Underlagsmaterial. Förorenade områden. i Stockholms län. Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Underlagsmaterial. Förorenade områden. i Stockholms län. Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999"

Transkript

1 U U Underlagsmaterial maj 2000 Nr 17 Förorenade områden i Stockholms län Kartläggning av områden som är eller misstänks vara förorenade 1999 Mark- och vattenskyddsenheten

2 Förord Länsstyrelsen i Stockholms län sökte och erhöll inom ramen för flerårsplan för efterbehandling av förorenade områden år 1997 och 1998 medel från Naturvårdsverket för att genomföra en inventering av förorenade områden inom länet. Inventeringsarbetet som har genomförts i samarbete med kommunerna har utförts i projektform med Birgitta Swahn som projektledare och Mikael Lindell som projektanställd inventerare. Inventeringen har utförts enligt den vägledning för inventering för förorenade områden som Naturvårdsverket tagit fram, den så kallade MIFO-metoden (Metod för Inventering av Förorenade Områden). Inventeringen bör ses som början på ett mycket omfattande arbete som Länsstyrelsen kommer att behöva fortsätta framöver. Denna rapport beskriver inventeringsläget i Stockholms län våren Stockholm maj 2000 Lars Nyberg miljö- och planeringsdirektör 3

3 Innehållsförteckning Förord...3 Innehållsförteckning...5 Sammanfattning...7 Bakgrund...8 Syfte...8 Projektorganisation...8 Genomförande...9 Källor...10 Kommunernas arbete...11 Resultat...13 Riskklassning...13 Verksamhetsstatus...14 Antal områden per kommun...14 Antal områden per bransch...16 Antal undersökta och åtgärdade områden...16 Positiva och negativa erfarenheter med inventeringsarbetet...18 Framtida arbete...19 Kontaktpersoner...20 Bilaga 1 Bilaga 2 MIFO-modeller Blanketter 5

4 Sammanfattning Ett förorenat område är ett område vars innehåll av miljöskadliga ämnen påtagligt överskrider lokala eller regionala bakgrundshalter i såväl mark som sediment. Föroreningen är oftast orsakad genom någon form av miljöfarlig verksamhet, exempelvis gamla avfallsupplag eller industrianläggning. Industrifastigheter kan ha förorenats genom tidigare utsläpp, utfyllnader, oaktsam hantering eller genom olyckor. Storleken på ett område kan vara allt från en liten kemtvätt till ett större industriområde. Riskerna med förorenade områden har uppmärksammats mer och mer på senare år. Trots detta är kunskapen om föroreningssituationen i dagsläget ganska begränsad. Förorenade markområden och sediment är en betydande källa till att föroreningar sprids i vår miljö. När marken innehåller miljöfarliga ämnen kan dessa spridas och skada omgivande natur samt utgöra en fara för människors hälsa. Vissa av dessa områden medför redan idag oacceptabla miljöeffekter. En del områden är så förorenade att de kan innebära en akut hälsorisk för barn som stoppar jord i munnen. Men framför allt utgör förorenade områden ett framtida hot mot hälsa och miljö. Föroreningar som ligger fast i marken idag kan i framtiden spridas till yt- eller grundvatten. De undersökningar och invente r- ingar som hittills gjorts bör ses som början på ett mycket omfattande arbete. Denna rapport behandlar områden där föroreningar är kända eller där man kan misstänka att det finns föroreningar. För vissa områden är föroreningssituationen väl känd, medan andra områden har tagits med i sammanställningen endast för att de tillhör en bransch där föroreningar är vanliga. Att ett område finns med i sammanställningen betyder alltså inte nödvändigtvis att området är förorenat, men man bör däremot vara medveten om risken för förorening. Länsstyrelsen har sedan november 1997 arbetat med att sammanställa uppgifterna om förorenade områden. Uppgifterna i detta arbetsmaterial är bland annat hämtade från Länsstyrelsens tidigare inventeringar. Material har även samlats in från kommunernas miljö- och hälsoskyddskontor och från försvaret. En databas har skapats för att på ett enkelt sätt kunna lagra in och söka information om områdena. Totalt områden har hittills identifierats. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara komplett, den b e- handlar endast de områden som Länsstyrelsen känner till i dagsläget. Sammanställningen kommer att behöva kompletteras vartefter arbetet fortskrider. I rapporten redovisas hur arbetet har genomförts, vilka källor som använts m.m. Den redogör även för hur områden är fördelade i respektive kommun eller bransch. Sammanställningen har hittills inriktats på nedlagda verksamheter. Områden där miljöfarlig verksamhet pågår idag och där markföroreningar kan misstänkas har bara undantagsvis tagits med. Uppgifter om anläggningar i drift med beteckningen A och B i bilaga till förordningen om hälso- och miljöfarliga verksamheter finns i databasen EMIR på Länsstyrelsen. Uppgifter om C-anläggningar och annan miljöfarlig verksamhet finns på respektive miljö- och hälsoskyddsförvaltning. 7

5 Bakgrund Naturvårdsverket fick 1990 i uppdrag att planera för åtgärder för efterbehandling och sanering av förorenade områden. För att identifiera de största och allvarligaste områdena och branscherna genomfördes en branschkartläggning i samarbete med länsstyrelserna Kartläggningen genomfördes under stor tidspress och utan att några extraresurser tilldelades och blev därigenom ofullständig varför den behöver uppdateras och kompletteras ytterligare. Naturvårdsverket har tagit fram en metod för inventering av förorenade områden, MIFO, Metodik för Inventering av Förorenade Områden. Syftet med denna metod är att inventeringsarbetet ska genomföras på ett enhetligt sätt i hela landet. Målet med MIFOarbetet är att kartlägga och riskklassa samtliga förorenade områden i länet för att rätt kunna prioritera undersökningar och åtgärder. Riskklassning görs efter en sammanvägning av kemikaliers farlighet, föroreningsnivå, spridningsförutsättningar och omgivningens känslighet och skyddsvärde. Länsstyrelserna har fått i uppgift att årligen ta fram en flerårsplan som anger hur arbetet med efterbehandling av förorenade områden avses att drivas inom länet. Inom ramen för flerårsplanen har Länsstyrelsen sökt och erhållit bidrag för inventering av förorenade områden. För att kunna klassificera och prioritera efterbehandlingsarbetet i Stockholms län har det varit nödvändigt att i ett första skede sammanställa befintligt material. Förutom branschkartläggningen har Länsstyrelsen tidigare genomfört en inventering av nedlagda avfallsupplag och en inventering av nedlagda träimpregneringsanläggningar i länet. Inom försvaret genomförs även inventering av "miljöfarliga lämningar från deras verksamheter. Syfte Projektets syfte har varit att ge en så komplett bild som möjligt av antalet förorenade områden i Stockholms län. Inriktningen har varit att identifiera så många områden som möjligt, oavsett bransch eller saneringsbehov. Resultatet ska utgöra underlag för planering och prioritering av det fortsatta efterbehandlingsarbetet. En viktig del i arbetet har varit att lagra objekten i ett dataregister. Med hjälp av registret ska man kunna få fram uppgifter om respektive område. Uppgifterna i registret ska primärt användas till att bedöma riskerna, men skulle även kunna tjäna som underlag vid till exempel byggnadsplanering. Projektorganisation Inventeringen har utförts i projektform med Mikael Lindell som projektanställd inventerare och Birgitta Swahn som projektledare. Projektet har pågått sedan den 1 november I projektet har även en referensgrupp ingått. Referensgruppen har bestått av Eva-Christina Arvidsson, Ann Bölske och Anette Broman, miljöskyddsenheten, Kerstin Bohm, miljöövervakningsenheten och Carin Ancker, planenheten. Referensgruppen som under projektperioden haft fyra möten har styrt projektets inriktning. Mötena med referensgruppen har även varit ett viktigt forum för att kontinuerligt informera om projektet och efterbehandlingsfrågor. 8

6 Genomförande I Sverige pågick under projektperioden inventering i 15 län. Arbetet i Stockholms län skiljer sig från de flesta andra län genom det stora antalet potentiellt förorenade områden. Stockholms län har även ett förhållandevis stort antal kommuner, 25 stycken (idag 26). Kommunernas arbete har varit en viktig del i inventeringen. Arbetsinsatserna i kommunerna har varierat stort beroende på hur stora resurser kommunerna har samt hur de prioriterat arbetet med förorenade områden. I den tidigare nämnda branschkartläggning som Naturvårdsverket och länsstyrelserna genomfört valdes ett antal prioriterade branscher ut. Verksamheten inom dessa branscher är av sådan karaktär att man kan misstänka markföroreningar. Dessa branscher har riskklassats från 1-4, där 1 är den allvarligaste klassen. Branschkartläggningens branscher och riskklassningar redovisas nedan. Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 Massa- och pappersindustri Kloratindustri Kemtvätt Bilverkstad Fiberskivetillverkning Plywood-/spånskivetillverkning Metallverk Kloralkali Anläggning för farligt avfall Fotokemisk industri Bilvårdsanläggning Bindemedelsframställn. Livsmedelsindustri Oorganisk kemisk industri Glasindustri Gjuteri Krut- och sprängämnestillverkn. Garveri Förbränningsanläggning Tryckeri Bilskrot, skrothandel Verkstadsindustri Asfaltverk Tvätt-, rengöringsmedelstillverkning Fotoframkallning Mineralullsframställn. Ytbehandling av trä Avloppsreningsverk Ytbehandling lack/ färg/lim Färgindustri Gruvor- och upplag Läkemedelsindustri Flygplats Gummiproduktion Bilfragmentering Grafisk industri Bensinstation Sediment Bekämpningsmedelsframställning SJ verkstad Sjötrafik, hamn Gasverk Plastindustri Textilindustri Ytbehandling av metaller Oljedepå Oljeraffinaderi Sågverk Kemisk industri Träimpregnering Idag finns omkring anläggningar som klassas som miljöfarlig verksamhet i länet. Bara en mycket liten del av dessa finns med i denna inventering och kartläggning eftersom inventeringsarbetet i huvudsak har inriktats på nedlagda verksamheter. Antalet verksamheter i drift kan ändå ge en uppfattning om hur stort inventeringsbehovet är i länet. 9

7 Det står klart att inventeringsarbetet på något sätt har behövt begränsas. Metoden för inventering av förorenade områden (MIFO) som Naturvårdsverket tagit fram, är mycket omfattande. Det har inte funnits möjlighet att tillämpa denna metod på flera tusen områden. Länsstyrelsen har bedömt att det viktigaste i ett första skede är att identifiera så många av de nedlagda verksamheterna som möjligt. En mer utförlig inventering enligt MIFO- modellen kan först ske i ett senare skede. I början av projektperioden utvecklades en databas där uppgifterna senare lagrats in. Databasen har gjorts i MS Access och är till stor del utformad efter Naturvårdsverkets vägledning Förorenade områden - vägledning för översiktliga inventeringar och riskklassningar, preliminär version. Databasen Mark används även av kommuner och andra länsstyrelser och har förhoppningsvis underlättat deras arbete. Länsstyrelsen har en generell licens för att upprätta register som är nödvändiga för verksamheten. Tidigt i projektet genomfördes ett möte med kommunerna. Tolv av länets 26 kommuner deltog i detta möte. På mötet redovisades bland annat MIFO-modellen och länets flerårsplan för efterbehandling. Leif Ljung från SPIMFAB var inbjuden att berätta om petroleumbranschens program för sanering av nedlagda bensinstationer. Kommunerna ombads att granska befintliga uppgifter om förorenade områden och att komplettera med ytterligare uppgifter. Efter mötet har kontakt med kommunerna förts per telefon, brev och e-post. Källor Ett stort antal källor har använts i sammanställningen. Nedan redovisas de viktigaste källorna. Källornas namn i sammanställningen redovisas inom parentes. Rapport 1993:14 (rap93:14) är den inventering av avfallsanläggningar som utfördes av Länsstyrelsen under åren Kartläggningen omfattar totalt 410 anläggningar för deponering och avfallsförbränning av hushålls- och industriavfall samt upplag för schaktmassor, utfyllnader och mellanlager för avloppsslam. En särskild inventering av markområden som kan vara förorenade av tidigare industriell verksamhet har till viss del ingått i arbetet. Totalt har 66 sådana områden identifierats. I rapporten redovisas en övergripande riskklassning av de nedlagda avfallsanläggningarna, samt en hydrologisk genomgång och besiktning av de högst prioriterade områdena, 47 stycken. Riskklassningen är indelad mellan 1-4 där 1 är den allvarligaste klassen. Någon riskklassning av industrianläggningar har inte gjorts i denna rapport. Branschkartläggningen (BKL) är en rikstäckande översiktlig kartläggning av efterbehandlingsbehovet i Sverige. Materialinsamlingen skedde länsvis från och med 1992 och sammanställdes av Naturvårdsverket Materialet omfattar ett 60-tal branscher och verksamheter. Syftet med BKL var att identifiera de viktigaste branscherna och de allvarligaste efterbehandlingsobjekten. I sammanställningen ingick även riskklassningen av de olika objekten. Totalt identifierades 77 objekt i Stockholms län. Insamlingsarbetet genomfördes dock under stor tidspress och utan att några extra resurser tilldelades Länsstyrelsen eller kommunerna. Detta medförde att resultatet från denna kartläggning bara blev översiktlig. 10

8 Nedlagda träimpregneringar (Trä90) i Stockholms län är en inventering av 23 anläggningar inom länet. Inventeringen genomfördes av Länsstyrelsen Rapporten omfattar platsbeskrivning, verksamhetsbeskrivning och redovisning av vilka åtgärder som utförts på respektive område. Ingen riskklassning har gjorts. Försvaret (FML) har sedan 1992 arbetat med en kartläggning av miljöfarliga lämningar. För detta arbete har försvaret utsett en projektledare med placering inom Högkvarterets miljösektion. Efterbehandlingsobjekten har indelats i huvudkategorierna ammunition, kemikalier, petroleumprodukter och övrigt. Totalt har försvaret identifierat 215 områden i Stockholms län varav 36 områden har getts riskklass. Försvaret har riskklassat sina områden från 1-4 samt en extra riskklass 0 för de områden där försvaret inte ansvarar för området. Analyser av sediment som har undersökts och kommit till Länsstyrelsen finns samlade i en pärm på Länsstyrelsen. SPI Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) som har bildats av oljebolagen i Sverige har gjort ett frivilligt åtagande att undersöka och vid behov sanera bensinstationstomter. Saneringsprogrammet omfattar fastigheter där verksamheten lagts ned mellan 1969 och 1994 och som anmälts till SPIMFAB senast 31 december SPIMFAB har bland annat begärt hjälp av kommunerna med att identifiera de platser där bensinförsäljning har förekommit. I Stockholms län har 19 bensinstationer anmälts till SPIMFAB under projektperioden Kommunernas arbete Arbetet med efterbehandling skiljer sig en hel del mellan länets olika kommuner. Vissa kommuner har lagt ned stora resurser på att identifiera och inventera förorenade områden medan andra kommuner inte har haft möjlighet att avsätta någon tid alls till detta. Några kommuner har i sina inventeringar koncentrerat sig på en vald bransch, såsom till exempel avfallsdeponier eller bensinstationer. Andra kommuner har försökt vara så heltäckande som möjligt. Nedan redovisas de åtta kommuner som gjort det mest omfattande arbetet. Källornas namn i sammanställningen redovisas i parentes. Järfälla kommun (Jär97) gjorde under 1997 en sammanställning av 89 områden som misstänks vara förorenade. Sammanställningen gör inte anspråk på att vara heltäckande. Lidingö kommun (Liö94) genomförde 1994 en genomgång av nedlagda och pågående verksamheter för samtliga branscher upptagna i Branschkartläggningen. Totalt har 211 områden identifierats. Områdena har riskklassats med hänvisning till verksamhetens bransch. Inget område har riskklassats till klass 1, 45 områden är klassade till klass 2, 86 områden till klass 3 och 40 stycken till klass 4. Femton områden har klassats som ofarliga. I Länsstyrelsens sammanställning har de ofarliga och vissa av objekten i klass 4 inte tagits med. Nacka kommun (Deponi-Nac) har gjort en inventering av de 17 nedlagda avfallsupplagen belägna i kommunen. Inventeringen är utförd enligt en metod kallad Östergötlandsmetoden. I inventeringen ingick en riskklassning. Avfallsupplagen är klassade så 11

9 att inget upplag finns klassat i klass 1, fem upplag i klass 2, tre upplag i klass 3 och nio upplag i klass 4. Norrtälje kommun (Bensin-Nor) har gjort en sammanställning av nedlagda bensinstationer. Sammanställningen har gjorts med anledning av SPIMFAB:s åtagande att sanera förorenade bensinstationer. Genom intervjuer med äldre taxiförare och åkare identifierades 38 nedlagda bensinstationer. Stockholm stad (Sth92) utförde 1992 en sammanställning av kommunens möjliga riskområden. Denna sammanställning omfattar de fastigheter där någon form av industriell verksamhet har bedrivits sedan 1800-talet. I rapporten ingår 630 fastigheter. Södertälje kommun (Söd98) har under 1998 gjort en omfattande sammanställning av fastigheter som är eller misstänks vara förorenade. Rapporten omfattar de branscher i branschkartläggningen som har riskklass 1 och 2. Branscher i riskklass 3 och 4 har på grund av tidsbrist inte inventerats med undantag av bilskrotar, grafiker, avloppsreningsverk och livsmedelsindustrier. Totalt har 224 fastigheter identifierats. Ingen riskklassning har gjorts. Upplands-Bro kommun (UpB96) gjorde 1996 en sammanställning av områden som kan vara intressanta ur markföroreningssynpunkt. Sammanställningen omfattar 37 områden. Vallentuna kommun (Vta96) har tagit fram en sammanställning över nedlagda och pågående företag inom industrisektorn. Fastigheterna har inte riskklassats. Sammanställningen omfattar 190 fastigheter men bedöms inte vara heltäckande. 12

10 Resultat I dag finns knappt områden lagrade i databasen. För de flesta områden finns endast administrativa uppgifter, såsom bransch, fastighetsbeteckning, adress och lägeskoordinater. Inget objekt har ännu riskklassats enligt MIFO-modellen. Riskklassning Knappt hälften av objekten har riskklassats tidigare. Det är dock viktigt att poängtera att dessa riskklassningar inte gjorts enligt MIFO-modellen. Riskklassningar har utförts i branschkartläggningen och i kartläggningen av avfallsanläggningar, samt av försvaret och av kommunerna (se avsnittet Källor ). Som det tidigare beskrivits har olika branscher tilldelats olika riskklasser. Fördelningen av områden i respektive branschklass redovisas nedan. Riskklassning enligt tidigare sammanställningar Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 BKL Avfall Försvaret Inget objekt har ännu riskklassats enligt MIFO-modellen. Eftersom vissa områden har flera olika typer av riskklasser redovisas dessa enligt följande. Först redovisas komm u- nernas klassningar. För de områden som inte klassats av kommunerna redovisas branschkartläggningens, avfallskartläggningens eller försvarets klassningar. Där ingen tidigare klassning gjorts redovisas den generella branschklassen. 13

11 Det finns ett stort antal områden i klass 3 och 4 som ännu inte har identifierats. Det beror främst på att tidigare sammanställningar har inriktats på branscher i klass 1 och 2. Antal områden per riskklass Antal områden Riskklass Verksamhetsstatus Denna kartläggning har inriktats på att identifiera nedlagda verksamheter. På många områden där nedlagda industrier har funnits bedrivs idag annan miljöfarlig verksamhet. Av kartläggningens områden har omkring en sjättedel pågående verksamhet. Verksamhetsstatus Pågående Nedlagd Antal områden per kommun Nedan redovisas antalet områden som har identifierats per kommun och som finns lagrade i databasen. Som framgår av diagrammet varierar antalet områden i hög grad mellan länets kommuner. Diagrammet visar inte vilka kommuner som är mest förorenade, 14

12 utan visar främst i vilken utsträckning kommunerna har arbetat med efterbehandlingsfrågor. Kommunerna har haft olika urval när de gjort sina sammanställningar. Vissa kommuner har redovisat samtliga fastigheter där sådan verksamhet förekommit som kan innebära risk för markföroreningar, medan vissa endast redovisat dokumenterat förorenade områden. Man kan anta att det i flertalet kommuner finns ytterligare områden där markföroreningar kan förekomma. 15

13 Antal områden per bransch Alla objekt och områden har lagrats fördelade per bransch. I stort sett har branschkartläggningens indelning i branscher använts. Branschindelningen är kategorisk, exempelvis har branschen avfallsdeponi använts för såväl schaktmassetippar som för mellanlager av avloppsslam. För information om vilka typer av verksamhet som ingår i respektive bransch hänvisas till branschkartläggningen. ( NV rapport 4393). Tabellen nedan redovisar vilka branscher som använts och antalet områden för respektive bransch. Bransch Antal Bransch Antal Avfallsdeponi 447 Ytbehandling 7 Försvaret 223 Ytbehandling med lack, färg eller lim 7 Bensinstation 184 Livsmedelsindustri 6 Bilskrot eller skrothandel 82 Sjötrafik, hamn 6 Verkstadsindustri 67 Bekämpningsmedelsframställning 5 Träimpregnering 51 Garveri 5 Övrigt 42 Gasverk 5 Bilverkstad 32 Massa- och pappersindustri 5 Sediment 30 Gummiproduktion 4 Ytbehandling av metall 26 Textilindustri 4 Kemisk industri 22 Transportverksamhet 4 Kemtvätt 20 Gruvor och upplag 3 Marina 20 Krut- och sprängämnestillverkning 3 Anläggning för farligt avfall 18 Läkemedelsindustri 3 Förbränningsanläggning 18 Metallverk 3 Industriområde 16 Tvätt- och rengöringsmedelstillv 3 Småbåtshamn 16 Avfallsanläggning 2 Varv 15 Bilfragmentering 2 Gjuteri 13 Bilvårdsanläggning 2 Skjutbana 10 Blästring 2 Färgindustri 9 Oljeraffinaderi 2 Okänd 8 Asfaltverk 1 Avloppsreningsverk 8 Elektroteknisk industri 1 Oljedepå 8 Flygplats 1 Tryckeri 8 Grafisk industri 1 Plastindustri 7 Plywood- eller spånskivetillverkning 1 Sågverk 7 SJ verkstad 1 Branscherna Industriområde, skjutbana, marina, elektroteknisk industri, elst a- tion/energiverk, sjukhus, snickeri eller brädgård, tegelbruk eller cementindustri, småbåthamn, varv, bussgarage eller lokstall fanns inte med i branschkartläggningen. I Länsstyrelsens databas finns information som av utrymmesskäl inte tagits med i denna sammanställning. Antal undersökta och åtgärdade områden Totalt är 103 områden (4 % av alla områden) undersökta, och 51 områden (2 %) åtgärdade på något sätt. Fördelningen av undersökningar och åtgärder i de olika kommunerna redovisas nedan. 16

14 Med undersökt område menas att någon form av provtagning har gjorts. Det behöver inte medföra att det finns en komplett bild av föroreningssituationen inom området. Med åtgärdad avses att någon form av sanering eller efterbehandling har gjorts, till exempel bortschaktning av jord eller inkapsling av markföroreningarna. Detta innebär inte alltid att området är fritt från föroreningar utan ytterligare åtgärder kan behöva göras. För deponier har godkänd sluttäckning inte registrerats som "åtgärdad. 17

15 Erfarenheter av inventeringsarbetet Det har varit positivt att genom projektgruppens möten sprida kunskap om efterbehandlingsfrågor på länsstyrelsen. Det har också varit positivt att kontakter med kommunerna har bidragit till att de deltagit allt mer aktivt under projektt iden. De samordningsträffar som har ordnats med andra länsstyrelser (Uppsala-, Västmanlands- och Södermanlands län) har varit mycket värdefulla för arbetet. Vid dessa träffar har vi bytt erfarenheter och diskuterat gemensamma problem. Ett problem har varit att bestämma vilket urval man bör göra när man samlar in uppgifter om objekt. Om samtliga verksamheter, pågående och nedlagda, i samtliga av Naturvårdsverkets utvalda branscher ska identifieras blir insamlingsarbetet oerhört omfattande. I Stockholms län skulle inte detta vara möjligt utan kommunernas insatser. På grund av knappa resurser har det varit svårt för kommunerna att bedriva ett omfattande inventeringsarbete. 18

16 Framtida arbete Arbetet med inventering av förorenade områden behöver fortgå och utökas framöver. En ambition bör vara att identifiera samtliga verksamheter inom branschkartläggningens branscher, oavsett föroreningssituation. I dessa fall bör insamlingen endast omfatta ett mindre antal viktiga uppgifter åt gången. Områden där föroreningar tidigare misstänkts ha förekommit bör finnas kvar i databasen, även om det konstaterats att de inte är förorenade. Detta för att man i framtiden ska slippa upptäcka dessa områden på nytt och återigen behöva göra en riskbedömning. Uppgifterna bör vara så kompletta som möjligt. Vid en fullständig inventering enligt MIFO-modellen bör länsstyrelsens arbete huvudsakligen inriktas på en eller ett fåtal prioriterade branscher åt gången. De branscher som länsstyrelsen vill inventera de närmaste åren är bland annat träimpregneringsanläggningar, färgfabriker och oljedepåer. Uppgifter om vattenområden och sediment bör också prioriteras. På sikt bör även pågående verksamheter tas med i inventeringen, bland annat genom uppgifter från databasen EMIR som omfattar tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter. När det gäller övriga verksamheter kan man till exempel från lantmäteriverket beställa datauppgifter över samtliga industrifastigheter i Stockholms län. Naturvårdsverket avser att införa en nationell databas för förorenade områden och en referensgrupp med representanter från flera länsstyrelser arbetar för närvarande med detta. Länsstyrelsen kommer att följa detta arbete för att på sikt föra över uppgifter från vår databas MARK till den nationella databasen. Länsstyrelsen har under 1999 beviljats ytterligare medel för fortsatt översiktig inventering i länet enligt MIFO fas 1 och avser även att framöver söka bidrag för fortsatta inventeringar hos Naturvårdsverket inom ramen för flerårsplaner för efterbehandling av förorenade områden. 19

17 Kontaktpersoner Nedan redovisas kontaktpersoner (1999) för efterbehandling i länets kommuner. Kommun Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands-Bro Upplands Väsby Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Kontaktperson Marie Eriksson Maria Kotsch Tor Hedman Ingegerd Nylander Teresia Skönström Kerstin Cervin Kent Hansson Eva Dahlbäck Maria Almgren Magnus Dybeck Maria Oskarsson Henrik Lampa Ann-Christine Granfors Solveig Nilsson Bertil Engdahl Sören Sjögren Terese Josefsson Inger Carlsson Åke Jansson Charlotte Lindkvist Agneta Westerberg Hannes Vidmark Birgitta Jonsson Åsa Engman Ewa Holmquist Sundman 20

18 Bilaga 1 21

19 1. Mifo Ett stort antal mark- och vattenområden i Sverige har förorenats genom tidigare verksamheter. Det rör sig om tusentals platser där mark, grundvatten, ytvatten och/eller sediment tagit emot föroreningar av olika slag. Dessa belastar miljön och utgör ett hot för bland annat människors hälsa. Den kunskap vi har om de förorenade områdena är i många fall inte tillräcklig som underlag för att kunna utföra vidare åtgärder som t ex sanering. För att kunskapen om dessa områden ska öka behövs inventeringar. Under 1994 påbörjades ett arbete med att utveckla en metod för inventering och undersökning av förorenade områden. Syftet var att anvisa en enhetlig inventeringsmetodik som gör det möjligt att riskbedömningar görs med rimlig säkerhet och att jämföra objekt i samband med då man ska prioritera rörande fortsatta undersökningar och åtgärder. Detta arbete har under Naturvårdsverkets ledning genomförts av Naturvårdsverket (NV), Sveriges geologiska undersökning (SGU), Institutet för tillämpad miljöforskning (ITM), och Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, (IMM). Resultatet blev den s k MIFO-modellen (Metodik för Inventering av Förorenade områden). 2. Mifo-modellen Mifo-modellen bygger inledningsvis på ingående kart och arkivstudier som senare övergår till provtagning av jord, grundvatten, ytvatten och/eller sediment på utvalda punkter på det aktuella objektet. Analyserna är dels branschspecifika och dels av screeningtyp (översiktlig undersökning). Den senare typen ger avvikelser från normalhalter i omgivningen. Test av toxiciteten ingår dessutom och detta för att ge svar på om proverna innehåller ämnen som kan ge skador på biologiska system. Mifo-modellen är indelad i två faser: en orienterande studie (kart och arkivstudier) en översiktlig undersökning i fält. I slutet av de båda faserna görs riskklassning. Metodiken för klassningen är lika oavsett fas och bygger på en sammanvägd bedömning av kemikaliers farlighet föroreningsnivå spridningsförutsättning omgivningens känslighet/skyddsvärde. Inventerade objekt placeras i fyra riskklasser (1 - mycket stor risk, 2 stor risk, 3 måttlig risk, 4 liten risk). 2.1 Orienterande studier Denna studie utgår från tillgänglig information om aktuell bransch och objekt. Under denna fas insamlas data om objektet via platsbesök, kartor intervjuer, studie av fotografier, och genomgång av arkiv. Den insamlade informationen förs in på blanketter vilka dessutom innehåller administrativa uppgifter, verksamhetsbeskrivning, föreningssituation samt uppgifter om det förorenade området och dess närhet. Alla dessa resultat ligger till grund för en riskklassning. Resultat från den orienterande studien ligger sedan till grund för beslut om vilka objekt/områden som ska undersökas vidare. 23

20 2.2 Översiktliga undersökningar Provtagningsprogram Utifrån rekognosering och befintlig eller för ändamålet framtagen geologisk karta upprättas en borr- och provtagningsplan i de medier som bedöms vara förorenade. Provtagningsplanen ska vara sådan att det med så få provtagningar som möjligt kan konstateras om det finns föroreningar eller inte inom området. Vid första stadiet i en inledande undersökning kan det vara till fördel att använda flera olika typer av fältinstrument och/eller geofysiska metoder för att spåra föroreningar och som ligger till grund för provtagningsplanen. För att kunna bedöma spridningsförutsättningarna inom ett område krävs en hydrogeologisk undersökning. Denna bygger på geologiska och hydrogeologiska data där jordartskartan och topografiska kartan är viktiga hjälpmedel Samlad bedömning och riskklassning. Orsaken till att man gör en riskbedömning är att man vill ange hur stora riskerna för oönskade effekter på hälsa och miljö bedöms vara. Riskbedömning görs i båda faserna (orienterade studier och översiktlig undersökning). I den första fasen är underlaget baserat på kart och arkivstudier, fältbesök och intervjuer. I den andra fasen kompletteras underlaget från fas ett med resultat från fältundersökningar. Riskklassningen bygger på en sammanvägning av: Kemikaliers farlighet: Här bedöms hälso- och miljöfarligheten hos de ämnen som finns eller misstänks finnas på objektet. Grundar sig på Kemikalieinspektionens bedömning. Föroreningsnivån: Här bedöms hur förorenat objektet är av olika ämnen eller ämnesgrupper. Halter och mängder bedöms i grova termer; höga-låga. Stora-små. I de fall analysdata finns jämförs dessa med riktvärden, bakgrundshalter eller andra typer av jämförvärden. Spridningsförutsättningar: Här bedöms förutsättningar för spriding av föroreningar inom aktuellt område. Känslighet och skyddsvärde: Här bedöms omgivningens karaktär och hur levande väsen kan exponeras för föroreningar från objektet. Bedömning görs också av konsekvenser av expon e- ring och hur pass allvarlig denna anses vara. 2.3 Redovisning Inventering redovisas dels skriftligt och dels i databas. Vill ni fördjupa er ytterligare rekommenderas Naturvårdsverkets rapport 4918 Metodik för inventering av förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för i n- samling av underlagsdata. 24

21 Bilaga 2 25

22 Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Administrativa uppgifter Källa Sida 1 Gatuadress Postadress Fastighetsbeteckning Koordinater (rikets nät) X: Y: Huvudman Fastighetsägare Kontaktpersoner Tillsyn Konflikter Undersökningsstatus: Branschklass* Alternativ: Kommunen, Länsstyrelsen Alternativ: Vattenförsörjning, Omkringboende, Jordbruk, Skogsbruk, Friluftsliv, Kulturminne, Annat (ange vilket) Alternativ: Ej undersökt, Pågående undersökning, Delvis undersökt, Undersökt, Pågående åtgärd, Delvis åtgärdad, Åtgärdad, Avfärdad utan åtgärd. MIFO klass** Riskklass Kommunens klassning Kommentar till klassning År: År: År: 27

23 Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsstatus Sida 2 Alternativ: I drift, Nedlagd före 1969, nedlagd efter 1969 Verksamhetsperiod Driftstart: Driftslut: Produktionsvolym Huvudverksamhet Sekundär verksamhet Processbeskrivning, nu Processbeskrivning, tidigare Miljöstörande verksamhetsår Övrigt 28

24 Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Föroreningssituation Kända hanterade kemikalier Sida 3 Branschtypiska föroreningar* Förorenad mark (mängd, utbredning, innehåll) Förorenat grundvatten (mängd, utbredning, innehåll) Förorenat sediment (mängd, utbredning, innehåll) Förorenat ytvatten (utbredning, innehåll) Byggnader (ålder och skick) Dagvatten Alternativ: Slutet system (till reningsverk), Öppet system (till recipient) Processvatten Alternativ: Eget reningsverk, Kommunalt reningsverk, Till recipient Brunnar/Undersökningsrör Restprodukter/Mellanlagring Finns deponier Alternativ: Inom området, Utanför området, Som fyllning Typ av deponi Alternativ: Under uppbyggnad, Nedlagd, Använd som fyllning Innehåll Sluttäckning Läckage Alternativ: Till recipient, Till grundvatten, Inget läckage Övrigt 29

25 Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Områdesbeskrivning Sida 4 Fältinventerare Inventeringsdatum Inhängnat Objektsstorlek Nuvarande markanvändning Dominerande områdestyp Avstånd till bostäder Synliga vegetationsskador Markförhållanden Jorddjup Topografi, lutning Dränering Närrecipient Avstånd till närrecipient Avrinningsområde Berggrund Grundv. strömningsriktning Övrigt Alternativ: Industrimark, Jordbruksmark, Tätotrt/bebyggelse, Skogsmark, Parkmark, Övrig (ange vilken) Alternativ: 0-50 meter, m, m, m, >1000 m Alternativ: Täta jordarter, Normaltäta jordarter, Genomsläppliga jordarter, Fyllnadsmassor, Berg Alternativ: Till grundvatten, Till dike/bäck/älv, Till ytvatten, Till torvmark 30

26 Objektnamn: Bransch: Fastighetsbeteckning Datum: Kommun: Utförda Utgiven av År Kommentar Sida 5 Utförda åtgärder samt förslag på åtgärder/undersökningar 31

27 Länsstyrelsens A- och U-serie: A= allmänt om Länsstyrelsen U=underlagsmaterial Tidigare utkomna under U: miljoner kronor till utveckling, avdelningen för regional utveckling A:02 Verksamhetsplanen för år 2000, länsledningen U:03 Bottenfaunan i några skogsbäckar och kalkade sjöar i Stockholms län, miljöövervakningsenheten A:04 Årsredovisning, budgetåret 1999, ekonomiavdelningen U:05 Tillsyn över äldreomsorgen i sex av länets kommuner, socialavdelningen U:06 Socialavdelningen i rampljuset. Hur klarar vi kontakten med media? socialavdelningen U:07 6 år och 60 miljoner, utvecklingsmedel inom Stockholms län, socialavdelningen U:08 Tillsyn över enskild vårdverksamhet, som vänder sig till vuxna missbrukare, socialavdelningen U:09 Tillsyn över enskild vårdverksamhet för barn och unga, socialavdelningen U:10 Innerskärgårdens stränder, miljö- och planeringsavdelningen U:11 Test av båtbottenfärger på fritidsbåtar i Stockholms skärgård 1999, enheten för hållbar samhällsutveckling A:12 IT-plan 2000, IT-enheten U:13 Tillsyn över enskild vårdverksamhet, som vänder sig till personer med psykiska funktionshinder, socialavdelningen U:14 Länsstyrelsens referensregister över miljöundersökningar, miljöövervakningsenheten U:15 Bottenfauna i 12 mindre bäckar i Stockholms län 1998, miljöövervakningsenheten U:16 Konferensdokumentation 7 februari 2000, Jämställdhet i ledningssystem, jämställdhetsenheten U:17 Förorenade områden i Stockholms län, mark- och vattenskyddsenheten Ytterligare exemplar av denna rapport kan beställas från Länsstyrelsens mark- och vattenskyddsenhet tfn ISBN

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010

Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Borensberg, Motala kommun Fördjupad översiktsplan 2010 Rapport om misstänkt förorenade områden i Borensberg Upprättad av Lars Lager Granskad av Mats Dorell Structor Nyköping AB Fax 0155-20 64 29 Sida 1

Läs mer

Förorenade områden - vad görs?

Förorenade områden - vad görs? Förorenade områden - vad görs? Vad är problemet? Sedan industrialismen har människan gjort sig av med restprodukter på enklaste sätt - ut i vattendrag eller dumpat avfall bakom huset. Därför kan tusentals

Läs mer

Förorenade områden. Underlag till ÖP16

Förorenade områden. Underlag till ÖP16 Underlag till ÖP16 Förorenade områden 20160107 1 Innehåll Inledning 3 Allmänt 3 Miljökvalitetsmål 4 Nationella mål 4 Regionala mål 5 Lokala mål 5 Förorening och risker 6 Riskbedömning 7 Ansvar för att

Läs mer

Information om MIFO-inventering

Information om MIFO-inventering Information om MIFO-inventering I den här broschyren kan du läsa om hur inventeringen ska gå till och vad som förväntas av dig som verksamhetsutövare. Du får också kort information om vad MIFO innebär

Läs mer

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden

Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden Sanering av förorenad mark och sediment i hamnar, hur går vi vidare? Siv Hansson, chef för funktionen för förorenade områden 1 Vad är ett förorenat område? Markområde Vattenområde (sediment) Grundvatten

Läs mer

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark.

Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Välkomna! Teresia Kling, Miljökonsult på Ramböll sen två år tillbaka. Arbetar främst med utredningar och riskbedömningar inom förorenad mark. Tidigare jobbat på Miljökontoret i Borås och några andra mindre

Läs mer

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1.

Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun. - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1. Inventering av fem nedlagda deponier i Ängelholms kommun - En inventering enligt Naturvårdsverkets MIFO-metod, fas 1 Nina Heinesson 2013 Bilagor Bilaga 1. Analysprotokoll nedströms och uppströms Tåstarps

Läs mer

Innehållsf. llsförteckning

Innehållsf. llsförteckning Enheten för f r förorenade f områden Rf Enhetschef Christer Litzell Efterbehandling Ingegerd Andersson Kjell Färnkvist Per Gullbring Yvonne Österlund Deponi och gruvor Ann-Marie Fällman Stina Lundberg

Läs mer

Inventering av förorenade områden i Piteå kommun

Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Inventering av förorenade områden i Piteå kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 21/2013 Titel Författare: Omslagsbild: Fotograf: Kontaktperson: Inventering av förorenade områden i Piteå kommun. Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden

Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Malmö stad, Miljöförvaltningen. Rapport 37/2003. ISSN 1400-4690. Rapporten är anpassad för utskrift från Internet. Inventering av Lernacken, strandängarna söder om Lernacken och Klagshamnsudden Markinventeringsprojektet

Läs mer

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden

Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 förorenade områden Kommunhuset 234 81 LOMMA 040-641 10 00 Frågeformulär angående inventering av eventuellt Sida 1 av 10 Uppdaterad: november 2014 Utrymmet för svaren är inte begränsat. Rutan utökas ju mer du skriver. Hoppa

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel

2013-02-07 577-842-13. Inventering av anläggningar för tillverkning av tvätt- och rengöringsmedel Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4

Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län. Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015-2017, i Gotlands län Rapporter om natur och miljö nr 2015:4 2 Regionalt program för arbetet med förorenade områden 2015 2017, i Gotlands län Mattias

Läs mer

Möte den 22 januari 2015

Möte den 22 januari 2015 Möte den 22 januari 2015 Inventeringar Aktuellt på NV och länsstyrelserna Ebh-stödet Bidrag Tillsyn, tillsynsvägledning Projekt Kurser m.m Rapporter, remisser Övrigt Aktuella frågor och ärenden Nästa möte

Läs mer

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län

Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län Regionalt program 2011 för förorenade områden inom Gotlands län 27 oktober 2010 Fynd av berlinerblå massor under markarbete invid f.d. Visby gasverk Dnr 577-1821-10 1(23) 2(23) INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003

REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 REGIONALT PROGRAM FÖR 2003 Inventering och efterbehandling av förorenade områden i Skåne län samt ansökan om medel för utredning av förorenade områden Malmö 2002-11-29 Broby bruk som det brukade se ut

Läs mer

Rapport 2009:13. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport. Miljöenheten

Rapport 2009:13. Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport. Miljöenheten Rapport 2009:1 Inventering av förorenade områden i Dalarnas län Sammanfattningsrapport Miljöenheten Omslagsbild: Fredriksbergs bruk. Foto: Länsstyrelsen Dalarna. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,

Läs mer

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg

ÅVS E4/E6/E20 Helsingborg Arbetsrapport Förorenade områden Malmö 2015-09-25 Förorenade områden Arbetsrapport Datum 2015-09-25 Uppdragsnummer 1320006999 Utgåva/Status 1 Erik Hedman Uppdragsledare Anna Fjelkenstam Ansvarig Ramböll

Läs mer

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00)

Kommunicering via e-post? Kordinater (ange centrumpunkt för punktförorening alt. hörn/noder för förorenat område, SWEREF 15.00) Saneringsanmälan Enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälare Verksamhetsutövare Personnummer/organisationsnummer Gatuadress Postnummer och ort E-postadress Fastighetsbeteckning

Läs mer

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015

Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Tillsynsplan för miljöbalkstillsynen i Eslövs kommun 2015 Inledning I behovsutredningen har vi identifierat Vatten som ett fokusområde för miljötillsynen där det finns ett stort och uppenbart behov av

Läs mer

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne

FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1. - Projekt inom Miljösamverkan Skåne FÖRORENAD MARK - Inventering av kommunala tillsynsobjekt enligt Natuvårdsverkets MIFO fas 1 - Projekt inom Miljösamverkan Skåne Fastställd 2011-12-10 Version december 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (16) Objekt Zelanders spåntipp IDnr F1463-2013 Kommun Upprättad (namn) Fredrik Sandberg Senast reviderad (namn) Martin Fransson 2004-01-20 2007-05-21 Inventeringens

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2013 1 (9) Återrapportering från Länsstyrelsen Jämtlands län av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Bilskrot och Skrothandel Miljöenheten Sofie Carlsson Innehållsförteckning Branschen bilskrot och skrothandel... 3 Föroreningar... 4 Inventering... 4 Riskklassning... 5

Läs mer

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin

Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14. Författare: Anna-Karin Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Norrbottens län 2015-2017. Diarienummer 577-11978-14.

Läs mer

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer

TYRESÅPROJEKTET. - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten. 28 november 2013. Christian Weyer TYRESÅPROJEKTET - Tillsynsprojekt inom miljömålet Friska vatten 28 november 2013 Christian Weyer Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under hösten 2013 genomfört ett tillsynsprojekt

Läs mer

Inventering av förorenade områden i Luleå kommun

Inventering av förorenade områden i Luleå kommun Inventering av förorenade områden i Luleå kommun Länsstyrelsens rapportserie nr 5/2010 Titel Författare: Foto: Inventering av förorenade områden i Luleå kommun. Länsstyrelsens rapportserie nr 5/2010 Erika

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK BILAGA 2 RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK 1. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) utfördes i en projektgrupp med personal på Nordmalings kommun.

Läs mer

Förorenade områden i Gävle kommun

Förorenade områden i Gävle kommun Förorenade områden i Gävle kommun Inventering av Svedens industriområde 2007-02-22 BYGG & MILJÖ Gävle kommun Maria Olofsson Sammanfattning För närvarande pågår en rikstäckande inventering av förorenade

Läs mer

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun

PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen, Ekerö kommun Affärsområde Vårt datum Vår beteckning Miljö och Vatten 2014-03-11 603361 Handläggare Ert datum Er beteckning Kristoffer Gokall-Norman PM Bedömning av föroreningssituationen för programområdet Fredrikstrandsvägen,

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2015 Datum: 2014-10-30 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö

VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Copyright (c) Lex Press AB VÄXJÖ TINGSRÄTT SLUTLIGT BESLUT Mål nr M 433O-10 Miljödomstolen 2010-12-29 meddelat i Växjö Sid 1 (4) KLAGANDE 1. BE 2. MOTPART Länsstyrelsen i Jönköpings län 551 86 Jönköping

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008

Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län. Regionalt program 2008 Efterbehandling av förorenade områden i Västra Götalands Län Regionalt program 2008 November 2007 Omslagsfoto: Utläggning av tätande membran på förorenad mark på Ranstads industriområde Fotograf: Urban

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret

GRANSKNINGSRAPPORT. Förorenad mark i kommunen. Projektledare: Lotta Onsö. Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02. Malmö stad Revisionskontoret GRANSKNINGS Förorenad mark i kommunen Projektledare: Lotta Onsö Beslutad av revisorskollegiet 2010-02-02 RAPP Förorenad mark i kommunen.doc Postadress: Stadshuset, 205 80 Malmö Besöksadress: August Palms

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN

FRÅGEFORMULÄR ANGÅENDE INVENTERING AV EVENTUELLT FÖRORENADE OMRÅDEN FRÅGEFORMULÄR 1(11) Miljö- och hälsoskyddskontoret Detta är ett exempel på ifyllt frågeformulär. Filen finns att ladda hem från miljö- och hälsoskyddskontorets hemsida www.kristianstad.se/fororenadmark

Läs mer

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581)

Länsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Länsrapport 2014 Stockholms län Kommunernas del Tillsyn enligt tobakslagen (1993:581) Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som vänder sig till

Läs mer

Något om efterbehandling och sanering

Något om efterbehandling och sanering Något om efterbehandling och sanering Relativt ofta får jag blir jag kontaktad av olika skytteföreningar därför att de har fått frågor eller föreläggande av tillsynsmyndigheten, kommunen, när det gäller

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (19) Objekt Upprättad (namn) Per Sander (datum) 2008-02-25 IDnr F1080-0098 Kommun Karlskrona Senast reviderad (namn) Anna Nilsson, WSP (datum) 2016-03-15 Inventeringens

Läs mer

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun

G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING. Tingstorget, Botkyrka kommun G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING Tingstorget, Botkyrka kommun 2015-04-29 Upprättad av: Sanna Uimonen Granskad av: Inger Johansson Godkänd av: Maria Lindberg G-PM MILJÖTEKNISK PROVTAGNING, TINGSTORGET, BOTKYRKA

Läs mer

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden

2014-06-30. Vägledning om fysisk planering av förorenade områden 2014-06-30 Vägledning om fysisk planering av förorenade områden Innehåll Inledning... 3 Miljöbalken och plan- och bygglagen... 3 Vägledningens syfte och avgränsning... 3 Framtagande av vägledning... 3

Läs mer

Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun

Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun Laxå november 2012 Bilaga 2 Nedlagda Deponier i Laxå Kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING Nedladga deponier i Laxå kommun ------------------------------------------------------------2 Mosjötippen ----------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun

Yttrande över Förslag till tillämpade riktvärden för Silverdal, Sollentuna kommun NATURVÅRDSVERKET 1(6) 2003-03-14 Dnr: 642-1880-03-Rf Enheten för förorenade områden Fredrika Östlund Sollentuna kommun Miljö och hälsoskyddskontoret Att: Ann-Christin Granfors 191 86 Sollentuna Yttrande

Läs mer

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt

Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt Överlämnande av riskklassade MIFOobjekt till kommunerna Hur går vi vidare med alla 1:or och 2:or? Projekt 2012-2013 - Bedömning av tillsynsmyndighet (320 objekt) - Informationsmöten ute hos kommunerna

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Västra Götalands län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och

Läs mer

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016

Länsstyrelsen i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 i Dalarnas län ansökan om statligt bidrag till arbetet med efterbehandling av förorenade områden år 2016 Datum: 2015-10-29 ANSÖKAN OM BIDRAG FÖR AVHJÄLPANDE AV FÖRORENINGSSKADOR avseende undersökningar

Läs mer

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius

Melleruds Kommun. Sunnanådeponin. avslutningsplan. Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan. Stephan Schrewelius Melleruds Kommun Sunnanådeponin avslutningsplan Trollhättan 2006-07-25 Västra Götalands Återvinning AB Trollhättan Stephan Schrewelius 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 2 ORIENTERING 4 3 DEPONERADE MÄNGDER,

Läs mer

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik

Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller. Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Byggandets påverkan på prognos och befolkningsutveckling Modeller Michael Franzén Metodenheten för individ- och hushållsstatistik Inledning Byggplanens påverkan på kommunernas prognosresultat Byggandets

Läs mer

Arbetsgrupp om miljögifter

Arbetsgrupp om miljögifter Arbetsgrupp om miljögifter Fokusområde för arbetsgruppen om miljögifter Grunden i arbetet för en giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa och i miljön av kemiska ämnen, varor och produkter.

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden Östergötlands län 2015-2017 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 577-7861-14 Titel Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden. Östergötlands

Läs mer

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin 2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Kommunrapport Örebro

Kommunrapport Örebro Kommunrapport Örebro Redovisning av resultaten av projektet MIFO-inventering av förorenade områden i Örebro län Rödfyr vid Latorp. Bild: Andreas Bengtsson www.t.lst.se Publ. nr 2004:36 Förord Länsstyrelsen

Läs mer

Vattnets betydelse i samhället

Vattnets betydelse i samhället 9 Vattnets betydelse i samhället Vatten är vårt viktigaste livsmedel och är grundläggande för allt liv, men vatten utnyttjas samtidigt för olika ändamål. Det fungerar t.ex. som mottagare av utsläpp från

Läs mer

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015

Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 Regionalt program för efterbehandling av förorenade områden i Örebro län 2013-2015 www.lansstyrelsen.se/orebro Elgerus Färgeri/Björns kemtvätt. Bildkälla: Örebro stadsarkiv. Publ. nr 2012:37 2 4 Innehåll

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK Bilaga - Förslag vattenskyddsområde Norråker () 0-0-03 BILAGA RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, NORRÅKERS VATTENVERK. Identifiering av risker Identifiering av risker (potentiella föroreningskällor) har utförts

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:12 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,1 Nya användningsområden för material från MinBaS branscherna Delprojekt nr 2,13 Deponier Resultatrapport MinBaS - Materialdatabas

Läs mer

2006-08-22. för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken

2006-08-22. för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken 2006-08-22 för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet i miljöbalken 1 Att söka tillstånd enligt miljöbalken Ett tillstånd enligt miljöbalken är ett viktigt beslut för företaget. Tillståndet kan t ex

Läs mer

MILJÖENHETEN. Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2014-2016 2013:18

MILJÖENHETEN. Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2014-2016 2013:18 MILJÖENHETEN Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskador 2014-2016 2013:18 Titel: Regionalt program för avhjälpande av föroreningsskadorregionalt program för avhjälpande av föroreningsskador

Läs mer

Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt

Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt Inbjudan till samråd för vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt Bakgrund Kommunen ska göra vattenskyddsområde för Minnesgärdets ytvattentäkt. Syftet är att skydda Storsjön från föroreningar.

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2011 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 21 september 2010 Revidering, avseende endast budgetens intäktsdel, fastställd av styrgruppen på sammanträde

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden

Efterbehandling av förorenade områden Efterbehandling av förorenade områden John Lotoft, Naturvårdsverket Lägesbeskrivning 80 000 potentiella områden 23 områden med akut påverkan 1400 områden i riskklass 1 Roller i arbetet med miljömålen Riksdagen

Läs mer

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation

Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen. Teknisk dokumentation Anpassning av befolkning och sysselsatta år 2030 enligt RUFS 2010 till utfallet av Stockholmsförhandlingen Teknisk dokumentation Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) ansvarar för regionplanering och

Läs mer

Bilagan är uppdelad i två delar skyddsföreskrifter för Gräfsnäs vattentäkt och en informationsdel.

Bilagan är uppdelad i två delar skyddsföreskrifter för Gräfsnäs vattentäkt och en informationsdel. GRÄFSNÄS VATTENSKYDDSOMRÅDE SKYDDSFÖRESKRIFTER Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Alingsås kommun om vattenskyddsområde Gräfsnäs vattentäkt i Alingsås kommun. Vattenskyddsområdet

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten

Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för bättre vatten KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Zahrah Lifvendahl (MK) Åhlman Michael (KLK) Datum 2015-04-22 Diarienummer KSN-2014-1441 Kommunstyrelsen Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt: Tid för

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Arbetslösheten har haft

Läs mer

MEDDELANDE NR 2010:21. Inventering av misstänkt förorenade områden i Eksjö kommun 2004/2005

MEDDELANDE NR 2010:21. Inventering av misstänkt förorenade områden i Eksjö kommun 2004/2005 MEDDELANDE NR 2010:21 Inventering av misstänkt förorenade områden i Eksjö kommun 2004/2005 Inventering av misstänkt förorenade områden i Eksjö kommun 2004/2005 MEDDELANDE NR 2010:21 INVENTERING AV MISSTÄNKT

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

SKRIVELSE 2015-04-16 Ärendenr: NV-03557-14. Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm

SKRIVELSE 2015-04-16 Ärendenr: NV-03557-14. Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm 1(12) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Anna Nordin Tel: 010-698 1444 Anna.nordin @naturvardsverket.se SKRIVELSE 2015-04-16 Ärendenr: NV-03557-14 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Lägesbeskrivning

Läs mer

Avfallsutredning för Stockholms län -

Avfallsutredning för Stockholms län - Avfallsutredning för Stockholms län - Underlagsrapport 1b Organiskt avfall i Stockholms län Sopförbränning: År finns idag El, värme REGION SV Alt A 10 000 ton/år Syvab Käppala Alt E 40 000 ton/år SRV SÖRAB

Läs mer

Beslut om fastställande av vattenskyddsområde samt vattenskyddsföreskrifter för Axvall grundvattentäkt

Beslut om fastställande av vattenskyddsområde samt vattenskyddsföreskrifter för Axvall grundvattentäkt BESLUT 1 (9) Beslut om fastställande av vattenskyddsområde samt vattenskyddsföreskrifter för Axvall grundvattentäkt Fastställande av vattenskyddsområde Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken fastställer kommunfullmäktiga

Läs mer

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den

PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Version 1.1 2 1. Storåns (Idre) avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-09-29 260 Ansökan om bidrag till huvudstudie av förorenade sediment i Falkenbergs hamnbassäng. KS 2015-295

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april 2016 Den starka konjunkturen fortsätter att gynna många på Stockholms läns arbetsmarknad.

Läs mer

Inventering av potentiellt förorenade områden inom vattenskyddsområdet i Perstorp

Inventering av potentiellt förorenade områden inom vattenskyddsområdet i Perstorp Inventering av potentiellt förorenade områden inom vattenskyddsområdet i Perstorp Flygfoto över vattenskyddsområdet i Perstorp 2004. Bakgrundskartor Lantmäteriet, dnr 106-2004/188. Miljöavdelningen September

Läs mer

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering

Efterbehandling av förorenade områden. Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering Efterbehandling av förorenade områden Kvalitetsmanual för användning och hantering av bidrag till efterbehandling och sanering MANUAL EFTERBEHANDLING 8 2016 Kvalitetsmanualen är ett levande dokument och

Läs mer

Plan för ökad återvinning och resurshushållning

Plan för ökad återvinning och resurshushållning Plan för ökad återvinning och resurshushållning Kommunal Avfallsplan Framtagen i samarbete mellan Dalarnas kommuner och länsstyrelsen Dalarna Åtgärdsprogram Avesta Kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27

Läs mer

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM

BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM BOSTADSFÖRMEDLINGEN HJÄLPER DIG ATT HITTA NYTT HEM VÄGEN TILL EN NY BOSTAD Hos oss på Bostadsförmedlingen är det du själv som söker och anmäler ditt intresse för bostäder i Stockholmsregionen. Tänk på

Läs mer

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden

Yttrande angående remiss gällande tillsynsansvar för förorenade områden 1 (4) MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Datum Diarienummer 2015-02-10 2014-007140- MI Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 4 mars 2015 Adressat: m.registrator@regeringskansliet.se christina.malmros@regeringskansliet.se

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Therese Landerholm Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari 2016 Stockholms län har en fortsatt stark arbetsmarknad. Enligt Arbetsförmedlingens

Läs mer

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx.

Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. BILAGA 3 Förslag till vattenskyddsföreskrifter för Sälens vattentäkt, Malung-Sälens kommun, fastställda av Länsstyrelsen i Dalarnas län 2015-xx-xx. Med stöd av 7 kap. 21 miljöbalken beslutar Länsstyrelsen

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Hallands läns författningssamling

Hallands läns författningssamling Hallands läns författningssamling 1(7) Länsstyrelsens i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Älvsereds vattentäkt i Falkenbergs kommun; 13 FS 2012:1 Utkom från trycket

Läs mer

INFORMATION OM HUR MAN SÖKER TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN

INFORMATION OM HUR MAN SÖKER TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN INFORMATION OM HUR MAN SÖKER TILLSTÅND FÖR VATTENVERKSAMHET ENLIGT 11 KAP. MILJÖBALKEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 2 Översikt över tillståndsprocessens olika steg... 2 1. Samråd... 2 2. Upprättande

Läs mer

Avfallsanläggningar och avslutade deponier

Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Avfallsplan 2011-2015 för 2010-12-01 SYSAV:s ar (Avfallsanläggningar i hela SYSAV-regionen) Hedeskoga Hedeskoga 3:10 Ystads kommun 90.300 Brännbart industri-

Läs mer

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden

Vattenskyddsområden. SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Vattenskyddsområden SGUs roll i arbetet med Vattenskyddsområden samt faktaunderlag och råd från SGU vid tillsyn av vattenskyddsområden Mattias Gustafsson, SGU Halmstad, 1 april 2009 SGU - enligt instruktion

Läs mer

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand

SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning. Rapport. 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning Rapport 2015-03-23 Upprättad av: Nathalie Enström Granskad av: Hanna Hällstrand SYRENEN 1, NYBRO Översiktlig miljöteknisk markundersökning KUND

Läs mer

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009

Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Verksamhetsplan för Miljösamverkan Västra Götaland 2009 Fastställd av styrgruppen på sammanträde den 11 juni 2008 Reviderad av styrgruppen på sammanträde den 16 december 2008 Innehåll VERKSAMHETEN 2009...2

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län LVF 3:2004 Uppdaterad 2004-09-08 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2002 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2004 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp år 2002...

Läs mer

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten Ytvattenområden inom Norra Östersjöns vattendistrikt Norra Östersjöns vattendistrikt, som sträcker sig från Tämnarån i norr till Kilaån i söder, mynnar till både

Läs mer

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010

Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Avfallsplan för Essunga kommun år 2006-2010 Sammanfattning Avfallsplanen för Essunga kommun har reviderats. Planen sträcker sig från år 2006-2010. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det i varje kommun finnas

Läs mer

Miljösamverkan Värmland 2010-12-10 1 (9)

Miljösamverkan Värmland 2010-12-10 1 (9) Miljösamverkan Värmland 2010-12-10 1 (9) Bilaga till VP 2011 Sammanställning av enkät om Miljösamverkans verksamhet Svar har inkommit från 11 kommuner/konstellationer, Filipstad/Storfors, Hammarö, Torsby,

Läs mer