Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län

Transkript

1 Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr (23)

2 2(23)

3 INNEHÅLL 1. INLEDNING BAKGRUND, MÅL, STRATEGI OCH ORGANISATION LÄNET I ETT EFTERBEHANDLINGSPERSPEKTIV Geologiska och hydrologiska förhållanden Nuvarande och tidigare industrier på Gotland FÖREKOMSTEN AV FÖRORENADE OMRÅDEN MILJÖRISKER FÖRKNIPPADE MED FÖRORENADE OMRÅDEN REGIONALA MÅL FÖR EFTERBEHANDLINGSARBETET NATURVÅRDSVERKETS TILLSYNSMÅL ORGANISATION AV ARBETET MED FÖRORENADE OMRÅDEN I LÄNET Länsstyrelsen Gotlands kommun Övriga aktörer STRATEGI FÖR EFTERBEHANDLINGSARBETET SOM FINANSIERAS MED BIDRAG STRATEGI FÖR TILLSYNSARBETET Tillsyn ansvar/fördelning och vägledning Angreppssätt, metod och insatser - egeninitierat tillsynsarbete LÄNETS PRIORITERADE OBJEKT SOM BEDRIVS ENLIGT TILLSYNSSPÅRET ÖVERGRIPANDE EFTERBEHANDLINGSARBETE DATABAS OCH KARTA ÖVER FÖRORENADE OMRÅDEN LÄNSSTYRELSENS ARBETE MED MILJÖRISKOMRÅDEN MOTTAGNINGS- OCH BEHANDLINGSKAPACITET FÖR FÖRORENADE MASSOR PROGRAM FÖR UTREDNINGAR OCH ÅTGÄRDER DE NÄRMASTE FEM ÅREN INVENTERINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR Orienterande studier/riskklassning MIFO fas 1 och prioritering av objekt MIFO fas Undersökningar/utredningar Ansvarsutredningar Prioritering av de mest angelägna objekten ÅTGÄRDER Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insats från ansvarig Saneringsobjekt där åtgärder baseras på statligt bidrag Övergripande åtgärdspolicy och genomförande av åtgärdsprojekt SPIMFAB, Försvarsmakten och övriga nationella program EFTERBEHANDLING AV AVSLUTADE DEPONIER MILJÖSAMVERKAN TILLSYNSVÄGLEDNING OCH SEMINARIER/KOMPETENSUTVECKLING Löpande tillsynsvägledning inom länet Mälarlänsutbildningen Årlig kommunträff om läget i länet Övriga seminarier och kompetensutveckling (23)

4

5 1. Inledning Länsstyrelserna i Sverige genomför inventeringar, riskklassningar och undersökningar av gamla industrifastigheter och platser som kan ha förorenats av kemikalier. Länsstyrelsen har också tillsyn över vissa av de förorenade områdena. För arbetet har riksdagen anslagit medel som via Naturvårdsverket förs ut till länsstyrelserna runt om i landet. Bidrag kan erhållas för undersökning och sanering i de fall ingen ansvarig kan hittas eller då någon bara delvis kan göras ansvarig för föroreningen. Länsstyrelserna ska i årliga regionala program redogöra för läget i länet och vilka planer som finns för de närmast kommande åren. Förutom Länsstyrelsens arbete med förorenade områden beskrivs i detta program även andra aktörers åtgärder inom området. 2. Bakgrund, mål, strategi och organisation 2.1. Länet i ett efterbehandlingsperspektiv Geologiska och hydrologiska förhållanden Till skillnad från huvuddelen av Sverige har Gotland sedimentär berggrund som utgörs av lagrad kalksten, märgelsten, revkalksten och mindre områden med sand- och siltsten. Berggrundsakvifererna är av sprick- och karsttyp och de viktigaste ur vattenförsörjningssynpunkt utgörs av kalksten. Karstfenomen (tunnlar och grottor bildade genom kemisk vittring) och spricksystem ger i vissa områden upphov till stora fluktuationer i grundvattennivå. Grundvattenrörelser, uttagsmöjligheter och föroreningars spridningsmönster kan under dessa förhållanden vara svårbedömda. På Gotland förekommer rullstensåsar och sandfält endast sparsamt och har vanligen liten mäktighet. Lokalt där de förekommer spelar de en betydelsefull roll för vattenförsörjningen. För övrigt dominerar tunn morän, moränlera, torvjordar och kalhäll med vittringsjord. Att stora områden i länet utgörs av hällmarker med avsaknad av jordtäcke eller tunna jordlager ger på vissa håll särpräglade grundvattenförhållanden med direkta och snabba förbindelser mellan yt- och grundvattensystem via ytliga spricksystem och karstformationer. Den sprickiga berggrunden i kombination med tunna jordlager gör att grundvattnet på Gotland är mycket känsligt för föroreningar. Spill, utsläpp genom industriverksamhet eller olyckor kan, om de sker inom ett påverkansområde för en större vattentäkt, få förödande konsekvenser för vattenförsörjningen. Idag finns stora problem med enskilda vattentäkter som blivit förorenade av främst bakterier till följd av de korta transporttiderna i berget Nuvarande och tidigare industrier på Gotland I det nutida Gotland dominerar fyra basnäringar: areella näringar, industri, turism och offentlig sektor. Antalet jordbruksföretag har minskat de senaste åren men utgör ändå en mycket stor del av det gotländska näringslivet. Industrin är mestadels småskalig. Ett fåtal större företag finns. Kalkstens- och cementindustrin är den enda storskaliga branschen på Gotland med stora tunga anläggningar. Förutom 4(23)

6 Cementa och Nordkalk Storugns som är de största industrierna inom denna bransch på ön (och i Sverige) har funnits och finns också småskalig brytning av kalksten (stenhuggerier, slipstensfabriker mm). Det finns uppgifter där man talar om att ca 500 kalkugnar funnits på ön. Gotlands isolerade läge har medfört att nästan alla typer av branscher har förekommit på ön. Den småskaliga industrin representerar ett brett spektrum av olika branscher. Förutom alla lantbruk och andra vanliga verksamheter som bensinstationer, bilverkstäder, skrotar, impregneringsverksamheter, mekaniska verkstäder, kemtvättar, sågverk, finns även, för att nämna några branscher, livsmedelsindustrier (mejeri, slakteri mm), garverier, ytbehandlare (både trä och metall), oljedepåer, plast- och gummiindustri, hamnar, varv, asfaltverk, gasverk, samt oljeborrning, representerade i länet genom åren. Tidigare har även en större sockerfabrik funnits, vilken lades ner Det har också funnits ett järnvägsnät på ön fram till Förekomsten av förorenade områden Länsstyrelsen har identifierat ca 1000 platser på ön där miljöfarlig verksamhet bedrivs eller har bedrivits och som kan ha gett upphov till förorenade områden. Verksamheterna är fördelade på ett 50-tal branscher. Uppskattningsvis är ca 200 av dessa platser förorenade så pass förorenade att någon typ av åtgärd krävs. Många av verksamheterna finns eller har funnits i Visby eller i något av de större samhällena (Slite, Klintehamn och Hemse), men det finns även exempel på verksamheter som ligger långt från dessa orter. Figur 1. På Gotland har ca 1000 verksamheter identifierats fördelat på ca 50 branscher. 5(23)

7 Länsstyrelsens arbete med förorenade områden bedrivs enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, bl.a. enligt den av Naturvårdsverket framtagna Kvalitetsmanualen och den s.k. MIFOmodellen (MIFO = Metodik för Inventering av Förorenade Områden). I en bilaga till Naturvårdsverkets Kvalitetsmanual listas de branscher som är aktuella för MIFO 1- riskklassning, de s.k. branschlistorna. I branschlistorna har varje bransch tilldelats en preliminär riskklass en s.k. branschklass (BKL) för att underlätta vid prioriteringen av objekt som ska riskklassas. I figur 2 redovisas fördelningen av de ca 1000 objekten med avseende på branschklass BKL 1 BKL 2 BKL 3 BKL 4 Figur 2: Antalet identifierade verksamheter fördelade på branschklass (BKL). Hittills har 245 objekt riskklassats av länsstyrelsen, kommunen och Försvaret. Uppdelat på riskklasser fördelas objekten enligt figur 3. 6(23)

8 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Figur 3: Antalet riskklassade objekt fördelade på riskklass. De allvarligaste föroreningarna har upptäckts inom träindustrin (impregnering och doppning). I några fall har föroreningar trängt ner till grundvattnet och påverkat omkringliggande vattentäkter. Andra branscher som finns representerade på årets priolista (de mest prioriterade objekten) är bland annat kemtvättar, kvarnar och tjärfabriker. Hittills har elva större saneringar genomförts. Alla har inte legat på 30-listan men föroreningarna har varit relativt allvarliga Miljörisker förknippade med förorenade områden Den största risken för människors hälsa från förorenade områden på Gotland är exponering av gifter genom dricksvatten/grundvatten. På Gotland finns ca enskilda grundvattentäkter. Många av dessa är borrade i den sprickrika kalkstenen. Bebyggelsen är mycket spridd. Skyddet av grundvattnet har de senaste 10 åren prioriterats högt av miljömyndigheterna på Gotland. På Gotland finns också områden där det råder vattenbrist. Förorening av vattentäkter i sådana områden kan få långt gående konsekvenser för boende. De gotländska åarna är med få undantag små och mycket känsliga för eventuella utsläpp. Många av dessa åar utgör lekplats för havsöring, gädda abborre, id m.fl. arter samt innehåller ett flertal rödlistade evertebrater. Gotland uppvisar också en unik mångfald i förekomsten av kransalger. För att kunna göra avvägningar av behovet av sanering av förorenade områden kan jämförelser göras med utsläpp från dagens industrier/anläggningar. Inga beräkningar har dock ännu gjorts från förorenade områden. I dagsläget kan därför inga sådana jämförelser göras. 7(23)

9 2.4. Regionala mål för efterbehandlingsarbetet Till nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. För att åstadkomma en ekologiskt hållbar samhällsutveckling har riksdagen beslutat om 16 miljökvalitetsmål varav ett är Giftfri miljö. För förorenade områden lyder målen: Alla objekt som ska riskklassas enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual ska vara det senast På samtliga riskklass1-objekt (år 2006) skall huvudstudie vara utförd senast Minst tre objekt inom riskklass 1 (år 2006) skall vara åtgärdade senast Under nästa år kommer Länsstyrelsen att utvärdera dessa mål. Det är framför allt det första målet som blir svårt att uppnå eftersom de flesta av de objekt som återstår att klassa ligger under kommunens klassningsansvar och det har hittills inte skett något strukturerat riskklassningsarbete från kommunens sida Naturvårdsverkets tillsynsmål Naturvårdsverket har tidigare fastslagit tillsynsmål för arbetet: Samtliga pågående miljöfarliga verksamheter, där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet, ska senast vid utgången av 2009 som minst vara inventerade och riskklassade enligt MIFO fas 1. Flik 30 i kvalitetsmanualen anger vilka verksamheter som omfattas. Senast vid utgången av 2008 ska länsstyrelsen ha upprättat en tillsynsplan i enlighet med 7 förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken för arbetet med förorenade områden. Planen ska gälla åren och kan vara en del i en mer omfattande tillsynsplan för tillsyn enligt miljöbalken eller ett separat dokument. Tillsynsplanen ska följas upp varje år och uppdateras minst vart annat år eller i övrigt vid behov. Tillsynsplanen ska minst innehålla: - vilka områden länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för. Denna ska minst omfatta samtliga områden i riskklass 1 enligt MIFO alternativt samtliga områden på prioriteringslistan om denna innehåller områden i riskklass 2 enligt MIFO. - vilka områden som avses prioriteras under planeringsperioden för att kunna nå miljömålet år 2050 samt en uppskattning av tidsåtgång inom myndigheten. Länsstyrelsen ska ha upprättat en plan för tillsynsvägledning senast vid utgången av Planen ska gälla åren och kan vara en del i en mer omfattande plan för tillsynsvägledning enligt miljöbalken eller ett separat dokument. Planen för tillsynsvägledning ska följas upp varje år och uppdateras minst vart annat år eller i övrigt vid behov. Planen för tillsynsvägledning ska minst innehålla: - i vilken form och med vilket tidsintervall kontakter med enskilda kommuner tas, - vilka insatser för utbildning som ska genomföras. Samtliga av Naturvårdsverket tidigare uppsatta mål har uppnåtts. 8(23)

10 Naturvårdsverket har under 2010 fastställt nya mål för tillsynen: Övergripande nationella mål för länsstyrelsens tillsyn: Länsstyrelsen ska genom tillsynen bidra till att ansvaret för prioriterade föroreningsskador utreds och att föroreningsskador med ansvarig part avhjälps i enlighet med gällande delmål för giftfri miljö. Länsstyrelsen ska erbjuda tillsynsvägledning till kommunerna i den utsträckning och omfattning att dessa ges förutsättningar för att kunna bedriva tillsyn avseende föroreningsskador. Preciserade nationella mål för länsstyrelsens tillsyn: Länsstyrelsen ska till den 31 december 2010 formulera regionalt anpassade mål för att precisera hur de nationella målen uppnås. Länsstyrelsen har ännu inte formulerat regionalt anpassade mål. Detta arbete kommer att ske under hösten Organisation av arbetet med förorenade områden i länet Länsstyrelsen Arbetet med förorenade områden drivs inom miljöskyddsteamet direkt underställd strategiska ledningen. Förutom förorenade områden som ingår i Giftfri miljö ansvarar teamet för en rad andra miljömål. Gruppen som arbetar med förorenade områden består av 3-4 personer som gör huvuddelen av arbetet. Arbetet består av följande: Tillsyn Tillsynsvägledning Identifiering Riskklassningar MIFO 1-2 Upphandlingar av undersökningar, utredningar Bidragsadministration Håller en databas för förorenade områden aktuell Uppföljning av genomförda projekt Ansvar för uppdatering av program för förorenade områden Deltar i Mälarlänens och det nationella nätverket för förorenade områden Deltar i interna möten, planering etc. Länsstyrelsen sammanträffar varje månad med representanter från Gotlands kommuns samhällsbyggnadsförvaltning (tidigare miljö- och hälsoskyddskontor, tekniska förvaltning och stadsarkitektkontor). Länsstyrelsen har tecknat ramavtal med SGU och SGI om stöd främst inom miljötekniska och miljöjuridiska utredningar vid undersökning och efterbehandling av förorenade områden. Avtalet gäller både bidrags- och tillsynsspåret. Ansvarsfrågan utreds i samarbete med jurister på länsstyrelsen Gotlands län. 9(23)

11 Gotlands kommun Kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd har tillsyn över förorenande områden orsakade av C- och U-anläggningar. Under senare år har miljö- och hälsoskyddsnämnden drivit ett flertal ärenden med markundersökningar och saneringar. En del av dessa har drivits i samband med exploateringar. Kommunens byggnadsnämnd uppmärksammar numera problemet med förorenade områden i sin planläggning. Material från MIFO-inventeringen ingår som en del i det bakgrundmaterial som tas fram i samband med planläggning av områden. Kommunens tekniska nämnd har efter tre års uppehåll visat indikationer på en vilja att återigen börja jobba med upphandling av undersökningar med stöd av statliga bidrag. Tekniska nämnden kommer under driva tre objekt till åtgärd, delvis bekostat med bidrag Övriga aktörer SPIMFAB har inom ramen för sitt program undersökt och sanerat gamla bensinstationstomter. Arbetet har bedrivits i samråd med kommunens miljö och hälsoskyddsnämnd. Från Gotland har ca 100 fastigheter anmälts. Av dessa har ca 30 st fallit bort eftersom de varit nedlagda före SPIMFAB har genomfört undersökningar vid samtliga anmälda platser på Gotland. De sista undersökningarna genomfördes under Totalt har tre platser sanerats. På platser utan behov av sanering har ibland mindre mängder oljeförorenade massor grävts bort i samband med att cisterner demonteras. Resultatet av arbetet framgår av tabell 1 nedan. År Rena platser Platser där föroreningar påträffats i låga halter, ej behov av sanering Platser där föroreningar påträffats i höga halter, behov av sanering Undersökta totalt Totalt Tabell 1. Sammanställning av SPIMFAB:s undersökningar/saneringar. Gotlands regemente P18 har lagts ner. I samband med nedläggningen har kasernområdet med omgivningar miljösäkrats. Ett antal platser har markundersökts. Glädjande nog har knappt några föroreningar hittats. 10(23)

12 Försvaret kartlägger, riskklassar och sanerar försvarsanläggningar enligt särskilt program. Tillsynsmyndighet för dessa objekt är Generalläkaren. Under har ett flertal gamla cisterner tagits upp, undersökningar har också gjorts i samband med dessa upptag. I samband med en exploatering på gamla A7-området har en gammal militär drivmedelsanläggning sanerats under 2004 i samarbete med Gotlands kommun. Området var tidigare friklassat men visade sig innehålla ca 670 ton förorenade massor. Föroreningen bestod till största delen av diesel/fotogen. Under sanerades Tjängdarveområdet av Vägverket Produktion. Saneringen är den hittills största efterbehandlingsåtgärden i länet. Ca ton massor omhändertogs. Inom området hade nedgrävda tunnor med asfalttjära, olja m.m. påträffats. Området riskklassades av Länsstyrelsen till riskklass 2 och en ansvarsutredning gjordes under Utredningen visade att Vägverket var ansvarig för verksamheten som bedrivits på området. Gotlands energiaktiebolag (GEAB) har i samband med framdragning av fjärrvärme sanerat ett antal platser Strategi för efterbehandlingsarbetet som finansieras med bidrag För misstänkt förorenade objekt kommer arbetet att bedrivas enligt tabell 2 nedan. Identifiering Initiering Mifo fas 1 Mifo fas 2 (ibland går man direkt på förstudie) Förstudie Huvudstudie Förberedelse Länsstyrelsen inventerar verksamheter som kan ha givit upphov till förorenade områden. De olika objekten riskklassas grovt efter Branschkartläggningens riskklassning (BKL). För att systematiskt kunna prioritera viktiga områden sker riskklassning enligt MIFO fas 1 - en samlad individuell riskbedömning för varje objekt utifrån föroreningarnas farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar, områdets känslighet och skyddsvärde. I fas 1 görs risklassningen enbart från arkiv- och kartstudier, intervjuer samt besök på plats. Prioriterade objekt från MIFO fas 1 utreds närmare, enstaka provtagningar och markundersökningar sker på plats. Arbetet utförs antingen av Länsstyrelsens egen personal eller av upphandlad konsult. Ytterligare en riskklassning görs MIFO fas 2. Ansvarsfrågan utreds översiktligt. Prioriterade objekt från MIFO fas 2 utreds ytterligare med provtagningar och markundersökningar med hjälp av konsult som upphandlas av Länsstyrelsen. Övergripande åtgärdsmål föreslås. Ansvarsfrågan utreds återigen. Detaljerade undersökningar görs. Vilka åtgärder som ska vidtas utreds. Ansvarsfrågan utreds noggrant. Projektering och eventuell tillståndsprövning förbereds. Huvudmannaskapet och finansiering fastställs. Om objektet är berättigat till bidrag söker huvudmannen (kommunen) via Länsstyrelsen statliga medel hos Naturvårdsverket för själva åtgärderna Projektering av entreprenad och ev. tillstånd söks. Förfrågningsunderlag upprättas för arbetet. Genomförande Uppföljning Upphandling av arbetet. Åtgärder genomförs och kontrolleras. Besiktningar och resultat utvärderas. Tabell 2. Visar strategin vid efterbehandlingsarbetet 11(23)

13 Vid de prioriteringar som kommer att ligga till grund för vilka objekt som ska MIFO 1- riskklassas kommer Naturvårdsverkets kvalitetsmanual att följas. Vid prioriteringen av objekt kommer även hänsyn att tas till känsligheten hos det gotländska grundvattnet. Eftersom föroreningskänsligheten är stor (se hotbilden mot det gotländska grund-/dricksvattnet) är skyddet av grundvattnet det mest prioriterade området inom miljöarbetet på Gotland. Parallellt med riskklassningarna genomförs förstudier, huvudstudier, ansvarsutredningar och åtgärder. Enbart objekt i riskklass 1 och 2 från MIFO 1 prioriteras till vidare undersökningar/ saneringar. Eftersom saneringsåtgärder är mycket kostsamma och huvudprincipen är att den som förorenat ska betala utreder Länsstyrelsen vem som kan ställas till ansvar för efterbehandling av de olika områdena. Visar det sig att ansvarig delvis finns tar Länsstyrelsen tillsammans med miljö och hälsoskyddsnämnden (som är tillsynsmyndighet i de flesta fall) ställning till om ärendet ska drivas tillsynsvägen eller via frivilliga överenskommelser. I november 2002 fattade kommunstyrelsen beslut om att Gotlands kommun ska hjälpa till med efterbehandling av förorenade områden. Tekniska nämnden fick i uppdrag att åta sig uppdraget som huvudman för sanering av förorenade områden i de fall sanering bedöms erforderlig och ingen ansvarig finns att tillgå eller där fullt ansvar inte kan utkrävas enligt miljöbalken. Huvudmannaskapet ska dock prövas i varje enskilt ärende som aktualiseras, liksom finansieringen av uppdraget Strategi för tillsynsarbetet Tillsyn ansvar/fördelning och vägledning Från 1 januari 2007 har Länsstyrelsen tillsynen över förorenade områden orsakade av tillståndspliktiga verksamheter enligt punkten B5 i tillsynsförordningen. Det gäller både nedlagda och verksamheter i drift vilka sammanlagt är ca 100 stycken uppdelat på ca 25 st miljöfarliga verksamheter och 75 berg- och grustäkter. Det är dock enbart områden där tillståndspliktiga verksamheter verkar/verkat där det konstaterats förorening som Länsstyrelsen blir tillsynsmyndighet. Av de 100 objekten har förorening konstaterats på ca 20 stycken. På ett flertal verksamheter har Länsstyrelsen bedömt det som angeläget att genomföra Mifo 1-klassningar vilka sker genom att verksamhetsutövare tar fram bakgrundsmaterial och Länsstyrelsen fastställer riskklassningarna. Länsstyrelsen har även bedrivit tillsyn i form av MIFO-1 inventering på branscher utanför naturvårdsverkets branschlista, t.ex. större berg- och grustäkter. Ca en tredjedel av objekten på priolistan har Länsstyrelsen tillsyn över. Se vidare bilaga 3 tillsynsplan Generalläkaren bedriver tillsyn över de objekt där Försvaret bedriver eller har bedrivit verksamhet. Övriga verksamheter har Gotlands kommuns miljö och hälsoskyddsnämnd tillsyn över. Länsstyrelsen uppdaterar årligen behovsutredning och tillsynsplan för myndighetens tillsynsarbete med förorenade områden. Behovsutredningen visar att ytterligare resurser behövs, jämfört med den s.k. fördelningsnyckeln, för att kunna upprätthålla tillsynen på förorenade områden. 12(23)

14 Angreppssätt, metod och insatser - egeninitierat tillsynsarbete Tillsyn sker genom skriftväxling, platsbesök, arkivsök, rapportskrivning, beslut mm. Målsättningen är att i första hand få till stånd undersökningar och åtgärder genom frivilliga åtaganden från den ansvarige verksamhetsutövarens sida. Miljöbalken ger dock även möjlighet till beslut om förelägganden. Dessa beslut kan även kopplas till vite. Inledningsvis har tillsynsarbetet inriktats mot kända förorenade objekt och objekt som är prioriterade enligt branschlistan i Naturvårdsverkets Kvalitetsmanual för arbetet med förorenade områden. Arbetsgången har skett enligt MIFO-metoden. De branscher som ska riskklassas enligt branschlistan har klassats. Uppföljning sker nu på objekt med höga riskklasser. Länsstyrelsen har upparbetat rutiner så att eventuell problematik kring förorenade områden tas upp i prövningar enligt miljöbalken. Där det är lämpligt sätts villkor för förorenade områden in i tillstånd medan man i andra fall i tillståndet delegerat till tillsynsmyndighet att behandla frågan. Tillsynsvägledning gentemot kommunen sker kontinuerligt. Tillsammans med vattenteamet har Länsstyrelsen ca fyra allmänna tillsynsvägledningsmöten gentemot kommunen per år. Utöver detta hålls varje månad möte med samhällsbyggnadsförvaltningen. Vid dessa möten följs framför allt aktuella bidragsobjekt upp men en del av tiden ägnas också åt tillsynsvägledning. Täta kontakter sker också med kommunens miljöinspektörer via e-post och telefon. 13(23)

15 2.9. Länets prioriterade objekt som bedrivs enligt tillsynsspåret Av de 11 mest prioriterade objekten i länet (klass 1) finns det ansvar helt eller delvis på 8 objekt. Objekten finns redovisade i tabell 3 nedan. Prio Objekt Tillsynsmyndighet Kommentar 1 Södervägs brädgård MHN Träimpregnering kreosot. Nedlagd. Förutom att marken är förorenad finns konstaterad förorening av grundvattnet hos närbelägna bostadshus. Verksamhet 50-talet till Ansvarsutredning gjord. Jämkat ansvar. Kvarlämnade kemikalier har tagits bort under 2007 mha saneringsförsäkringen. Uppmärksammat föreläggande mot bla ett dödsbo. 2 Hejdeby marmorbrott MHN Skrot och kabelbränning. Viss verkstadsverksamhet idag. Synliga metallföroreningar. Ligger inom inre vattenskyddsområde. Ansvar finns delvis. 4 Källungesågen LST Träimpregnering CCA. Nedlagd på 70-talet. Höga halter arsenik konstaterat i anslutning till impregneringsbyggnaden. 5 Österby brädgård MHN Träimpregnering CCA. I drift. Ligger på inre vattenskyddsområde. Konstaterad förorening av marken. 7 Fidesågen LST Träimpregnering CCA. Nedlagd. Höga halter arsenik konstaterat i anslutning till impregneringsbyggnaden. Uppdelat på två områden. Det mesta av föroreningen ligger på ett område där ansvar saknas. 8 Fd impregnering Fardhem MHN Träimpregnering CCA. Nedlagd. Höga halter As i ytliga jordlager. Grundvattentäkter i anslutning till den nedlagda verksamheten. Ansvar finns. 9 Astern-Blåklinten MHN Höga halter av kreosot (PAH:er) samt tungmetaller har påträffats. Ansvar finns delvis på ett bensinstationsområde genom fastighetsförvärv. Området bestod från början av 5 objekt. De objekt som nu är aktuella är 1 gasverk och 2 gjuterier/mekaniska verkstäder. 11 Fd fönstersnickeriet i Fårösund LST Tabell 3. Visar prioriterade objekt som drivs helt eller delvis enligt tillsynsspåret Träimpregnering CCA, doppning PCP. Nedlagd. Höga halter av As konstaterad. Bostadshus finns på fastigheten i anslutning till den nedlagda verksamheten. Många företag i konkurs, senaste Ansvar genom fastighetsförvärv Ansvar klarlagt i Miljödomstolen Övergripande efterbehandlingsarbete Länsstyrelsen ansvarar för att information om vilka områden som är förorenade finns tillgänglig och sprids till kommunen som underlag för kommunal planering, exploatering, tillsyn mm. Utdrag ur EBH-databasen vidareförmedlas kontinuerligt till Gotlands kommun. Inom ramen för miljömålsarbetet kommer också berörda aktörer och intressenter att informeras om arbetet med förorenade områden. En temadag om förorenade områden brukar hållas varje år. Till dagen kommer Gotlands kommuns politiker och tjänstemän inom kommunstyrelsen, tekniska nämnden, miljö och hälsoskyddsnämnden samt byggnadsnämnden att inbjudas. 14(23)

16 Länsstyrelsen inom Gotlands län deltar i Mälardalslänens nätverk för förorenade områden. I gruppen ingår länsstyrelserna från Gotland, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland, Örebro. Två-tre träffar per år anordnas med rullande värdskap. Samarbetet fungerar utmärkt. Förutom löpande diskussioner och kvalitetssäkring av arbetet sker samverkan runt gemensamma utbildningsinsatser. En större utbildning brukar anordnas varje år riktad mot kommunerna inom området Databas och karta över förorenade områden En databas har byggts upp med alla verksamheter som kan ha förorsakat förorenade områden. Alla objekt i denna databas har inte gett upphov till föroreningar och kommer heller inte att riskklassas enligt MIFO-modellen. Databasen ligger dock till grund för prioriteringar av vilka objekt som ska riskklassas enligt vad som sagts ovan. Ett GIS-skikt är framtaget med koordinatsatta identifierade objekt för Länsstyrelsens interna arbete. En interaktiv karta har också lagts ut på Länsstyrelsens hemsida. Kartan visar var någonstans misstänkt förorenade områden kan finnas på Gotland, vilken typ av verksamhet som har funnits på platsen och bedömd riskklass (branschklass eller MIFO-klass) Länsstyrelsens arbete med miljöriskområden Länsstyrelsen har för närvarande inga planer på att driva frågan om miljöriskområde på något objekt. Länsstyrelsen har tidigare hanterat en begäran från Gotlands kommun om avsättning av ett miljöriskområde. Det rörde sig om området Takplåten som ligger i Visbys östra del. Området är ett klass 2-objekt (MIFO 2). På området har skrotverksamhet funnits sedan På delar av området bedrivs fortfarande skrotverksamhet. Inom fastigheterna har höga halter av tungmetaller och olja hittats. Länsstyrelsen beslutade under 2006 att inte inrätta miljöriskområde för Takplåten Mottagnings- och behandlingskapacitet för förorenade massor I länet har en anläggning fått tillstånd under 2008 för omhändertagande av förorenade massor. Tillståndet inrymmer behandling av ton per år. Tillståndet omfattar kompostering och jordtvätt. 15(23)

17 3. Program för utredningar och åtgärder de närmaste fem åren 3.1. Inventeringar, undersökningar och utredningar Orienterande studier/riskklassning MIFO fas 1 och prioritering av objekt Under 2010 har MIFO fas 1-inventeringen enligt kvalitetsmanualen avslutats. En rapport över genomfört arbete håller på att färdigställas. Enstaka objekt upptäcks kontinuerligt och inventeras då. Som exempel har nya objekt inom skrotbranschen upptäckts, vilka kommer inventeras under Kemtvättar är en bransch där Länsstyrelsen kommer att se över riskklassningen under Några nya objekt inom branschen har också identifierats. Ny information och kunskap upptäcks också om redan inventerade objekt. Utvinningsavfall mm. är en ny bransch som Naturvårdsverket har påtalat skall inventeras framöver. Flera branscher (nya och gamla) behövs säkerligen gås igenom under de kommande fem åren. Under 2011 kommer länsstyrelsen att delta i ett deponiprojekt som startat under Projektet riktar sig mot kommunerna och drivs av miljösamverkan sydost. Länsstyrelsen kommer att stödja kommunens arbete med inventeringen av prioriterade deponier. Miljösamverkan sydost kommer även att driva ett allmänt inventeringsprojekt riktat mot kommunerna. Länsstyrelsen kommer att delta och stödja och utbilda länets kommun i inventeringsmetodiken. Vidare kommer den nya ebh-databasen under 2011 göras tillgänglig för kommunerna. Detta kommer att kräva arbete av oss i form av support och kringliggande arbete. Länsstyrelsen ser fortsatt att det finns behov av en permanent resurs (motsvarande en tjänst) framöver vad avser inventering, riskklassning, ajourhållande och kvalitetsäkring av databas, medverkan vid planering och utbildning mm. Under de senaste åren har allmänheten och företag blivit mer medvetna om att vissa platser kan vara förorenade. Det finns därför även ett behov av att svara på frågor och förmedla den information som arbetet hittills resulterat i gentemot allmänheten. Under 2011 planerar Länsstyrelsen att i tillsynsarbetet inventera större täkter enligt MIFO fas 1. bl.a. med hänvisning till utvinningsavfallsdirektivet men också med anledning att vi redan tidigare sett ett behov av inventering av större täkter utifrån att verksamheterna är av den arten att risk för föroreningar föreligger MIFO fas 2 Miljötekniska markundersökningarna och andra utredningar kan antingen handlas upp externt eller genomföras med Länsstyrelsens egen personal. Enbart objekt i riskklass 1 eller 2 kommer att undersökas närmare. Ett undantag är flera objekt inom branschen kemtvättar där nya undersökningar visat att vi i viss mån har undervärderat riskerna med dessa verksamheter. Arbetet med översyn av kemtvättar har påbörjats och kommer att fortsätta med kvalitetssäkring av riskklassningen och även enstaka provtagningar för att verifiera inventeringen. 16(23)

18 Kostnaden om man upphandlar MIFO 2-undersökningar beräknas normalt till kr/objekt. En del av dessa undersökningar kommer att vara så pass noggranna att de mer är av karaktären detaljerade undersökningar. Hur stora och omfattande undersökningar som behövs kommer att avgöras från fall till fall. I varje MIFO 2-undersökning ingår även att se över riskklassningen och eventuellt revidera denna. Troligtvis kommer denna aktivitet att behöva fortsätta några år till. Under 2011 planerar Länsstyrelsen att genomföra MIFO 2-undersökningar med hjälp av egen personal. Dels för många av de aktuella objekten är små, dels för att bättre utnyttja de statliga medlen på området. Vi räknar med att dessa objekt kommer att kunna undersökas till en lägre kostnad än om man handlat upp motsvarande undersökningar externt. På flertalet av de pågående verksamheter som riskklassats enligt MIFO fas 1 i Länsstyrelsens tillsynsarbete föreligger behov att utreda föroreningssituationen. Länsstyrelsen har för avsikt att under 2011 driva frågan om undersökningar motsvarande MIFO fas 2 på dessa objekt Undersökningar/utredningar Undersökningar och övriga utredningar, som förstudie, huvudstudie, riskutvärderingar m.m., sker företrädesvis där det är mest motiverat utifrån miljönytta och ekonomiskt rimligt. Utredningar, både de som drivs via tillsyn och sådana som bekostas med bidragsmedel, genomförs därför i möjligaste mån utifrån prioriteringslistan där de allvarligaste objekten listas och de allra allvarligaste objekten dessutom rangordnas. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt för att uppdatera prioriteringslistan och på så sätt hålls den alltid à jour. Prioriteringslistan ligger till grund för i vilken ordning vi driver projekten framåt. Länsstyrelsen är färdig, enligt branschlistan i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, med inventeringen enligt MIFO fas 1. Detta tillsammans med att Gotlands kommun börjar komma igång med MIFO fas 1-inventeringar på pågående verksamhet gör att antalet objekt som blir aktuella för utredningar antas ligga på en ganska hög nivå fram till åtminstone De tolv mest prioriterade samt många av de övriga objekten på prioriteringslistan, så som den ser ut idag, är undersökta eller undersöks just nu. Under 2011 kommer Länsstyrelsen också att inom tillsynsarbetet arbeta för att få fram utredningar motsvarande förstudie eller huvudstudie, beroende på tidigare utredning, på objekt som är konstaterat förorenade. Arbetet inriktas bl.a. på Källungesågen, oljedepåer samt flera kommunala hamnar. För Södervägs brädgård finns bidragsmedel avsatta för en fördjupad grundvattenundersökning. Länsstyrelsen har dock avvaktat ytterligare undersökningar eftersom ansvarsfrågan inte varit helt klarlagd och frågan om huvudmannaskap diskuterats. När dessa frågor är utredda kan detta objekt komma att undersökas vidare och förhoppningsvis kan även åtgärder påbörjas snabbt. Tabellen nedan redovisar planerade undersökningar och åtgärder för objekt i riskklass 1 på priolistan. Observera att tidsangivelserna endast är uppskattningar och kan därför komma att ändras. I tabell 4 anges både objekt med ansvar, utan- eller med delvis ansvar. 17(23)

19 Objekt Bransch Riskklass Tills.-mynd Ansv/ Bidrag Södervägs brädgård Träimpregnering 1 MHN A/B HS HS/Å? Å Å Hejdeby marmorbrott Skrot 1 MHN A/B MIFO-2 FS/HS? Å AB RenoKemomat Kemtvätt 1 MHN B HS HS/Å Å Å? Källungesågen Träimpregnering 1 LST A FS HS Å? Å? Österby brädgård Träimpregnering 1 MHN A HS Å? Ljugarns Elverk Förbr.anläggning 1 MHN B HS/Å Å Fidesågen Träimpregnering 1 LST A/B HS/Å Å Fd impregnering Fardhem Träimpregnering 1 MHN A FS HS Å? Å? Astern/Blåklinten Gasverk, mek verkstad 1 MHN A/B HS HS Å? Å? Sanda Valskvarn Betning av säd 1 MHN B FS HS/Å Å? Fd Fönstersnickeri Fårösund Träimpregnering 1 LST A/B HS/Å Å Tabell 4. Planerade undersökningar, åtgärder för objekt på priolistan. HS=Huvudstudie, FS=Förstudie, Å=Åtgärd Ansvarsutredningar Ansvarsfrågan utreds i samarbete med jurister på länsstyrelsen Gotlands län Prioritering av de mest angelägna objekten Prioritering av objekt sker enligt MIFO-modellen. I bilaga 1 listas de mest prioriterade objekten i länet (Priolistan) Åtgärder För Gotlands län har ett antal regionala mål inom miljömålet Giftfri miljö ställts upp varav ett med bäring på åtgärder på förorenade områden: Minst 3 objekt inom riskklass 1, räknat från 2006, senast vara åtgärdade. Åtgärder har påbörjats eller kommer att påbörjas på tre objekt under 2010 och målet kan därmed anses uppnått. Länsstyrelsen på Gotland har under hela 2000-talet arbetat målmedvetet med att inventera och undersöka så många objekt som resurserna tillåtit. Inventeringsarbetet har hela tiden drivits intensivt medan arbetet med att åtgärda förorenade områden hittills släpat efter något. Det enträgna inventerings- och utredningsarbetet innebär att vi nu har en bred bas med många riskklassade och undersökta objekt att välja ifrån när vi nu i större omfattning kan inrikta oss på åtgärdsarbete. I och med att så pass många objekt riskklassats och undersökts kan prioriteringslistan antas var ett ganska säkert verktyg för i vilken ordning objekten förs in i åtgärdsfas Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insats från ansvarig Länsstyrelserna har i uppdrag, från regeringen, att särskilt verka för att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ökar. Länsstyrelsen arbetar därför aktivt att via tillsyn få fram fler åtgärdsprojekt som helt eller delvis bekostas av 18(23)

20 externa medel. Liksom för utredningar, är prioriteringslistan till stor del styrande för i vilken ordning åtgärder initieras på respektive objekt. Om akuta situationer uppstår kan prioriteringslistan frångås. Av de elva objekt som idag ligger i riskklass 1 finns helt ansvar på två objekt medan det antas föreligga delvis ansvar på sju. Samtliga elva objekt i riskklass 1 beräknas vara undersökta motsvarande huvudstudie eller på annat sätt färdiga för åtgärd i och med utgången av Åtgärdsobjekten är så pass många att de inte kan startas samtidigt utan spridas över ett antal år. Länsstyrelsen räknar med att åtgärdsarbetet med de elva risklass 1-objekten enligt aktuell prioriteringslista kommer att pågå fram till åtminstone Utöver objekten i riskklass 1 är det upp till ansvarig tillsynsmyndighet att avgöra behovet av åtgärder på objekt i riskklass 2 från fall till fall. Av objekt som faller under Länsstyrelsens tillsynsansvar finns flera i riskklass 2 som kan komma att bli föremål för åtgärder. Ytterligare utredning krävs dock först. Inventeringar på A- och B-verksamheter i drift kan på något års sikt resultera i saneringsåtgärder som bekostas helt eller delvis av ansvarig verksamhetsutövare. I Visbyområdet råder sedan några år tillbaka hårt exploateringstryck och vid flertalet byggprojekt har man stött på tidigare okända föroreningar. Dessa har vid behov sanerats i form av akuta punktinsatser. De flesta saneringsärenden vid exploatering drivs via tillsyn av miljö och hälsoskyddsnämnden. Frågan om undersöknings- och saneringsbehov uppkommer också vid fysisk planering. Byggboomen tycks hålla i sig varför behov av dylika saneringar lär uppkomma även de kommande åren. I och med att en stor del av ansvaret för tillsyn över förorenade områden på Gotland ligger på kommunen verkar Länsstyrelsen för att genom tillsynsvägledning aktivt stödja dem i arbetet i detta ämnesområde. Sanering på frivillig väg pågår sedan några år tillbaka vid Statens oljelagers anläggning i Kappelshamn på norra Gotland. Miljödomstolen har gett tillstånd (vattendom) till hydraulisk avledning. Saneringen innebär att grundvatten får "skölja" ut de föroreningar som finns i mark och grundvatten i anslutning till bergrummen. Arbetet beräknas pågå under många år och redovisas årligen i miljörapport Saneringsobjekt där åtgärder baseras på statligt bidrag Många av objekten som riskklassats på Gotland är förhållandevis små till omfattning även om föroreningsnivån i förhållande till markanvändning medför påtaglig risk för människors hälsa och miljön. Detta får till följd att många av dessa objekt sätts i riskklass 2 även om de kan vara angeläget att åtgärda. Sett i ett nationellt perspektiv lär dessa hamna långt ner på prioriteringslistan vilket avsevärt försämrar chansen att genomföra åtgärder med bidragsmedel. Då man sällan hittar ansvariga för dessa objekt kan det försvåra möjligheten att genom tillsyn få till stånd åtgärder. Åtgärder kommer att påbörjas på tre objekt i riskklass 1 under 2010, Ljugarns elverk, Fidesågen och Fönstersnickeriet Fårösund. För det sistnämnda objektet finns delvis ansvar medan återgärderna på de båda övriga helt finansieras via bidrag. 19(23)

21 Huvudstudien för AB RenoKemomat kompletteras under 2010 och målet är att åtgärd påbörjas PÅ Södervägs brädgård planeras för uppstart av åtgärder under Kompletterande och åtgärdsförberedande undersökningar kommer att genomföras parallellt Övergripande åtgärdspolicy och genomförande av åtgärdsprojekt Vid saneringar kommer Naturvårdsverkets rapporter och rekommendationer med avseende på planering, genomförande etc. att tillämpas. Objekt i höga riskklasser kommer därvid att prioriteras högst SPIMFAB, Försvarsmakten och övriga nationella program SPIMFAB har nu genomfört undersökningar vid samtliga anmälda platser på Gotland. De sista undersökningarna genomfördes under Totalt har tre platser sanerats (av 72 undersökta). Planer finns på att lägga upp blyförorenad skjutvallssand från Försvaret som bullervall på Tofta skjutfält. Skjutfältet är nyligen prövat enligt 9 kap miljöbalken. Genom de kontakter Länsstyrelsen har med bl.a. kommunen hålls de flesta aktörerna inom området informerade om vilka saneringar/undersökningar som pågår. På detta vis kan vid behov samordning av flera saneringsobjekt ske Efterbehandling av avslutade deponier Gotlands kommun har vetskap om 33 nedlagda kommunala deponier. På fyra av dessa (Roma, Havdhem, Etelhem och Väte) har sluttäckning skett. En ytterligare tipp (Hemse) har delvis täckts med kvalificerad tätning men ytterligare undersökningar pågår då man har problem med grundvatteninträngning. På den största deponin (Visby) har sluttäckningen pågått under några år och kommer att slutföras inom kort. Enligt Gotlands kommun har hittills nio deponier undersökts motsvarande en MIFO fas 2. Av dessa har endast Tofta bedömts vara i klass 2 medan övriga har bedömts till klass 3. Totalt har Länsstyrelsen 42 deponier i MIFO-databasen. På en av industrideponierna pågår efterbehandlingsåtgärder/sluttäckning. Gotlands kommun riskklassar under nedlagda deponier inom ramen för ett miljösamverkansprojekt (Miljösamverkan sydost). Under återställning av en av Cementas industrideponier genomförts. Deponin har täckts med tät- och skyddsskikt. Ytan som täckts är ca 6 ha Miljösamverkan Länsstyrelsen arbetar löpande med att sprida kunskap kring förorenade områden, både gentemot allmänhet och verksamhetsutövare i informationskampanjer liksom gentemot kommun och övriga myndigheter som ett led i tillsynsvägledningen. I vissa fall sker detta arbete i sam- 20(23)

22 arbete med andra länsstyrelser vilket ofta är fördelaktigt både ekonomiskt och tidsmässigt. Gotland samarbetar regelbundet med övriga län i Mälardalsregionen, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Västmanland och Örebro län. Samarbete sker också med Kalmar län i projektet Miljösamverkan Sydost som drivs gemensamt mellan kommuner och länsstyrelserna i Kalmar och Gotlands län Tillsynsvägledning och seminarier/kompetensutveckling Löpande tillsynsvägledning inom länet Tillsynsvägledning gentemot kommunen sker kontinuerligt. Länsstyrelsen har ca fyra allmänna tillsynsvägledningsmöten gentemot kommunen per år. Varje månad har också Länsstyrelsens FO-personal möte med kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. Vid dessa möten följs framför allt aktuella bidragsobjekt upp men en del av tiden ägnas också åt tillsynsvägledning. Täta kontakter sker också med kommunens miljöinspektörer via e-post och telefon Mälarlänsutbildningen Tillsammans med mälarlänen anordnar Länsstyrelsen varje år den s.k. Mälarlänsutbildningen. Utbildningen är ett led i Länsstyrelsens tillsynsvägledning gentemot kommunerna och riktar sig till kommunerna i Mälardalsregionen samt Dalarna och Gotlands län. Utbildningen riktar sig till miljöinspektörer eller andra personer inom kommunala förvaltningar som på något sätt arbetar med frågor kring förorenade områden. Många undersökningar och åtgärder initierade via tillsyn har drivits fram på initiativ av kommunerna. I många fall är kommunerna dessutom tillsynsmyndighet på objekt där åtgärder drivits via bidragsspåret. Kommunerna är således en viktig länk i arbetet med förorenade områden. Miljötillsynen i många kommuner drivs i förvaltningar vars ekonomi och tid inte alltid räcker för att delta på långa eller dyra utbildningar på området. Risken finns då att tillsynen på förorenade områden släpar efter och tappar i kvalitet. Länsstyrelserna i Mälardalen tillsammans med Länsstyrelsen i Dalarna och Gotland har därför sedan 2006 årligen anordnat en utbildning, kring förorenade områden, riktad till kommunerna i dessa län. Syftet med utbildningen är att hålla kunskapsnivån kring förorenade områden hos kommunernas miljöinspektörer à jour. På så sätt kan man medverka till att tillsynen på förorenade områden blir effektiv i och att ärenden i möjligaste mån hanteras på likartat sätt oavsett var i regionen man befinner sig. Utbildningen blir också ett utmärkt tillfälle för miljöinspektörer att bilda och upprätthålla nätverk inom området för framtida kunskapsutbyte. Utbildningen som normalt omfattar en till två dagar vid ett tillfälle är tänkt att beröra hela spektrat av arbetsuppgifter för tillsynsmyndigheter inom förorenade områden; miljörätt, miljökemi, riskbedömning, utredningar, åtgärder m.m. Tema väljs inom arbetsområdet för varje års utbildning. Både extern kompetens såväl som länsstyrelsepersonal bjuds in som föreläsare Årlig kommunträff om läget i länet Länsstyrelsen håller varje år ett seminarium om läget i länet. Målgrupp är både tjänstemän och politiker inom kommunen. Syftet är främst att uppdatera deltagarna på hur arbetet med 21(23)

23 förorenade områden fortskrider inom länet, både vad gäller bidrag och tillsyn. Ibland bjuds även en extern föreläsare in Övriga seminarier och kompetensutveckling Länsstyrelsen anordnar också vid behov ytterligare kompetensutvecklingsdagar när nyheter sker inom området. Under 2011 anordnas exempelvis utbildning i det nya vägledningsmaterialet och MIFO 1-klassning för kommunen. Den sistnämnda sker i samarbete med Miljösamverkan sydost som driver ett tillsynsprojekt där kommunerna ska riskklassa pågående verksamheter de har tillsyn över. Även kortare utbildningstillfällen och seminarier anordnas för andra målgrupper där effekten av utbildningen har bäring på tillsyn och tillsynsvägledning. Länsstyrelsen har exempelvis anordnat utbildning för mäklare (ansvar vid fastighetsöverlåtelser) och gräventreprenörer (ansvar vid exploatering och grävarbeten). Aktuella områden och målgrupper bestäms inför varje verksamhetsår. Under 2011 planerar Länsstyrelserna i Mälardalsregionen att gemensamt delta på en mässa för fastighetsmäklare och bankfolk. Syftet är att ytterligare sprida information om ansvarsjuridik vid fastighetsöverlåtelser. En informationsbroschyr har tidigare tagits fram och mässdeltagandet ses som en fortsättning på detta arbete. Länsstyrelsen Gotland deltar vid framtagande av information och eventuellt även med personal på plats. 22(23)

24 Bilagor 1. Priolista 2. Nyckeltal 3. Redovisning enligt tilldelningsbeslut med behovsutredning och tillsynsplan 4. Sammanställning av beviljade bidrag till inventering och tillsyn 5. Ekonomisk redovisning av undersökningar 6. Pågående ebh-åtgärder (23)

25 Regionalt program 2011 Bilaga 1 Priolista

26

27 Prioriteringslista Län: Gotland Datum: Nr Objekt x-koordinat y-koordinat Kommun Bransch Underlag riskklass Tillsyns-ansvar Ansvarig finns? Primär förorening Sekundär förorening Mängd Total förorening Lokalisering Spridnings-risk kostnad 1 Södervägs Brädgård Gotland Träimpregnering 1 MIFO 2 Kommun Nej PAH 10-tals ton Grundvatten Stor Mkr 1-3 Mkr Huvudstudie 2 Hejdeby marmorbrott Gotland Skrothantering och skrothandel 1 MIFO 2 Kommun Delvis Dioxin Cu,Oljeprod.,Pb10-tals kg Grundvatten Mycket stor 0-1 Mkr Inventering 3 AB Reno Kemomat Gotland Kemtvätt 1 MIFO 2 Kommun Nej X-CH 100-tals kg Bostad -samlad Stor 1-10 Mkr 0,1-0,5 Mkr Huvudstudie 4 Källungesågen Gotland Träimpregnering 1 Utredning Länsstyrelse Ja As 100-tals kg Bostad -gles Stor 1-10 Mkr 0-0,1 Mkr Förstudie 5 Österby Brädgård AB Gotland Träimpregnering 1 MIFO 1 Kommun Ja As X-CH 10-tals kg Grundvatten Mycket stor 1-10 Mkr Huvudstudie 6 Ljugarns Elverk Gotland Förbränningsanläggning 1 Utredning Kommun Nej Pb 10-tals kg Bostad -samlad Stor 0-1 Mkr Huvudstudie 7 Fidesågen Gotland Träimpregnering 1 MIFO 2 Länsstyrelse Delvis As Dioxin 100-tals kg Bostad -gles Mycket stor 1-10 Mkr 1-3 Mkr Huvudstudie 8 Fd impregnering Fardhem Gotland Träimpregnering 1 Utredning Kommun Delvis As Cr,Cu,Pb 10-tals kg Bostad -samlad Måttlig 1-10 Mkr 0,1-0,5 Mkr Förstudie Astern-Blåklinten (Gasverket m. 9 fl.) Gotland 1 MIFO 2 Kommun Delvis PAH Annan-Vad? 100-tals kg Bostad -saml Stor 1-10 Mkr 0,1-0,5 Mkr Huvudstudie 10 Sanda Valskvarn Gotland Betning av säd, plantor etc. 1 MIFO 2 Kommun Nej Hg Några kg Ytvatten Stor 1-10 Mkr Förstudie 11 Fd Fönstersnickeri Fårösund Gotland Träimpregnering 1 MIFO 2 Länsstyrelse Delvis As Annan 100-tals kg Bostad -samlad Stor 1-10 Mkr 0,1-0,5 Mkr Åtgärd 12 Takplåten Gotland Skrothantering och skrothandel 2 MIFO 2 Kommun Delvis Pb Oljeprod. Några ton Grundvatten Stor 1-10 Mkr 0,1-0,5 Mkr Huvudstudie Badhusparken Gotland Oljedepå 2 MIFO 2 Länsstyrelse Ja Oljeprod. Några ton Ytvatten Mycket stor Inventering Cementas Deponiområde Gotland Industrideponier 2 MIFO 1 Länsstyrelse Ja Ej valt Förstudie Riskklass Utredningsbidrag Åtgärds-bidrag Status Kommentar Träimpregnering med kreosot. Förorening i mark och grundvatten. Kabelbränning i fd marmorbrott, verkstadsrörelse och skrothantering på inre vattenskyddsområde. Tungmetaller Kemtvätt med hantering av perkloretylen. Inom yttre vattenskyddsområde för Visby vattentäkt. Träimpregnering med CCA-medel och doppning med pentaklorfenol. Träimpregnering med CCA-medel samt doppning med pentaklorfenol. Ligger inom inre vattenskyddsområde för Visby vattentäkt. Elverk som gjorts om till bostad. Träimpregnering med CCA-medel samt doppning med klorfenol. Träimpregnering med CCA-medel. Höga halter As och Pb i ytliga marklager. Även Cr och Cu. Fd gasverk. Höga halter PAH och bensen i marken. Synligt Panogenkontaminerad kvarnbyggnad. Kvicksilver har hittats i enskild vattentäkt intill. Träimpregnering med CCA-medel, BP-Hylosan m.m. Ligger på yttre, på gränsen till inre, vattenskyddsområde i Visby. Oljeförorening i mark och grundvatten. Folke Svenssons Rödfärgning Gotland Färgindustri 2 MIFO 1 Kommun Nej Ej valt 0-0,1 Mkr Inventering Förenade fabriksverken - Appellen Gotland Kemtvätt 2 MIFO 1 Kommun Ja X-CH 10-tals kg Bostad -samlad Måttlig Inventering Gotlands Ytbehandling (Firma Nickel-Krom) Gotland Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer 2 MIFO 1 Kommun Nej X-CH Inventering Gotlandsflis AB - Klinte Robbjäns Gotland Träimpregnering 2 MIFO 1 Kommun Ja X-CH Några kg Tung industri Stor 0-0,1 Mkr Inventering Gotlandsflis AB - Klinte Strands & Lanthamnen Gotland Sågverk med doppning 2 MIFO 1 Kommun Ja X-CH Några kg Ytvatten Stor Inventering Gutebacken spilloljedepå Gotland Oljedepå 2 MIFO 2 Länsstyrelse Ja Oljeprod. 100-tals kg Bostad -samlad Mycket stor Inventering Hejdeby fd grustäkt Gotland Skrothantering och skrothandel 2 MIFO 1 Kommun Nej Dioxin 10-tals kg Grundvatten Mycket stor K G Ahlqvist Gotland Träimpregnering 2 MIFO 1 Länsstyrelse Ja As Några kg Bostad -samlad Måttlig Inventering Länsstyrelse Nimbus Produktion Fårösund Gotland Försvaret - Övrigt BKL 2 2 MIFO 2 Kommun Ja PAH Annan 10-tals kg Tung industri Mycket stor Inventering Oljedepå - Klintehamn Gotland Oljedepå 2 MIFO 1 Kommun Ja Oljeprod. 10-tals kg Ytvatten Stor Förstudie Oljedepå - Kopparsvik Gotland Oljedepå 2 MIFO 1 Länsstyrelse Ja Oljeprod. Några ton Ytvatten Mycket stor Inventering Roma Sockerbruk Gotland Övrigt BKL 2 2 MIFO 1 Kommun Ja Ej valt 0-1 Mkr Inventering Hamnar - handelstrafik med Ronehamns hamn Gotland miljöfarliga varor 2 MIFO 1 Länsstyrelse Ja Oljeprod. 10-tals kg Ytvatten Mycket stor 0-1 Mkr Inventering Skogsholms skjutbana Gotland Skjutbana - hagel 2 MIFO 1 Kommun Ej utrett Pb Några ton Inventering Slite Kraftverk Gotland Förbränningsanläggning 2 MIFO 1 Länsstyrelse Ja Ej valt Inventering Statens oljelager Gotland Oljedepå 2 BKL Kommun Generalläkare Ja Oljeprod. 100-tals kg Åtgärd Tjärfabriker (6st) Gotland Tillverkning av trätjära 2 MIFO 1 Kommun Nej PAH 10-tals kg Inventering Tofta Deponi Gotland Avfallsdeponier 2 Utredning Kommun Ja Annan Några ton Grundvatten Stor 0-0,1 Mkr Inventering Werkelins kemiska tvätt o färgeri Gotland Kemtvätt 2 MIFO 1 Kommun Ej utrett X-CH Identifiering Vike Minnesgård Gotland Övrigt BKL 2 2 MIFO 2 Kommun Delvis Dioxin Några kg Grundvatten Stor 0-1 Mkr Inventering Wisby nya mekaniska verkstad & Verkstadsindustri - med halogenerade Röranläggningsaffär Gotland lösningsmedel 2 MIFO 2 Kommun Nej PAH Oljeprod. 10-tals kg Grundvatten Måttlig 0-0,1 Mkr Inventering Övriga Kemtvättar Gotland Kemtvätt Kommun X-CH Inventering Kemtvätt med hantering av perkloretylen. Träimpregnering. Drivs som tillsynsärende. Sågverk med doppning. Drivs som tillsynsärende. Oljeförorening i mark och grundvatten. Kabelbränning i fd grustäkt. Dioxin detekterades i jordprov. Ligger inom yttre vattenskyddsområde för Visby vattentäkt. Försvarets varv och senare civl båtfabrik. TBT, DBT, MBT Delvis sanerad. Oljeförorening. Delvis sanerad. Oljelagring i bergrum, numera nedlagd. Sanering pågår. Framställning av trätjära Träimpregnering med PCP. Ligger mycket nära Vikeån. Har varit gjuteri, mekanisk verkstad, bilvårdsanläggning och bensinstation. Sida 1 av 1