Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2007

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2007"

Transkript

1 Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län Regionalt program 2007 November 2006

2 Innehåll SAMMANFATTNING... 4 Allmänt... 4 Inventering... 4 Områden som finansieras med bidrag... 4 Nytt framtida arbetsområde, vrak i Skagerrak... 4 Områden som hanteras genom tillsyn... 5 Tillsynsvägledning... 5 Ansökan om bidrag till det statliga efterbehandlingsarbetet ALLMÄNT... 6 Länet i ett efterbehandlingsperspektiv 6 Kort industrihistorisk beskrivning... 7 Förekomst av förorenade områden... 7 Miljörisker förknippade med förorenade områden... 8 Strategi för efterbehandlingsarbetet 8 Angreppssätt... 8 Regionala mål för efterbehandlingen... 9 Uppföljning av efterbehandlingsarbetet Organisation av efterbehandlingsarbetet i länet 10 Arbetsområden Arbetsorganisation allmänt Länsstyrelsens organisation och samverkan i efterbehandlingsfrågor...11 Samverkan i länet för sanering av förorenad mark Samverkan mellan länsstyrelser i efterbehandlingsfrågor INVENTERING Allmänt 13 Riskbedömning och riskklassning Registrering med GIS Informationsstrategi Databas över förorenade områden Utförda aktiviteter 14 Pågående aktiviteter 15 Inventering genom tillsyn Planerade aktiviteter OMRÅDEN SOM FINANSIERAS MED STATLIGA BIDRAG Allmänt 17 Undersökningar Åtgärder Ansvarsutredning Kommunalt huvudmannaskap Uppföljning av genomförda projekt Projektstöd Utförda aktiviteter 18 Saneringsobjekt där frivilliga överenskommelser är aktuella Övergripande åtgärdspolicy

3 Förenklad respektive fördjupad riskbedömning Framtagande av åtgärdsmål Bidragsprojekt där statliga bidrag inte längre är aktuella Pågående aktiviteter 20 Områden där utredning pågår Områden där efterbehandlingsåtgärder pågår Planerade aktiviteter 22 Nytt framtida arbetsområde, vrak i Skagerrak OMRÅDEN SOM HANTERAS GENOM TILLSYN Allmänt 24 Prioritering Ansvarsutredning Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insats från efterbehandlingsansvariga Länsstyrelsens arbete med avsättning och registrering av miljöriskområden Utförda aktiviteter 25 Länsstyrelsens arbete Kommunernas arbete Pågående aktiviteter 26 Länsstyrelsens arbete Kommunernas arbete Planerade aktiviteter 30 Länsstyrelsens arbete Kommunernas arbete ANDRA AKTÖRER SPIMFAB Försvaret Banverket TILLSYNSVÄGLEDNING Tillsynsansvaret i enlighet med Miljöbalken Tillsynsvägledning gentemot kommunerna Handbok Handlingsplan Miljösamverkan Västra Götaland ANLÄGGNINGAR FÖR FÖRORENADE MASSOR Mottagnings- och behandlingskapacitet för förorenade massor i länet 35 Befintliga resurser Planerade resurser Behov Efterbehandling av avslutade deponier ANSÖKAN OM STATLIGT BIDRAG TILL EFTERBEHANDLINGSARBETET

4 Bilagor lista med kommentarer 2. Nyckeltal med kommentarer 3. Redovisning av bidrag Sammanfattningar av pågående och avslutade åtgärdsobjekt 5. PM om tillsynsansvar 6. Sammanfattningar av akuta objekt 7. Mifo-databasen (digital kopia) 3

5 Sammanfattning Allmänt Västra Götalands län är ett sedan lång tid industrialiserat län. I Dalsland finns/har funnits mycket skogsindustrier som massa-pappersbruk och sågverk. I Sjuhäradsbygden har textilindustrin dominerat. Utmed vår kust och vattendrag har många olika typer av industrier funnits. Eftersom många industrier har funnits har detta även satt sina spår i förorenade områden. Inventering Inom länet har inventering pågått sedan Inventering av förorenade områden utförs enligt MIFO (Metod för inventering av förorenade områden). Inventeringen genomförs i två faser, där fas 1 innebär arkivstudier, intervjuer m.m. med efterföljande riskklassning. Fas 2 innebär att en miljöteknisk markundersökning genomförs för att bekräfta eller dementera den antagna riskklassningen. Därefter görs en förnyad riskklassning. Riskklassningen görs i fyra klasser där 1 är den högsta riskklassen, d.v.s. Mycket stor risk. Under 2005 fullföljdes identifieringen av potentiellt förorenade områden och nu kvarstår arbetet att finna mer information om områdena. I Västra Götalands län misstänks det finnas ca platser där sådan verksamhet som traditionellt orsakar föroreningar har bedrivits. Av dessa är 1930 riskklassade enligt MIFO. Det finns 115 områden i riskklass1, 641 områden i riskklass 2 och 1174 områden i riskklass 3 och 4. Områden som finansieras med bidrag I länet har genom åren ett stort antal områden undersökts med statliga bidrag. Statliga bidrag kan användas då området är prioriterat (MIFO riskklass 1) och det inte finns någon juridiskt ansvarig för undersökning av föroreningar. Hittills har 20 områden undersökts och avslutats ur bidragssynpunkt. I flertalet av fallen var föroreningssituationen mindre allvarlig än befarat och i några fall bedömdes det efter att undersökningen var utförd att det trots allt kunde utkrävas ansvar. För tillfället pågår undersökningar vid 9 områden. Bidrag till sanering har erhållits för tre områden. Dessa är en f.d. kloralkalifabrik i Bengtsfors, en f.d. träimpregneringsanläggning i Tranemo och ett skredbenäget område i Partille kommun som är förorenat med i huvudsak metaller. En ansökan om åtgärdsmedel för området vid Bohus Varv i Ale kommun är inlämnad till Naturvårdsverket. Ett antal områden är utredda och ansökan om bidrag till sanering ska färdigställas. Dessa är Köpmannebro Långön (Melleruds kommun), Alingsås Gasverk (Alingsås kommun), Viskan (Borås kommun), Surte glasbruk (Ale kommun) och Tidermans (Ale kommun)och ev Stridsberg och Biörck (Trollhättans kommun). Nytt framtida arbetsområde, vrak i Skagerrak Utmed Bohuskusten finns ett antal vrak. Många av fartygen innehåller stora mängder olja och kemikalier. Några har börjat läcka. Det finns exempel på vrak som läcker 1 m 3 olja per dygn. Vem som är ansvarig för att förhindra att föroreningar läcker ut och för sanering av det som 4

6 redan läckt ut är oklart. Helt klart är dock att det finns ett antal tickande miljöbomber på botten inom svensk territorialgräns. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att en del av bidragen för sanering och återställande av förorenade områden i framtiden skall användas för kraftfulla insatser för klimat och havsmiljö. Länsstyrelsen vill därför lyfta fram behovet av att åtgärda vraken för att undvika miljöskador i havet och önskar därför att det kommer att finnas möjligheter att göra detta genom framtida statlig bidrag. Områden som hanteras genom tillsyn Inom länet pågår undersökningar och efterbehandlingsåtgärder på 36 av Länsstyrelsens tillsynsobjekt. Inom de flesta områden pågår undersökningar men i en del fall även efterbehandlingsåtgärder. Länsstyrelsen arbetar med samtliga av Länsstyrelsens tillsynsobjekt på den s.k. 30-listan (lista över länets 30 mest prioriterade områden). Länsstyrelsen planerar att under 2007 arbeta med ett tillsynsprojekt inriktat på sågverk där virket doppats i klorfenoler. Tillsynsvägledning Länsstyrelsen har i länet en viktig roll som tillsynsvägledare gentemot länets kommuner. Under 2007 kommer Miljösamverkan Väst att driva ett tillsynsprojekt som handlar om förorenade områden vid pågående verksamheter. Länsstyrelsen har också utsett kontaktpersoner inom efterbehandlingsgruppen för varje kommun för att bättre kunna stödja respektive kommun. Ansökan om bidrag till det statliga efterbehandlingsarbetet. Länsstyrelsen ansöker för år 2007 om kr i bidrag till inventeringar och undersökningar. Av dessa är för inventering fattat i ett förhandsbeslut redan i januari Länsstyrelsen söker dessutom om kr för att kunna fortsätta att arbeta med tillsyn i samma omfattning som idag. Vad gäller bidrag till saneringsåtgärder söks dessa separat för respektive område löpande under året. 5

7 1. Allmänt Länet i ett efterbehandlingsperspektiv Den 1 januari 1998 bildades Västra Götalands län av före detta Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län. Länet omfattar totalt 49 kommuner och har ca 1 ½ miljon invånare. Dess storlek är ca km 2 Dals-Ed Bengtsfors Åmål Strömstad Gullspång Tanum Munkedal Färgelanda -- Mellerud Mariestad Töreboda Karlsborg Sotenäs Uddevalla Vänersborg Lidköping Götene Skövde Tibro Grästorp Skara Lysekil Orust Tjörn Vara Essunga Trollhättan Stenung-Lillsund Edet Falköping Herrljunga Ale Alingsås Vårgårda Kungälv Tidaholm Hjo Lerum Ulrichehamn Öckerö Göteborg Partille Bollebygd Borås Mölndal Härryda Mark Tranemo Svenljunga Fig. 1. Västra Götalands län Geologiska förhållanden Västra Götalands län domineras av urberg framförallt gnejs och granit med mycket hög ålder, men här finns även yngre, lagrade bergarter i platåer. Urberget är i allmänhet kalkfattigt, men vissa ställen återfinns med kalkrika bergarter till exempel i Dalsland (Dalformationen) och vid Vättern (Visingsöformationen). Platåbergen finns framförallt på Kinnekulle, Billingen och Falbygdens berg. Dessa består av diabas, sandstenar och skiffrar. Särskilt stora och mångformade randbildningar finns i den mellansvenska israndzonen, vilken sträcker sig genom länet från mellersta Dalsland i väster till Vättern i öster. Här finns stora deltabildningar av isälvsmaterial, framträdande randmoräner och komplicerade kamelandskap med kullar, åsar och dödisgropar. I länets nordöstra delar finns rullstensåsar och vidsträckta sand- och grusfält. Hökensås utgör en av landets största isälvsavlagring. Lerjordar dominerar i Bohusläns dalgångar samt på slätterna i Västergötland och Dalsland. I de större städerna dominerar fyllnadsmaterial med mycket varierande innehåll. Hydrologiska förhållanden Västra Götaland är ett vattenrikt län som består av ca 17 % vatten. Här finns flera stora vattendrag och sjöar. Vänern, Vättern och Göta Älv försörjer de flesta invånarna med dricksvatten. Endast 5 % av den kommunala vattenförsörjningen kommer från grundvatten. Ca 80 % av invånarna i länet får sitt vatten från kommunala vattentäkter, medan övriga har egna brunnar eller någon form av gemensamhetsanläggning. Kombinationen brist på grundvattenförande gruslager och risk för saltvatteninträngning vid större uttag innebär problem för vattenförsörjningen i flera av länets kustkommuner. De största 6

8 grundvattentillgångarna återfinns i Skaraborgs åsformationer. Goda tillgångar finns även i isälvsavlagringar i Sjuhäradsbygden och på Ödskölts moar i Dalsland. Kort industrihistorisk beskrivning Västra Götalands län har ett omfattande och varierande näringsliv med mycket tung industri. Totalt finns idag c:a tillståndspliktiga verksamheter i länet enligt miljöbalkens bestämmelser. Göteborgsregionen, vilken innefattar Göteborg med omnejd, ligger i ett kustnära strategiskt läge och har under flera sekel utgjort ett handelscentrum kring vilket ett flertal industrier har vuxit upp. Idag återfinns här flera stora mekaniska verkstadsindustrier, tung petrokemisk och kemisk industri, Skandinaviens största oljehamn mm. Sjuhäradsbygden i länets södra del, med Borås som huvudort, präglas av småindustrier som helt domineras av textilbranschen. Längs Viskans dalgång har det vuxit fram textilindustrier sedan 1700-talet. Industrierna hade sin absoluta blomstringsperiod under mitten av 1900-talet men flertalet av dessa försvann, oftast genom konkurser, under 1970-talet och 1980-talet. Fyrbodal (Fyrstad, Bohuslän, Dalsland) och Mittenälvsborg har sin näringslivskärna koncentrerad till Fyrstadsregionen där Trollhättan under lång tid har varit centrum för tung industri. I övrigt utmärks Fyrbodal av en varierad glesbygd som omfattar både kustområden och brutna skogsområden. Bad och kurortsnäring, fiskenäring, järnbruken och efterföljande skogs- och pappersindustrier har lång tradition i distriktet. Skaraborg präglas av stora slättbygder med jordbruk som största näring. Jordbruksinriktningen har medfört att en mängd, huvudsakligen små, företag har uppkommit inom främst verkstadsområdet. I Skaraborgsdistriktet finns även andra industrinäringar; som exempel kan nämnas området runt Tibro som är Sveriges möbelcentrum. Förekomst av förorenade områden Totalt är knappt områden identifierade i Västra Götaland. Dessa områden är dock inte konstaterat förorenade utan endast identifierade utifrån att de tillhör någon av de branscher som finns specificerade i bilaga 3 till Efterbehandling av förorenade områden kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering (Naturvårdsverket 2006). Sannolikt är det en stor del av de identifierade objekten som vid inventering kommer att klassas ner eller helt falla bort objekt är sannolikt en stor överskattning av antalet förorenade områden. För närvarande är ca 2000 objekt inventerade och riskklassade enligt MIFO fas 1 (Metod för inventering av förorenade områden) av Länsstyrelsen eller någon kommun. För vidare information se 30-listan (bilaga 1) och Nyckeltalen (bilaga 2). Prioritering av de 30 mest angelägna åtgärdsobjekten Länsstyrelsen har utarbetat en lista, den så kallade 30-listan, över de 30 områden som troligen innebär störst risker för människors hälsa eller miljön, se bilaga 1. På listan finns både pågående och nedlagda objekt, med eller utan ansvariga. Listan har tagits fram genom att en prioritering har gjorts bland våra områden som har MIFO riskklass 1. Kunskapsnivån för de olika områdena är mycket varierande. I vissa områden finns bara en misstanke om förorening medan andra områden är välundersökta. Det är mycket svårt att ställa två områden med olika kunskapsnivå mot varandra. Från vissa branscher kommer det sannolikt att tillkomma objekt. Detta gäller t.ex. träimpregneringsanläggningar och massaoch pappersbruk. I dessa fall är kunskapen om de enskilda objekten begränsade vilket gör att 7

9 det inte går att säga att den ena är värre än den andra. Sannolikt finns det objekt ur dessa branscher som bör vara med på 30-listan. 30-listan är en levande lista som uppdateras och revideras varje år allteftersom kunskaperna om objekten ökar eller efterbehandlingar sker. Detta gör att listans utseende kan variera mycket från ett år till ett annat. För de områden som tagits bort har det fyllts på med nya områden i MIFO riskklass 1. Miljörisker förknippade med förorenade områden En generell miljöriskuppskattning för förorenade områden är mycket svår att göra utifrån befintligt inventeringsresultat. Riskklassificering och prioritering inom fas 1-inventeringen är baserad på en riskbedömning där undersökningar till största delen saknas. Miljöriskerna baseras vanligtvis på den presumtiva skadan (t.ex. känslighet hos vattendrag, närvaro av vattentäkter) medan hälsorisker bedöms huvudsakligen utifrån markanvändning. Länsstyrelsen bedömer att inom tungt belastade områden, som t.ex. Göteborg, står de diffusa läckagen från förorenade områden / deponier för en betydande del av den totala miljöbelastningen. En rapport med fokus på miljögifter i och kring Göta älv finns publicerad på Länsstyrelsen i Västra Götalands hemsida (Miljögifter i och kring Göta Älv sammanställningar av undersökningar av vatten, sediment, biota och utsläpp, Rapport 2003:57). Arbetet utfördes för att ta fram och sammanställa relativt nya undersökningar rörande miljöskadliga ämnen i och kring Göta älv, för att sedan ställa de olika föroreningskällorna i relation till varandra. En utsättning av passiva provtagare gjordes under 2005 i ett antal vattendrag i Västra Götalands- Värmlands- och Hallands län. Dessa visar på att det på flera platser uppmäts ämnen som inte används idag. Dessa föroreningar härstammar alltså antingen från förorenade industriområden eller förorenade sediment. Mer information om mätningarna finns i Länsstyrelsens rapport Miljögifter i Ytvatten (Rapport 2006:68) Strategi för efterbehandlingsarbetet Angreppssätt Det strukturerade efterbehandlingsarbetet utförs enligt MIFO-metodiken. Inventeringsresultaten utgör på så sätt ett underlag för prioriteringar av objekt för fortsatta undersökningar, utredningar eller åtgärder. Länsstyrelsen anser det viktigt att MIFO-registret görs tillgängligt i så stor utsträckning som möjligt för att även utgöra ett externt hjälpmedel. Exempel på användningsområden för inventeringsresultatet är underlag för fastighetsvärderingar, fysisk planering mm. Länsstyrelsen undersöker därför förutsättningarna att på lämpligt sätt tillhandahålla informationen. Det är dock viktigt att man då informationen lämnas ut noggrant redogör för vilken noggrannhet informationen har och vad en eventuell riskklass står för. Nästa skede är Fas2-etappen, vilket innebär att arbetet styrs av en länsvis prioritering av de riskklassade efterbehandlingsobjekten. Inom ramen för respektive kommuns efterbehandlingsarbete sker även prioritering utifrån kommunperspektiv för främst nedlagda eller pågående verksamheter med ansvariga. Länsstyrelsens roll blir där en stödjande funktion. 8

10 Regionala mål för efterbehandlingen Miljömål Efterbehandlingsarbetet av förorenade områden i länet sker enligt ett långsiktigt strategiskt handlingsprogram, där Länsstyrelsen och kommunerna i länet har huvudansvaret för planering och genomförande. För arbetet gäller två nationellt beslutade miljömål. Dessa beslutades under Delmål 6, Efterbehandling av förorenade områden Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Naturvårdsverket och Länsstyrelserna har gemensamt tagit fram en dokumentation för när ett objekt kan anses tillhöra de objekt som hänvisas till i delmål 6. Länsstyrelsen i Västra Götalands län gör bedömningen att åtminstone tre områden passar in under delmål 6. Dessa är Kniven (Partille kommun), Eka (Bengtsfors kommun) och Viskan (Borås kommun). I länet är Göta Älv som vattentäkt för Göteborg av central betydelse. Flera av de kraftigt förorenade områdena ligger helt i anslutning till älven uppströms vattenintaget. I respektive enskilt fall är de inte att betrakta som akuta områden men i ett helhetsperspektiv kan varje förorening som tillförs älven vara ett hot mot vattenkvaliteten. Delmål 7, /2050. Efterbehandling av förorenade områden Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år Ytterligare 15 stycken förorenade områden i riskklass 1 ska vara åtgärdade under perioden Delmålet 7 har regionaliserats igenom att ytterligare 15 områden ska åtgärdas senast En bedömning har gjorts att miljöproblemet i sin helhet kommer att vara löst i Västra Götalands län år 2050 under förutsättning att arbetet fortgår i nuvarande takt d.v.s. ytterligare 15 områden ska vara åtgärdade senast Definitionen på miljöproblemet i sin helhet innebär att det 2050 inte finns några MIFO riskklass 1 objekt kvar att åtgärda. För att nå dessa mål har Länsstyrelsen tagit fram förslag på ett antal åtgärder. Med kursiv stil anges den instans som bedöms ansvarig för åtgärden. Upprätta och följa handlingsplaner för efterbehandling av förorenade områden. Kommunerna. Redovisa förekomst av och behov av eventuella markrestriktioner i översikts- och detaljplaner. Kommunerna. Inventera, riskklassa och prioritera förorenade områden. Länsstyrelsen, kommunerna. 9

11 Verksamhetsmål för arbetsgrupp efterbehandling Länsstyrelsen har satt upp följande delmål för att nå miljömålen. Etappmål för år 2007: 1. Använda PRIOR-metodiken för prioritering bland länsstyrelsens tillsynsobjekt med klassificeringen 1. (30 st per år). 2. Bedriva tillsyn på efterbehandlingsobjekt där länsstyrelsen har tillsynen (30 pågående områden per år) 3. Prioritera efterbehandlingsprojekt i Göta Älvdalen i samband med väg- och järnvägsutbyggnad (0,5 årsarbetskraft/år). 4. Följa upp kommunernas handlingsplaner om efterbehandling av förorenade områden. 5. Fortsätta inventeringen av MIFO-objekten, dvs. ta fram mer information om de misstänkt värst förorenade objekten samt att riskklassa och prioritera bland MIFO-objekten 6. Arbeta med områden som kan erhålla statliga bidrag Länsstyrelsen har tidigare arbetat med PRIOR metodiken, en metod för att bedöma kostnads/nytto aspekter vid förorenade områden. Metodiken kan sannolikt komma till användning senare men i dagsläget bedöms metoden vara för tidskrävande i förhållande till mervärdet av vad som erhålls. Uppföljning av efterbehandlingsarbetet Under 2005 fick efterbehandlingsverksamheten kraftigt förstärkta resurser. Arbetet har under 2006 tagit ordentlig fart och det pågår och planeras ett stort antal aktiviteter både inom tillsynsverksamheten och inom områden som finansieras med statliga efterbehandlingsbidrag. Se vidare under Pågående aktiviteter i kapitel 3 och 4. Organisation av efterbehandlingsarbetet i länet Arbetsområden Länsstyrelsen har en arbetsgrupp för efterbehandling. I denna ingår samtlig personal som har efterbehandling av förorenade områden som arbetsområde. I arbetsgruppen arbetas med inventering enligt MIFO, tillsynsfrågor och bidragsfrågor. De huvudsakliga arbetsområdena för arbetsgruppen efterbehandling är: Ansvar för flerårsplaneringen och samordning av bidragsansökningar för prioriterade objekt. Utförande av inventeringsarbete och ansvar för kvalitetssäkring/uppgradering av MIFO-databasen för förorenade områden. Tillsyn över förorenade områden vid nedlagda verksamheter Internstöd vid Länsstyrelsens tillsynsobjekt där verksamheten pågår Tillsynsvägledning genom rådgivning och stöd till kommuner genom ex. temadagar, föredragningar, riktlinjer/handledning, etc. Arbetsorganisation allmänt Länsstyrelsen i Västra Götalands län ser som sin viktigaste roll i arbetet med förorenade områden i länet att driva på, samordna och följa upp efterbehandlingsarbetet. Många inom arbetsgruppen efterbehandling arbetar deltid som experter på efterbehandlingsfrågor och övrig tid ägnas t.ex. åt prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen ser detta 10

12 som positivt eftersom efterbehandlingsarbetet då integreras med enhetens övriga arbete. Huvuddelen av efterbehandlingsarbetet, som faller inom ramen för myndighetens ordinarie miljötillsyn på befintliga verksamheter, bedrivs av varje enskild handläggare med stöd av arbetsgruppen för efterbehandling var ett infasningsår för många av medlemmarna i efterbehandlingsgruppen. Efterbehandlingsgruppen ökade då med många personer. Under 2006 har arbetsgruppen och arbetsgång satt sig och Länsstyrelsen har nu en väl fungerande efterbehandlingsgrupp. För mer information om vilka personer som arbetar med och hur mycket tid som läggs ner på efterbehandling hänvisas till bilaga 2, Nyckeltalen. Länsstyrelsen anser att arbetssättet med många personer inblandade i efterbehandlingsarbetet är ett bra sätt att arbeta. Efterbehandlingsarbetet blir integrerat i enhetens övriga arbete och informations- och erfarenhetsutbyte mellan arbetsgruppen för efterbehandling och övriga enheten blir omfattande. Eftersom personer med tillsynserfarenhet kommit till arbetsgruppen för efterbehandling har arbetet med tillsynsspåret utökats kraftigt under året. Länsstyrelsens organisation och samverkan i efterbehandlingsfrågor Samordning av Länsstyrelsens efterbehandlingsarbete Det regionala efterbehandlingsarbetet är kopplat till verksamhetsplaneringen och de regionala miljömålen. Arbetet inom arbetsgruppen för efterbehandling leds av två personer varav den ena ingår i miljöskyddsenhetens ledningsgrupp. Samverkan med andra enheter, främst Naturvårds- och Samhällsbyggnadsenheten sker inom ramen för tvärsektoriella arbetslag. Förorenade områden i den fysiska planeringen Miljöskyddsenheten kommer i kontakt med planärenden via arbetslagen. Arbetslagen består av representanter för Samhällsbyggnadsenheten, Kulturmiljöenheten, Naturvårdsenheten, Vattenvårdsenheten och Miljöskyddsenheten. Miljöskyddsenhetens representant ser till att miljöskyddsfrågor beaktas i planärenden och att expertis från arbetsgruppen för efterbehandling kallas in då områden som misstänks vara förorenade behandlas i planeringsarbetet. Miljöövervakning som kontroll av läckage från förorenad mark/sediment Miljöövervakningen sker både övergripande och objektsanknutet med blandat ansvar. Detta sker bl.a. inom ramen för ordinarie miljötillsyn gentemot verksamheter genom t.ex. kontrollprogram, inom fortlöpande miljöövervakning av bl.a. vattendrag i samarbete med främst Vattenvårdsenheten samt genom andra kontrollfunktioner såsom t.ex. vattenvårdsförbund och kommuner. Som tidigare nämnts gjordes en utsättning av passiva provtagare under 2005 i ett antal vattendrag i Västra Götalands- Värmlands- och Hallands län. Dessa visar på att det på flera platser uppmäts ämnen som inte används idag. Dessa föroreningar härstammar alltså antingen från förorenade industriområden eller förorenade sediment. Mer information om mätningarna finns i Länsstyrelsens rapport Miljögifter i Ytvatten (Rapport 2006:68) Samverkan i länet för sanering av förorenad mark Nätverk för kommuner och Länsstyrelse Kontakt mellan Länsstyrelsen och kommunerna sker i huvudsak handläggare till handläggare. Det finns dock en e-postlista för meddelanden till kommunernas miljökontor. Länsstyrelsen har för att underlätta kontakterna mellan kommun och Länsstyrelse upprättat en lista med kontaktpersoner på Länsstyrelsen gentemot respektive kommun. 11

13 Medverkan i referensgrupper Länsstyrelsen ingår i en referensgrupp för FRIST (Forum for Risk Investigation and Soil Treatment). FRIST, som är en del av Chalmers tekniska högskola, finansieras av Renova och Stena Metall. Pågående forskningsprojekt är för att titta på torv för rening av lakvatten och att skapa en metod för att optimera provtagningar sett ur ett kostnads-nyttoperspektiv. Länsstyrelsen medverkar även i referensgruppen för Metodik för hälsoriskbedömningar vid förorenade områden och sanering av dessa ett projekt inom kunskapsprogrammet Hållbar Sanering. Projektet leds av Lars Barregård, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Akademin. Syftet med projektet är att förbättra kvaliteten i miljömedicinska bedömningar av förorenade områden. En rapport om tillvägagångssätt och bedömningsprinciper utifrån ett tiotal verkliga fall kommer att sammanställas och resultaten kommer att redovisas vid två större seminarier för bl.a. miljökonsulter. Samverkan mellan länsstyrelser i efterbehandlingsfrågor Länsstyrelsen anser att samverkan utgör en förutsättning för efterbehandlingsarbetet. Länsstyrelsen i Västra Götaland har samverkan på olika nivåer bl.a.: Nationell samverkan Möten anordnade av Naturvårdsverket där samtliga länsstyrelser samlas. Det nationella nätverket för länsstyrelserna (EBH-lst e-postlista) med Naturvårdsverket, SGI och SGU Renare Mark Anordnar nationella träffar där myndigheter, konsulter, entreprenörer, problemägare, forskare m.fl. träffas och utbyter erfarenheter. Regional samverkan Regionala träffar Årliga 2-dagarsmöten med Länsstyrelser från län i södra Sverige samt Naturvårdsverket, SGI och SGU. Inventerarträff där inventerare från södra Sverige träffas och utbyter erfarenhet. Renare Mark Väst Anordnar aktiviteter med regional anknytning som studiebesök och föredrag. Länsstyrelsen har en ledamot i styrelsen (Maria Gustavsson) Miljösamverkan Västra Götaland driver under 2007 en tillsynskampanj inom förorenade områden. 12

14 2. Inventering Allmänt Ansvaret för inventeringsarbetet enligt MIFO (Metod för inventering av förorenade områden) ligger hos Länsstyrelsen som arbetar med regional samordning, kunskapsstöd och kvalitetskontroll av arbetet. Kommunerna ansvarar dock för att hjälpa till med att ta fram underlagsmaterial. Ca 15 kommuner har själva genomfört inventering och riskklassning med bidrag från Länsstyrelsen. I några få fall har kommuner själva bekostat en kompletterande inventering för kommunen. Samtliga inventeringar och riskklassningar som görs av kommuner genomförs dock i samråd med Länsstyrelsen. Riskbedömning och riskklassning Kommunicering Då uppgifter är sammanställda och en riskklassning genomförd skickar Länsstyrelsen ut fullständigt utdrag ur databasen till verksamhetsutövaren och/eller fastighetsägaren. Berörda parter ges då tillfälle att kommentera uppgifterna och riskklassen. I de fall då inventeringen genomförs av en kommun genomför kommunen kommuniceringen. Kommuniceringen är en mycket värdefull kvalitetskontroll på innehållet i inventeringsblanketterna. För inventeringen av deponier har kommuniceringen skett genom kommunerna. Länsstyrelsen skickade 2005 det sammanställda materialet till kommunerna för kommunicering. Flertalet kommuner utförde, i egenskap av tillsynsmyndighet, denna kommunicering för att kvalitetssäkra materialet. Kommunicering av de inventerade objekten kommer även fortsättningsvis att ske löpande. Ev. revidering av riskklassning Länsstyrelsen genomför kontinuerligt arbete med att revidera riskklasser. Översyn sker då nya uppgifter framkommer. En översyn görs givetvis även då en undersökning har genomförts på objektet. Länsstyrelsen kan ana en tendens till för höga riskklassningar efter MIFO fas 1 vilket är helt i enlighet med med att områden enligt MIFO-metodiken ska bedömas enligt ett troligt men dåligt fall. Det är vanligare att en riskklass sänks efter en översiktlig undersökning än att den höjs. Registrering med GIS Länsstyrelsen har ett skikt i OGIS, Länsstyrelsens Gissystem, som visar vilka platser som är inventerade enligt MIFO Fas1. De inventerade områdena är markerade som punkter. Då man klickar på en punkt visas objektets namn, ID nummer, fastighetsbeteckning, kort verksamhetsbeskrivning, MIFO fas, riskklass, motivering och om objektsmaterialet är offentligt eller arbetsmaterial. För övrigt finns även en hänvisning till efterbehandlingshandläggarna för mer information. Uppdatering av skiktet sker ungefär en gång per år. Samtliga handläggare på Länsstyrelsen har tillgång till OGIS. I själva MIFO-arbetet används GIS främst för att ta fram kartor och bedöma närhet till riksintressen, Natura 2000-områden eller liknande. Informationsstrategi Länsstyrelsen ser svårigheter i uppföljning av vad som sker i länet, på grund av länets storlek, då de flesta objekt hamnar under kommunal tillsyn. Samverkan och rutiner för rapportering av upptäckta föroreningar i samband med detaljplanearbeten och vid exploateringar måste utvecklas. Det gäller även miljöövervakningen, som traditionellt inte är inriktad på 13

15 förorenade områden. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att förbättra informationsflödet. Länsstyrelsen ansvarar för att information om vilka områden som är förorenade finns tillgänglig och sprids till kommunerna som underlag för kommunal planering. Uppgifterna i MIFO-databasen bör ses som allmänna handlingar och tillhandahålls i allmänhet på begäran för de objekt som kommunicerats. Kommunicering har då skett med berörda och ansvariga (fastighetsägare, verksamhetsutövare, etc.) för de registrerade objekten. En gång per år skickas utdrag ur MIFO-databasen till respektive kommun för information och kvalitetsgenomgång. Länsstyrelsen har även information om efterbehandling och av hur arbetet går framåt på vår webbsida. Databas över förorenade områden Länsstyrelsen använder sig av den Access-baserade databasen MIFO för inventering av förorenade områden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län var en av fem länsstyrelser som deltog i arbetet med att ta fram MIFO. I databasen MIFO finns både objekt som är riskklassade och objekt där arbete pågår med insamling av information. Databasen består alltså både av färdigt material och av arbetsmaterial. I MIFO finns idag de objekt som kommun eller Länsstyrelse har inventerat. Diskussioner har förts med SPIMFAB (Svenska Petroliuminstitutets Miljösaneringsfond AB) för att eventuellt kunna överföra uppgifter från deras databas till MIFO. Hittills har inte detta skett men det är Länsstyrelsens ambition att även SPIMFAB:s information ska finnas i MIFO. Länsstyrelsen ser de objekt som är riskklassade och utskickade (kommunicerade) till berörda parter som allmän handling, och lämnar i allmänhet ut inventeringsblanketter och utdrag vid förfrågan. I de fall då kommuner inventerar är det önskvärt att de själva fyller i informationen direkt i MIFO-databasen. Det hålls givetvis ett flertal möten och diskussioner kring bedömningar med den inventerande kommunen och Länsstyrelsen. Detta arbetssätt har använts vid flera tillfällen med ett lyckat resultat. Det är dock viktigt att en överenskommelse görs mellan Länsstyrelse och kommun om vem det är som redigerar i databasens objekt. Utförda aktiviteter Länsstyrelsen i Västra Götalands län har inventerat förorenade områden sedan länet bildades Även dessförinnan hade inventeringar genomförts i Älvsborgs län och till viss del även i Göteborgs- och Bohuslän. Dessa inventeringar gjordes före nuvarande version av MIFOmetodiken och har därför inte den noggrannhetsgrad som krävs av inventeringen idag. De tidigare inventeringarna har i den mån Länsstyrelsen ansett det nödvändigt kompletterats med information. Länsstyrelsen har genom tiderna provat både att inventera kommunvis och branschvis och anser att det finns fördelar och nackdelar med båda. Identifieringen skedde huvudsakligen kommunvis medan gallring av vilka objekt som är allvarligast sker branschvis. 14

16 Under 2006 planerades tyngdpunkten i inventeringen att läggas på: Kvalitetssäkra den stora mängden identifierade objekt. Detta kommer att göras genom att skicka ut sammanställningar av objekten till respektive kommun för att stämma av objektens relevans. Det kan även bli aktuellt med besök hos vissa kommuner. Prioritera vilka av de nya identifierade objekten som behöver inventeras. Inventera ovan prioriterade objekt. Mata in identifierade objekt i MIFO-databasen. Uppdatera befintliga objekt i databasen. En stor mängd nya uppgifter har inkommit, men inte hanterats på grund av att identifieringen prioriterats högst. Under 2006 har 3 årsarbetskrafter uppdelat på fem personer arbetat med inventeringen. Dessa personer har arbetat med samtliga prioriterade områden enligt ovan. Kvalitetssäkringen av objekt har påbörjats i samtliga kommuner och slutförts i 35 kommuner. Kvalitetssäkringen består i att kommunens miljökontor kontrollerar listor med objekt och kompletterar uppgifterna med bl.a. fastighetsbeteckningar i de fall sådana saknas. En genomgång av alla identifierade kemtvättar och sågverk pågår och kommer sannolikt vara genomförd till årsskiftet. Genomgången syftar till att för kemtvättarna ta reda på storlek och gallra bort dem som endast varit inlämningsställe, för sågverken utreds om de doppat virket i klorfenoler eller inte. Pågående aktiviteter Kvalitetssäkra den stora mängden identifierade objekt. Detta kommer att göras genom att skicka ut sammanställningar av objekten till respektive kommun för att stämma av objektens relevans. Det kan även bli aktuellt med besök hos vissa kommuner. Prioritera vilka av de nya identifierade objekten som behöver inventeras. Inventera ovan prioriterade objekt. Mata in identifierade objekt i MIFO-databasen. Uppdatera befintliga objekt i databasen. En stor mängd nya uppgifter har inkommit, men inte hanterats på grund av att identifieringen prioriterats högst. Inventering genom tillsyn Det är vanligt att företag byter ägare eller läggs ner. En sådan händelse aktualiserar efterbehandlingsfrågan och Länsstyrelsen agerar i dessa fall. I första hand med en inventering och riskklassning enligt MIFO. Länsstyrelsen arbetar även med att aktualisera frågan om efterbehandling på de tillsynsobjekt som ligger i MIFO riskklass 1 eller 2. I samband med beslut enligt IPPC-lagstiftningen finns ofta ett villkor om inventering enligt MIFO fas 1. Planerade aktiviteter Länsstyrelsen anser att det är viktigt att lägga inventeringen på rätt ambitionsnivå. Under 2007 kommer tyngdpunkten i inventeringen att läggas på att kvalitetssäkra identifieringen och föra in objekten i MIFO-databasen. Inventering av prioriterade objekt kommer givetvis även att fortsätta. Länsstyrelsen avser att komplettera de brister i inventeringen som tidigare betonats och kommer därför även fortsättningsvis att söka medel för inventering. 15

17 Efter 2007 kommer tyngdpunkten i inventeringen att läggas på att: Fortsätta prioritera vilka av de nya identifierade objekten som behöver inventeras. Inventera ovan prioriterade objekt. Länsstyrelsen beräknar att ungefär 1000 stycken nya objekt (nedlagda, utan ansvar) i riskklasserna 1 och 2 kommer att behöva inventeras. Detta beräknas ta cirka 6 år (3 tjänster/år). Riskklassa småbåtshamnarna. Kommunicering av icke kommunicerade objekt. Under förutsättning att tre personer arbetar med inventeringen kommer den att vara slutförd

18 3. Områden som finansieras med statliga bidrag Allmänt Undersökningar Under tidigare år har Länsstyrelsen Västa Götaland haft som ambition att utföra ett flertal bidragsfinansierade översiktliga undersökningar i syfte att ha ett stort antal objekt att utgå ifrån vid en prioritering av de fortsatta fördjupade undersökningarna. Länsstyrelsen anser det viktigt att uppmuntra de kommuner som prioriterar arbetet med efterbehandling. Länsstyrelsen arbetar med två områden inom bidragsspåret. Dels drivs arbetet på i de objekt som redan pågår med bidragsmedel och dels arbetas med att få fram nya bidragsobjekt. Länsstyrelsen gör efter varje avslutad fas i ett bidragsprojekt en bedömning av om objektet fortfarande är prioriterat och kan fortsätta drivas med bidragsmedel. Mer information om objekten finns i bilaga 3 (Redovisning av bidrag 2006) och nedan. Åtgärder I Västra Götalands län finns för tillfället tre objekt upptagna inom åtgärdsramen. Det finns dessutom 6 objekt där huvudstudie är genomförd och ansökan om åtgärdsmedel kan bli aktuell. Ansvarsutredning Innan en undersökning kan genomföras med bidragsmedel ska en översiktlig ansvarsutredning utföras. Länsstyrelsen genomför ansvarsutredningar för sina tillsynsobjekt medan kommunen gör dem för sina. Länsstyrelsen granskar dock alltid ansvarsutredningarna i samband med bidragsansökningarna. Handläggarna på Länsstyrelsens miljöskyddsenhet gör ansvarsutredning i samråd med en jurist på Länsstyrelsens rättsenhet. Ansvarsutredningarna görs enligt en av Länsstyrelsen framtagen mall. Länsstyrelsen har även en rådgivande roll i ansvarsutredandet gentemot kommunerna. Länsstyrelsen utförde under 2003 utredningar av det juridiska ansvaret (adressatutredning) vid ett 50-tal områden i MIFO riskklass 1. Dessa adressatutredningar är en mycket bra grund att utgå ifrån då verksamheten med bidragsspåret och tillsynsspåret planeras. Länsstyrelsen har i några fall beviljat kommunerna bidrag till ansvarsutredningar vid objekt där ansvarsförhållandet är komplicerat, men där sannolikt ingen ansvarig finns, alternativt att ansvarig finns men endast till en försumbart liten del. Kommunalt huvudmannaskap Naturvårdsverket har som policy att det i första hand är kommunerna som tar huvudmannaskapet för efterbehandlingsobjekt utan ansvariga och därmed också ansöker om bidrag. Endast i undantagsfall och för övergripande objekt, som t.ex. EKA Bengtsfors, Göta älv och Viskan har Länsstyrelsen initierat och ansvarat för utredningar. I de flesta bidragsobjekten ligger huvudmannaskapet hos kommunstyrelsen eller någon teknisk förvaltning. Det kommunala huvudmannaskapet har vissa fall visat sig vara svårt eftersom det i många fall saknas både kompetens och vilja att driva denna typ av ganska avancerade projekt. Länsstyrelsens roll vid dessa projekt är dels som tillsynsmyndighet i aktuella fall, dels som finansiär då statliga bidrag används samt som stöd för de aktörer som behöver hjälp. 17

19 Uppföljning av genomförda projekt Det stora flertalet av bidragsobjektens undersökningar sker med kommunalt huvudmannaskap. Länsstyrelsen bidrar fortlöpande med stöd, i mån av tid vad gäller undersökningarnas upplägg, konsultupphandlingar, bedömning av utförda undersökningar och resultat. Förslag till fortsatta undersökningar diskuteras och respektive kommun formulerar vanligtvis tillsammans med Länsstyrelsen en fortsatt projektplan och ansökan om bidrag. Länsstyrelsen granskar vidare de projektresultat och -redovisningar som underhand redovisas och sammanställer slutligen projekten för respektive kommuner för redovisning till Naturvårdsverket. Arbetsgruppen för efterbehandling stöder även övriga tillsynshandläggare på Länsstyrelsen inom ramen för den ordinarie miljötillsynen. Detta arbete utförs av flertalet handläggare inom arbetsgruppen för efterbehandling. Länsstyrelsen har också ett ramavtal med SGI och SGU (se nedan) för att underlätta arbetet vid bidragsobjekt dels för Länsstyrelsen men även för kommuner. Projektstöd Länsstyrelsen ser ett stort behov av projektledningsstöd för de flesta av kommunerna som erhåller statliga efterbehandlingsbidrag för utredningar. Det finns möjlighet för kommunerna, i rollen som huvudman att själva upphandla och anlita främst SGI (eller annan konsult) för projektledningsarbete, som t.ex. upprättande av förfrågningsunderlag..länsstyrelsen har upprättat ett ramavtal med SGI och SGU för projektledningsstöd och avlastning. Länsstyrelsen anlitar även SGI och SGU som stöd i granskningar av ansökningar om bidrag, bidragsredovisningar m.m. Utförda aktiviteter Saneringsobjekt där frivilliga överenskommelser är aktuella I Västra Götaland län finns bara ett fåtal exempel på åtgärder där det har skett frivilliga överenskommelser och ett är Gudarp, en träimpregnering i Tranemo. För detta objekt betalar Södra Skogsägarna de 10 % som inte bidragen täcker men har maximerat summan till 3,5 miljoner kronor. Södra Skogsägarna har inget juridiskt ansvar för detta objekt, men de är moderbolag till det bolag som bedrev impregnering under lång tid. Ett annat exempel är fastigheten Kniven där fastighetsägaren bekostar en viss del av saneringsåtgärderna. En del är ansvar för en oljeförorening och en annan del är för skredstabiliserande åtgärder. Övergripande åtgärdspolicy Länsstyrelsen anser att åtgärder inom områden som utgör en stor risk för människa och miljö samt där förutsättningar för drivande av ett kostnadseffektivt saneringsarbete finns bör prioriteras. Vidare arbetar Länsstyrelsen utifrån principen att det är kommunen som skall stå som huvudman vid saneringsskedet, medan Länsstyrelsen finns med i projektorganisationen med en rådgivande och stödjande funktion. Förenklad respektive fördjupad riskbedömning Bidragsfinansierade utredningar av förorenade områden med riskbedömningar håller ofta god klass. Förenklad riksbedömning utförs i allmänhet vid MIFO fas 2-undersökningarna. Dock saknas ofta platsspecifika riktvärden i utredningar och man kan se en tendens till att hänvisning sker till generella riktvärden utan att ifrågasätta om kriterierna för dessa är uppfyllda. Ytterligare en brist är att osäkerheten samt noggrannheten i underlagsmaterial och 18

20 slutsatser mycket sällan anges. Detta gäller tyvärr ofta även i fördjupade undersökningar. Länsstyrelsen arbetar i bidragsprojekten för att höja klassen på riskbedömningarna. Framtagande av åtgärdsmål Åtgärdsmålen tas i allmänhet fram i samarbete mellan verksamhetsutövare/huvudman och tillsynsmyndighet. Trots att flera kommunala miljönämnder är ovana vid denna typ av tillsynsärenden handläggs de på oftast på tillfredställande sätt, med adekvata miljökrav. De brister som förekommer är att objekten inte är tillräckligt utredda så att alla konsekvenser av åtgärdsmålen och kraven kan belysas på erforderligt sätt. De anvisningar som finns i bl.a. Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för förorenade områden är inte alltid kända. Bidragsprojekt där statliga bidrag inte längre är aktuella Länsstyrelsen har sedan år 2000 beviljat bidrag till undersökningar vid ett stort antal platser. Många av dessa har avslutats ur bidragssynpunkt. Bidrag har inte längre varit aktuelltpå grund av olika skäl. Tab 1. Avslutade bidragsprojekt Objekt Bidrag beviljat år Orsak F Åmål 2:1 f.d Förorening mindre än väntat Oljedepå vid Åmålsån/Nybrogatan F Stallbacka industriområde (Ferro) Avslutat efter att riktlinjer för hantering av massor fastslagits F Svaneberg 7:1, Svaneberg 5: Förorening mindre än väntat, troligen diffus spridning av bekämpningsmedel. Rödfyrhögar Spridningen mindre än väntat F Klinges Garveri 2001 Förorening mindre än väntat F Töllås gruva 2001 Förvaringsfall F Alléskolan i 2002 Förorening mindre än väntat Floda F Boterstena 2002 Förorening mindre än väntat vattentäkt F Gasverket i 2002 Exploateringsfall Majorna F Fd 2002 Förorening mindre än väntat Nysilverfabriken Croma Industribolag F Gunnebo 2002 Ansvarig finns Protection (fd Ödeborgs bruk, fd Gunnebo) F Palmen 2002 Förorening mindre än väntat F Tjärfabriken 2002 Förorening mindre än väntat Blåhult, Sanseryd F Sörhaga 1:18 och 2002 Exploateringsfall 1:19 F Svensk Bilsanering, Tagene Beg. Bildelar f.d Förorening mindre än väntat 19

21 Tab 1. Forts. Objekt Bidrag beviljat år Orsak F Garveriet 2003 Förorening mindre än väntat Madäng, Forsa Läderfabrik F Nössemarks 2003 Förorening mindre än väntat Lanthandel F Sandliden 2003 Åtgärdsbidrag beviljades ej Mölndalsån 2003 Förorening mindre än väntat F Bilskrot Stripplekärr 2005 Ansvarig finns för kvarvarande förorening Pågående aktiviteter Områden där utredning pågår I Västra Götalands län finns flera pågående bidragsprojekt. För tillfället pågår utredning inom tre områden i förstudiefas. Tab 2. Pågående förstudier Objekt Kort beskrivning F Blomsholm Nedlagt sågverk med tidigare pentaklorfenolanvändning F Elmek AB Fd. ytbehandling med misstänkta höga halter av tungmetaller. F Skallsjö 2:86 F.d. bilskrot som ligger inom skyddsområdet för en (Floda bildelar) vattentäkt. Länsstyrelsen behandlar för tillfället även en ansökan om bidrag till förstudie vid en f.d. kemtvätt i Trollhättans kommun. Tab 3. Områden där huvudstudie pågår eller ska påbörjas inom kort Objekt Kort beskrivning F Erska, Hasses F.d. bilverkstad med förhöjda halter bly i grundvattnet inom Service inre skyddsområdet för en vattentäkt. F Gullspångs Ferrolegeringsverk med utfyllnadsområden, främst förorenat Elektrokemiska AB (GEA) med metaller och olja F Västra hamnen Utfyllnadsområde F Skara Gasverk Gasverk med förorening av PAH och cyanid F Ljungdahls Färgfabrik med förhöjda halter metaller och klorerade Färgfabrik lösningsmedel F Tidermans Utfyllnadsområde med höga halter av tungmetaller och olja. Mer information om objekten finns i bilaga 3, Redovisning av bidrag Lerums kemtvätt Vid Lerums kemtvätt har en saneringsåtgärd finansierad till hälften med bidragsmedel genomförts. Det kan dock konstateras att perkloretylenförorening finns kvar i marken men det är oklart hur stor mängd. Ytterligare utredningar behöver göras och eventuellt bidrag till dessa kommer att tas från den så kallade utredningsramen, d.v.s. pengar avsedda för utredningar av förorenade områden. 20

22 Samarbete i Götaälvdalen Riksväg 45 och Norge-Vänernbanan löper i princip parallellt genom Göta älvdalen. Infrastrukturprojektet med utbyggnad av väg/järnväg i Ale kommun planeras att starta i slutet av Väg/järnväg löper genom eller i nära anslutning till ett flertal förorenade områden, vilket innebär att Vägverket och Banverket kommer att genomföra saneringsåtgärder på ett flertal områden utefter väg- och järnvägskorridoren. Genom samordning kan infrastrukturprojektets organisation, resurser och stora volym nyttjas till efterbehandling av andra förorenade områden i anslutning till väg/järnväg än de som direkt berörs av utbyggnaden. Kostnaderna för sanering samt övriga resurskrav beräknas därmed minska per efterbehandlingsobjekt. Andra vinster med samordning nås t.ex. vid miljöprövningar, omhändertagande av förorenade massor, sanering av skredriskområden samt möjligheter till utvärdering av miljöeffekter i Göta älv. Inom samordningsprojektet ingår för närvarande bidragsprojekten fd. Bohus Varv, fd. Surte glasbruk samt Tidermans utfyllnadsområde. Områden där efterbehandlingsåtgärder pågår För befintliga åtgärdsprojekt har respektive kommun tagit på sig huvudmannaskapet. Det råder dock ofta en tveksamhet från kommunernas sida till att ta på sig huvudmannaskapet främst på grund av de kostnader projekten medför. Det uppkommer även frågeställningar som ansvaret för misslyckade saneringar och om något oförutsett händer under arbetet. Synpunkter som att det borde byggas upp en organisation i likhet med SPIMFAB har framförts. Länsstyrelsen anser det viktigt att bidrag för åtgärd kan beviljas till både små och stora objekt. Detta utgör en morot och är sannolikt en nödvändighet för att få kommunerna i allmänhet engagerade och intresserade av att delta och satsa egna resurser. Även ur miljöbelastningssynpunkt visar en uppskattning Länsstyrelsen har utfört att ett antal mindre och billigare objekt kan generera en större miljövinst per krona bidrag än ett stort och dyrt. I dagsläget pågår tre åtgärdsobjekt med bidragspengar i länet; EKA (Bengtsfors kommun), Gudarp (Tranemo kommun) och Kniven (Partille kommun). Dessutom har Lerums kemtvätt (Lerums kommun) sanerats med bidragsmedel. Saneringen har avslutats (dock finns föroreningar kvar) och i bilaga 3 till detta program redovisas bidraget. De närmaste åren kommer ytterligare objekt att bli aktuella och ansöka om bidrag. Lägesrapport Gudarp Tranemo Efterbehandling vid en f.d. impregneringsanläggning i Tranemo Kommun För lägesrapport hänvisas till bilaga 3 med redovisning av bidrag. Lägesrapport Eka Bengtsfors Efterbehandling vid en f.d. kloralkalifabrik i Bengtsfors kommun. För lägesrapport hänvisas till bilaga 3 med redovisning av bidrag. Lägesrapport Kniven Efterbehandling av skredkänsligt område i anslutning till Säveån i Partille kommun. För lägesrapport hänvisas till bilaga 3. 21

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008 Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län Regionalt program 2008 November 2007 Omslagsfoto: Utläggning av tätande membran på förorenad mark på Ranstads industriområde Fotograf: Urban

Läs mer

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp

Media på andra språk än svenska Västra Götalands regionen 2005 Mediainköp Mediainköp Borås Göteborg Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd 66 40 41 22 1 7 2 3 1 65 31 544 222 2 2 8 15 5 20 10 5 2 1 1 1 350 250 12 2 214 7 5 48 16 20 49 9 20 2 41 35 438 180 2 1 4 13 2 188 18 348 37

Läs mer

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale

Dig som är ordförande i den nämnd som beslutar om studieförbundens villkor i Ale villkor i Ale Visste du att studieförbunden i Ale förra året genomförde cirka 750 studiecirklar och andra grupper med totalt nästan 5.300 deltagare. Dessutom genomförde de över 1.100 kulturprogram i form

Läs mer

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län

Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Arbetsmarknadsdata Västra Götalands län Augusti 2014 Jens Sandahl, Analysavdelningen 11 september 2014 Antal nyanmälda platser i Västra Götalands län per månad 2011-2014 Antal nyanmälda platser i Västra

Läs mer

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE)

DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Registrerade LAS-områden 2016-06-01 1(6) ORT/KOMMUN Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping DRIFTSENHET/(NÄMND/STYRELSE) Kungälvs sjukhus Ale/Kungälv Alingsås lasarett Folkhögskolan

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2005

Inkvarteringsstatistik februari 2005 Inkvarteringsstatistik februari 005 Kommunstatistik Från och med januari 005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugby och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom att Turismens Utredningsinstitut

Läs mer

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen

Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen Kommunerna i Västra Götalands och Hallands län Den finansiella profilen 214-214 Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 2% 3 2 2 2,5 1,6 2,1 2 2 2,3 2,5 1,6 1 1,2 21 211 212 213

Läs mer

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län

Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Företagsamheten 2017 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län

Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Företagsamheten 2018 Västra Götalands län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt

Läs mer

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör

Ny personal. Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars. Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny personal Therese Näsman, from 1 april Joakim Friedrich, from 1 april Magnus Wettergren, praktikant, tom 6 mars Vik Kommunikatör/IT- Administratör Ny webbsida Mer lättillgänglig sida med mer fokusering

Läs mer

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen Trendriktning Distansmöten juni 217-mars 218 5 Trendriktning Hela VGR maj 217 - mars 218 Trend Antal Distansmöten 45 4 Alingsås lasarett 35 3 25 2 15 1 5 Skaraborgs sjukhus NU-Sjukvården Kungälvs sjukhus

Läs mer

Företagsamheten Västra Götalands län

Företagsamheten Västra Götalands län Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt

Läs mer

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland

Miljömålen och vattendirektivet. Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Miljömålen och vattendirektivet Jens Mentzer Miljömålssekretariatet Länsstyrelsen i Västra Götaland Likheter/skillnader miljöproblem Vattendirektivet Försurning Övergödning Fysisk påverkan Miljögifter

Läs mer

Ranking Göteborg Företagsklimat

Ranking Göteborg Företagsklimat Ranking 2011 Göteborg 2011-05-03 Företagsklimat Varför är företagsklimatet viktigt? Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta, driva och utveckla framgångsrika företag. Definition av företagsklimat

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2006

Inkvarteringsstatistik januari 2006 Inkvarteringsstatistik januari 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012?

Hur många etjänster, inom socialtjänsten, för invånarna var i drift december 2012? e-tjänster "Antalet e-tjänster inom socialtjänsten för invånarna samt användningen av e-tjänsterna. E-tjänsterna ska vara utformade efter målgruppernas behov och förutsättningar. E-tjänsterna ska vara

Läs mer

Inkvarteringsstatistik augusti 2011

Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Inkvarteringsstatistik augusti 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Sammanträde med Överförmyndarnämnden

Sammanträde med Överförmyndarnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Överförmyndarnämnden Tid: Tisdagen den 1 Mars 2016, kl 17.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar Ärendelista Val av justerare och

Läs mer

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Uppdaterad Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Erik Blomqvist

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik maj 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland 2013-11-11 Regional utveckling för folkhälsa (RUFF) Avsiktsförklaring RUFF-gruppen Utvecklingsområde: folkhälsa i samhällsplanering,

Läs mer

GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen

GAP-analys Demensriktlinjer Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen GAP-analys Demensriktlinjer 2017-02-10 Kommunerna i Västra Götaland, svar från Äldreomsorgen Länsresultat utan uppdelning. Kommunalförbundsområde GR 14 29,8 Skaraborgs kommunalförbund 17 36,2 Fyrbodals

Läs mer

3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden

3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden 2018-10-25 3 Behovsutredning för tillsyn av förorenade områden Bakgrund Behovsutredning av tillsyn är ett steg i att ytterligare konkretisera arbetet med förorenade områden. Utredningen syftar till att

Läs mer

Inkvarteringsstatistik oktober 2011

Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Inkvarteringsstatistik oktober 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Hantering av ett bidragsprojekt. Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län

Hantering av ett bidragsprojekt. Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län Hantering av ett bidragsprojekt Siv Hansson, biträdande miljöskyddsdirektör och samordnare för arbetet med förorenade områden i Västra Götalands län 1 Hantering av ett bidragsprojekt Vad styr hanteringen

Läs mer

Länsstyrelsens tillsynsarbete. Förhandling och samarbete

Länsstyrelsens tillsynsarbete. Förhandling och samarbete Länsstyrelsens tillsynsarbete Förhandling och samarbete Vad gör Länsstyrelsen Identifiering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Tillsyn enligt miljöbalken Bidragsprojekt Tillsynsvägledning

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige september 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige september 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden

2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden 2018-10-25 2 Handlingsplan hela kommunens plan för arbetet med förorenade områden En beslutad handlingsplan för förorenade områden ökar möjligheterna att arbeta strategiskt med förorenade områden. I en

Läs mer

Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark

Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av förorenad mark 2016-10-24 575-22583-2016 1(5) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se. Naturvårdsverkets uppdragsredovisning Nya finansieringsformer för efterbehandling av

Läs mer

Telefon 020-91 90 90

Telefon 020-91 90 90 FÄRDTJÄNST/SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I ALINGSÅS KOMMUN - ett komplement till allmänna kommunikationer Boka alltid din resa för färdtjänst eller sjukresa via beställningscentralen Telefon 020-91 90 90 Välkommen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006

Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Inkvarteringsstatistik mars 2006 Kvartalsstatistik jan-mar 2006 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik juli 2011

Inkvarteringsstatistik juli 2011 Inkvarteringsstatistik juli 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2008

Inkvarteringsstatistik januari 2008 Inkvarteringsstatistik januari 2008 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg

SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Lägesrapport SMS-Livräddare i VGR SMS-Livräddare (SMSL) i VGR, del av forskningsprojekt. SMSL. finns i Stockholms Läns Landsting, Region Hovedstaden

Läs mer

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden

Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden Vem gör vad och vad är på gång? Roller i det statliga arbetet med förorenade områden CJ Carlbom (Inventeringssamordning) Klas Köhler (Lst tillsynssamordnare förorenade områden) Karin Olsson (Lst samordnare

Läs mer

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44

Mottagande av nyanlända flyktingar. i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Mottagande av nyanlända flyktingar i Västra Götalands län Rapport 2010:44 Rapport 2010:44 ISSN 1403-168X Utgivare: Länsstyrelsen Västra Götalands län, enheten för social hållbarhet Grafisk form: malin.fasth.com

Läs mer

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS

Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS Beslutsförslag 2014-11-21 Kommunstyrelseförvaltningen Kanslienheten Jenny Antonsson Förslag på särskilt ombud i begravningsfrågor. KS 2014-440. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio.

Skolbiorapport kommuner uppgett att man har skolbio. Skolbiorapport 2014 Varje år frågar Kultur i Väst hur Västra Götalandsregionens 49 kommuner om man har en skolbioverksamhet under förgående år. Vi har skickat en kort enkät till varje kommun att svara

Läs mer

Inkvarteringsstatistik januari 2011

Inkvarteringsstatistik januari 2011 Inkvarteringsstatistik januari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005

Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Inkvarteringsstatistik september 2005 Kvartalsstatistik jul-sep 2005 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Inkvarteringsstatistik maj 2010

Inkvarteringsstatistik maj 2010 Inkvarteringsstatistik maj 2010 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Inkvarteringsstatistik februari 2011

Inkvarteringsstatistik februari 2011 Inkvarteringsstatistik februari 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden.

Länsstyrelsen har haft i uppdrag från Naturvårdsverket att identifiera alla potentiellt förorenade områden. Observera att FAQn gäller både i det fall ett objekt har kommunicerats efter identifiering eller efter att inventering och riskklassning har gjorts. Vilket utskick som är det aktuella (identifiering eller

Läs mer

Västra Götalands län

Västra Götalands län Västra Götalands län Välfärdstappet Västra Götalands län Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken

Läs mer

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport februari Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport februari 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, februari 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Februari

Läs mer

Projekt DiREKT. Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information Närvårdssamverkan Södra Älvsborg

Projekt DiREKT. Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Projekt DiREKT Hur vi kan uppnå vår utmaning i samverkan Information 2018 09 26 Närvårdssamverkan Södra Älvsborg Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling

Läs mer

Gästnattsrapport oktober Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport oktober Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport oktober 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, oktober 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter oktober 420

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige april 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige april 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017

Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 Enhet Primärvård Västra Götalandsregionen Sammanfattning av förändringar i Krav- och kvalitetsbok Vårdval VG Primärvård 2017 En reviderad Krav- och kvalitetsbok, förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962)

Läs mer

Redovisning av nyckeltal för utveckling av ehälsa i kommunerna feb Datum:

Redovisning av nyckeltal för utveckling av ehälsa i kommunerna feb Datum: Redovisning av nyckeltal för utveckling av ehälsa i kommunerna feb 2015 Datum: 150907 Svarsfrekvens 88% (66 %) 44 kommuner har svarat Riket 82% Vi nådde inte målet 100% Vad är det för etjänster? Synpunkt-

Läs mer

Inkvarteringsstatistik

Inkvarteringsstatistik Inkvarteringsstatistik april 2011 Kommunstatistik ti tik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Indikatorer för process uppföljning maj 2019

Indikatorer för process uppföljning maj 2019 Indikatorer för process uppföljning maj 2019 kopplad till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige augusti 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige augusti 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport januari 2012

Gästnattsrapport januari 2012 Gästnattsrapport januari 2012 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2016 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Juli 2015

Gästnattsrapport Juli 2015 Gästnattsrapport Juli 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com victor.johansson@vastsverige.com Klicka här för att hämta

Läs mer

Inkvarteringsstatistik december 2004

Inkvarteringsstatistik december 2004 Inkvarteringsstatistik december 2004 Gästnätter december 2004, län (tusen) 1 600 1 524 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 223 422 138 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 22/02/2005 www.vastsverige.com

Läs mer

Gästnattsrapport april Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport april Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport april 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, april 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter April 399 211 +8%

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2018 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige maj 218 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2004

Inkvarteringsstatistik september 2004 Inkvarteringsstatistik september 2004 Gästnätter september 2004, län (tusen) 2 500 2 000 2 256 1 500 1 000 667 500 359 233 0 Sverige Västra Götalands län Stockholms län Skåne län 11/11/2004 www.vastsverige.com

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juli 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige juli 2018 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige juli 218 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige maj 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige oktober 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport november Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport november Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport november 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, november 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter november

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige november 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige november 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige november 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2017 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Sammanträde med Valnämnden

Sammanträde med Valnämnden Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Valnämnden Tid: Måndagen den 16 Maj 2016, kl 18.00 Plats: Rådslaget, Rådhuset, Alingsås Information och överläggningar A/ Principer för indelning i valkretsar och

Läs mer

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen

Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen Infrastructure Förslag till medfinansiering Västragötalandsregionen 19 mars 2013 Medfinansieringsbelopp för kommuner i Skaraborgs kommunförbund samt Vårgårda Kommunerna i Skaraborgs kommunförbund är uppdelade

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-09-19 130 KS 300/18 Huvudmannaskap för förstudier på förorenade områden i Mölndals stad samt ansökan om statliga medel för förstudier

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2018 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2018 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige januari 2018 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport mars Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport mars 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, mars 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Mars 375 076 +5%

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige februari 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige februari 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige november 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige november 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige november 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juli 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juli 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson

Västra Götalands Läns RAorganisation. Fredrik Rasmusson Västra Götalands Läns RAorganisation Ale kommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun Bollebygd kommun Borås stad Dals-Ed kommun Essunga kommun Falköping kommun Färgelanda kommun Grästorp kommun Gullspång

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige maj 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige maj 2019 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige maj 219 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport augusti Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport augusti Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport augusti 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, augusti 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter Augusti 640

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007

Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Inkvarteringsstatistik september 2007 Kvartalsstatistik jul-sep 2007 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och vandrarhem för samtliga kommuner i Västsverige

Läs mer

Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011

Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011 Gästnattsrapport december 2011 Kvartal 4, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning av inkvarteringsstatistiken

Läs mer

Förorenade områden i Lerums kommun

Förorenade områden i Lerums kommun RAPPORT 1 (16) Samhällsbyggnad Miljöenheten Förorenade områden i Lerums kommun Lägesrapport om arbetet med Lerums kommuns lokala miljömål, hösten 2009 LERUM400, v 1.0, 2008-05-26 RAPPORT 2 (16) Förorenade

Läs mer

Gästnattsrapport september Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet

Gästnattsrapport september Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Gästnattsrapport september 2013 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet 1 Nyckeltal i Västra Götaland, september 2013 Hotell, stugbyar och vandrarhem Antal gästnätter September

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige mars 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige mars 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund

Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Miljönämnden 26 Januari 2011/ Ny Dinau Malin Englund Klimatstrategi för r Västra V GötalandG Sex fokusområden 1. Effektiv energianvändning ndning i bostäder och lokaler 2. Effektiva godstransporter - grön

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige februari 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige februari 2019 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige februari 219 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige juni 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige juni 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige juni 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport inkluderar

Läs mer

Gästnattsrapport februari 2014

Gästnattsrapport februari 2014 Gästnattsrapport 214 Källa: SCB och Tillväxtverket Bearbetat av Västsvenska Turistrådet Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com monika.fleming-glogoza@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige november 2018 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige november 2018 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige november 218 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige januari 2019 Niklas Ranefjärd,

Gästnattsrapport Västsverige januari 2019 Niklas Ranefjärd, Gästnattsrapport Västsverige januari 2019 Niklas Ranefjärd, niklas.ranefjard@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Till Västra Götaland, men sedan?

Till Västra Götaland, men sedan? Samhällsanalys, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2017-11-15 Till Västra Götaland, men sedan? Vidareflyttningar hos nyanlända flyktingar i Västra Götaland. Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning...

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige september 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige september 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige september 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011

Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011 Inkvarteringsstatistik september 2011 Kvartal 3, 2011 Kommunstatistik Från och med januari 2005 redovisas gästnattsstatisk för hotell, stugbyar och för samtliga kommuner i Västsverige genom en skattning

Läs mer

Huvudman efterbehandling av förorenade områden 1

Huvudman efterbehandling av förorenade områden 1 . Huvudman efterbehandling av förorenade områden 1 Rapporten är framtagen av länsstyrelserna inom den nationella tillsynsvägledningsgruppen Titel: Huvudman efterbehandling av förorenade områden Utgivare:

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige oktober 2016 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige oktober 216 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län

Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Företagsamheten 2014 Västra Götalands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västra Götalands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västra Götalands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Hur ska konkurrenskraft upprätthållas i Sveriges ledande industriregion på en Europas mest kunskapsintensiva

Hur ska konkurrenskraft upprätthållas i Sveriges ledande industriregion på en Europas mest kunskapsintensiva Hur ska konkurrenskraft upprätthållas i Sveriges ledande industriregion på en Europas mest kunskapsintensiva arbetsmarknader? Brist på modern struktur präglade Västsverige på 80- och 90-talen Brokig struktur.

Läs mer

Gästnattsrapport Västsverige februari 2017 Victor Johansson,

Gästnattsrapport Västsverige februari 2017 Victor Johansson, Gästnattsrapport Västsverige februari 217 Victor Johansson, victor.johansson@vastsverige.com Turistrådet Västsverige en del av Västra Götalandsregionen Viktig information om rapporten Varje månadsrapport

Läs mer

Gästnattsrapport Mars 2015

Gästnattsrapport Mars 2015 Gästnattsrapport Mars 215 Källor: SCB, Tillväxtverket, Swedavia Bearbetat av Turistrådet Västsverige Kontakt: ann-sofie.stromback@vastsverige.com Klicka här för att hämta SCB s Beskrivning av inkvarteringsstatistik

Läs mer