REGIONALT PROGRAM FÖR 2003

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGIONALT PROGRAM FÖR 2003"

Transkript

1 REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 Inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län samt ansökan om medel för utredning av förorenade områden Malmö Broby bruk som det brukade se ut

2 1 FÖRORD Riksdagen har beslutat om ett delmål för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö (område förorenade områden). Den nationella målsättningen är att förorenade områden ska vara identifierade och för minst 100 av de områden som är mest prioriterade med avseende på riskerna för människors hälsa och miljön skall arbetet med sanering och efterbehandling ha påbörjats senast år Under 2002 har Länsstyrelsen arbetat med att regionalisera miljömålen. Ambitiösa mål har satts upp för förorenade områden- giftfri miljö. Länsstyrelsen i Skåne län har, liksom övriga länsstyrelser, startat upp ett långsiktigt arbete för att identifiera förorenade områden i länet. Verksamheten finansieras delvis av ett särskilt anslag för inventering, undersökning, sanering och återställande av förorenade områden. Detta arbete kommer att fortsätta med hög intensitet. I vårt andra regionala program för Sanering och återställning av förorenade områden i Skåne län så redovisar vi dagsläget och Länsstyrelsen i Skånes planer för framtiden. Arbetet med förorenad mark, med målsättningen att inventeringen ska vara slutförd vid utgången av 2005, fortsätter branschvis. Under 2002 tog Svalövs kommun på sig huvudmannaskapet för arbetet med att återställa det förorenade området i anslutning till BT Kemi. Vi kan nu äntligen se framför oss att ett av Sveriges mest kända förorenade markområden slutligt kan återställas. Vi kan även konstatera att arbetet med huvudstudie för Klippans Läderfabrik går framåt, senast med detaljerad undersökning inklusive åtgärdsförslag. Objektet närmar sig en åtgärdsfas. Vår förhoppning för 2003 är att ytterligare några kommuner ska ta på sig huvudmannaskap för undersökningar och efterbehandling av förorenade områden och att vi inom något år kommer igång med faktisk återställning av några områden i Skåne. Malmö Ann-Christine Vösu Miljödirektör

3 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ARBETET MED FÖRORENADE OMRÅDEN I SKÅNE LÄN BAKGRUND, MÅL, STRATEGI OCH ORGANISATION 4 INLEDNING 4 SKÅNE LÄN I ETT EFTERBEHANDLINGSPERSPEKTIV 4 STRATEGI FÖR EFTERBEHANDLINGSARBETET 7 ORGANISATION AV EFTERBEHANDLINGSARBETET I LÄNET 10 SAMVERKAN I LÄNET FÖR SANERING AV FÖRORENAD MARK 13 UTREDNING OCH EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN PROGRAM FÖR INVENTERING OCH UNDERSÖKNING SAMT ÅTGÄRDER UNDER PERIODEN EFTERBEHANDLINGSÅTGÄRDER 2003 KOPPLING TILL REGIONALA MILJÖMÅL 19 INVENTERINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR 20 ANSÖKAN OM STATLIGT BIDRAG TILL EFTERBEHANDLINGSARBETET 25 Bilagor 1. Nyckeltal listan

4 3 SAMMANFATTNING Inventeringsarbetet fortskrider och beräknas intensifieras under de kommande åren. Under 2003 kommer inventeringen att inriktas på kemindustrisektorn. Efterbehandlingsarbetet och eventuella samordningsvinster vid efterbehandling som kan göras är i många fall beroende av resultatet från MIFO-inventeringen. Eftersom denna inventering beräknas vara slutförd till 2005 är det inte möjligt att lägga upp fullständiga strategier för eventuellt efterbehandlingsarbete. Under det gångna året har fyra objekt initierats och för tre av dessa objekt har kommunen tagit på sig huvudmannaskap för en översiktlig undersökning. Undersökningarna kommer att genomföras under vintern. De numera välkända objekten BT Kemi och Klippans läderfabrik är inne i ett huvudstudieskede som beräknas vara genomförd under Länsstyrelsens förhoppning är att båda dessa projekt kan bli aktuella för åtgärdsram under 2003 eller första kvartal Tabell 1. Status för de projekt som initierats av Länsstyrelsen. fas 1 fas 2 OBJEKT RISK- KLASS INITIERADE OBJEKT FÖRSTUDIE RISK- KLASS HUVUD- STUDIE FÖR- BEREDELSE ÅTGÄRD UPP- FÖLJNING BT Kemi Teckomatorp Klippans Käderfabrik Johanneslustomr Malmö G Sofielund, Malmö Bekämpningsm. tillv. i Getinge Broby bruk Östra Göinge Äsperöds svarv Sjöbo kommun Hbg Pälsberederi Helsingborg

5 4 ARBETET MED FÖRORENADE OMRÅDEN I SKÅNE LÄN BAKGRUND, MÅL, STRATEGI OCH ORGANISATION INLEDNING Enligt regleringsbrevet för länsstyrelserna för 2002 skall länsstyrelserna revidera och uppdatera det regionala program för sanering och återställning av förorenade områden samt avsättning av miljöriskområden som upprättats. Uppdraget skall redovisas till Naturvårdsverket senast den 30 november Programmen skall beskriva helhetssynen på arbetsområdet och strukturen för hur arbete med inventering och efterbehandling skall läggas upp. Efterbehandlingsarbetet och eventuella samordningsvinster som kan göras vid efterbehandling är i många fall beroende av resultatet från MIFO-inventeringen. Eftersom denna inventering beräknas vara slutförd till 2005 är det ännu inte möjligt att lägga upp fullständiga strategier för eventuellt efterbehandlingsarbete. De primära drivkrafterna för efterbehandlingsarbetet är: Risk för hälsoeffekter från föroreningar i mark. Risk för oacceptabel påverkan på miljön Hinder för annan markanvändning SKÅNE LÄN I ETT EFTERBEHANDLINGSPERSPEKTIV Geologiska och hydrologiska förhållanden Berggrunden i norra och nordöstra Skåne består av urberg med gnejsdominerande bergarter. Urberget överlagras av sedimentära bergarter men går i dagen i de skånska urbergshorstarna som sträcker sig i NV-SO riktning. I Skånes sydvästra delar är berggrunden av sedimentär karaktär och består av allt från yngre kalkstensberggrund till äldre sand-, silt- och lerstenar. De skånska jordarterna är skapade av inlandsisens deposition och omlagring av jordarter. I Skåne dominerar två typer av moräner, den mer sandiga i landskapets norra delar samt den leriga som återfinns i de sydvästra delarna. Leriga jordar förkommer på många platser i Skåne. Dessa leror har utnyttjats för tillverkning av keramiktillsatser och byggnadsmaterial. De skånska dräneringsområden är små och åarna har förhållandevis låg vattenföring. Skåne är jämfört med andra delar av landet välförsett med grundvatten. Generellt är dock grundvattentillgången sämre i landskapets urberg. Kristianstadslätten har Sveriges största grundvattentillgång i ett sandlager. På Kristianstadsslätten finns idag uppskattningsvis borrade brunnar som nyttjar grundvatten från denna formation. Industrihistoria Skåne är en av Sveriges mest betydande jordbruksbygder. Stora delar av industrin har därför varit kopplad till livsmedelsproduktion, verksamheter viktiga för livsmedelsindustrin t ex förpackningsindustrin. Skåne har länge haft tillverkning av konstgödsel och betydande tillverkning av bekämpningsmedel. I Skåne har fyra större fabriker för tillverkning av

6 5 bekämpningsmedel identifierats och samtliga bedöms kunna medföra stor eller mycket stor risk för människa och miljö enligt MIFO-inventeringen. Trots prägeln som jordbrukslandskap har Skåne även haft en betydande träindustri. Landskapet har under åren hyst fyra pappersmassafabriker. Klippans finpappersbruk som har anor från 1500-talet är det äldsta. I Skånes norra delar har träförädlingsindustrin, bland annat sågverksindustrin och möbeltillverkning varit viktig. Perstorp AB, Skånes största kemiföretag har sitt ursprung i den skogsbaserade industrin då man torrdestillerade trä och framställde koloch trätjära samt ättiksyra. Andra betydelsefulla historiska industriella verksamheter är industrierna som växt upp kring alunbruk och stenkolsbrytningen i nordvästra Skåne, tegelbruksindustri samt den viktiga hamn- och varvsindustrin. Förekomst av förorenade områden Förorenade områden förknippas främst med områden där det under någon tidsperiod förekommit industriell verksamhet. Skåne län har idag 92 km 2 industriområden vilket motsvarar ca 0,8 procent av Skånes landareal. Stora problem finns troligen i de utfyllnadsområden som finns i anslutning till de större städerna t ex hamnområden i Malmö och Landskrona. Inom många av de idag kända förorenade områdena pågår fortfarande industriell verksamhet. I tabellerna nedan presenteras en sammanfattning av resultat från den inventering som pågår. Tabell 2 redovisar resultatet från länet exklusive Malmö stad och tabell 3 redovisar resultatet för Malmö stad. Tabell 2. Resultat från Länsstyrelsens/kommunernas inventering, MIFO fas 1, Skåne län exklusive Malmö. Bransch Identifierade objekt Riskklassade objekt Objekt i riskklass 1 och 2 Sågverk* Träimpregnering* Garverier* Framställning av bekämpningsmedel* Bilskot och skrothandel Kemtvätt Gjuteri 44 6 Massa och pappersindustri 4 (5) Ytbehandling av metall 31 TOTALT * Resultatet har presenterats (juni 2001) i PM nr 1 angående förorenade områden i Skåne län. Rapporten finns på Länsstyrelsens hemsida.

7 6 Inventering av förorenade områden i Malmö stad har pågått sedan 1994 i egen regi, se tabell 3. Kommunen har lagt in alla data, som tidigare fanns i rapporter, i en MIFO-databas. I tabellen nedan redovisas de objekt som lagts in i databasen till Tabell 3. Förorenade områden i Malmö stad Identifierade objekt Objekt i riskklass 1 och 2 Riskklassade objekt (totalt) Riskklassade objekt efter fas SPIMFAB har identifierat ca 500 bensinstationer som är eller misstänks vara förorenade. I Försvarsmakten databas över Försvarets Miljöfarliga Lämningar har 136 objekt registrerats i Skåne. Hittills har sammanlagt ca 1600 förorenade områden identifierats. För närvarande uppskattas antalet objekt i länet till totalt ca Miljörisker i samband med förorenad mark Miljöarbetet vid exempelvis länets industrier har medfört minskade punktutsläpp varför diffusa utsläpp, till exempel från förorenade områden, relativt sett får ökad betydelse för den totala miljöbelastningen. Industriernas punktutsläpp kontrollernas idag löpande genom kontrollprogram och det system för egenkontroll som införts i samband med miljöbalkens ikraftträdande. Dessa punktutsläpp kan alltså kvantifieras medan läckage från förorenade områden är svårbedömda. Eventuell spridning från förorenade områden till mark, vatten eller luft är på de flesta platser dåligt utredd. Det kan inte göras någon uppskattning av det totala läckaget eftersom nödvändiga data saknas. Förutsättningarna för läckage kan variera då förhållandena på platsen ändras t ex vid ändrad markanvändning, schaktarbeten, ändrade grundvattenförhållanden etc. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på sådana ändrade förhållanden. Regionala miljömål Länets arbetsgrupp för miljömålet giftfri miljö har arbetat fram förslag till regionala miljömål för länet. Det förslag till regionala mål som berör förorenade områden redovisas nedan. Arbetet med att ta fram regionala miljömål för Skåne beräknas vara klart under våren Verksamheter och fastighetsägare bör undersöka om föroreningar finns i mark, vatten, byggnader och anläggningar och informera tillsynsmyndigheter om en förorening upptäcks i enlighet med Miljöbalkens krav på egenkontroll. (år 2003-) 2. Branschorganisationer och enskilda företag bör påskynda arbetet genom ett ökat samarbete kring inventeringar och åtgärder, med oljebolagens SPI Miljösaneringsfond AB som förebild. (år 2003-) 3. Länsstyrelsen och kommunerna bör identifiera och riskklassificera Skånes förorenade områden i enlighet med Regionalt program för inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län. (-år 2005)

8 7 4. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt med verksamhetsutövare ha påbörjat saneringen eller efterbehandlingen av tio av de mest prioriterade objekten i Skåne och minst tre ska vara slutbehandlade. (-år 2005) 5. Försvarsmakten bör ha åtgärdat sina områden av riskklass 2 till 2006 och riskklass 3 före år (skrivelse från Försvarsmakten (HKV nr:24 610:70208) ) STRATEGI FÖR EFTERBEHANDLINGSARBETET Angreppssätt och metod Inventering enligt MIFO Länsstyrelsen inventerar länets förorenade områden enligt den metodik som Naturvårdsverket tagit fram och som används på alla Sveriges länsstyrelser. Inventeringen presenteras i Naturvårdsverkets rapport 4918 och kallas MIFO-inventeringen. MIFO står för Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Inventeringen inleds med orienterande studier (fas 1), därefter prioriteras objekt för vidare undersökning (fas 2). Orienterade studier, Fas 1 Objekten identifieras genom eftersökning bland de miljöfarliga verksamheter som varit i kontakt med myndighet (kommun eller Länsstyrelsen) och genom uppgifter från handelsregister och kalendrar. Vid intervjuer med personer engagerade inom branschen framkommer ytterligare objekt. Alla objekt som identifieras förs in i MIFO-databasen oavsett om efterforskningarna resulterar i en riskklassning eller ej. Personal på kommunernas avdelningar för miljö och hälsa samt tekniska förvaltning har ofta stor kunskap om verksamheter som misstänks ha förorenat mark och grundvatten och kan även tillföra objekt som av någon anledning inte upptas i branschinventeringen. Inventeringen utförs i huvudsak branschvis men kan även komma att inriktas på industriområden med komplex industrihistoria samt förorenade områden i expansiva regioner. Vid riskklassning av objekt inom branschen bilskrot och skrothandel har främst nedlagda objekt prioriterats. Även aktiva verksamheter som är belägna inom skyddsvärda (m a p natur eller friluftsliv) områden eller vattenskyddsområden har inventerats och riskklassats. Utöver dessa har samtliga skrotar som fick anmärkningar angående miljöstatus vid den egna branschorganisationens inventering uppmärksammats. Bland kemtvättarna har vissa objekt enbart identifierats eftersom det finns många små anläggningar där det varit mycket svårt att finna information om verksamheten. Vi är dock övertygade om att de största kemtvättarna identifierats. Efter att ha påbörjat inventering av länets verksamheter inom metallindustrisektorn är det uppenbart att en begränsning blir nödvändig. Miljötekniska markundersökningar, Fas 2 Efter den första fasens inventering prioriteras objekt för vidare undersökning. I de fall där den eventuellt förorenande verksamheten är i drift uppmuntras verksamhetsutövaren att själv genomföra markundersökningar. Uppgifter om föroreningssituationen inom fastigheter inkommer till Länsstyrelsen och kommunerna i samband med markundersökningar vid överlåtelser av fastigheter, undersökningar som en del i aktiva verksamheters miljöarbete och i samråd med tillsynsmyndigheten.

9 8 Prioriterade områden för sanering Objekt som i MIFO-inventeringen placerats i riskklass 1 eller 2 prioriteras för vidare undersökning eller åtgärder. Väsentligt i frågan om prioritering av objekt för undersökningar och efterbehandlingar är frågan om huvudmannaskap. Följden blir att objekt som ligger i kommuner som är positiva till att ta på sig huvudmannaskap prioriteras vid fördelning av statliga medel. Objekten måste självklart även ha en hög risklassning. Naturvårdsverket har angett vägledande kriterier för prioritering av objekt för vidare undersökningar och åtgärder. Prioritera i första hand: Akut hot mot människors hälsa eller mot områden med mycket stora naturvärden. Hot mot vattenförsörjningsintressen Områden med föroreningar i halter eller mängder av betydelse. Prioritera i andra hand: Objekt där hot föreligger mot ekologiskt känsliga områden eller områden som är särskilt skyddsvärda. Objekt med risk för omfattande och långvarig spridning av föroreningarna. Objekt med markanvändningskonflikter. Objekt där samordningsvinster med avseende på kostnad och miljönytta kan göras. Objekt som är akuta ur ansvarssynpunkt. Ex förestående nedläggning. Riskvärdering i ett länsperspektiv Vid riskvärdering vägs tekniska möjligheter och kostnad mot miljönytta med en efterbehandling. Principer för riskvärdering samt åtgärdsmål och -krav för förorenade markområden och efterbehandling styrs av miljölagstiftning samt riktlinjer från Naturvårdsverket presenterade i de rapporter som framställts. Kostnadseffektiviteten kan knappast sägas vara speciellt länsspecifik. Däremot påverkas bakomliggande faktorer som riskbedömning av faktorer som t ex skyddsvärde och känslighet. Efterbehandlingstakten eller valet av metod kan påverkas av exploateringstryck, samt den ansvariges möjligheter att driva projektet. Nedanstående faktorer kan sägas ha länsspecifika aspekter: Många intressen på liten yta Markanvändningen, pågående eller planerad, påverkar riskvärderingen. Skåne har en stor del områden med hög känslighet och stort skyddsvärde. Skåne har en landareal på ca km 2. Ungefär 485 km 2 eller 4,5 % av den totala landarealen är mark bebyggd med bostäder eller fritidshus (ca 47 %) av marken används för jordbruksändamål (åker och betesmark). Idag uppfyller ca 5 % av åkermarken kraven för ekologiskt odling, en andel som enligt regionala målsättningar skall ökas till 20 % före utgången av 2005.

10 fanns ca 472 km 2 (ca 4,2 %) lagstadgade områden med skydd för naturintressen. Bland länen har Skåne dessutom överlägset flest rödlistade arter med koppling till sötvattenmiljöer och havsområden. Grundvattenintressen Tillgången på grundvatten för vattenförsörjning är en av våra viktigaste naturresurser och kraven på en långsiktig planering och ett hållbart utnyttjande av marken är höga då dagens handlande kan få återverkningar på den framtida grundvattenkvaliteten. I Skåne finns omkring 175 vattenskyddsområden som fastställts av Länsstyrelsen, samt en del kommunala vattenskyddsområden. Flera skånska kommuner hämtar delvis vatten från sjön Bolmen i Småland. På vägen mot konsumenterna passerar även det småländska vattnet Ringsjöverket i Stehag där det renas. De skånska sjöarna Ringsjön och Vombsjön är också kopplade till systemet som försörjer ca av Skånes 1,1 miljoner invånare. Det finns även ett stort antal borrade eller grävda brunnar. Bara i Kristianstads kommun finns borrade brunnar (utnyttjande grundvattnet inom glaukonitsanden eller övriga sedimentära berggrunden) samt ca 3000 grävda brunnar för enskild vattenförsörjning. Övriga stora grundvattentillgångar finns i kalkstensberggrunden i sydvästra Skåne, i de lösa jordlagren i Alnarpsströmmen samt i sprickor i berggrunden på Bjärehalvön. Dessutom finns stora grundvattentillgångar i större grus- och sandavlagringar t ex Vombfältet och Kvidingefältet. Skåne har redan idag ett av Sveriges mest förorenade grundvatten (orsakat av framförallt bekämpningsmedel) och det är av stor vikt att situationen inte förvärras. Ansvariga utan resurser I Skåne län har Länsstyrelsen och kommunerna erfarit att många mindre verksamhetsutövare inte har kapital att efterbehandla förorenade områden i erforderlig omfattning. Detta kan t ex gälla mindre industriella verksamheter som kemtvättar, bilskrotar etc. Förorenade områden blir om verksamhetsutövaren drivs i konkurs inte efterbehandlade om objektet inte är så prioriterat att Länsstyrelsen anser att det bör prioriteras för statliga medel. Detta kan tolkas som en typ av riskvärdering. Exploatering I Skåne har ett antal större exploateringar drivit på efterbehandlingstakten och även i vissa fall påverkat saneringsmålen. Flera områden har sanerats för att möta kraven för områden med bostäder t ex Sockerbruksområdet i Ängelholm, flera områden i Malmö, väveriet i Kävlinge etc. Exploatering av industriområden för en mer känslig markanvändning påverkar i högsta grad saneringsmål och riktvärden. I många områden, speciellt i västra och södra Skåne är exploateringstrycket förhållandevis högt och kan jämföras med landets övriga storstadsregioner. Man uttrycker att städernas (nuvarande yta) bör utnyttjas effektivare och mer ändamålsenligt istället för att exploatera den värdefulla åkermarken. Ett område i Helsingborg som skall hysa IKEAs framtida huvudkontor har sanerats till gräns för KM efter påtryckningar från företaget. Detta område ligger i en mer industriell del av Helsingborgs hamn och viss spontning har genomförts för att undvika återförorening av det sanerade området. De skärpta saneringsmålen skulle kunna tolkas som att företags miljötänkande och/eller oro inför framtida ekonomiska repressalier kan påverka riskvärderingen.

11 10 Jordarter Skåne förknippas ofta med jordlager bestående av mer eller mindre leriga moräner som har bedömts ha mindre spridningsförutsättningar och därmed ett större skydd för yt- och grundvatten. Moränlerans förträfflighet som barriär har dock ifrågasatts. Dessutom förknippas mer än hälften av Skånes yta med jordarter där urberggrundens mer sandiga och steniga moräner dominerar. Skåne har dessutom rikligt med isälvsavlagringar, även om detta inte alltid uppmärksammas eftersom få är direkt åsformade, och i dessa är spridningsförutsättningarna större. Allmänt anser Länsstyrelsen i Skåne län att följande punkter vara särskilt viktiga vid arbete med förorenade markområden: Åtgärdsmål och åtgärdskrav skall utarbetas inför varje efterbehandling. Åtgärdsmål bör vara mätbara och vid upprättande av åtgärdsmål skall åtgärdens miljönytta, kostnad och tekniska förutsättningar vägas in. En sanering skall vara långsiktigt hållbar. Ett mål bör vara att efterbehandla förorenade markområden så långt att markrestriktioner kan undvikas. I den mån anläggningar/byggnader uppförs i anslutning till förorenad mark bör de inte utgöra ett hinder för framtida efterbehandlingar i närområdet. Återkontaminering av redan efterbehandlade områden bör undvikas. Föroreningar skall vid saneringar så långt som möjligt behandlas så att de förstörs eller omvandlas till ofarliga eller mindre farliga substanser. Då detta inte är möjligt (t ex för grundämnen) bör man eftersträva att begränsa föroreningarnas volym, utbredning och spridningsbenägenhet samt risken för exponering. ORGANISATION AV EFTERBEHANDLINGSARBETET I LÄNET Samordning av Länsstyrelsens efterbehandlingsarbete Efterbehandlingsfrågorna behandlas främst av den så kallade EBH-gruppen inom Länsstyrelsens funktion för Miljö och Hälsa. Efter årsskiftet 2002/2003 kommer fem och en halv heltidstjänst att vara sysselsatta med handläggning, åtgärder och inventering. Minst tre av tjänsterna beräknas arbeta med inventeringen. EBH-gruppen, 2003 Tabell 4. Anställda inom Länsstyrelsen som arbetar med förorenade områden. Namn Funktion Finansiering Övrigt Mats Andersson EBH-samordnare Ramanslag Paul Svensson Anna Sorelius Johan Wigh Under tillsättning Elsa von Poehl/ Ann Westerdal handläggare/inventering förorenade områden handläggare/inventering förorenade områden handläggare/inventering förorenade områden handläggare/inventering förorenade områden Jurist, 50% Ramanslag Bidrag för utredning av förorenade områden Bidrag för utredning av förorenade områden Bidrag för utredning av förorenade områden Ramanslag Tjänstledig majdec 2003

12 11 Styrgrupp för efterbehandling Resultatet från inventeringen diskuteras i en styrgrupp. MIFO-styrgruppens medlemmar, förutom EBH-gruppen är Länsstyrelsens miljödirektör samt funktionsansvarig för Industrifunktionen, Planfunktionen, och Miljö och Hälsafunktionen. Inventering och undersökning Länsstyrelsen uppmuntrar att kommunerna engagerar sig i inventeringsarbetet och för att undersökning av föroreningssituationen kommer till stånd, både för verksamheter där det finns någon ansvarig för föroreningen och där sådan saknas. Kommunerna saknar i allmänhet resurser att inventera i egen regi. Kommunernas engagemang i inventeringen varierar. Svalövs kommun, Malmö stad samt Eslövs kommun har tagit på sig huvudmannaskap för undersökning av prioriterade förorenade områden. Malmö stad och Ängelholms kommun har övertagit tillsynen för alla förorenade områden och planerar dessutom att inventera i egen regi. Några kommuner, bland annat Malmö, Hässleholm, Höganäs och Helsingborg, har upprättat sårbarhetskartor över kommunerna. Sårbarhetskartorna fokuserar på skydd för grundvattnet och värderar skadan då en förorening når grundvattenmagasinet. Även Länsstyrelsens beredskapsfunktion har upprättat en regional sårbarhetskarta. Samordning av åtgärdsverksamheter i länet Eftersom arbetet i stora drag hittills har inriktats på inventeringsarbete och eftersom antalet åtgärdsobjekt som efterbehandlats är litet har det inte skett någon samordning av åtgärdsverksamheterna. Den samordning av efterbehandlingsverksamheter som finns i länet idag är den systematiska undersökning och sanering som genomförs i SPIMFABs regi. Uppföljning av genomförda projekt Länsstyrelsen kräver att genomförda efterbehandlingsprojekt följs upp i form av en skriftlig saneringsrapport. För vissa objekt kan det vara aktuellt att upprätta ett mer långsiktigt kontrollprogram. För projekt som finansieras med statliga medel för efterbehandling krävs en redovisning av: Projektet, med en beskrivning av vidtagna åtgärder och uppnådda resultat. Positiva och negativa erfarenheter av saneringen/behandlingsmetoden Ekonomisk redovisning med specificering av kostnaderna Ansvar för uppdatering av Länsstyrelsens efterbehandlingsprogram För uppdatering av Skåne läns regionala program för arbete med efterbehandling av förorenade områden svarar EBH-gruppen. Projektets samordnare är från Mats Andersson. Ansvar för bidragsansökningar EBH-gruppen sammanställer kommunens synpunkter och ansökningar om bidrag samt prioriterar dessa. Länsstyrelsen ansöker även om medel för inventering och undersökningar. Beslutande i frågor rörande bidragsansökningar är Länsöverdirektör Lise-Lotte Reiter.

13 12 Tillsynsansvaret i enlighet med Miljöbalken Tillsynsansvaret är fördelat på kommunerna och länsstyrelsen i enlighet med miljöbalken. Två kommuner har övertagit tillsynen över förorenade områden, Ängelholm samt Malmö kommun. Tillsynen över de förorenade områden som förknippas med verksamheter som är aktiva idag och som Länsstyrelsen har tillsyn över, sköts av respektive handläggare på Länsstyrelsens Industrifunktion eller funktionen för Miljö och Hälsa. EBH-gruppen fungerar som ett stöd i dessa ärenden. Förorenade områden där den förorenande verksamheter har avvecklats efter 30 juni 1969 och där Länsstyrelsen hade tillsynen, handläggs av EBH-gruppen. Tillsynsvägledning gentemot kommunerna För vägledning av kommunerna svarar EBH-gruppen. Sedan EBH-arbetet startade med MIFO-inventeringen har två kommunträffar (för samtliga kommuner) arrangerats. Den första träffen hölls i samband med att inventeringen inleddes hösten En andra träff anordnades hösten Under 2002 har Länsstyrelsen anordnat en mindre kommunträff för kommuner som har varit särskilt aktiva i inventeringen eller har efterbehandlingsprojekt på gång. Träffen var uppskattad och det mest positiva med att arbeta i en sådan liten grupp är möjligheten att diskutera fritt. Även Länsstyrelsens jurist med erfarenhet av frågor som rör förorenade områden deltog. En anledning till att ingen kommunträff med alla skånska kommuner närvarande arrangerades var att Kommunförbundet anordnade en temadag om förorenade områden i Hässleholm i oktober Tillsynsvägledning sker även i samband med besök som Länsstyrelsen löpande gör vid länets kommuner. Miljöövervakning som kontroll av läckage från förorenad mark/sediment För vissa förorenade områden som efterbehandlats, t ex med övertäckning, finns det löpande kontrollprogram för att kontrollera läckage från området. Som exempel på detta kan nämnas: BT-kemi där prover tas på vatten som dräneras från det förorenade dammområdet samt vattenprovtagning i den å som gränsar till området. Länsstyrelsen i Skåne län har en funktion för miljöövervakning. Funktionen ansvarar för en årlig sammanställning över miljötillståndet i Skåne. Det genomförs viss recipientkontroll med provtagning som indikerar vattenkvaliteten. Analysernas omfattning är dock begränsade eftersom de inte alltid är anpassade till frågeställningar som rör läckage från förorenade områden. Kommunalt huvudmannaskap I ett framgångsrikt efterbehandlingsprojekt är ett kommunalt engagemang av mycket stor vikt. Det är viktigt att kommunen står som beställare för åtgärder och är ansvariga för upprättande av övergripande åtgärdsmål. Kommunalt huvudmannaskap eftersträvas även vid undersökningar. Svalövs kommun har tagit på sig huvudmannaskapet för en huvudstudie för BT kemi.

14 13 Eslövs kommun (Miljö och samhällsbyggnadskontoret) har ansökt om medel för att genomföra en översiktlig miljöteknisk markundersökning. Miljöförvaltningen i Malmö stad har engagerat sig i frågor kring förorenade områden under många år och har delvis finansierat både undersökningar och inventering själva. Diskussioner har förts med Fastighetskontoret och VA-verket gällande huvudmannaskap respektive delfinansiering av utredningar eftersom dessa båda aktörer kommit i kontakt med problemet inom sina respektive områden. Länsstyrelsen ser detta som en av de viktigaste uppgifterna under kommande år: att hjälpa kommunerna att se möjligheterna i rollen som huvudman. Vi befarar dock att det kan finnas ett visst motstånd i kommunerna då objekt som tidigare varit helt okända blir aktuella. SAMVERKAN I LÄNET FÖR SANERING AV FÖRORENAD MARK Nätverk för kommuner och Länsstyrelser Sydlänens samarbete för inventering och efterbehandling De åtta sydligaste länen har träffats för diskussion kring arbetet med inventering och efterbehandling. Den senaste träffen, då MIFO-inventering - metodik och genomförande diskuterades, anordnades av Länsstyrelsen i Halland ( ). Storstadslänen Under hösten 2001 har ett samarbete med länsstyrelsen i Västra Götaland initierats. Ett erfarenhetsutbyte är bland annat intressant eftersom båda länen har ett stort antal kommuner samt storstadsregioner. Under 2002 utvidgades gruppen med Stockholms länsstyrelse och samarbetet planeras att utvecklas. Renare mark Det har bildats ett nätverk för Renare Mark. Nätverket ordnar utbildningar och diskussionsgrupper kring problemfrågor inom området. Ett fortsatt engagemang inom föreningen bedöms som värdefullt. Nätverk inom miljömålsarbetet Nya miljömål för Skåne I regi av Länsstyrelsen drivs projektet Nya miljömål för Skåne. Projektet drivs i bred samverkan med kommuner och representanter från olika sektorer. Arbetet med miljömålen följs upp och presenteras årligen vid ett seminarium samt i en årsrapport. Årsrapporten för 2002 presenterades och finns att hämta på Länsstyrelsens hemsida. För regionalisering av miljömålen har delprojektgrupper bildats. Arbetsgruppen Giftfri miljö behandlar frågorna om förorenade områden. Till var och en av arbetsgrupperna är en expertgrupp knuten.

15 14 Miljömålen skall under våren 2003 presenteras i ett miljöhandlingsprogram. En remissversion skall under november månad distribueras till berörda. Mål för verksamheten som rör förorenade områden har presenterats i avsnitt om Regionala miljömål för EBH-arbetet. Landshövdingens miljöråd Rådet består av representanter för näringsliv, forskning, ideella organisationer, politiker m fl. Rådet har skapats för att förankra miljömålsarbetet bland inflytelserika personer i länet och för att ge miljömålsarbetet tyngd. Informationsstrategi Länsstyrelsen har ännu inte utarbetat någon strategi för att informationen från inventeringen skall nå kommunerna som underlag för kommunal planering. Följande kan dock sägas om Länsstyrelsens sätt att sprida informationen: Ett försök att distribuera databasen med kommunicerade objekt till en kommun har genomförts under hösten och resultatet kommer att utvärderas under I övrigt meddelas varje kommun (miljökontoren) samt fastighetsägare och eventuella verksamhetsutövare) om riskklassningen och kopia av blanketterna översänds i pappersform. Efter varje avslutad bransch läggs en sammanställning av resultatet ut på Länsstyrelsens hemsida. Likaså presenteras det regionala programmet på samma plats. Länsstyrelsens ledning uppmuntrar till ett nära samarbete med media och pressmeddelande skrivs då intressanta frågeställningar behandlas. Malmö kommun, som inventerar områdesvis gör sitt material (rapporter) tillgängligt via sin hemsida. Databas för förorenade områden MIFO-databas Länsstyrelsen förvaltar länets databas för förorenade områden. Länsstyrelsen håller databasen uppdaterad med avseende på undersökningar och efterbehandlingsåtgärder som kommer Länsstyrelsen till känna. Eftersom inventeringen fortfarande pågår förs nya objekt in i databasen och uppgifter ändras eller tillkommer dagligen. Det bör poängteras att riskklassning enligt fas 1 i stor utsträckning bygger på hypoteser om föroreningssituationen och skall betraktas som ett arbetsmaterial. Syftet med riskklassningen är att vara ett hjälpmedel vid prioritering av objekten inom länet. En stor fördel med databasen är att den är sökbar och myndigheten emottager ofta förfrågningar angående fastigheter. Malmö kommun inventerar i egen regi. Malmö kommun förvaltar den databas som rör objekt inom Malmö stad. Denna databas delges Länsstyrelsen ca en gång per år. Registrering med GIS Länsstyrelsen håller på att utveckla en funktion för presentation av resultatet från inventeringen (kommunicerade objekt), först och främst på Länsstyrelsens intranät.

16 15 UTREDNING OCH EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN 2002 Tio-listan för 2002 Inför regionala programmet inför 2002 upprättades en tio-lista med de objekt som bedömdes vara de mest prioriterade förorenade områdena i Skåne. Länsstyrelsens anser det vara av största vikt att följa upp dessa objekt under året. Sedan listan upprättades har fler förorenade objekt identifierats och prioriteringslistan för 2003 kommer därför att se annorlunda ut. Tabell 5. Tio-listan som upprättades i samband med regionala programmet för Objekt Hotbild Vad har hänt under BT-Kemi Fd Klippans läderfabrik Kemtvättarna inom Gamla Sofielund, Malmö SJ s f d impregneringsanläggning i Hässleholm (Kärråkra) Kv Heliotropen, f d bekämpningsmedelstillverkning, Malmö Lomma hamn/habo deponiområde Trebolit, Trelleborg F d skrotningverksamhet m m, Helsingborg Pumpning och avledning av dräneringsvatten pågår. Området avgränsas av Braån. Risk för läckage till Bäljane å samt återkontaminering av det efterbehandlade deponiområdet. Förorenat område i anslutning till bostadsområde. Förorenat område där undersökningar har genomförts Förorenat område i anslutning till bostadsområde. Område aktuellt för exploatering, bostadsbebyggelse. På sikt risk för kontaminering av grundvatten i kalkberggrund. Område ev aktuellt för exploatering, industriverksamhet? Föroreningar i ytliga jordlager. Kommunen har tagit på sig huvudmannaskapet och Länsstyrelsen har tilldelat kommunen 2,5 miljoner kronor för genomförande av en huvudstudie. Under 2002 har en detaljerad undersökning av fabriksområdet genomförts. Undersökningarna inom objektet har fortsatt under året. Klorerade kolväten Objektet har initerats av kommunen och kommunen har erhållit statliga medel för en översiktlig undersökning. Fördjupade markundersökningar har tidigare utförts. Länsstyrelsen utreder nu ansvar för efterbehandlingsåtgärder. Fördjupade undersökningar färdiga i nov Fortsatta diskussioner pågår. Ljungbyhed, F5 Risk för läckage till Rönne å. En detaljerad undersökning av de två förorenade områdena inom området har genomförts. En tidsplan för efterbehandlingen har upprättast och närmast förestående är erfarehetsinsamling och metodutvärdering. Ett kontrollprogram har Grevie skjutbana, Staffanstorp Risk för läckage till Torrebergabäcken. upprättats.

17 16 Inventeringen Under 2002 har branscherna bilskrot och skrothandel samt kemtvättar inventerats enligt MIFO fas 1. PM angående inventeringen kommer att läggas på Länsstyrelsens hemsida. Dessutom pågår inventering av branscherna ytbehandling av metaller, gjuterier och sekundära metallverk. Initierade objekt (objekt som finansieras med statliga medel, helt eller delvis) Under året har objekten Bekämpningsmedelstillverkning i Getinge samt Broby bruk (massa och papperstillverkning samt träimpregnering/sågverk) initierats av Länsstyrelsen. Malmö kommun som har tagit över tillsynen över alla förorenade områden samt genomför inventering i egen regi har initierat ytterligare två objekt som Länsstyrelsen lämnat bidrag för undersökningar till. Resultatet från dessa undersökningar har ännu inte presenterats varvid objekten bedöms tillhöra initieringsfasen. Tabell 6. Kort om objekt som initierats av Länsstyrelsen Skåne län eller aktuell kommun Aktivitet Getinge, Eslöv Johanneslust, Malmö Preliminär riskbedömning MIFO fas 1, riskklass 1 Preliminär ansvarsbedömning Ansvarig saknas, verksamheten upphörde för 1969 MIFO fas, riskklass Föroreningens ursprung okänt Gamla Sofielund MIFO fas, riskklass Föroreningens ursprung okänt Broby bruk, Östra Göinge MIFO fas 1, riskklass 1 Ansvarig saknas konkurs Storleksordning/resursbehov Litet Medelstort Litet Medelstort (m kr)* Svårighetsgrad ** Medelsvårt Medelsvårt Medelsvårt Medelsvårt Innehåll förstudie + kostnader Ca kr Ca kr Ca kr Huvudman förstudie Eslövs kommun, Miljö och samhällsbyggnads kontoret Malmö kommun, Miljökontoret Malmö kommun, Miljökontoret *) Litet (< 10 Mkr), medelstort (10-25 Mkr), stort (25-50 Mkr Mkr) eller mycket stort (>50 Mkr). **) Enkelt, medelsvårt eller komplicerat. Förstudier Länsstyrelsen i Skåne län Helsingborgs Pälsberederi Under 2000 genomfördes en översiktlig undersökning av området i anslutning till Helsingborgs Pälsberederi, ett garveri som låg i direkt anslutning till den av riksintresse för naturvård utmärkta Råån. Vid undersökningen konstaterades förorening i fyllnadsmassor, bland annat kvicksilver, klorerade kolväten och bly. I grundvattnet påvisades förhöjda metallhalter men föroreningsnivån i grundvattnet bedöms som mindre allvarlig enligt bedömningsgrunderna. Föroreningssituationen motiverar inte omedelbara åtgärder. Länsstyrelsen kommer dock att överväga att prioritera området för efterbehandling om fastigheten anpassas till omgivande grönområde (ändrad markanvändning).

18 17 Äsperöds svarv Utredning motsvarande en förstudie har utförts vid Äsperöds svarv i Sjöbo kommun. Inom verksamheten har hanterats skärvätskor. På fastigheten skedde även i slutet av 1970-talet ett läckage av eldningsolja. Oljeförorenad jord schaktades bort i samband med upptäckten. På intilliggande fastighet finns en produktionsbrunn som använts som kommunal vattentäkt. Utifrån undersökningsresultaten bedöms inga större sammanhängande markområden vara förorenade. Oljans utbredning i djup och plan bedöms som begränsad. Förhöjda halter av metallerna zink, koppar och kadmium uppmättes ställvis i ytliga jordlager. Konsultens slutsats efter utredningen är att efterbehandlingsåtgärder inte erfordras utifrån nuvarande verksamhet på fastigheten. Huvudstudie BT Kemi i Teckomatorp Svalövs kommun har 2002 beslutat ta på sig huvudmannaskapet för BT Kemi-området i Teckomatorp. Länsstyrelsen har beviljat kommunen bidragsmedel för att utföra en huvudstudie. Tidigare har Naturvårdsverket och Länsstyrelsen ansvarat för de arbeten som genomförts. Länsstyrelsen har under åren låtit utföra ett antal undersökningar och utredningar, vilka nu ska kompletteras och sammanställas till en huvudstudie. I den senast utförda konsultrapporten sägs att hittills utförd sanering med styrd dränering med urtvättning har nedbringat halterna markant i dräneringsvattnet. Urlakningen har dock sedan flera år avstannat. De kvarvarande halterna av klorfenoler och fenoxisyror i marken är dock fortfarande förhållandevis höga. Situationen är inte akut men eftersom halterna i grundvattnet ställvis är kraftigt förhöjda bör åtgärder snarast övervägas. Kommunen har upphandlat en konsult för att utföra kompletterande undersökningar, karaktärisering och avgränsning av föroreningar, riskbedömning, åtgärdsutredning och riskvärdering. Huvudstudien ska utmynna i ett huvudförslag till åtgärd med aktivitetsplan, tidplan och budget. Enligt Svalövs kommuns planering ska slutlig huvudstudierapport föreligga senast i maj Under juni 2003 avser kommunen utarbeta ansökan om medel för förberedelser och genomförande. Länsstyrelsen svarar tills vidare för skyddspumpning samt kontrollprovtagning av Braån och stora dammen. En viktig uppgift för Länsstyrelsen första halvåret 2003 är att utföra en fullständig ansvarsutredning. Klippans Läderfabrik Fördjupade undersökningar har genomförts inom industriområdet vid fd Klippans Läderfabrik och dessa visar att betydande mängder föroreningar fortfarande finns inom fabriksområdet. Undersökningarna visar också att förorenat vatten läcker ut från fabriksområdet och att detta vatten bland annat innehåller sexvärt krom. Förutom undersökning av mark och grundvatten har översiktliga mätningar gjorts på golv och väggar i byggnaden. Även dessa visar på höga föroreningshalter. Undersökningen stärker motiven att i samband med efterbehandlingen av området även åtgärda byggnaderna. Utredningen innehåller även förslag på åtgärder där de ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekterna belyses. Ytterligare motiv för att prioritera Klippans läderfabrik för vidare komplettering av huvudstudie.

19 18 Det aktuella området ligger uppströms det område som sanerades 1996 (sanering av sedimentationsdammarna invid ån, samt en öppen spaltläderdeponi). Förorenat yt- och grundvatten leds från fabriksområdet till en uppsamlingsbassäng som anlades vid saneringen och förorenat grundvatten passerar det sanerade området innan det når recipienten, Bäljane å. Området berörs av förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitesnormer för fisk- och musselvatten. Denna förordning trädde i kraft 1 september Från och med den 25 april 2002 gäller Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2002:6) över fiskvatten som skall skyddas enligt förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. I Skåne pekar Naturvårdsverket ut tre sjöar och två vattendrag (NFS 2002:6), bland annat Bäljane å som ett laxfiskvatten som behöver skyddas eller förbättras i kvalitet. Åtgärder för att slutföra huvudstudien: 1. Fullständig ansvarsutredning skall genomföras av Länsstyrelsens jurister. 2. Diskussioner med Klippans kommun angående huvudmannaskap för saneringen skall återupptas. Kommunen har sedan länge uppmärksammat problemet med läderfabriken och är angelägna att finna en lösning på problemet. 3. Komplettera och sammanfatta åtgärdsutredningen. 4. Upprätta projekteringsdirektiv för saneringen. 5. Upprätta direktiv för miljökontroll. 6. Upprätta ett underlag för informationsprogram. 7. Planering och budgetering för arbetet under förberedelseskedet (innehållande bland annat detaljerad projektering, ansökningar och övriga myndighetskontakter och uppstart av program för miljökontroll ). 8. Sammanställning av huvudstudien i en ansökan om medel för efterbehandling.

20 19 PROGRAM FÖR INVENTERING OCH UNDERSÖKNING SAMT ÅTGÄRDER UNDER PERIODEN EFTERBEHANDLINGSÅTGÄRDER 2003 KOPPLING TILL REGIONALA MILJÖMÅL EBH-gruppen har inför 2003 ställt upp preliminära mål för efterbehandlingsarbetet, delvis med koppling till de regionala miljömålen. Nedan följer aktiviteter som är kopplade till åtgärder för att uppnå regionala miljömålen. Verksamheter och fastighetsägare bör undersöka om föroreningar finns i mark, vatten, byggnader och anläggningar och informera tillsynsmyndigheter om en förorening upptäcks i enlighet med Miljöbalkens krav på egenkontroll. (år 2003-) Information till tillsynsmyndigheterna, kommunen och Länsstyrelsen om möjligheterna att använda lagstiftningen vid misstankar om föroreningar vid idag aktiva verksamheter. Fokusering på den av Länsstyrelsen framtagna 30-listan och de efterbehandlingsansvariga. (helt eller delvis) samt information till dessa företag. Behandla frågan Vad händer efter MIFO fas 1? Upprätta en lathund, ett flödesschema för att belysa tillsynsmyndigheternas roll vid utredning och efterbehandling av förorenade områden. Branschorganisationer och enskilda företag bör påskynda arbetet genom ett ökat samarbete kring inventeringar och åtgärder, med oljebolagens SPI Miljösaneringsfond AB som förebild. (år 2003-) Kartläggning av samarbetsformer mellan företag i länet för att utreda möjlighet till samarbete inom t ex en bransch, ett geografiskt avgränsat område, avrinningsområde etc. Genom information och kontakt uppmärksamma problemet med förorenade områden samt fördelarna med ett samarbete. Exempel på fungerande samarbete skall belysas (t ex Glasbruksföreningens engagemang). Länsstyrelsen och kommunerna bör identifiera och riskklassificera Skånes förorenade områden i enlighet med Regionalt program för inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län. (-år 2005) 2003 kommer inventeringen att inriktas på riskklassning av: de objekt på 30-listan som inte är riskklassificerade enligt MIFO. kvarvarande objekt inom metallindustrisektorn. objekt inom kemiindustrisektorn enligt regionalt program för efterbehandling. Länsstyrelsen och kommunerna bör gemensamt med verksamhetsutövare ha påbörjat saneringen eller efterbehandlingen av tio av de mest prioriterade objekten i Skåne och minst tre ska vara slutbehandlade. (-år 2005) Under 2003 beräknar Länsstyrelsen att två sådana objekt kommer att bli aktuella för efterbehandlingsåtgärder. Försvarsmakten bör ha åtgärdat sina områden av riskklass 2 till 2006 och riskklass 3 före år (skrivelse från Försvarsmakten (HKV nr:24 610:70208) )

21 20 INVENTERINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR Orienterade studier, fas 1, Inventering (orienterande studie enligt MIFO fas 1) skall i enlighet med nationella och regionala delmål för en giftfri miljö vara utförd till och med För att uppfylla målet har en preliminär tidsplan för en branschvis inventering upprättats. Tidsplanen presenteras i stora drag nedan. Parallellt med de branschvisa inventeringarna planeras inventering av något eller några industriområden med komplex industrihistoria. Det kan även finnas behov av inventering av områden som kan bli aktuella för exploatering. Frågan om inventering av förorenade områden i anslutning till någon recipient (eventuellt ett helt avrinningsområde) som anses särskilt utsatt och belastad av föroreningar kommer att övervägas. 2003, Kemisk industri Inventeringen kommer under 2003 att fokuseras på gasverk, färgindustri, övrig oorganisk och organisk industri, samt oljedepåer, oljeraffinaderier och bensinstationer som inte ingår i SPIMFAB:s inventering. Branscherna gjuterier och ytbehandlare kommer också att avslutas under året. Alla de objekt som prioriterats av länsstyrelsen i den s k 30-listan har inte inventerats enligt MIFO. Under 2003 kommer dessa objekt att läggas in i databasen och riskklassas, minst enligt MIFO fas , Övriga branscher placerade i riskklass 1 och 2 enligt branschkartläggningen (BKL) Inventeringsarbetet under 2004 avses bedrivas inom de övriga branscher som enligt branschkartläggningen placerats i riskklass 1 och 2 exempelvis flygplatser, textilindustri. gummiindustri, glasindustri, behandling av farligt avfall. 2005, Övriga branscher inom riskklass 3 och 4 enligt BKL Under året kommer inventeringen att fokusera på för länet viktiga branscher som enligt branschkartläggningen placerats i riskklass 3 och 4. Branscher som kan komma att ingå i inventeringen är grafisk industri, läkemedelsindustri, hamnar samt tegelbruk. Utöver dessa branscher kommer länsstyrelsen att ha en genomgång med kommunerna av eventuellt förbigångna förorenade områden eller enskilt prioriterade objekt. Prioritering av objekt för undersökningar sker fortlöpande, företrädesvis bland objekt i risklass 1 och 2. Färdig riskklassning kommuniceras för varje objekt med respektive kommun, fastighetsägare och eventuell verksamhetsutövare. Undersökningar under Under 2003 planerar Länsstyrelsen bl a att gå vidare med undersökningar inom branscherna kemtvättar och träimpregnerare. Vidare planeras översiktliga undersökningar vid ett av länets två nedlagda pappersbruk, Broby bruk. Uppgifter som inkommer genom de utförda undersökningarna kommer att läggas till grund för ny riskbedömning och eventuell revidering av riskklassningen.

22 21 Under ledning av Svalöv kommuns huvudmannaskap, med hjälp av tilldelade statliga medel, beräknas en huvudstudie rörande BT Kemi i Teckomatorp var färdigställd i slutet av första halvåret Förutsättningar bedöms även finnas för att under 2003 slutföra utredningar avseende f d Klippans Läderfabrik. Under 2002 har bl a fördjupade undersökningar av föroreningssituationen gjorts. Målsättningen är en färdig huvudstudie. Ansvarsutredningar Utredningen av ansvar för förorenad mark är många gånger tidskrävande och juridiskt komplicerad. Särskilt gäller detta när det på berörda områden har bedrivits flera verksamheter utsträckta i tiden. Från 2003 har Länsstyrelsen avsatt en 50 %-juristtjänst för juridiskt stöd ifråga om förorenade områden. En stor del av resursen beräknas kunna användas till arbeten med ansvarsutredningar. Åtgärder Saneringsobjekt där åtgärder baseras på insatser från efterbehandlingsansvariga utgörs oftast av områden som är föremål för exploatering i någon form. Framförallt gäller detta i anslutning till befolkningscentra i västra Skåne. Efterbehandlingsåtgärder anmäls enligt miljöbalken till de kommunala miljöförvaltningarna eller motsvarande. Några av de större industrierna upprättar program för markundersökningar och eventuella åtgärder vidtas efter samråd med tillsynsmyndigheten (Länsstyrelsen eller kommunen). I samband med tillståndsprövning av industriverksamhet överväger Länsstyrelsen särskilda villkor rörande efterbehandlingsåtgärder där så bedöms skäligt. För närvarande pågår inga efterbehandlingsåtgärder i länet där insatsen baseras på statligt bidrag. De objekt som närmast kan komma ifråga bedöms vara BT Kemi Teckomatorp i Svalövs kommun samt f d Klippans Läderfabrik i Klippans kommun. Som övergripande åtgärdspolicy använder sig Länsstyrelsen av riktlinjer angivna i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden (remissversion ). Detta avser såväl prioriteringskriterier som grundläggande krav och principer för efterbehandlingsåtgärder. Prioritering av de tio mest angelägna åtgärdsobjekten I bilaga 2 till programmet redovisas de 30 hittills högst prioriterade objekten (de tio första i rangordning). I listan nedan redovisas de tio hittills högst prioriterade objekten. Bland objekten finns både sådana där ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken bedöms saknas och sådana där ansvar i någon form bedöms finnas. Länsstyrelsen vill påminna om att inventeringen i länet kommer att pågå till Följaktligen har inte alla förorenade områden, som kan komma att prioriteras identifierats.

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Bilskrot och Skrothandel Miljöenheten Sofie Carlsson Innehållsförteckning Branschen bilskrot och skrothandel... 3 Föroreningar... 4 Inventering... 4 Riskklassning... 5

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017

Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Länsstyrelsen i Hallands län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015-2017 Datum: 2014-10-13 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende

Läs mer

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr 577-1821-10 1(23) 2(23) INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län

Miljöaspekter inför och under saneringen. Ale kommun, Västra Götalands län Miljöaspekter inför och under saneringen Ale kommun, Västra Götalands län Orientering Nationella miljökvalitetsmålen innebär att områden som hotar betydelsefulla vattentäkter skall vara utredda och vid

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering MANUAL EFTERBEHANDLING 8 2016 Kvalitetsmanualen är ett levande dokument och

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö

KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen i Kronobergs län, 351 86 Växjö VÄXJÖ TINGSRÄTT Miljödomstolen, rotel ll DOM Mål nr 1 (7) 2006-04-19 M 305-06 Meddelad i Växjö KLAGANDE Vegaholm Bil & Maskin AB, Box 167, 341 25 Ljungby Ställföreträdare: BO, samma adress MOTPART Länsstyrelsen

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden

Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden John Lotoft, Naturvårdsverket Lägesbeskrivning 80 000 potentiella områden 23 områden med akut påverkan 1400 områden i riskklass 1 Roller i arbetet med miljömålen Riksdagen

Läs mer

Innehållsf. llsförteckning

Innehållsf. llsförteckning Enheten för f r förorenade f områden Rf Enhetschef Christer Litzell Efterbehandling Ingegerd Andersson Kjell Färnkvist Per Gullbring Yvonne Österlund Deponi och gruvor Ann-Marie Fällman Stina Lundberg

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008 Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län Regionalt program 2008 November 2007 Omslagsfoto: Utläggning av tätande membran på förorenad mark på Ranstads industriområde Fotograf: Urban

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

FÄRGAREN 3, KRISTIANSTAD

FÄRGAREN 3, KRISTIANSTAD PM GEOTEKNIK FÄRGAREN 3, KRISTIANSTAD 2013-07-01 Innehållsförteckning 1 Objekt... 4 2 Ändamål... 4 3 Underlag för PM... 5 4 Befintliga förhållanden... 5 5 Geotekniska förhållanden... 5 6 Hydrogeologiska

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2010 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 9 juni 2010 1 Innehåll VERKSAMHETEN 2010...2 Inledning...2 Delprojekt, översikt...2 Beskrivning av delprojekten...4

Läs mer

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten

Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,

Läs mer

Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 4 2015

Återrapportering av lämnade viktigare yttranden från SGU, kvartal 4 2015 2015 YTTRANDE 1(7) Vårt datum/our date Vår beteckning/our reference 2016-01-25 21-2525/2014 Ert datum/your date Er beteckning/your reference 2014-12-18 N2014/5263/FIN, N2014/5269/KLS Näringsdepartementet

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter

Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter LÄNSSTYRELSEN I STOCKHOLMS LÄN Uppdaterad Inventering Mifo-fas 1 pågående verksamheter Kontaktuppgifter: Birgitta Swahn samordnare 785 51 03 Erik Blomqvist

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Förorenad mark i kommunen Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02 RAPP Förorenad mark i kommunen.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till

Läs mer

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden

Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar över förorenade områden Redovisning av regeringsuppdrag enligt ändringsbrev till regleringsbrev för 2010 (Fi2010/3412, punkt 46B) Länsstyrelsen i Västra

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14.

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1

ÖSTRA HAMNEN. Bilaga 1 ÖSTRA HAMNEN Bilaga 1 Bilaga 2 KVARTER BRÄNSLET Kollagring ca. 1940-1970. Från 1970-talet har verksamheten bestått i Järn, plåt- och stålhantering. Färg- och lösningsmedelshantering inomhus. Dieseltankanläggning.

Läs mer

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6

Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007. Projektstatus rapport nr 6 Upptäckt av förorenade jordmassor med kvicksilver i fri fas EKA Bengtsfors 2007 2007-10-29 Projektstatus rapport nr 6 Författad av Fredrik Hansson, Empirikon AB 1 Göran Nilsson, Hifab AB 2 1 Projektledning

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie

Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Vattenskyddsområde för VA SYDs vattentäkt vid Grevie Varför vattenskyddsområde? Vattenskyddsområden inrättas för att skydda vattentillgångar som är viktiga för den allmänna vattenförsörjningen. Målet är

Läs mer

Förorenade områden - vad görs?

Förorenade områden - vad görs? Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbottens län - Beslut om bidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador vid Svärtträsk

Länsstyrelsen i Västerbottens län - Beslut om bidrag till åtgärder för avhjälpande av föroreningsskador vid Svärtträsk 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Lundin, Cathrine Tel: 010-698 10 79 cathrine.lundin@naturvardsverket.se BESLUT 2014-05-21 Ärendenr: NV-03183-14 Länsstyrelsen i Västerbottens län Att: Karin

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 1 Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3 Uppdrag och organisation av arbetet Länsstyrelserna fick i sitt regleringsbrev för 2001 uppdrag att fullfölja satsningen på utbildning inom GIS i StrateGIS-projektets

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm

Kommentarer till punkterna ovan framgår nedan. Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Miljödepartementet Enheten för kretslopp, näringsliv och byggande 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdrag med anledning av det fortsatta arbetet med de 15 miljökvalitetsmålen

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2009-2013

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2009-2013 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2009-2013 Text: Omslagsbild: Kontakt: Mats Aunes, Karin Forsgren, Ida Wanhatalo och Hubert Elming Karlshäll träsliperi, Luleå

Läs mer

Lägesrapport 2010 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader

Lägesrapport 2010 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Klippans Läderfabrik 2010-09-24 Lägesrapport 2010 - Sanering av Klippans Läderfabrik avseende Rivning av byggnader Foto: Lennart Hermansson, Klippan Lägesrapport Rivning 2010 sidan 2 (5) Inledning Rivning

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Elgerus Färgeri/Björns kemtvätt. Bildkälla: Örebro stadsarkiv. Publ. nr 2012:37 2 4 Innehåll

Läs mer

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 2 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015 2017, i Gotlands län Mattias

Läs mer

Orup vattenskyddsområde

Orup vattenskyddsområde Orup vattenskyddsområde Allmänt Nedan angivna skyddsföreskrifter gäller inom Orup vattenskyddsområde, se karta nedan. Skyddsområdet är indelat i primär samt sekundär skyddszon. Där väg, järnväg, vattendrag

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (6) Återrapportering från Länsstyrelsen i Skåne län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Ledningsgruppen för vattenfrågor (LeVa) 2012-02-23

Ledningsgruppen för vattenfrågor (LeVa) 2012-02-23 MÖTESANTECKNINGAR 1(5) 2012-03-07 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Ledningsgruppen för vattenfrågor (LeVa) 2012-02-23 Närvarande: Mårten Arnberg, Karin Jonsson,

Läs mer

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1. Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps

Läs mer

2.14 Grundvatten, grus och berg

2.14 Grundvatten, grus och berg 2.14 Grundvatten, grus och berg Allmänt Grundvattenresurser Sveriges riksdag har formulerat 16 miljökvalitetsmål med tillhörande delmål. Däri sägs att grundvattenförande geologiska formationer av vikt

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Bilaga 1 Behovsbedömning av inventeringsmedel 2013-2014 Länsstyrelsen Östergötlands behovsbedömning för inventeringsarbetet 2013-2014 Länsstyrelsen har inför årets behovsutredning behövt uppgradera sitt

Läs mer

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter

Ärendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.

Läs mer

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen

Vatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits

Läs mer

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m. 1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet?

Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet? Acceptans och kommunikation - Renare Mark, mars -05 Hur förklarar man risker för personer som bor på en förorenad fastighet? Om bidragssystemet och ovissheten av att bo på ett förorenat område Erfarenheter

Läs mer

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden.

Kommunen överklagade omprövningsbeslutet till va-nämnden. 6 Länsstyrelses åläggande för kommun att bygga ut allmän dricksvattenanläggning har upphävts då vattenförsörjningen inte kunde anses avse ett större sammanhang. En grupp fastighetsägare i Långaröd i Hörby

Läs mer

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1 - Projekt inom Miljösamverkan Skåne Fastställd 2011-12-10 Version december 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005

VATTEN. Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 10.2 10.3 GPF/GMF SEPTEMBER 2005 VATTEN 10.1 10.2 10.3 10 Grundvatten Avrinningsområden Vattentäkter 10.1 GRUNDVATTEN Vatten vårt viktigaste livsmedel Vatten är vårt viktigaste livsmedel. För att trygga tillgången på grundvatten av god

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Underlagsmaterial. Förorenade områden. i Stockholms län. Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999

Underlagsmaterial. Förorenade områden. i Stockholms län. Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999 U U Underlagsmaterial maj 2000 Nr 17 Förorenade områden i Stockholms län Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999 Mark- och vattenskyddsenheten Förord Länsstyrelsen i Stockholms

Läs mer

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån. Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor

Läs mer

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD MULLSJÖ KOMMUN 109 VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD Tidan i närheten av Näs, Bjurbäck. HUR SER DET UT? Mullsjö kommun är rik på sjöar och vattendrag. De största sjöarna i kommunen är Stråken, Nässjön, Brängen,

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 Datum: 2015-10-29 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun

Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs kommun asdf BESLUT 1(10) Vår referens Miljöenheten Samir Moushiy 040/044-25 23 91 Enligt sändlista Skyddsområde och skyddsföreskrifter för den kommunala vattentäkten mellan Trelleborg och Fuglie, Trelleborgs

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun

Förtydliganden och rekommendationer avseende risker kring förorenat berggrundvatten inom fastigheten Falkenbäck 25, Varbergs kommun Handläggare Ann-Sofie Östlund Telefon +46 10 505 32 32 Mobil +46 0 32 6 395 E-post ann-sofie.ostlund@afconsult.com Till Varbergs kommun Att: Fredrik Olausson Samhällsutvecklingskontoret 432 80 Varberg

Läs mer

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet

Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters

Läs mer

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015

Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 PM 2015: RV (Dnr 001-1811/2014) Tillsynsansvar över förorenade områden redovisning av regeringsuppdrag Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid 26 mars 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm.

Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET Handläggare: Annika Ljungqvist Kärneryd Region Ytterstad/Innerstad Miljöstrategiska enheten Tel: 508 261 06 annika.ljungqvistkarneryd@gfk.stockholm.se Dnr 04-140-562:7 samt

Läs mer

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012

Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar. Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer för båtbottentvättning av fritidsbåtar Framtagna av HaV, på uppdrag av regeringen, för att minimera miljöpåverkan i augusti 2012 Riktlinjer båtbottentvätt Bakgrund och syfte Hur stor belastning

Läs mer

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010 Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om

Läs mer

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 37/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Markinventeringsprojektet

Läs mer

Nytt inom lagstiftning

Nytt inom lagstiftning Nytt inom lagstiftning Temadag Luft i Skåne 9 juni 2014 Helena Sabelström Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-06-10 1 Genomförande av direktiv och beslut 1996

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Inventering av förorenade områden i Piteå kommun

Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 21/2013 Titel Författare: Omslagsbild: Fotograf: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Piteå kommun. Länsstyrelsen

Läs mer

VA-policy. Oskarshamns kommun

VA-policy. Oskarshamns kommun VA-policy VA-policy Antagen av KF 2013-04-08, 59 Upprättad som ett samarbetsprojekt mellan samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden. Arbetet med planen utförs med stöd av Länsstyrelsen (LOVA). Postadress

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen

Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE. - LIS-områden i strandnära lägen Tillägg till Översiktsplan 2009 SÄRSKILT UTLÅTANDE - LIS-områden i strandnära lägen Bygg- och miljökontoret 2013 SÄRSKILT UTLÅTANDE, LIS-OMRÅDEN I STRANDNÄRA LÄGE Tillägget till översiktsplanen, angående

Läs mer

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp.

Teknik och täkter. Mål och riktlinjer. Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Teknik och täkter Mål och riktlinjer Kommunens grundvattentäkter ska skyddas så att de inte påverkas av miljöstörande verksamheter eller utsläpp. Ett framtida hållbart avloppssystem bör vara utformat så

Läs mer

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016

Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar. Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016 Att äga, köpa eller sälja en förorenad fastighet ditt ansvar Länsstyrelsernas juristsamverkansgrupp för efterbehandlingsfrågor 2016 1 Utgiven av Länsstyrelserna och Statens geotekniska institut Text Länsstyrelsernas

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Tillsynsplan 2015 för tillsyn enligt miljöbalken

Tillsynsplan 2015 för tillsyn enligt miljöbalken 2014-11-24 Reviderad: 2014-12-02 Erik Moelv Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 Krav på tillsynsplan... 3 Grund för prioritering av tillsynsarbete 2015... 4 Budget... 5 Personal och tid för miljöbalkstillsyn...

Läs mer

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län

Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder

Läs mer