Inventering av anläggningar för gummiproduktion

Transkript

1 Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade områden syftar bland annat till att uppfylla det av riksdagen fastställda nationella miljömålet "Giftfri miljö". Naturvårdsverkets Metodik för Inventering av Förorenade Områden, MIFO (NV rapport 4918). Inventeringen delas upp i två faser: Fas 1 orienterande studier; innebär att förorenade områden (objekt) identifieras och att uppgifter om den förorenande verksamheten samlas in genom t.ex. arkiv- och kartstudier, intervjuer och platsbesök. Fas 2 översiktliga undersökningar; gäller endast utvalda objekt där prover tas i aktuella medier (mark, porluft, grundvatten, ytvatten och sediment). I båda faserna görs avslutningsvis en riskklassning. De undersökta objekten klassificeras enligt en fyrgradig skala, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk för negativa effekter på människa och miljö. Riskklassningen ligger till grund för fortsatta prioriteringar och undersökningar. Det är viktigt att påpeka att klassningen handlar just om risker, och att det alltså inte är fastställt att ett objekt i t.ex. riskklass 1 är förorenat risken för detta är dock stor. Ju större kunskapsunderlag som finns desto säkrare blir riskklassningen. Information om branschen Branschen Gummiproduktion har inventeras inom Länsstyrelsernas efterbehandlingsarbete som finansieras med statliga bidrag. Enligt Naturvårdsverket är branschtypiska föroreningar för gummiproduktion: Metaller, cyanider, aromater, fenoler, PAH, klorerade hydrokarboner, oorganiska S-föreningar, reaktiva N-, P- och O-. Enligt den senaste branschlistan framkommer det även att användning av lösningsmedel kan ha skett inom branschen. De verksamheter som tagits med i inventering är de, som har tillverkat industrigummi eller större regummeringsanläggningar. På dessa regummeringsanläggningar kan i vissa fall blandning av gummi ha skett. Andra processer har varit kratsning av däck, påläggning av nytt gummi, vulkning samt målning. I de fall där någon gummiblandning inte har skett har färdigvulkade slitbanor fästs mot däckstommarna genom uppvärmning, även kallat kallvulkning. Vid kratsning av däck uppkommer ett gummistoft som oftast samlas upp i en cyklon. Genom inventeringens gång har det framkommit att många olika typer av kemikalier tillsätts vid blandningsprocessen för att gummit ska få de önskade egenskaperna. I de fall då gummiverksamheterna lades ner för ett antal år sedan finns det dock dålig dokumentation om vilka Sida 1 av 9

2 kemikalier som använts i verksamheten. De kemikalier som tillsätts till gummiblandningarna är idag mestadels torra. Mjukgörande oljor tillsätts även och dessa har blivit miljövänligare med åren. Förr i tiden användes högaromatiska oljor som skulle fungera som mjukgörare. Högaromatiska oljor innehåller polycykliska aromatiska kolväten (PAH) och är bioackumulerande, långlivade och cancerframkallande (Kemikalieinspektionen, 2011). Kimrök är även en vanlig ingrediens i gummiblandningar. För att den färdigblandade, klibbiga och formbara gummimassan ska bli elastisk och formstabil hettas den upp, d.v.s. vulkning. Vid vulkningen bildas vulkrök och numera leds ofta röken genom ett reningssystem innan luften lämnar verksamheterna. Formar, även kallade matriser, används i en vulkpress för att gummit ska formas. På vissa platser har blästersand använts för att få bort gummirester från matriserna och på andra platser har det använts lösningsmedel. Genom inventeringen har det framkommit att användning av lösningsmedlet trikloretylen har använts inom gummiproduktionsbranschen, på vissa objekt. De allvarligaste utsläppen från gummiproduktionsbranschen har bedömts vara där gummirester eller industrigummi har deponerats och där lösningsmedel har hanterats i ej slutna system. Mindre anläggningar, där vulkning har skett men där syftet har varit reparation, har inte tagits med i inventering av denna bransch. Resultat 11 st. objekt har inventerats enligt MIFO-metodiken. Av de inventerade objekten har 4 st. objekt tilldelats riskklass 2, 7 st. objekt har tilldelats riskklass 3 och 2 st. objekt har branschklassats på grund av för lite information, se diagram 1. Sammanlagt har 9 st. objekt flyttats till andra branscher, då de inte faller inom branschen gummiproduktion. 6 st. av dessa objekt flyttats till Tillverkning av plast- och polyester, 2 objekt flyttas till Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier och ett objekt flyttas till Skrothantering och skrothandel. 2 st. objekt har tagits bort från EBH-stödet då de har dubbelidentifierats och ingått i andra objekt, se bilaga 4. Tabell 1. Fördelning av objekten efter avslutad inventering. Riskklassade objekt i branschen Gummiproduktion Branschklassade objekt i branschen Gummiproduktion Objekt som tagits bort från EBH-databasen 2 Objekt som flyttats till andra branscher 9 Totalt antal objekt: Sida 2 av 9

3 Diagram 1. Riskklassfördelning av inventerade objekt. Diagram 2. Antal riskklassade objekt för respektive kommun. Sida 3 av 9

4 Bilagor 1 - Karta över inventerade objekt 2 - Utdrag ur EBH-databasen 3 - Id-nummer till alla objekt i inventeringen 4 Information om borttagna objekt Sida 4 av 9

5 Bilaga 1: Karta över inventerade objekt «Objektstatus Gummiproduktion Riskklass 2 Riskklass 3 BKL Kilometers Sida 5 av 9

6 Bilaga 2: Utdrag ur EBH-databasen. Vid inventeringen av förorenade områden inom branschen Gummiproduktion placerades följande 4 objekt i riskklass 2: Id Kommun Fastighet Riskklass Motivering Laholm Vessinge 6:8 2 Objektet hamnar i riskklass 2. Anledningen till det är att man känner till så lite om gummiverksamheten, det har inte framkommit någon information om kemikalieanvändningen, vilka kemikalier som har använts, ex klorerade lösningsmedel eller inte. Det är även mycket hög känslighet på objektet då personer bor i lokalerna idag. Det man vet är att det tillverkades gummidelar till Volvo och att det blandades gummi i lokalerna. Det ska enligt en muntlig uppgift ha varit en kort verksamhetstid men en annan muntlig uppgift säger att det har varit gummiverksamhet på platsen mellan 50 och 70-talet. Sammantaget placeras objektet i den höga riskklassen Laholm Äpplet 7 2 Objektet tilldelas riskklass 2. Hantering av lösningsmedel har skett i ett ej slutet tvättsystem, tvätt av matriser ska enligt muntlig uppgift inte skett så ofta på detta vis då de var teflonbehandlade. Det har inte framkommit någon information om vilket lösningsmedel som användes, och mycket lite information finns om hur det hanterades. Enligt en muntlig källa luktade det skarpt. Då objektet är lokaliserat i ett bostadsområde bedöms känsligheten som stor-mycket stor och objektet tilldelas därför riskklassen. Det finns även genomsläppliga jordarter på fastigheten vilket gör Sida 6 av 9

7 att en eventuell förorening kan ha större benägenhet att spridas Varberg Rolfstorp 6:24 2 Objektet är ett gränsfall mellan riskklass 2 och 3. Den allvarligare riskklassen väljs i detta fall på grund av att det tidigare har funnits ett bad med lösningsmedel i den f.d. regummeringsverksamheten. Man inte vet vilken typ av lösningsmedel som användes samt vad man gjorde av lösningsmedlet efter att man hade använt det. Det råder dock mycket stor osäkerhet kring hur länge man tvättade av matriserna på detta viset. Det skulle potentiellt sett endast kunna vara från något år till tio år. Det bor och arbetar människor på fastigheten vilket höjer känsligheten och även motiverar riskklassen Varberg Fastarp 1:46 2 Gummiproduktion har skett på fastigheten mellan 1962 och Trikloretylen har troligtvis använts under denna tidsperiod då det fanns en triavfettningsapparat enligt Uddeholms arkiv. Det kan inte uteslutas att lösningsmedelsapparaten kan ha slängts på deponin som är belägen norr om fastigheten. (Det syntes mestadels gummi på deponin men även metallskrot.) Det är även oklart hur lösningsmedelshaneringen gick till på den tiden. Det har även varit regummeringsverksamet på fastigheten mellan 1980 och fram till idag. Sammantaget finns det en risk att marken på plats är förorenad, (det har tidigare konstaterats oljespill), samt marken där deponin finns. Objektet placeras därför i riskklass 2 (stor risk) för människors hälsa och miljö. Sida 7 av 9

8 Bilaga 3: Id-nummer till alla objekt i inventeringen Objekt som har genomgått fullständig MIFO fas 1 inventering och riskklassats. (11 st.) Objekt som har genomgått branschbyte till Tillverkning av plast- och polyester, ( 6 st.) Objekt som har genomgått branschbyte till Bilvårdsanläggning, bilverkstad samt åkerier, (2 st.) Objekt som har genomgått branschbyte till Skrothantering och skrothandel, ( 1 st.) Sida 8 av 9

9 Bilaga 4: Information om borttagna objekt Följande 2 objekt har tagits bort och ingår numera i annat objekt: Borttaget objekt Ingår numera i Kommun Fastigheter Halmstad Trönninge 6: Halmstad Filaren 21 Sida 9 av 9