GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet Malmö stad Revisionskontoret

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret"

Transkript

1 GRANSKNINGS Förorenad mark i kommunen Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet RAPP Förorenad mark i kommunen.doc Postadress: Stadshuset, Malmö Besöksadress: August Palms plats 1 Telefon (exp): Hemsida:

2 1 SAMMANFATTNING KRITIK/FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN PROJEKTBESKRIVNING MM Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Syfte Avgränsning Metod Resurser ÖVERSIKT Rättsläget och övergripande beslut Regelverk Miljökvalitetsmål Ekologiskt hållbar stad Organisatorisk inplacering Hur omfattandet är kostnaderna? ARBETE MED FÖRORENAD MARK Inventering Händelsestyrd tillsyn Ansvarsfördelning för avhjälpande åtgärder Lagstiftning Riktlinjer ARBETE PÅ REGIONAL NIVÅ - LÄNSSTYRELSEN Tillsyn Inventering Bidragsprojekt Prioriteringslista Länsstyrelsens arbete gällande Malmö stad Inventering Huvudmannaskap Prioriterade objekt i Malmö s kommentarer ARBETE MED FÖRORENAD MARK INOM MALMÖ STAD Miljöförvaltningen Inventering Händelsestyrd tillsyn Egen initierad tillsyn Dokumentation Fastighetskontoret Inventeringar Utredning och efterbehandling Dokumentation RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 2 (32)

3 7.3 s kommentarer EKONOMISK ERING Regelverk Ekonomihantering i Malmö stad Beräkning av saneringskostnader vid exploatering Beräkning av saneringskostnader i stadens balansräkning Projektredovisning s kommentarer KÄLLOR OCH REFERENSLITTERATUR...25 RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 3 (32)

4 1 Sammanfattning Utbyggnadstrycket i staden är högt, både gällande infrastruktur och bostäder. Av stadens budget framgår att utbyggnaden i första hand ska ske genom förtätning. I stället för att bygga utåt på åkermark prioriteras användning av gammal industrimark där risken för att hitta föroreningar är förhöjd. Malmö stad började tidigt med markinventering. Åren inleddes markinventeringen som ett samverkansprojekt mellan stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Mellan 1993 och 2003 inventerade miljöförvaltningen 21 äldre verksamhets- och industriområden, redovisade i lika många rapporter. Inventeringarna mynnar i en riskklassning enligt en fyrgradig skala där riskklass 1 innebär mycket stor risk för förorening och riskklass 4 innebär liten risk. I riskbedömningen har 32 objekt (ett objekt är oftast en fastighet) bedömts tillhöra riskklass 1. För dessa objekt har ansvarsutredningar gjorts och kommunicerats till berörda. Under 1996 startade en nationell satsning på markinventering. Ansvaret för inventering av förorenad mark i regionen ligger på Länsstyrelsen men då Malmö av tradition själva bedrivit inventeringar har Länsstyrelsens inte gjort någon inventering i Malmö tidigare. I framtiden kommer även Malmö att tas med då staden meddelat att det inte längre finns resurser för att själv upprätthålla inventeringsverksamheten. Miljöförvaltningens arbete med förorenad mark utöver inventeringar bedrivs dels genom egeninitierad tillsyn såsom granskningar av bygglov samt vid framtagande av översikts- och detaljplaner och dels genom händelsestyrd tillsyn. Alla som äger eller brukar en fastighet och som upptäcker en förorening har upplysningsplikt gällande föroreningen till miljöförvaltningen som tillsynsmyndighet. Även anmälan om åtgärder ska lämnas till tillsynsmyndighet som bedömer om de är lämpliga och tillräckliga samt kan ställa ytterligare krav. Uppgifter om förorenad mark dokumenteras i egna databaser. Alla inoch utgående handlingar såsom anmälningar om föroreningar och avhjälpande åtgärder dokumenteras även i diariesystemet. I enlighet med miljöbalken ansvarar i första hand verksamhetsutövaren för utredning och sanering vid förorening. Verksamhetsutövare är den som driver eller drev den verksamhet som orsakat föroreningen. Ansvaret gäller retroaktivt för verksamhet som bedrivits efter I andra hand faller ansvaret på fastighetsägaren om denne kände till eller borde ha upptäckt föroreningen vid förvärvet och förvärvet skett efter miljöbalkens införande Ansvaret kan även utlösas vid exploatering då själva grävandet i ett förorenat område innebär att föroreningen riskerar att exponeras eller spridas. Exploatören är då att betrakta som verksamhetsutövare. Om ingen ansvarig förorenare eller markägare finns och objektet är prioriterat i ett nationellt perspektiv kan statligt bidrag sökas för 90% av kostnader för undersökning och sanering. Detta kräver att en kommunal nämnd tar på sig huvudmannaskapet och samordnar saneringsarbetet samt finansierar 10%. Ingen nämnd är idag beredd att göra det. Markundersökningar och sanering sker idag framför allt i samband med exploateringar och fastighetsöverlåtelser. En exploatering innebär ofta en förändrad markanvändning RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 4 (32)

5 och marken ska, enligt gällande regelverk, vara anpassad efter markanvändningen. Antalet markundersökningar har ökat i Malmö. Det långtgående ansvar som efter införandet av miljöbalken vilar på verksamhetsutövare och fastighetsägaren tros bidra till ökningen. Malmö stad äger en stor del av marken inom kommunen och därmed även mark med föroreningar. Anskaffningsvärdet på kommunens mark redovisas som tillgångar i fastighetskontorets balansräkning. Vid budgetering av exploateringsprojekt tas hänsyn till beräknade saneringskostnader. Någon avsättning för framtida saneringsutgifter görs inte i balansräkningen. 2 Kritik/Förbättringsområden s anser inte att det är tillfredsställande att staden saknar en nämnd som tar på sig huvudmannaskapet gällande bidragsansökningar för åtgärdande av förorenad mark där ansvarig saknas. Det är ett fåtal objekt som kan kvalificera sig för statliga bidrag. De objekt som är kvalificerade för bidrag är rimligen så kraftigt förorenade och har ofta en så stor spridningsrisk att det bör ligga i stadens intresse att åtgärda föroreningen även om ingen ansvarig kan spåras. bedömer därför att det är av vikt att problematiken kring huvudmannaskapet tydliggörs och att ansvarsfrågan klarläggs och slås fast. Oenighet råder i vissa fall inom staden gällande bedömningen av efterbehandlingsåtgärdernas omfattning. Förvaltningarna har olika roller med i vissa fall motstridiga uppdrag. ser positivt på de initiativ som tagits för att underlätta samarbetet mellan stadens förvaltningar. Att hantera de olika roller som finns inom samma organisation så smidigt som möjligt är av största vikt för en effektiv handläggning inom berörda förvaltningar. För att leva upp till lagstiftarens intention om en transparent redovisning och en försiktigt värderad balansräkning menar revisionskontoret att det är lämpligt att förvaltningen utreder om, och i så fall när, under exploateringsprocessen det är relevant att boka upp en avsättning respektive upplysa om en ansvarsförbindelse i pågående exploateringsprojekt. 3 Projektbeskrivning mm 3.1 Bakgrund till revisionens granskningsprojekt Utbyggnadstrycket i staden är högt, både gällande infrastruktur och bostäder. Därmed ökar behovet av att ta tidigare obebyggd mark i anspråk. Malmö är en gammal industristad och den tidigare industrimarken behövs idag för utbyggnad och förtätning av staden. Föroreningar i mark kan utgöra ett hot mot människors hälsa och även medföra framtida kostnader för sanering. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 5 (32)

6 3.2 Syfte Granskningen syfte var att kartlägga och bedöma hur arbetet med inventering och sanering av förorenad mark belägen i Malmö bedrivs i stadens nämnder samt hur förorenad mark som ägs av staden värderas i balansräkningen. Frågor: Har någon inventering av förorenad mark gjorts? Vad visar inventeringen? Vem ansvarar för att inventering görs? Vem ansvarar för sanering vid förorening? Finns en handlingsplan för att åtgärda kommunens och andra markägares förorenade mark? Vad innehåller handlingsplanen? Innehåller stadens arbete förebyggande åtgärder? Finns system för dokumentation av förorenad mark? Hur värderas marken i stadens redovisning? Tar man hänsyn till framtida saneringskostnader vid värderingen? 3.3 Avgränsning Granskningen avgränsas till att gälla miljönämnden, vilka har tillsynsansvaret för förorenad mark och även utför inventering inom staden samt tekniska nämnden/fastighetskontoret i sin egenskap av markägare. 3.4 Metod Granskningen inleddes med förberedande intervjuer och granskning av den rättsliga regleringen för att klargöra stadens ansvar i förhållande till andra aktörer. Därefter genomfördes granskningen genom intervjuer med representanter för berörda nämnder i Malmö Stad och Länsstyrelsen i Skåne län. Även insamlade dokument från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Skåne län och berörda nämnder studerades. 3.5 Resurser Styrgruppen ur Revisorskollegiet: Tomas Nordin, Robabeh Taeri, Per-Olof Olofsson och Anneli Bojesson. Projektledare från : Lotta Onsö Extra resurs från revisionskontoret: Gun Jägerhök Kvalitetsgranskare: Lennart Håkansson och Gun Jägerhök Sakkunnig revisor har prövat sitt oberoende med mera enlighet med SKYREV:s rekommendation och inte funnit något hinder mot att utföra granskningen. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 6 (32)

7 4 Översikt 4.1 Rättsläget och övergripande beslut Regelverk I Miljöbalkens (MB) 10 kap behandlas verksamheter som orsakar miljöskador. Här behandlas exempelvis ansvaret för att avhjälpa och bekosta avhjälpande av föroreningsskada. I kapitlet behandlas även skyldighet att underrätta tillsynsmyndighet vid upptäckt av förorening samt tillsynsmyndighetens prövning och föreläggande av åtgärder för att avhjälpa föroreningsskada. Förordning (1998:889) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Förordningen behandlar tillstånd och anmälningsplikt för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap MB. Naturvårdsverket ger ut vägledningar gällande efterbehandling. Vägledningarna omfattar olika faser från inventering till efterbehandlingsåtgärder. Verket har även tagit fram nya, generella riktvärden för förorenad mark Miljökvalitetsmål Riksdagen har beslutat om 16 miljökvalitetsmål med underliggande delmål. Ett av miljökvalitetsmålen är Giftfri miljö och lyder: Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. En del av arbetet för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är efterbehandling av förorenade områden. Under miljökvalitetsmålet Giftfri miljö finns två delmål som innefattar förorenad mark: Efterbehandling av förorenade områden (2010) Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år Efterbehandling av förorenade områden ( /2050) Åtgärder skall under åren ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år För varje Miljökvalitetsmål finns en ansvarig myndighet på nationell nivå. Ansvarig myndighet för Giftfri miljö är Kemikalieinspektionen. På regional nivå har länsstyrelserna en övergripande och samordnande roll. På lokal nivå ligger ansvaret på kommunerna. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 7 (32)

8 4.1.3 Ekologiskt hållbar stad I Malmö stads budget 2009 framgår att verksamhetens inriktning ska utgå från några centrala områden varav ett är Ekologiskt hållbar stad. Av budgeten framgår att utbyggnad av staden ska baseras på ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Det framgår även att utbyggnad i första hand ska ske genom förtätning. I stället för att bygga utåt på åkermark prioriteras användning av gammal industrimark. I miljöprogram för Malmö Stad fanns ett mål kopplat till förorenad mark. Målet gällde sanering av påträffad, kraftigt förorenad mark i enlighet med Naturvårdsverkets riktvärden. I det nyligen antagna miljöprogrammet för Malmö stad finns inte den tydliga precisering av målen som fanns i tidigare program och inget specifikt mål gäller förorenad mark. Området kan dock inordnas under Hållbar stadsutveckling och troligen även andra av de övergripande målen. 4.2 Organisatorisk inplacering Nedan ses en schematisk illustration hämtad från Naturvårdsverkets hemsida som visar ansvarsfördelningen mellan olika aktörer i ärenden gällande förorenade markområden. Källa:Naturvårdsverkets hemsida: Verksamheter-med-miljopaverkan/ Efterbehandling-av-fororenade-omraden/ Vem-gor-vad-inomefterbehandling/ Miljökvalitetsmålen är riktmärken för svenskt miljöarbete och Naturvårdsverket har, som den centrala myndigheten på miljöområdet, ett övergripande ansvar för arbetet med att nå dem. På regional nivå har länsstyrelserna det övergripande ansvaret. Det är läns- RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 8 (32)

9 styrelsernas ansvar att identifiera, inventera och riskklassa förorenade områden i regionen. Kommunens ansvar är att utöva tillsyn och att vara huvudman om man söker och genomför bidragsfinansierade sanering av förorenade objekt. Huvudmannen ska ansvara för ekonomi och beställningsansvar. Tillsynsansvaret ligger inom Malmö stad på miljönämnden medan huvudmannaskapet inte är fastslaget. Miljöförvaltningen i Malmö har sedan 1993 gjort markinventeringar, vilket var innan Naturvårdsverket och därmed länsstyrelserna fick uppdraget att göra markinventeringar. Då miljöförvaltningen påbörjat och även fortsatte arbetet med inventeringen har Länsstyrelsen hittills inte aktivt genomfört markinventeringar i Malmö. Kommunen har även ett ansvar i sin roll som markägare. Detta ansvar ligger på tekniska nämnden då fastighetskontoret står som ägare till all kommunens mark. 4.3 Hur omfattandet är kostnaderna? Arbetet med förorenad mark på miljöförvaltningen är en del av tillsyn enligt miljöbalken och delar samma resurser. De resurser som finns är personal. Fyra personer har tjänster där en del av tjänsten avser förorenad mark. Under 2008 och 2009 har det funnits medel för en extra handläggare. Utifrån tidredovisningen skulle det vara möjligt att se vilken handläggningstid som läggs ner per år. Eftersom ärenden avseende förorenad mark även kan ingå i andra delar av tillsynen skulle uppgiften inte bli helt exakt. I enstaka fall avsätts resurser även till konsultuppdrag. 5 Arbete med förorenad mark Länsstyrelsen har tillsynsansvaret för stora industrier, kallade A och B. Kommuner har tillsynsansvar för mindre industrier, kallade C och U (icke anmälningspliktiga). Kommuner kan få ta över tillsynsansvaret även för stora industrier. Verksamheten är avgiftsfinansierad och faktureras dem mot vilka man utövar sin tillsyn. Malmö har övertagit ansvaret för tillsyn över B- verksamheter medan tillsynen över de allra största, A- verksamheter, ligger kvar på Länsstyrelsen. 5.1 Inventering Naturvårdsverket tog 1996 fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenade områden, MIFO. Metodiken används för att bedöma risken för människors hälsa och miljö vid förorenade områden. Inventeringsmetodiken innefattar en vägledning för insamlande av underlagsdata. Insamlandet beskrivs i två faser och vägledningen syftar till att säkerställa att underlagsdata fyller de krav som måste ställas för att riskklassning ska kunna göras med rimlig säkerhet. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 9 (32)

10 I fas 1 identifierar man objekt i en bransch eller i ett område. Data samlas in till exempel via kart- och arkivstudier, intervjuer med verksamhetsutövare, tidigare anställda eller personer som bott i området. Här ingår även platsbesök. Därefter görs en riskbedömning. Fas 1 är en orienterande studie. Här ställs hypoteser om förväntade föroreningar, föroreningarnas möjliga utbredning och hur miljö och människor kan exponeras. I fas 2 går man vidare med de objekt som efter fas 1 bedöms prioriterade. Nu utförs översiktliga markundersökningar. Efter rekognosering på platsen bedöms förutsättningar för spridning av föroreningen och en provtagningsplan upprättas. Med så få provpunkter som möjligt vill man få svar på om en förorening finns. De hypoteser som ställdes i fas 1 verifieras eller falsifieras. Efter provtagning vägs fakta från fas 1 och 2 samman och en ny riskbedömning görs. Den riskklassning som sker efter de olika faserna görs utifrån en fyrgradig skala där riskklass 1 innebär mycket stor risk för förorening och riskklass 4 innebär liten risk. Riskklassningen görs genom en samlad bedömning av föroreningens farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningar och markens känslighet/skyddsvärde. 5.2 Händelsestyrd tillsyn Att bedriva miljöfarlig verksamhet kräver tillstånd från tillsynsmyndighet, 9 kap MB. Det föreligger även upplysningsplikt till tillsynsmyndighet för var och en som äger eller brukar en fastighet och som upptäcker en förorening som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljö. Tillsynsmyndighet ska genast underrättas om föroreningen, 10 kap 11 MB. Vidare är det förbjudet att påbörja efterbehandlingsåtgärder utan anmälan till tillsynsmyndighet. En anmälningspliktig verksamhet får påbörjas tidigast sex veckor efter att en komplett ansökan lämnats om inte annat beslut lämnats av tillslutsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten ska pröva om föreslagna åtgärder är lämpliga och tillräckliga. De ska därefter lämna ett beslut med föreläggande om åtgärder i de fall där bedömningen är att åtgärder krävs (10 kap. 14 MB). 5.3 Ansvarsfördelning för avhjälpande åtgärder I miljöbalkens 10 kapitel regleras ansvaret för avhjälpande. Med avhjälpande menas, enligt definition i miljöbalken: utredning, efterbehandling och andra åtgärder för att avhjälpa en förorening eller en allvarlig miljöskada. I första hand ansvarar verksamhetsutövaren för avhjälpande vid förorening. Verksamhetsutövare är den som driver eller drev den verksamhet som orsakat föroreningen. Ansvaret gäller retroaktivt för verksamhet som bedrivits efter För verksamhet som upphörde före 1969 kan ansvar inte utkrävas av verksamhetsansvarig. Ansvaret är solidariskt. Det innebär att om det funnits flera verksamheter på marken, och man inte kan fastställa vilken verksamhet som förorsakat föroreningen, kan tillsynsmyndighet välja att driva kraven mot en av dem. Denne får sedan kräva de andra. Vissa begränsningar i det solidariska ansvaret finns. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 10 (32)

11 Om ingen verksamhetsutövare kan finnas eller inte kan bekosta åtgärderna faller ansvaret på fastighetsägaren. Förutsättningen är att denne kände till eller borde ha upptäckt föroreningen vid förvärvet och att förvärvet skett efter miljöbalkens införande 1 januari Köparen av en privatbostadsfastighet blir ansvarig för en markförorening enbart om han kände till föroreningen vid köpet. Även för fastighetsägare gäller solidariskt ansvar. Ansvaret kan även utlösas vid exploatering då själva grävandet i ett förorenat område innebär att föroreningen riskerar att exponeras eller spridas. Exploatören är då att betrakta som verksamhetsutövare. Anmälan ska ske till tillsynsmyndighet Lagstiftning Omfattningen på det ansvar som enligt miljöbalken faller på verksamhetsutövaren alternativt fastighetsägaren är inte tydligt uttryckt i lagtexten. Den ansvarige ska i skälig omfattning utföra eller bekosta det avhjälpande som på grund av föroreningen behövs för att förebygga, hindra eller motverka att skada eller olägenhet uppstår för människors hälsa eller miljö. Vid bedömning ska hänsyn tas exempelvis till hur lång tid som har gått sedan föroreningen ägde rum, om de utsläpp, eller dylikt som åstadkom skadan, var tillåtna vid tiden för utsläppet samt om ämnet vid den tiden ansågs skadligt. Ansvaret omfattar, enligt MB 10 kap 5, att utföra eller bekosta det avhjälpande som behövs för att omedelbart förebygga ytterligare skada på miljön och för människors hälsa. Vid förorenad mark gäller ansvaret också det avhjälpande som krävs för att marken inte ska utgöra någon betydande risk för människors hälsa Riktlinjer Naturvårdsverket ger ut riktlinjer för utredning och bedömning av vilken metod som bör användas vid saneringsåtgärd och vilken omfattning den bör ha. Riktvärden och beräkningsmodell finns framtagna för föroreningar i mark. Grundläggande för bedömning av acceptabel nivå av förorening är planerad markanvändning. Högre krav ställs på mark som används för exempelvis bostadsbyggande, skolor och jordbruk (känslig markanvändning - KM) än på industrimark (mindre känslig markanvändning MKM). Riktvärden för KM och MKM bygger på generella förutsättningar. Avviker förutsättningarna mycket från de generella kan platsspecifikt riktvärde för objektet tas fram. Den bedömning som enligt 10 kap, 14 MB ska ske av vilka åtgärder som är lämpliga och tillräckliga för att avhjälpa allvarliga miljöskador (se ovan 5.2) sker på respektive tillsynsmyndighet. Bedömningen görs utifrån tolkning av lagstiftning och Naturvårdsverkets riktlinjer. 6 Arbete på regional nivå - Länsstyrelsen Allt arbete med förorenad mark vid Länsstyrelsen finansieras genom bidrag från Naturvårdsverket (NV) och omfattar tre områden: Tillsyn, inventering och bidragsprojekt. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 11 (32)

12 6.1 Tillsyn Naturvårdsverket har gett bidrag för tillsyn över förorenad mark sedan Tillsyn sker av pågående verksamheter. Dels bedrivs händelsestyrd tillsyn av de verksamheter där Länsstyrelsen har tillsynsansvaret. I Malmö innebär det de största industrierna, A- verksamheter, se kap 5. Dels görs inventering av pågående verksamheter och nedlagda verksamheter där Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. Inventeringen används som ett prioriteringsverktyg. 6.2 Inventering Länsstyrelsen ansvarar för inventering inom regionen. Bidrag för inventering på regional nivå har funnits sedan Länsstyrelsen har gjort inventeringar inom länet sedan på nedlagda verksamheter. Inventeringen görs branschvis. Om man under inventeringen hittar en ansvarig övergår inventering till att bli tillsyn. Via tillsynsspåret tas kontakt med verksamhetsutövaren och en diskussion förs om vilka åtgärder som är nödvändiga att genomföra. Åtgärderna kan vara exempelvis en översiktlig undersökning av mark och vatten. Länsstyrelsen kan välja att förelägga bolaget eller så sker undersökningar och/eller annan åtgärd i samförstånd. 6.3 Bidragsprojekt Sedan 1999 finns möjlighet att söka bidrag från staten för undersökning, utredning och sanering av objekt. Länsstyrelsen driver i genomsnitt egna utredningar avseende 2-3 objekt per år. Man gör då så kallade förstudier motsvarande MIFO fas 2, det vill säga enklare översiktliga markundersökningar. Bidragen kan även sökas av kommuner. För att söka bidrag krävs att en huvudman finns. Denne ska vara beställare av och samordnare för saneringen och stå för 10% av finansieringen av den del som inte kan tas ut av någon som är ansvarig för föroreningen. Ett förslag finns på att ta bort kravet på medfinansiering men idag gäller att huvudmannen ska finansiera 10% av kostnaderna. Pågående verksamheter är inte kvalificerade för statliga bidrag eftersom det då finns en ansvarig. Om det finns en ansvarig, men denne efter ansvarsutredning och skälighetsbedömning inte bör bära hela kostnaden själv, är det möjligt att söka bidrag för den del som kvarstår. Krav som ställs för bidrag är: Att ingen ansvarig finns Att objektet är prioriterat i ett nationellt perspektiv 6.4 Prioriteringslista Länsstyrelsen arbetar med en prioriteringslista med länets högst prioriterade objekt. Listan ses som ett sätt att informera kommuner om objekt inom den egna kommunen. Man vill att den används i kommunernas verksamhetsplanering så att verksamheten inte enbart blir händelsestyrd. Listan innehåller både objekt med och utan ansvarig. Vissa kräver alltså tillsynsinsatser för att driva frågan om utredning och sanering medan andra RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 12 (32)

13 kan drivas med statligt bidrag om de är kvalificerade på en nationell nivå och kommunal huvudman finns. Prioriteringslistan innehåller en uppskattning av totalkostnad. 6.5 Länsstyrelsens arbete gällande Malmö stad Inventering När Malmö började sina markinventeringar 1993 hade ingen inventering startats från statligt håll utan staden var tidigt ute. Då fanns varken statliga bidrag eller vägledning att tillgå. Länsstyrelsens bidrag för inventering gäller deras verksamhet på regional nivå och får inte användas av kommunerna. Eftersom inventering görs av Länsstyrelsens ska det inte heller behövas. Malmö stad har meddelat att man på grund av resursbrist inte längre kan upprätthålla arbetet med identifiering och inventering. Eftersom Malmö stad av tradition själva bedrivit inventeringar har Länsstyrelsens inte gjort någon inventering där tidigare men i framtiden kommer även Malmö att tas med. Länsstyrelsens inventering sker branschvis medan Malmö stad valt att inventera områdesvis Huvudmannaskap Malmö har sökt och fått statliga bidrag i två omgångar för markundersökningar i Gamla Sofielund. I första omgången (ca ) beviljades bidrag till inledande översiktlig markundersökning, vilken visade att fem fastigheter var mer förorenade än övriga. Bidrag för ytterligare undersökning av dessa fem fastigheter beviljades något år senare. Undersökningen visade att två kemtvättar var förorenade med höga halter och att föroreningen även spridit sig till grundvattnet. Länsstyrelsen gör bedömningen att sanering av dessa två objekt är kvalificerade för statligt bidrag ur ett nationellt perspektiv. För bidrag krävs dessutom att ingen ansvarig, som kan betala en undersökning och sanering finns. Så är fallet för ett av objekten. Det krävs också att någon tar på sig huvudmannaansvaret och samordnar saneringsarbetet samt finansierar 10%. Idag finns ingen nämnd som är villig att ta på sig huvudmannaansvaret. Miljöförvaltningen menar att huvudmannaskapet för sanering av förorenad mark måste ligga på en annan förvaltning. De hamnar annars i en jävsituation där de har tillsynsansvaret över sin egen verksamhet i egenskap av huvudman. Diskussioner har förts om att fastighetskontoret ska gå in som huvudman. För att göra det vill fastighetskontoret få klarhet i vilka resurser ett huvudmannaskap kräver finansiellt och personellt samt hur man ska hantera en situation där medlen inte räcker. Förvaltningen anser sig ännu inte ha fått den information de behöver för att ta på sig ansvaret Prioriterade objekt i Malmö Länsstyrelsens lista över prioriterade objekt i länet innehåller drygt 40 objekt varav de första 15 är rangordnade. Av dessa ligger fyra objekt i Malmö. Objekten är en före detta bekämpningsmedelsfabrik i gamla Gullvik, ett objekt på nya Gullvik samt de två före detta kemtvättar på gamla Sofielund, som omtalas ovan. Av dessa finns ansvarig för gamla Gullvik och denne har fått föreläggande från kommunen. För en av kemtvättarna RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 13 (32)

14 finns, som nämnts, ingen ansvarig och i de andra två fallen finns delvis ansvarig. Uppskattad totalkostnad för samtliga objekt på prioriteringslistan belägna i Malmö är 1 10 mkr per objekt. 6.6 s kommentarer s anser inte att det är tillfredsställande att staden saknar en nämnd som tar på sig huvudmannaskapet gällande bidragsansökningar för åtgärdande av förorenad mark där ansvarig saknas. Det är ett fåtal objekt som kan kvalificera sig för statliga bidrag. De objekt som är kvalificerade för bidrag är rimligen så kraftigt förorenade och har ofta en så stor spridningsrisk att det bör ligga i stadens intresse att åtgärda föroreningen även om ingen ansvarig kan spåras. bedömer därför att det är av vikt att problematiken kring huvudmannaskapet tydliggörs och att ansvarsfrågan klarläggs och slås fast. 7 Arbete med förorenad mark inom Malmö stad Malmö är redan från början en förhållandevis förorenad stad. Bidragande orsaker är att den är en storstad, har och har haft mycket industriell verksamhet och har stora utfyllnadsytor framför allt i hamnen. Det senare är ett problem i alla större kuststäder. Hamnen har dels använts som soptipp och dels har utfyllnad med massor skett för att utöka markytan. Alla massor är dock inte förorenade eller inte förorenade i den grad att sanering krävs för aktuell markanvändning. Exempelvis fyller CMP ut i Norra Hamnen med massor bland annat från Citytunneln. I ett område med känslig markanvändning hade massorna troligen inte godkänts för utfyllnad, men de är tillåtna för kommande markanvändning inom Norra Hamnen. 7.1 Miljöförvaltningen Inventering Malmö stad började tidigt med markinventering. Åren inleddes markinventeringen av äldre verksamhets- och industriområden i Malmö som ett samverkansprojekt mellan stadsbyggnadskontoret, fastighetskontoret och miljöförvaltningen. Malmö påbörjade inventeringar innan Naturvårdsverkets inventerings- och riskklassningsmetod togs fram. Därför gjordes de inledande inventeringarna och riskbedömningarna med en lokalt framtagen metodik. Verksamhet som tidigare funnits på platsen kartlades, personer med kännedom om området lämnade information genom intervjuer och enkäter. Utifrån dessa uppgifter bedömdes sannolikheten för föroreningar. Enligt uppgifter från miljöförvaltningen har de tidigare inventeringarna i efterhand anpassats till MIFOmetodiken. Anledningen till att projektet startades var att man upptäckt förorenade jordmassor på ett flertal platser runt om i Malmö. Vetskapen om att hanteringen av kemikalier inte alltid reglerats genom så stränga föreskrifter som idag bidrog till beslutet. Prioriteringen har varit äldre verksamhets- och industriområden då risken för att hitta föroreningar där RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 14 (32)

15 är förhöjd. Bland dessa prioriterades områden som man bedömde kunde bli aktuella för planläggning och exploatering. Under detta inledande projekt inventerades åtta delområden, bland andra Västra Hamnen, Sofielunds industriområde och Stadens Entré. Under 1996 startade en nationell satsning på markinventering och samma år återupptog miljöförvaltningen sitt markinventeringsarbete. Ytterligare områden i Malmö inventerades fram till Mellan 1993 och 2003 inventerades sammanlagt 21 områden och inventeringarna redovisades i lika många rapporter. Alla rapporter utom en är så kallade fas 1-rapporter där inventering skett genom historisk kartläggning och inte genom markundersökning, se kap 5.1. En viktig del är att kartlägga vilken verksamhet som funnits på platsen och vilken typ av miljöfarliga ämnen som hanterats i den verksamheten. Miljöförvaltningen bedömer att de rapporter som markinventeringsprojektet omfattar täcker nästintill alla Malmös största och hårdast belastade industriområden. Inventeringen omfattar såväl tidigare som nuvarande verksamhet i områdena. De områdesvisa inventeringarna sammanfattades i en rapport I rapporten gjordes en kort beskrivning av utfallet av inventeringarna i respektive område. Denna återfinns i bilaga 1. Under inventeringarna riskklassificerades nästan objekt. Ett objekt är oftast en fastighet men det kan även vara flera fastigheter inom ett område eller en del av en större fastighet. Det stora flertalet ca 1000 har riskbedömts utifrån en historisk inventering, MIFO fas 1, och på drygt 200 objekt har även miljötekniska markundersökningar genomförts och ingår i underlaget för riskbedömning MIFO fas 2. Resultaten återfinns i bilaga 2 och 3. Vissa områden kan ha sanerats sedan inventeringen. Uppdatering av MIFO-databasen har inte gjorts löpande efter att inventeringarna färdigställdes Enligt miljöförvaltningen är det dock få av objekten i riskklass 1 som inte stämmer med kartan. För samtliga objekt som i inventeringen placerats i riskklass 1 (32 st) har ansvarsutredningar gjorts för att fastställa vem eller vilka som är ansvariga för misstänkt eller konstaterad förorening. Ansvarsutredningarna kommunicerades under november 2009, det vill säga man postade ansvarsutredningen till de ansvariga. I många fall är ansvarsfördelningen oklar. Det kan ha varit många på platsen under åren och köp och försäljningar kan vara många. Varje ansvarsutredning skickas därför till allt från två till 15 mottagare, vilka är alla som bedrivit verksamhet på platsen tidigare eller bedriver den där idag. Innan utskick granskas utredningen av förvaltningens jurist. Det man hoppas få ut i första skedet är att företagen tar egna initiativ till undersökning och åtgärder och att man får in mer information. Man räknar med att nå längst genom att från början informera om läget och hoppas på egna initiativ. Målsättningen är att inventerade objekt ska åtgärdas genom att börja med objekt i riskklass 1 för att sedan gå vidare med riskklass 2 och så vidare. Att åtgärda innebär att misstänkt förorenade objekt ska undersökas och faktiska föroreningar saneras i de fall det är skäligt. Antingen kommer processen igång genom att ett objekt ska exploateras och därmed blir ett händelsestyrt objekt eller genom egeninitierad tillsyn. Händelsestyrd tillsyn prioriteras då där finns fastställda handläggningstider. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 15 (32)

16 Miljönämnden har ett operativt mål knutet till uppföljningen av de gjorda inventeringarna: Uppföljning av MIFO-klassade objekt i klass 1 & 2. Nyckeltal: a) Klassning före/efter kontakt. b) Fastigheter med behov av statliga medel. c) Fastigheter med behov av kommunala medel. d) Fastigheter där fastighetsägare/vu utreder själv eller föreläggande kan läggas. Målet är ett av de operativa mål som är knutet till miljötillsynsavdelningens effektmål: Miljötillsynen ska leda till att mängden föroreningar minskar i stadsmiljön. De objekt som omfattas av målet är de objekt där en ansvarsutredning gjorts. Sammanställningen av nyckeltalen kommer att göras när alla utskick av ansvarsutredningar gjorts och ska vara klar under Inventeringarna har flera användningsområden. Förutom att identifiera riskobjekt används kunskapen från inventeringarna som ett verktyg i det dagliga arbetet. Dokumentationen innehåller identifiering av tidigare verksamheter på platsen och av vilka ämnen som hanterats i dessa verksamheter. Vid handläggning av ärenden lokaliserade till tidigare inventerade områden sparar den kunskapen tid och pengar. Aktuella inventeringar Två markinventeringsrapporter pågår för tillfället. Den ena behandlar miljöfarliga verksamheter och förorenad mark i Nyhamnen. En rapport från 1994 finns om markundersökning i Fri- och Nyhamnsområdet. Den pågående rapporten ska behandla företag och avvikelser som inträffat efter Den andra pågående rapporten behandlar hur miljöfarliga verksamheter som är och varit lokaliserade i Oljehamnen kan ha påverkat miljön, framför allt genom föroreningar i mark. Branschvis identifiering Miljöförvaltningen har även gjort identifiering av verksamheter inom vissa branscher. Exempelvis gjordes identifiering av tvätterier Där tillräckliga uppgifter fanns gjordes även en riskklassning. Då det var svårt att få fram äldre uppgifter om kemikalier och dess hantering innehåller rapporten främst en identifiering och kartläggning av äldre och befintliga kemtvättar. En inventering av bly i mark vid skjutbanor i Malmö genomfördes En skjutbana bedömdes tillhöra riskklass 1 och två bedömdes tillhöra riskklass Händelsestyrd tillsyn Nya föroreningar upptäcks idag ofta vid exploatering. En exploatering innebär ofta en förändrad markanvändning och marken ska vara anpassad efter markanvändningen. Andra anledningar till att man anmäler en förorening är att man orsakat den nu (ex läcka i oljecistern), att man hittar en förorening när man gräver eller att man gör provtagning inför fastighetsöverlåtelse. Antalet markundersökningar har ökat i Malmö. En bidragande orsak antas vara att miljöbalken från 1999 innebar att det ställs långtgående krav på såväl verksamhetsutövare som på fastighetsägare för åtgärdande av en eventuell förorening. Ansvaret som fastighetsägare gäller främst fastigheter för kommersiellt bruk. In- RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 16 (32)

17 dustrifastigheter, flerbostadshus, kontorsbyggnader och andra icke privatfastigheter ligger dessutom för det mesta mer centralt än villaområden och marken är oftast mest förorenad i centrala delar. Risken är därför större i dessa fall. Varje år inkommer nya anmälningar om undersökningar av förorenade områden och anmälningar av avhjälpande åtgärder till miljöförvaltningen. När en förorening upptäcks ska den, enligt MB, anmälas till miljöförvaltningen som tillsynsmyndighet. Även avhjälpande åtgärder ska anmälas. Anmälan ska ske innan åtgärderna får utföras. Miljöförvaltningen bemöter anmälningarna och bedömer om åtgärderna är lämpliga och tillräckliga för att leva upp till lagkrav och riktlinjer. Innan beslut kan lämnas av miljöförvaltningen skickas ärenden till Länsstyrelsen för yttrande. Förvaltningen har även tagit fram en arbetsbeskrivning för riskbedömning för att säkerställa en likvärdig bedömning. Utgångspunkter för bedömningen är lag och riktlinjer. Vid tolkning av riktlinjerna är målsättningen att insatserna ska vara av engångskaraktär. Ett område som åtgärdas ska inte behöva åtgärdas igen för att någon förändring ska ske. Miljöförvaltningen bedömer även att det inte är hållbart att det ställs olika krav på renhet inom en fastighet beroende på om marken är bebyggd eller inte. Det får betydelse för bland annat bedömning av till vilket djup och hur stor area som ska åtgärdas Egen initierad tillsyn Miljöförvaltningen initierar också själv markundersökningar och utredningar. Detta sker i samband med granskningar av bygglov samt vid framtagande av översikts- och detaljplaner då risken för föroreningar beaktas. I sitt tillsynsuppdrag över miljöfarliga verksamheter kan förvaltningen få indikationer på att förorening förekommer och kan då kräva åtgärder. Vid nedläggning av en verksamhet ställs vid behov krav på provtagning och eventuella åtgärder för återställande av marken Dokumentation Dokumentation sker i två system Miljöreda EDPVision Miljöreda Miljöreda är ett diariesystem. Här registreras in- och utgående handlingar. Alla ärenden och projekt läggs in. Förorenad mark har en egen kod. Miljöreda kom Äldre ärenden kan sökas digitalt genom DocuLive (Malmö stads dokumenthanteringssystem) och i förvaltningens gamla diariesystem. I dessa två system är ärendehandlingar inte inscannade. Ärenden om förorenad mark kan även hittas i egna dokumentskåp. Uppgifterna går till Doculive med ärendemening Förorenad mark. Dessa ärenden innehåller både anmälan om förorening och anmälan om efterbehandling/avhjälpande åtgärder. EDPVision EDPVision är en egen databas för förorenad mark och innehåller två databaser: MarkMiljö och MIFO RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 17 (32)

18 Båda databaserna bygger på registrering av uppgifter om specifika objekt. Ett stort antal parametrar kan fyllas i beroende på vilken information man har. Koppling till kartprogram, så att områden kan märkas ut på karta, kom först MIFO-Inventerade områden finns inlagda. Då dessa objekt är bedömda till ett kvantitativt värde (riskklass 1-4) kan det tolkas av programmet och kopplas till en färg på kartan. De markföroreningar som konstaterats genom händelsestyrd tillsyn har inte denna kvantifiering utan är beskriven enbart i text. Den kan inte tolkas av programmet och märkas ut automatiskt utan dessa objekt måste ritas in manuellt i kartan. Även förorenat grundvatten och sanerade områden kan ritas in. Sedan kartkopplingen infördes ritar man in löpande. Uppgifter inhämtade genom händelsestyrd tillsyn innan man fick kartprogrammet är inte inritade då man inte hunnit uppdatera retroaktivt. MarkMiljö innehåller generell information om förorenad mark och eventuella risker exempelvis vilken verksamhet som bedrivits på fastigheten och utförda undersökningar. Här kan uppgifter läggas in som information även om de inte för tillfället leder till ett tillsynsärende. Exempelvis kan medborgare ringa anonymt och lämna uppgifter som inte kan styrkas men som eventuellt kan komma att behövas senare. Miljöförvaltningen försöker alltid att verifiera inkomna uppgifter. Om detta inte går noteras det att uppgiften inte verifierats. Det kan även vara intressant att föra in en identifierad risk hos en viss verksamhet även om man inte vet om den kommer att orsaka en förorening. Miljöförvaltningen ska känna till alla verksamheter som kan orsaka miljöskada. MIFO-databasen innehåller utvärdering och riskbedömning av informationen. Detta gjordes i samband med de områdesvisa inventeringarna men görs generellt inte vid händelsestyrd tillsyn. Det är ett omfattande arbete med många gånger omfattande arkivstudier eftersom man ofta måste gå långt tillbaka i tiden. I Malmö stadsatlas är det också möjligt att välja att se förorenad mark genom en koppling mellan Stadsatlas och MiljöReda. En röd prick markerar de punkter där det finns ett ärende hos miljöförvaltningen som rör förorenad mark. Ärenden efter årsskiftet 2006/2007 visas inte i det kartskiktet. Då infördes databasen MarkMiljö. 7.2 Fastighetskontoret En stor andel av marken i kommunen ägs av Malmö stad. Fastighetskontoret står som ägare till kommunens mark. Den största delen är obebyggda fastigheter som utgör en markreserv för framtida utbyggnad. Fastighetskontoret ansvarar bland annat för köp, försäljning och upplåtelser av kommunens mark Inventeringar Fastighetskontoret har tillgång till de inventeringar som utförts av miljöförvaltningen och var även delaktig i de tidiga markinventeringarna som var ett samverkansprojekt, se RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 18 (32)

19 En undersökning av ytjord på park- och naturmark inom Malmö stad gjordes 2002 av en konsultfirma på fastighetskontorets uppdrag. Denna visade att ytjorden är, i lägre eller högre grad, förorenad. Riktvärdena för känslig markanvändning överskreds frekvent för vissa ämnen. Bedömningen konsultfirman gjorde var att riskerna var låga vid påvisade halter och vid de exponeringsförutsättningar som finns i stadsbebyggelse. Inventeringarna leder inte till åtgärder i sig. Åtgärder vidtas då området blir föremål för exploatering eftersom den planerade markanvändningen påverkar saneringsbehovet Utredning och efterbehandling Vanligast är att markföroreningar och efterbehandling aktualiseras i samband med exploatering men även vid köp och försäljning. Exploatering Exploateringsavdelningen inom fastighetskontoret svarar för att tillhandahålla byggklar mark för olika ändamål samt att samordna exploateringsåtgärder. Det är under planering och genomförande av exploateringsprojekt som de flesta miljötekniska undersökningarna görs. Vid exploatering beställs detaljplan för området. Detaljplanen slår fast framtida markanvändning och tillsynsmyndigheten ställer krav på att mark ska vara anpassad efter markanvändningen. I samråd med miljöförvaltningen görs därför markundersökning vid exploatering. Miljöförvaltningen tar del av undersökningen och om behov finns av sanering gör fastighetskontoret en anmälan om efterbehandling till miljöförvaltningen. Eftersom Malmö är en storstad innehåller i stort sätt all mark någon form av förorening. Det innebär inte att all mark behöver saneras. Saneringsbehov utgår från vad som anses skadligt för hälsa och miljö och ska bedömas av tillsynsmyndighet utifrån lagstiftning och riktlinjer, se 5.3. Föroreningar som anses skadliga för hälsa och miljö åtgärdas enligt beslut från miljöförvaltningen. Fastighetskontoret delar ibland inte tillsynsmyndighetens mening om hur de riktlinjer och riktvärden för förorenade massor som tagits fram av Naturvårdsverket ska tolkas och vad som är rimligt gällande omfattning och kostnad för sanering. Tillsammans med Fastighetskontoret i Göteborg, Exploateringskontoret i Stockholm, Stockholms Byggmästarförening och Sveriges Byggindustrier har man låtit en konsult utreda storstadsspecifika riktvärden för storstadsområden. Riktvärdena är uträknade utifrån exponeringsförhållanden och parametrar för ett antal storstadsspecifika markanvändningsscenarier. Man vill nu kunna använda dessa storstadsspecifika riktvärden vid exploatering i storstäderna i stället för att för varje exploatering ta fram platsspecifika riktvärden och därmed spara tid och pengar. Representanter från Länsstyrelsen uppgav, vid förfrågan angående storstadsspecifika riktvärden, att Länsstyrelsens ståndpunkt är att Naturvårdsverkets riktlinjer gäller som utgångspunkt, vilket innebär att individuella bedömningar av varje enskilt objekt ska göras. Det innebär att de framtagna värdena kan vara rätt i vissa fall men inte i andra inom samma stad. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 19 (32)

20 Utgiften för efterbehandlingsåtgärder ingår som en del i exploateringskostnaden och finansieras genom försäljningsinkomsten när den byggklara marken överlåts eller upplåts med tomträtt. Köp och försäljning En översiktlig miljöutredning görs om det finns misstanke om att området innehåller föroreningar. Eftersom man vet att risken för föroreningar är förhöjd i storstäder sker det i de flesta fall. Utifrån tidigare markanvändning görs bedömning av vad som kan finnas i marken och markundersökning görs punktvis. Visar dessa på stora föroreningar görs fördjupade undersökningar. Undersökningarna sker successivt. Kommunens mark säljs ren och all mark som säljs måste därför saneras i den mån det krävs för den nya markanvändningen Dokumentation Fastighetskontoret har tillgång till de inventeringar som bland annat utförts av miljöförvaltningen, men även egen dokumentation när förorening upptäckts och konstaterats. Uppgifterna finns i ärendet angående respektive exploateringsprojekt. Alla undersökningar sänds till miljöförvaltningen som därmed har den samlade dokumentationen för kommunen. 7.3 s kommentarer Malmö stad var väldigt tidiga i sitt arbete med inventering och har gjort en omfattande och grundläggande kartläggning av de områden man bedömer haft och har den största risken för markföroreningar. Utfallet av inventeringen med riskbedömningar redovisas dels i rapportform och dels i kartform uppdelade på objekt som riskklassats efter historisk kartläggning (MIFO fas 1) och de objekt där man även gjort övergripande teknisk markundersökning (MIFO fas 2). Övervägande delen har omfattats av fas 1 inventering. Kunskaperna från inventeringarna används dels för att prioritera objekt för att gå vidare med ärenden genom egeninitierad tillsyn men framför allt som ett verktyg i det dagliga arbetet. Inventeringar gjorda av miljöförvaltningen omfattar såväl nedlagda som pågående verksamheter medan Länsstyrelsen enbart inventerar nedlagda verksamheter. Den händelsestyrda tillsynen har ökat vilket minskar utrymmet för att, genom egeninitierad tillsyn, gå vidare med ansvarsutredningar och ansvarsutkrävande av inventerade områden. Malmö stad har per tradition genomfört MIFO-inventeringar trots att ansvaret ligger på Länsstyrelsen men upplever att resurserna inte räcker. Detta har kommunicerats med Länsstyrelsen som kommer att ta med Malmö stad i sin inventeringsverksamhet i framtiden. s bedömer att berörda nämnder varit ansvarsfulla och förutseende då de tidigt påbörjade en egeninitierad inventering. Det gav tidigt staden en kartläggning över föroreningssituationen och ett prioriteringsunderlag för fortsatt tillsyn. Det gav även staden möjlighet att välja att inventera områdesvis i stället för branschvis. Genom att inventera hela industriområden och att göra det med en prioritering av de områden som bedömdes bli aktuella för planläggning och exploatering har man bidragit till att underlätta en utbyggnad av staden. Då Länsstyrelsen nu tar över inventeringarna i Malmö återstår för miljöförvaltningen att bevaka de inventeringsuppdrag som utförs i staden. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 20 (32)

21 Tekniken för att i kartform få en samlad bild av föroreningssituationen i Malmö finns men uppgifterna är idag inte uppdaterade. Inventerade objekt är inlagda med riskbedömning men kartan är inte uppdaterade efter eventuellt utförda saneringar och uppgifter om föroreningar som identifierats genom händelsestyrd tillsyn saknas för tiden fram till kartkopplingen kom I Malmö stads stadsatlas finns möjlighet att se markering av punkter där miljöförvaltningen, under vissa år, har ett registrerat ärende som rör förorenad mark. Det är alltså möjligt att få en hel del information presenterad i kartform vilket ger en bra överblick över situationen. En sammanställd och uppdaterad totalbild över föroreningssituationen i Malmö med misstänkta eller konstaterade markföroreningar och åtgärdade områden finns inte i dagsläget. Då en karta i det här fallet ger en lättförståelig och snabb överblick över situationen menar revisionskontoret att en samlad och aktuell kartbild vore önskvärd. Oenighet råder i vissa fall inom staden gällande bedömningen av efterbehandlingsåtgärdernas omfattning. Förvaltningarna har olika roller med i vissa fall motstridiga uppdrag: Att utöva tillsyn enligt miljöbalken och att tillhandahålla byggklar mark för utbyggnad av staden där priset är beroende av kostnaden för sanering. Att få ett så smidigt samarbete som möjligt är av största vikt, vilket uppmärksammats av förvaltningarna och resulterat i att ett samarbete mellan fastighetskontoret, gatukontoret och miljöförvaltningen inletts. Genom att genomföra ett antal fallstudier på marksaneringsobjekt i Malmö ska handläggare på de olika förvaltningarna få insikt i varandras ståndpunkter. Detta förväntas leda till ett smidigare samarbete. ser positivt på de initiativ som tagits för att underlätta samarbetet mellan stadens förvaltningar. Att hantera de olika roller som finns inom samma organisation så smidigt som möjligt är av största vikt för en effektiv handläggning inom berörda förvaltningar. 8 Ekonomisk rapportering Malmö stad äger en stor del av marken inom kommunen och därmed även en del mark med föroreningar. Om föroreningen är så omfattande att den kräver åtgärder innebär det en framtida kostnad. Frågan är när och hur kostnaden ska redovisas hos staden. 8.1 Regelverk De alternativ som skulle kunna vara aktuella för att i redovisningen visa framtida åtaganden för sanering är att redovisa en avsättning eller en ansvarsförbindelse. Redovisningen regleras i första hand i Kommunal redovisningslag (KRL). I 5 kap 2 föreskrivs att en ansvarsförbindelse ska tas upp inom linjen och i 6 kap 11 KRL föreskrivs att: Avsättning skall,, göras för samtliga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. RAPP Förorenad mark i kommunen.doc 21 (32)

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Innehållsf. llsförteckning

Innehållsf. llsförteckning Enheten för f r förorenade f områden Rf Enhetschef Christer Litzell Efterbehandling Ingegerd Andersson Kjell Färnkvist Per Gullbring Yvonne Österlund Deponi och gruvor Ann-Marie Fällman Stina Lundberg

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten

Läs mer

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering MANUAL EFTERBEHANDLING 8 2016 Kvalitetsmanualen är ett levande dokument och

Läs mer

Dagens program. Kursens mål. 25 januari 2011. Kursens mål. Kursmaterial. Ansvarsutredningar. 10 kap. miljöbalken. Informationssökning

Dagens program. Kursens mål. 25 januari 2011. Kursens mål. Kursmaterial. Ansvarsutredningar. 10 kap. miljöbalken. Informationssökning Ansvarsutredningsutbildning 1 (2) 25 januari 2011 På säker grund för hållbar utveckling Kursens mål Dagens program Kursmaterial Ansvarsutredningar 10 kap. miljöbalken Informationssökning Fysiska och juridiska

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Datum: 2014-10-13 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden

Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden John Lotoft, Naturvårdsverket Lägesbeskrivning 80 000 potentiella områden 23 områden med akut påverkan 1400 områden i riskklass 1 Roller i arbetet med miljömålen Riksdagen

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1 - Projekt inom Miljösamverkan Skåne Fastställd 2011-12-10 Version december 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016 Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016 1 Utgiven av Länsstyrelserna och Statens geotekniska institut Text Länsstyrelsernas

Läs mer

Bygga på förorenad mark

Bygga på förorenad mark Bygga på förorenad mark Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Halmstad 2010-02-05 1 Allmänt om förorenade område Kan ha olika typer av ursprung Träffas av olika typer av regleringar Olika aktörer har olika

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Risker med Malmö stads biltransporter. Revisor Lotta Onsö Projektledare Fredrik Edler

GRANSKNINGSRAPPORT. Risker med Malmö stads biltransporter. Revisor Lotta Onsö Projektledare Fredrik Edler GRANSKNINGS Risker med Malmö stads biltransporter Revisor Lotta Onsö Projektledare Fredrik Edler Beslutad av revisorskollegiet 2014-10-13 Faktagranskad av berörda nämnder Risker med Malmö stads biltransporter(220784)_tmp

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Sociala lägenheter. Projektledare: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor. Beslutad av revisorskollegiet 2014-09-24

GRANSKNINGSRAPPORT. Sociala lägenheter. Projektledare: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor. Beslutad av revisorskollegiet 2014-09-24 GRANSKNINGS Sociala lägenheter Projektledare: Olof Hammar, certifierad kommunal yrkesrevisor Beslutad av revisorskollegiet 2014-09-24 Rapport Sociala lägenheter(209100)_tmp Postadress: Stadshuset, 205

Läs mer

Förorenade områden - vad görs?

Förorenade områden - vad görs? Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

Underlag till tillsynsplan 2015

Underlag till tillsynsplan 2015 Underlag till tillsynsplan 2015 Resursbehovet specificerat efter Sveriges 16 nationella miljömål samt efter övriga verksamheter (17-20) som inte kan härledas till ett miljömål. Varje miljömål är indelat

Läs mer

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 37/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Markinventeringsprojektet

Läs mer

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2015-02-10 2014-007140- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 4 mars 2015 Adressat: m.registrator@regeringskansliet.se christina.malmros@regeringskansliet.se

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Driftprojekt inom Miljönämnden. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Driftprojekt inom Miljönämnden Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2009-09-01 RAPP Driftprojekt inom Miljönämnden.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress:

Läs mer

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 2 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015 2017, i Gotlands län Mattias

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Kort om miljöbalken och plan- och bygglagen. Renare Mark Syd den 26 februari 2014

Kort om miljöbalken och plan- och bygglagen. Renare Mark Syd den 26 februari 2014 Kort om miljöbalken och plan- och bygglagen den 26 februari 2014 2 Dagens agenda Kort om problematiken i ärenden som berör såväl miljöbalken som plan- och bygglagen, framförallt beträffande förorenad mark

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö

KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö VÄXJÖ TINGSRÄTT Miljödomstolen, rotel ll DOM Mål nr 1 (7) 2006-04-19 M 305-06 Meddelad i Växjö KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen

Läs mer

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 PM 2015: RV (Dnr 001-1811/2014) Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10)

GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Byggnadsnämnden GRANSKNINGSUTLÅTANDE 1 (10) Detaljplan för Hede 3:122 i Kungsbacka stad Genomförande Byggnadsnämnden godkände 2014-06-05 det i maj 2014 upprättade planförslaget som underlag för granskning.

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.01.2004 C(2004)5fin Ärende: Statligt stöd N 635/2002 - Sverige Efterbehandling av förorenade områden Fru Minister, Genom en skrivelse daterad den 18 september 2002,

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Behovsutredning Rubrikmall

Behovsutredning Rubrikmall Behovsutredning Rubrikmall 2014-06-12 Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Jordbruksverket samt Havs- och vattenmyndigheten Webbplats www.miljosamverkansverige.se E-postadress miljosamverkansverige@lansstyrelsen.se

Läs mer

Köp av fastigheterna Palmen 3, Palmen 4, Olivträdet 2, Olivträdet 4, Hörningsnäs 1:26 och Hörningsnäs 1:27 i Storängen

Köp av fastigheterna Palmen 3, Palmen 4, Olivträdet 2, Olivträdet 4, Hörningsnäs 1:26 och Hörningsnäs 1:27 i Storängen KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-03-03 KS-2014/1413.211 1 (2) HANDLÄGGARE Gustav Hector 08-535 313 99 gustav.hector@huddinge.se Kommunstyrelsen Köp av fastigheterna

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr 577-1821-10 1(23) 2(23) INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Bilaga 1 Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013-2014 Länsstyrelsen Östergötlands behovsbedömning för inventeringsarbetet 2013-2014 Länsstyrelsen har inför årets behovsutredning behövt uppgradera sitt

Läs mer

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall

Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013

Läs mer

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län

Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län Samrådshandling Detaljplan för Högaffeln 7 Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Enheten för samhällsbyggnad 2016-03-16 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplanen består

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011

Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under åren 2010 och 2011 sid 1(13) Dnr Vår referens / tel.nr e-post Göran Jansson / 040-25 22 61 goran.jansson@m.lst.se Bo Persson / 0435-71 99 15 bo.persson@kfsk.se Datum 2008-12-19 Enkät om Miljösamverkan Skånes projekt under

Läs mer

Länsstyrelsen har enligt nedanstående inte agerat i enlighet med sitt uppdrag som tillsynsmyndighet.

Länsstyrelsen har enligt nedanstående inte agerat i enlighet med sitt uppdrag som tillsynsmyndighet. Till Länsstyrelsen i Västra Götalands län vastragotaland@lansstyrelsen.se Yrkande ang. inledande arbeten för Västlänken Trafikverkets objekt nr. VVA 119 samt TRV 2015/24562 Saken Trafikverket har utan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-28 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

Läs mer

Marknadsöversikt utvärdering

Marknadsöversikt utvärdering Rapport 2012:8 2012-05-28 201 Marknadsöversikt utvärdering Med förslag till arbetsgång och finansiering vid framtida uppdatering Ida Sylwan, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kunskapscentrum

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten.

Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Revisionsrapport Granskning av investeringsverksamheten. Östersunds Kommun 16 Maj 2013 Marianne Harr certifierad kommunal revisor Veronica Blank revisor Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning...

Läs mer

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen

Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2004-12-20 RH0325 Tolkningar och bedömningar av Egenkontrollförordningen Förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE) (SFS 1998:901) gäller för

Läs mer

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna

Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna KUN 2007-11-08, p 14 1 (8) Konstenheten Handläggare: Göran Rosander Kulturnämndens budget för 2008 med plan för 2009 och 2010 rapport rörande åtgärder för att förbättra konstinventeringarna 1 Förslag till

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (8) Återrapportering från Länsstyrelsen Kalmar län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Förorenade områden Malmö 2015-09-25 Förorenade områden Arbetsrapport Datum 2015-09-25 Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 Erik Hedman Uppdragsledare Anna Fjelkenstam Ansvarig Ramböll

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner

Revisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner Revisorerna Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG granskning av faktureringsrutinerna vid tekniska avdelningen, se bifogad rapport. Vi önskar

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Ansvarsbedömning. Varför utreda ansvar? Vem gör ansvarsbedömning? 2015-09-25

Ansvarsbedömning. Varför utreda ansvar? Vem gör ansvarsbedömning? 2015-09-25 Ansvarsbedömning Ansvar enligt 10 kap Vem eller vilka kan/ska vi rikta krav till? Skriva en enkel ansvarsbedömning Varför utreda ansvar? 1. Rena tillsynsobjekt 2. Objekt med delvis ansvar 3. Objekt utan

Läs mer

Workshop om remiss för riskbedömning

Workshop om remiss för riskbedömning Workshop om remiss för riskbedömning Den 26 januari höll Nätverket Renare Marks en workshop om Naturvårdsverkets remissversion av vägledning och beräkningsmodell för riskbedömningar. Intresset var stort

Läs mer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer

Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Yttrande. Datum 2016-04-06. Adress August Palms Plats 1. Till. Diarienummer Malmö stad Kommunstyrelsen 1 (7) Datum 2016-04-06 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2016-82 Yttrande Till Näringsdepartementet Remiss från Näringsdepartementet - Delrapport från Sverigeförhandlingen:

Läs mer

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Redovisning av regeringsuppdrag enligt ändringsbrev till regleringsbrev för 2010 (Fi2010/3412, punkt 46B) Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012. Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen

Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012. Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen Förstudie 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna November 2012 Öckerö kommun Förstudie av implementeringen av den nya Planoch bygglagen Innehåll 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Syfte och revisionsfrågor...

Läs mer

DOM 2008-05-22 meddelad i Vänersborg

DOM 2008-05-22 meddelad i Vänersborg VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Miljödomstolen DOM 2008-05-22 meddelad i Vänersborg Sid 1 (4) Mål nr M 1808-07 KLAGANDE Marbäcks Bruk AB Marbäck 305 94 Halmstad MOTPART Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Halmstads

Läs mer

Handlingsplan för förorenade områden. Illustratör Tobias Flygar 2012-02-22

Handlingsplan för förorenade områden. Illustratör Tobias Flygar 2012-02-22 Handlingsplan för förorenade områden 2013 Illustratör Tobias Flygar 2012-02-22 Vi som arbetat i projektgruppen för handlingsplanen är: Namn Anna Kruger Inger Karlsson Katarina Hogfeldt Forsberg Håkan Rådman

Läs mer

Riktlinjer fristående förskola i Landskrona stad

Riktlinjer fristående förskola i Landskrona stad Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2011-11-14 Handläggare Yvonne Nilsson Er Referens Vår Referens Riktlinjer fristående förskola i Landskrona stad Innehåll: 1. Godkännande och rätt till bidrag för fristående

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning av åtaganden Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling 2012-08-24 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2013. Remisshandling 2012-08-24 1 Bilaga 1 Sammanställning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om bidrag och ersättningar för viltskador enligt 11 och 12 viltskadeförordningen (2001:724); NFS 2008:16

Läs mer

Förrådet 4, Sundsvalls kommun. Provtagningsplan. Sundsvall 2013-05-06. Mark- och exploateringsavdelningen. Astrid Göthe. Dnr SBN 2013-00107

Förrådet 4, Sundsvalls kommun. Provtagningsplan. Sundsvall 2013-05-06. Mark- och exploateringsavdelningen. Astrid Göthe. Dnr SBN 2013-00107 Förrådet 4, Sundsvalls kommun Sundsvall 2013-05-06 Mark- och exploateringsavdelningen Astrid Göthe Dnr SBN 2013-00107 Dnr SBN-2013-00107 Sida 2 (5) 1 Bakgrund och syfte Mitthem AB har begärt detaljplaneändring

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m. 1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning.

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning. Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende servicekontorets städavdelning Veronica Blank Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET...

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed

Förstudie. Nerikes Brandkår. Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal 2013-11-28. Anders Pålhed Förstudie Arbetsmiljöarbetet för ej utryckande personal Nerikes Brandkår 2013-11-28 Anders Pålhed 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 5 3.2 Avgränsning... 5 4. Bakgrundsfakta...

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX www.bimgreenbox.org Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning 1 Innehåll Introduktion...3 Bakgrund...3 Nackdelar med analog informationshantering...4 Fördelar

Läs mer

A3. Skäligt och rimligt i praktiken

A3. Skäligt och rimligt i praktiken A3. Skäligt och rimligt i praktiken Nätverket Renare marks Vårmöte 2007 Helena Segervall Föredragets innehåll Utredning och sanering av förorenade områden Tillsynsmyndighetens arbetssätt Den ansvariges

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Elgerus Färgeri/Björns kemtvätt. Bildkälla: Örebro stadsarkiv. Publ. nr 2012:37 2 4 Innehåll

Läs mer

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun

Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Sida 1 av 5 P14-5358A Kostnadsbedömning avseende marksanering, Kv Drotten 10 Jkp Jönköpings kommun Uppdrag och syfte bsv har på uppdrag av fastighetsägaren, Mesulan AB, gjort en mer noggrann bedömning

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd

Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd Datum 2009-05-11 Dnr 32-1949-2009 1(5) Fastställd 2009-06-10 Projektplan för delprojekt Metodstöd - Hälsoskydd 1. Bakgrund Hälsoskydd handlar om att upptäcka, förebygga och undanröja hälsorisker i miljön,

Läs mer

Arvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9

Arvika kommun. Granskning av kontroll och hantering av konstföremål. KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9 Granskning av kontroll och hantering av konstföremål KPMG AB 16 februari 2010 Antal sidor:9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Inledning 2 3. Syfte 2 4. Metod och avgränsning 2 5. Ansvar inom kommunen 3 6.

Läs mer

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus

Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Stockholms stads Handlingsplan för god vattenstatus Remissversion, ej beslutad av KF 2014-06-13 Miljöförvaltningen Magnus Sannebro Stockholms vattenområden Mälaren.Lovö vattenverk.bromma reningsverk Saltsjön

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900); SFS 2014:900 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-

Läs mer

DETALJPLAN för Idyllen 1 m fl i Hovslätt, Jönköpings kommun

DETALJPLAN för Idyllen 1 m fl i Hovslätt, Jönköpings kommun ANTAGANDEHANDLING 2015-04-14 Stbn 2012:64 DETALJPLAN för Idyllen 1 m fl i Hovslätt, Jönköpings kommun GRANSKNINGSUTLÅTANDE Rubr. detaljplan har varit utställd för samråd samt allmän granskning. Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2014 Bygg- och tekniknämnden, skatt

Verksamhetsberättelse 2014 Bygg- och tekniknämnden, skatt Verksamhetsberättelse 2014 en, skatt en ansvarar för driften av verksamheterna hamn, gator samt parker och ska se till att Nyköping har ett funktionellt gatuoch vägsystem. Välskötta gator, vackra parkmiljöer,

Läs mer

Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen

Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE - LIS-områden i strandnära lägen Bygg- och miljökontoret 2013 SÄRSKILT UTLÅTANDE, LIS-OMRÅDEN I STRANDNÄRA LÄGE Tillägget till översiktsplanen, angående

Läs mer

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 Inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län samt ansökan om medel för utredning av förorenade områden Malmö 2002-11-29 Broby bruk som det brukade se ut

Läs mer

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116

RUTINBESKRIVNING 1 (11) Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116 RUTINBESKRIVNING 1 (11) Kotake Malin, Ssbmm TDOK 2010:311 TRV 2010/103116 Fastställt av Dokumentdatum Version Chef VO Samhälle 2014-01-30 3.0 Dokumenttitel Kemiska produkter - granskning av märkningspliktiga

Läs mer

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015

Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer