områden som finansieras med statliga bidrag Allmänt Policy för bidragsobjekt Länsstyrelsen anser att åtgärder inom områden som utgör en stor risk för människa och miljö samt där förutsättningar för drivande av ett kostnadseffektivt saneringsarbete finns bör prioriteras. Vidare arbetar Länsstyrelsen utifrån principen att det är kommunen som skall stå som huvudman vid saneringsskedet, medan Länsstyrelsen finns med i projektorganisationen med en rådgivande och stödjande funktion. Undersökningar Under tidigare år har Länsstyrelsen i Västa Götalands län haft som ambition att utföra ett flertal bidragsfinansierade översiktliga undersökningar i syfte att ha ett stort antal objekt att utgå ifrån vid en prioritering av de fortsatta fördjupade undersökningarna. Länsstyrelsen anser det viktigt att uppmuntra de kommuner som prioriterar arbetet med efterbehandling. Länsstyrelsen arbetar med två områden inom bidragsspåret. Dels drivs arbetet på i de objekt som redan pågår med bidragsmedel och dels arbetas med att få fram nya bidragsobjekt. Länsstyrelsen gör efter varje avslutad fas i ett bidragsprojekt en bedömning av om objektet fortfarande är prioriterat och kan fortsätta drivas med bidragsmedel. Mer information om objekten finns i bilaga 3 (Redovisning av bidrag 2007) och nedan. Åtgärder I Västra Götalands län finns för tillfället fem objekt upptagna inom åtgärdsramen. Det finns dessutom sex objekt där huvudstudie är genomförd och ansökan om åtgärdsmedel prioriteras. 17

19 Ansvarsutredning Innan en undersökning kan genomföras med bidragsmedel ska en översiktlig ansvarsutredning utföras. Länsstyrelsen genomför ansvarsutredningar för sina tillsynsobjekt medan kommunen gör dem för sina. Länsstyrelsen granskar dock alltid ansvarsutredningarna i samband med bidragsansökningarna. Handläggarna på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet gör ansvarsutredning i samarbete med en jurist på Länsstyrelsens rättsenhet. Ansvarsutredningarna görs enligt en av Länsstyrelsen framtagen mall. Länsstyrelsen har även en rådgivande roll i ansvarsutredandet gentemot kommunerna. Länsstyrelsen har i några fall beviljat kommunerna bidrag till ansvarsutredningar vid objekt där ansvarsförhållandet är komplicerat, men där sannolikt ingen ansvarig finns, alternativt att ansvarig finns men endast till en försumbart liten del. Kommunalt huvudmannaskap Naturvårdsverket har som policy att det i första hand är kommunerna som tar huvudmannaskapet för efterbehandlingsobjekt utan ansvariga och därmed också ansöker om bidrag. Endast i undantagsfall och för övergripande objekt, som t.ex. EKA Bengtsfors, Göta älv och Viskan har Länsstyrelsen initierat och ansvarat för utredningar. I de flesta bidragsobjekten ligger huvudmannaskapet hos kommunstyrelsen eller någon teknisk förvaltning. Det kommunala huvudmannaskapet har i vissa fall visat sig vara svårt eftersom det i många fall saknas både kompetens och vilja att driva denna typ av avancerade projekt. Länsstyrelsens roll vid dessa projekt är dels som tillsynsmyndighet i aktuella fall, dels som finansiär då statliga bidrag används samt som stöd för de aktörer som behöver hjälp. Uppföljning av genomförda projekt Det stora flertalet av bidragsobjektens undersökningar sker med kommunalt huvudmannaskap. Länsstyrelsen bidrar fortlöpande med stöd, i mån av tid vad gäller undersökningarnas upplägg, konsultupphandlingar, bedömning av utförda undersökningar och resultat. Förslag till fortsatta undersökningar diskuteras och respektive kommun formulerar vanligtvis tillsammans med Länsstyrelsen en fortsatt projektplan och ansökan om bidrag. Länsstyrelsen granskar vidare de projektresultat och -redovisningar som underhand redovisas och sammanställer slutligen projekten för respektive kommuner för redovisning till Naturvårdsverket. Projektstöd Länsstyrelsen ser ett stort behov av projektledningsstöd för de flesta av kommunerna som erhåller statliga efterbehandlingsbidrag för utredningar. Det finns möjlighet för kommunerna att i rollen som huvudman själva upphandla och anlita främst SGI (eller annan konsult) för projektledningsarbete, som t.ex. upprättande av förfrågningsunderlag.länsstyrelsen har upprättat ett ramavtal med SGI och SGU för projektledningsstöd och avlastning. Länsstyrelsen anlitar även SGI och SGU som stöd i granskningar av ansökningar om bidrag, bidragsredovisningar m.m. Utförda aktiviteter Saneringsobjekt där frivilliga överenskommelser är aktuella I Västra Götaland län finns bara ett fåtal exempel på åtgärder där det har skett frivilliga överenskommelser och ett är Gudarp, en träimpregnering i Tranemo. För detta objekt betalar Södra Skogsägarna de 10 % som inte bidragen täcker men har maximerat summan till 3,5 18

20 miljoner kronor. Södra Skogsägarna har inget juridiskt ansvar för detta objekt, men de är moderbolag till det bolag som bedrev impregnering under lång tid. Ett annat exempel är fastigheten Kniven där fastighetsägaren bekostar en viss del av saneringsåtgärderna. En del är ansvar för en oljeförorening och en annan del är för skredstabiliserande åtgärder. Avslutade bidragsprojekt Länsstyrelsen har sedan år 2000 beviljat bidrag till undersökningar vid ett stort antal platser. Många av dessa har avslutats ur bidragssynpunkt. Bidrag har inte längre varit aktuellt på grund av olika skäl. Se vidare Tabell 3. Tabell 3. Avslutade bidragsprojekt. Objekt (Kommun) Bidrag beviljat år Orsak F Åmål 2:1 f.d. Oljedepå vid Åmålsån/Nybrogatan (Åmål) F Stallbacka industriområde (Ferro) (Trollhättan) 2000 Förorening mindre än väntat, sanering delvis utförd Inga ytterligare kostnader. Projektet beräknas att avslutas 2007 efter att riktlinjer för hantering av massor fastslagits. F Svaneberg 7:1, Svaneberg 5:1 (Mariestad) Förorening mindre än väntat, troligen diffus spridning av bekämpningsmedel. Rödfyrhögar (flera kommuner) Spridningen mindre än väntat. Riktlinjer har upprättats F Klinges Garveri 2001 Förorening mindre än väntat. (Alingsås) F Töllås gruva (Orust) 2001 Spridningsutredningar utförda. Förvaringsfall inför ev. åtgärd. F Alléskolan i 2002 Förorening mindre än väntat. Floda (Lerum) F Boterstena 2002 Förorening mindre än väntat. vattentäkt (Mariestad) F Jonsereds fabriker 2002 Förorening mindre än väntat. Ansvar finns. F Gasverket i 2002 Åtgärdas vid eventuell exploatering. Majorna (Göteborg) F Fd 2002 Förorening mindre än väntat. Nysilverfabriken Croma Industribolag (Göteborg) F Gunnebo Protection (fd Ödeborgs bruk, fd Gunnebo) (Färgelanda) 2002 Översiktlig undersökning och ansvarsutredning utförd Ansvarig finns. F Palmen (Götene) 2002 Förorening mindre än väntat. F Tjärfabriken 2002 Förorening mindre än väntat. Blåhult, Sanseryd (Tidaholm) F Sörhaga 1:18 och 2002 Åtgärdas vid exploatering. 1:19 (Alingsås) F Svensk Bilsanering, Tagene Beg Förorening mindre än väntat. 19

21 Bildelar f.d. (Göteborg) F Garveriet 2003 Förorening mindre än väntat. Madäng, Forsa Läderfabrik (Tidaholm) F Nössemarks 2003 Förorening mindre än väntat. Lanthandel (Dals-Ed) F Sandliden (Ale) 2003 Åtgärdsbidrag beviljades ej. Mölndalsån (Mölndal) 2003 Förorening mindre än väntat. F Bilskrot Stripplekärr (Stenungsund) 2005 Ansvarig finns för kvarvarande förorening. Pågående aktiviteter Områden där utredning pågår I Västra Götalands län finns två avslutade och flera pågående bidragsprojekt. För tillfället pågår utredning för två områden i förstudiefas och för sju objekt där huvudstudie pågår eller ska påbörjas inom kort. Se vidare Tabell 4-6. Tabell 4. Bidragsprojekt avslutade under 2007 Objekt (Kommun) F Blomsholm (Strömstad) F Skallsjö 2:86 (Floda bildelar) (Lerum) Kort beskrivning Nedlagt sågverk med tidigare pentaklorfenolanvändning Bidrag för huvudstudie beviljat Kommunen avser inte i nuläget söka mer bidrag. Området kommer vidare att hanteras inom sågverksprojektet. F.d. bilskrot som ligger inom skyddsområdet för en vattentäkt. Bidrag beviljades Föroreningsnivån var lägre än väntat och området är inte längre prioriterat i bidragssammanhang. Tabell 5. Pågående förstudier Objekt (Kommun) Kort beskrivning F Elmek AB (Ale) Fd. ytbehandling med misstänkta höga halter av tungmetaller. Bidrag beviljades Redovisning sker inom kort. Projektet kommer sannolikt att avslutas tills vidare. F Nedlagd På fastigheten har bedrivits kemtvätt och bensinstation. kemtvätt, Järnsågen 3 Ansökan avser undersökning av rester från (Trollhättan) kemtvättsverksamheten och att göra en riskbedömning. Ny ansökan finns för huvudstudie (se Tabell 7) 20

22 Tabell 6. Områden där huvudstudie pågår eller ska påbörjas inom kort Objekt (Kommun) F Erska, Hasses Service (Alingsås) F Gullspångs Elektrokemiska AB (GEA) (Gullspång) F Västra hamnen (Lidköping) F Skara Gasverk (Skara) F Ljungdahls Färgfabrik (Lerum) Kort beskrivning F.d. bilverkstad med förhöjda halter bly i grundvattnet inom inre skyddsområdet för en vattentäkt. Ferrolegeringsverk med utfyllnadsområden, främst förorenat med metaller och olja Utfyllnadsområde Gasverk med förhöjda halter av PAH och cyanid. Huvudstudien pågår. Kommunen avser att söka pengar för åtgärdsutredning. Färgfabrik med förhöjda halter av metaller och klorerade lösningsmedel. Huvudstudien pågår. Kommunen avser att söka pengar för åtgärdsutredning. F Tidermans (Ale) Utfyllnadsområde med höga halter av tungmetaller och olja. Huvudstudie avslutad. Bidragsansökan till åtgärdsram planeras att insändas till NV inom kort. F Stridsberg & Biörck AB, Källstorp (Trollhättan) Mekanisk industri med utfyllnader. Förorenat av metaller och olja. Kompletterad åtgärdsutredning pågår inför bidragsansökan till åtgärdsram. Mer information om objekten finns i bilaga 3, Redovisning av bidrag Lerums kemtvätt Vid Lerums kemtvätt (Lerums kommun) genomfördes sanering med bidragsmedel Saneringen har avslutats. Det kan dock konstateras att perkloretylenförorening finns kvar i marken, men det är oklart hur stor mängd samt vilka risker som kvarstår. Kompletterande utredningar krävs om fortsatta åtgärder ska vara aktuellt. Dessa bör då finansieras via utredningsramen. I bilaga 3 till detta program redovisas bidraget. Samarbete i Götaälvdalen Infrastrukturprojektet med utbyggnad av E45 och Norge-Vänernbanan inom Ale kommun planeras Utmed väg/järnvägsträckningen finns 3 st bidragsfinansierade ebhprojekt (fd. Bohus Varv, fd. Surte glasbruk samt Tidermans utfyllnadsområde), varav de två förstnämnda är i förberedelse-/åtgärdskede. Samordning planeras mellan de tre ebh-projekten och väg-/järnvägsutbyggnadsprojektet. Hur stora kostnadsbesparingar som kan erhållas, främst m.a.p. omhändertagande av urgrävda förorenade massor, återfyllnadsmassor samt gräventreprenad utreds fortlöpande. Områden där efterbehandlingsåtgärder pågår För befintliga åtgärdsprojekt har respektive kommun tagit på sig huvudmannaskapet för genomförandet. Det råder dock ofta en tveksamhet från kommunernas sida till att ta på sig huvudmannaskapet främst på grund av de kostnader projekten medför. Det uppkommer även frågeställningar som ansvaret för misslyckade saneringar och om något oförutsett händer under arbetet. Synpunkter som att det borde byggas upp en organisation i likhet med SPIMFAB har framförts. Länsstyrelsen anser det viktigt att bidrag för åtgärd kan beviljas till både små och stora objekt. Detta utgör en morot och är sannolikt en nödvändighet för att få kommunerna i allmänhet 21

23 engagerade och intresserade av att delta och satsa egna resurser. En uppskattning Länsstyrelsen har utfört visar att ur miljöbelastningssynpunkt kan ett antal mindre och billigare objekt generera en större miljövinst per krona bidrag än ett stort och dyrt. I dagsläget pågår fem bidragsfinansierade åtgärdsobjekt inom Västra Götalands län; EKA (Bengtsfors kommun), Gudarp (Tranemo kommun), Kniven (Partille kommun) samt fd. Bohus Varv och fd. Surte Glasbruksområde (Ale kommun). De närmaste åren avses ytterligare objekt att bli aktuella för ansökan om bidrag. Lägesrapport Gudarp Tranemo Efterbehandling pågår vid en f.d. impregneringsanläggning i Tranemo Kommun För lägesrapport hänvisas till bilaga 3. Lägesrapport Eka Bengtsfors Efterbehandling pågår vid en f.d. kloralkalifabrik i Bengtsfors kommun. För lägesrapport hänvisas till bilaga 3. Lägesrapport Kniven Efterbehandling pågår av skredkänsligt område i anslutning till Säveån i Partille kommun. För lägesrapport hänvisas till bilaga 3. Lägesrapport fd. Bohus Varv Efterbehandling förbereds av skredkänsligt utfyllnadsområde i anslutning till Göta älv i Ale kommun. För lägesrapport hänvisas till bilaga 3. Lägesrapport fd. Surte Glasbruk Efterbehandling förbereds av skredkänsligt område i anslutning till Göta älv i Ale kommun. För lägesrapport hänvisas till bilaga 3. Planerade aktiviteter Pågående och kommande projekt Länsstyrelsen prioriterar i nuläget att arbeta med de objekt som redan finansieras med bidragsmedel. Projekt i åtgärdsfas kräver stora resurser för hantering av bidrag. För närmare beskrivning av dessa objekt se Pågående aktiviteter sid. 20. Medel för undersökningar söks för tre objekt: F Nedlagd kemtvätt, Järnsågen 3, F F.d. panncentral HSB Alideberg och F Viskan (Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammarna). För närmare beskrivning av dessa objekt samt av hur sökta medel kommer att användas se Tabell 7. Ytterligare områden som är möjliga för bidrag och som prioriteras att komma igång under 2008 är F Fåglaviks Glasbruk i Herrljunga kommun och F F.d. Impregneringsanläggning i Otterbäcken i Gullspångs kommun (se Tabell 7). Dessa objekt har kommit in med ansökningar, och pengar finns redan avsatta från

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län

Svarsöversikt Länsrapporten 2013. Västra Götalands län Svarsöversikt Länsrapporten 2013 Västra Götalands län Kommunens del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) 2 (237) Tolkningshjälp av tabeller Exempel 1: Fråga 8.2. Vilka områden omfattade denna samverkan?

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009

Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009 Slutrapport för delprojekt PCB-tillsyn 2009 Om rapporten... 2 Sammanfattning, slutsatser och rekommendationer... 2 Om projektet... 2 Syfte... 2 Resurser och underlag... 3 Vad som blev gjort... 3 Miljökontorens

Läs mer

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004

Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 2004-10-13 Foto Hans Zetterling Utvärdering av kampanjen om bilskrotar 2004 Inledning Miljösamverkan har under våren 2004 genomfört ett delprojekt om bilskrotar, vars övergripande syfte varit att genom

Läs mer

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2007

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2007 Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län Regionalt program 2007 November 2006 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 Allmänt... 4 Inventering... 4 Områden som finansieras med bidrag... 4 Nytt

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland

Regelförenkling på kommunal nivå. Västra Götaland Regelförenkling på kommunal nivå Västra Götaland En väg in Västra Götaland Sverige Ja 88% Nej 12% Västra Götaland Ja 86% (av 35 svarande) Nej 14% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Datum: 2014-10-13 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende

Läs mer

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden

Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden John Lotoft, Naturvårdsverket Lägesbeskrivning 80 000 potentiella områden 23 områden med akut påverkan 1400 områden i riskklass 1 Roller i arbetet med miljömålen Riksdagen

Läs mer

Innehållsf. llsförteckning

Innehållsf. llsförteckning Enheten för f r förorenade f områden Rf Enhetschef Christer Litzell Efterbehandling Ingegerd Andersson Kjell Färnkvist Per Gullbring Yvonne Österlund Deponi och gruvor Ann-Marie Fällman Stina Lundberg

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2009

Inkvarteringsstatistik januari 2009 Inkvarteringsstatistik januari 2009 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport

Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Inkvarteringsstatistik mars 2005 inklusive kvartalsrapport Kvartalsanalys Varje kvartal redovisas lite fler statistikvariabler, dels för länet som helhet och dels för länets fyra tillväxtområden. Denna

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Gästnattsrapport Västsverige oktober 2015 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2008

Inkvarteringsstatistik februari 2008 Inkvarteringsstatistik februari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport januari 2013. Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport januari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, januari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Januari 300

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering MANUAL EFTERBEHANDLING 8 2016 Kvalitetsmanualen är ett levande dokument och

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Slutrapport Delprojekt Uppföljning PCB-fria fogar

Slutrapport Delprojekt Uppföljning PCB-fria fogar Slutrapport Delprojekt Uppföljning PCB-fria fogar Mars 2005 Slutrapport. Delprojekt Uppföljning PCB-fria fogar Miljösamverkan Västra Götaland mars 2005 Rapporten har sammanställts av Miljösamverkan Västra

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr 577-1821-10 1(23) 2(23) INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västra Götalands län i slutet av januari 2012 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Göteborg, 14 februari 2012 Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Västra Götalands län januari 2012 67 697 (8,6%) 37 114

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005

Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Inkvarteringsstatistik december 2005 Kvartalsstatistik okt-dec 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Elgerus Färgeri/Björns kemtvätt. Bildkälla: Örebro stadsarkiv. Publ. nr 2012:37 2 4 Innehåll

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2012

Gästnattsrapport februari 2012 Gästnattsrapport februari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län

Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län Samverkan för ett hållbart integrationsarbete i Västra Götalands län avsiktsforklaring.indd 1 2014-02-10 12:06:13 Bengtsfors Dals-Ed Åmål Strömstad Gullspång Tanum Mariestad Färgelanda Mellerud Töreboda

Läs mer

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1

Läs mer

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld

Rapport 2009:55. Kartläggning av insatser för barn som växer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapport 2009:55 Kartläggning av insatser för barn som väer upp i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller bevittnat våld Rapportnr: 2009:55 ISSN: 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands

Läs mer

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 Inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län samt ansökan om medel för utredning av förorenade områden Malmö 2002-11-29 Broby bruk som det brukade se ut

Läs mer

Bilaga 3. Prioriteringslista över förorenade områden i Västra Götalands län. Uppdaterad 2014-10-27. 2a 155944. 2b 155932

Bilaga 3. Prioriteringslista över förorenade områden i Västra Götalands län. Uppdaterad 2014-10-27. 2a 155944. 2b 155932 1 Prioriteringslista över förorenade områden i Västra Götalands län Uppdaterad 2014-10-27 Bilaga 3 1 161325 Viskan (Djupasjön, Guttasjön, Rydboholmsdammarna) Borås Övrigt BKL 1 1 Delvis Annan 2a 155944

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april 2002. 18 april 2002. Miljökontoret, Trollhättan 10.00-12.20

PROTOKOLL. Styrgruppsmöte 18 april 2002. 18 april 2002. Miljökontoret, Trollhättan 10.00-12.20 18 april 2002 PROTOKOLL Styrgruppsmöte 18 april 2002 Miljökontoret, Trollhättan 10.00-12.20 ande Håkan Falck, Trollhättan, mötesordförande (i Peter Holmbergs frånvaro) Ulrika Samuelsson, Länsstyrelsen

Läs mer

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Västerhavet Missiv Diarienummer 537-34925-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavets vattendistrikt, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, har upprättat förslag till Förvaltningsplan, förslag till Miljökvalitetsnormer

Läs mer

Länsrapport 2012 Västra Götalands län exklusive Göteborgs stad. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Västra Götalands län exklusive Göteborgs stad. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete Länsrapport 2012 Västra Götalands län exklusive Göteborgs stad Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete 4.1. 1. Kommunens namn Kommun: Ale Alingsås Åmål Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping

Läs mer

Gästnattsrapport juni 2012

Gästnattsrapport juni 2012 Gästnattsrapport juni 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

SKRIVELSE 2015-04-16 Ärendenr: NV-03557-14. Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm

SKRIVELSE 2015-04-16 Ärendenr: NV-03557-14. Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm 1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Nordin Tel: 010-698 1444 Anna.nordin @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2015-04-16 Ärendenr: NV-03557-14 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Lägesbeskrivning

Läs mer

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013

VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 VÄSTRA GÖTALAND Rapport Oktober 2013 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Förorenad mark i kommunen Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02 RAPP Förorenad mark i kommunen.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20

Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Projektplan för En säkrare Sevesotillsyn, godkänd av styrgruppen 2015-11-20 Uppdrag Länsrådsgrupp 6 har gett i uppdrag åt miljönätverket (tidigare miljövårdsdirektörernas förening) att driva Miljösamverkan

Läs mer

Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab

Godkännande av ansökningar till Vårdval Rehab Västra Götalandsregionen 1 (3) Tjänsteutlåtande Datum 2014-04-28 Diarienummer RS 35-2014 Ärende 12 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare: Tomas Andersson Telefon: 076-829 53 02 E-post: tomas.p.andersson@vgregion.se

Läs mer

Sammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning.

Sammanfattning i korthet. är baserad på UC-data för aktiebolag som lämnat bokslut två år i rad. en urvalsundersökning. Västra Götalands län oktober 2009 Inledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com

Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Gästnattsrapport Västsverige december 2015 (helårsrapport) Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten

Läs mer

Nulägesbeskrivning Kommuner Västra Götaland

Nulägesbeskrivning Kommuner Västra Götaland Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.0 Utkast (0)23 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Leveransrapport ehälsa/mobilitet 1403 Dokumentbeskrivning: Nulägesbeskrivning Kommuner Västra Götaland Utfärdat

Läs mer

Möte den 22 januari 2015

Möte den 22 januari 2015 Möte den 22 januari 2015 Inventeringar Aktuellt på NV och länsstyrelserna Ebh-stödet Bidrag Tillsyn, tillsynsvägledning Projekt Kurser m.m Rapporter, remisser Övrigt Aktuella frågor och ärenden Nästa möte

Läs mer

Sjukfallskartläggning

Sjukfallskartläggning December 2006 1(40) Sjukfallskartläggning Västra Götaland inför 2007 Sammanställning från Sjukfallskartläggning, Försäkringskassan Västra Götalands län. Göteborg Christer Lindgren 031-700 55 78 Seppo Kerola

Läs mer

Förorenade områden - vad görs?

Förorenade områden - vad görs? Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals

Läs mer

Bilaga 1 Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013-2014 Länsstyrelsen Östergötlands behovsbedömning för inventeringsarbetet 2013-2014 Länsstyrelsen har inför årets behovsutredning behövt uppgradera sitt

Läs mer

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 2 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015 2017, i Gotlands län Mattias

Läs mer

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14.

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor

Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 20 Uddevalla i regionen; Mellankommunala frågor 21 Detta kapitel visar Uddevalla i regionen och utvecklingsfrågor som Uddevalla delar med kommuner i närheten. Uddevalla i regionen Uddevallas läge vid E6

Läs mer

TURISTSTATISTIK 2004

TURISTSTATISTIK 2004 Västsverige Göteborg Bohuslän Dalsland Västergötland TURISTSTATISTIK 2004 GBG - 1 Index 4 Karta 6 Västsvenska Turistrådet 7 Västra Götalandsregionen 8 Definitioner av turism 9 Gästnätter 11 Jämförande

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006

Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006 Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

MILJÖENHETEN. Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2014-2016 2013:18

MILJÖENHETEN. Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2014-2016 2013:18 MILJÖENHETEN Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2014-2016 2013:18 Titel: Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskadorregionalt program för avhjälpande av föroreningsskador

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning 1(5) KS 2011/0243 Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade i budget 2011 att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur kommunens GIS-verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 11 juni 2008 Reviderad av styrgruppen på sammanträde den 16 december 2008 Innehåll VERKSAMHETEN 2009...2

Läs mer

Tillbyggnad av enbostadshus Information och exempelritningar. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Tillbyggnad av enbostadshus Information och exempelritningar. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Tillbyggnad av enbostadshus Information och exempelritningar Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? Eller göra en anmälan

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Östergötlands län 2015-2017 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 577-7861-14 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. Östergötlands

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Marknadsöversikt utvärdering

Marknadsöversikt utvärdering Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum

Läs mer

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2015-02-10 2014-007140- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 4 mars 2015 Adressat: m.registrator@regeringskansliet.se christina.malmros@regeringskansliet.se

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2009-2013

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2009-2013 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2009-2013 Text: Omslagsbild: Kontakt: Mats Aunes, Karin Forsgren, Ida Wanhatalo och Hubert Elming Karlshäll träsliperi, Luleå

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Vansbro Kommun FÖRORD För varje kommun ska det

Läs mer

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Scenkonst i Västsverige 2014. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Scenkonst i Västsverige 2014 Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell 2a Tabell

Läs mer

Gästnattsrapport maj 2014

Gästnattsrapport maj 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2014

Gästnattsrapport januari 2014 Gästnattsrapport 2014 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com 1 Foto: Lisa Nestorson, Göteborg

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan LUDVIKA KOMMUN Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram UTSTÄLLNINGS- OCH REMISSVERSION

Läs mer

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska

Barn- och ungdomshabilitering. Svenska Barn- och ungdomshabilitering Svenska MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet

Läs mer

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen

Läs mer

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND

TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND TILLSAMMANS FÖR ETT KLIMATSMART VÄSTRA GÖTALAND Klimatstrategi Västra Götaland Hittills undertecknad av 67 aktörer Målsättning: 2030 är den västsvenska ekonomin inte längre beroende av fossil energi och

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Samverkan mellan kommun och näringsliv

Samverkan mellan kommun och näringsliv Samverkan mellan kommun och näringsliv Kommunernas näringspolitiska organisation, nätverk och förvaltning Andreas Fogelqvist Juni, 2005 Samverkan mellan kommun och näringsliv 1 Sammanfattning Framgångsrika

Läs mer

Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland

Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus. Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Information och exempelritningar för tillbyggnad av enbostadshus Utgiven i samarbete mellan kommuner och länsstyrelse i Västra Götaland Vilka handlingar behövs när jag ska söka bygglov? Eller göra en anmälan

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27

Läs mer

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1 - Projekt inom Miljösamverkan Skåne Fastställd 2011-12-10 Version december 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Inventering av förorenade områden i Piteå kommun

Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 21/2013 Titel Författare: Omslagsbild: Fotograf: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Piteå kommun. Länsstyrelsen

Läs mer

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län

Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan Stockholms Län Ett samverkansprojekt mellan länets 26 kommuner, Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län. www.miljosamverkanstockholm.se Farligt avfall från småföretagare kan insamlingssystemet förbättras? Miljösamverkan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer