Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn

Transkript

1 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län 2014

2 2

3 Byggnadsnämndernas arbete med tillsyn Dalarnas län

4 Syfte Syftet med denna rapport är att göra den uppföljning och utvärdering som plan- och byggförordningen ålägger länsstyrelserna att göra. Regeringen har beslutat att länsstyrelserna 2014 särskilt ska granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder. Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende länsstyrelserna Tillsyn och tillsynsvägledning över kommunernas plan- och byggverksamhet 43. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp och utvärdera byggnadsnämndernas tillsynsarbete samt ge tillsynsvägledning genom att ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna ska i samband med detta särskilt granska kommunernas tillsyn av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen (2010:900), plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter. Uppdraget ska redovisas till Boverket senast den 31 januari Uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen 44. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338) ska länsstyrelserna följa upp byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen och anslutande föreskrifter samt ge byggnadsnämnderna råd och stöd. Länsstyrelserna ska också granska kommunala planer och ta fram planeringsunderlag. Länsstyrelserna ska i samband med uppföljningen särskilt analysera kommunernas tillämpning av bestämmelserna om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder i plan- och bygglagen, plan- och byggförordningen och Boverkets föreskrifter. 4

5 Innehållsförteckning Syfte 4 Sammanfattning 6 Fakta om Dalarnas län 8 Resurser och organisation Uttalat ansvar 9 Funktionshindersråd eller motsvarande 9 Säkerställande av kompetens 10 Resurser 10 Enkelt avhjälpta hinder Inventeringar 11 Beslut om åtgärdsplan/åtgärdsföreläggande 11 Möjlighet att anmäla brister 11 Rutiner för att arbeta med anmälda brister 11 Information till allmänheten 11 Beslut om föreläggande 12 Beslutade policyer 12 Tillgänglighet Handlingar som krävs för bedömning av tillgängligheten 13 Certifierad sakkunnigs medverkan 13 Regionala frågor Uppföljning från vårträffen 14 Kulturmiljö 15 Energi och klimat 17 Goda exempel 20 Länsstyrelsens tillsynsvägledning 21 Analys/reflektion 22 5

6 Sammanfattning Allmänna frågor Resurser och organisation Ingen kommun anser att de har tillräckligt med resurser för att uppgå goda resultat i arbetet med enkelt avhjälpta hinder, knappt hälften uppger att de inte har resurser att arbeta med frågan, medan övriga kommuner uppger att de inte hinner med allt. De flesta kommuner uppger att de har handläggare med utbildning och/eller erfarenhet som underlättar bedömningen vid tillgänglighetsfrågor och frågor om enkelt avhjälpta hinder. De som inte har uppger att de anlitar extern kompetens. En kommun befarar att de inte kan säkerställa denna kompetens. I fler än hälften av kommunerna har ingen inventering av tillgängligheten till och i lokaler dit allmänheten har tillträde gjorts, ett inventeringsarbete pågår i en av kommunerna idag. När det gäller allmänna platser har endast en kommun inventerat dessa. I ungefär hälften av kommunerna har byggnadsnämnden fattat beslut om någon form av policy gällande tillgänglighet och/eller enkelt avhjälpta hinder. Regionala frågor Uppföljning av vårträffen De flesta kommuner har under det senaste året genomfört förändringar i sitt arbete med tillsyn, man har bl a jobbat för att få till register över de byggnader som omfattas av obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och de hissar som kräver besiktning. Flera av kommunerna arbetar också med att ta fram mallar och rutiner för ärendehantering. Kulturmiljö Alla kommuner uppger att kulturmiljöfrågor inom riksintresse för kulturmiljövård prioriteras, dock kanske inte mer än något annat område. Fler än hälften upplever att de saknar något för att göra bedömningar inför bygglov inom kulturmiljö, och man anar en önskan om ett närmare samarbete med Länsstyrelsen. Energi och klimat Fler än hälften av kommunerna uppger att de lämnar ett slutbesked, trots att ingen verifiering av energiberäkningen kan göras innan byggnaden tagits i bruk, övriga lämnar interimistiskt slutbesked. Genom uppföljning och bevakning ser de till att en verifiering kommer in innan de lämnar ett slutbesked. 6

7 I så gott som alla kommuner kan fastighetsägare och byggherrar få information från byggnadsnämnden om hur byggnader kan utformas så att energianvändningen begränsas. Två av kommunerna planerar även för riktade insatser för att få fler energieffektiva byggnader i kommunen. För att kunna bedöma risker för erosion mm inför bygglov anlitar kommunerna ofta extern sakkunnig. Översiktsplaner och detaljplaner, utredningar, kartmaterial och underlagsmaterial (t.ex. 100-årsflöden) används också frekvent. Flera av kommunerna anlitar också räddningstjänsten som sakkunnig. 7

8 Fakta om Dalarnas län Bakgrundskarta Lantmäteriet Antal invånare: ca personer Antal kommuner: 15 Yta: drygt kvadratkilometer Antal kommuner som svarat på enkäten: 11 Fördelningen av invånare i länet: Åtta av länets kommuner har färre än invånare. Den minsta kommunen har ca invånare, och den största har ca invånare. 8

9 Del 1, allmänna frågor Resurser och organisation Uttalat ansvar Har inte Har 2 av de kommuner som svarat på enkäten uppger att de har tjänstemän eller funktion med ett uttalat övergripande ansvar för tillgänglighetsfrågor. 9 kommuner uppger att de inte har det. Funktionshindersråd eller motsvarande Samarbetar Samarbetar inte Nej 4 kommuner uppger att det finns ett funktionshinderråd eller motsvarande, och att byggnadsnämnden har ett samarbete med detta. 3 kommuner uppger att det finns ett, men att byggnadsnämnden inte har ett samarbete med detta. 4 av kommunerna uppger att det inte finns något. 9

10 Säkerställande av kompetens Alla kommuner utom en uppger att de har handläggare med utbildning och/eller erfarenhet för att kunna bedöma frågor om tillgänglighet i bygglovsskedet. Återstående kommun uppger att de anlitar extern kompetens. Alla kommuner utom en uppger att de har handläggare med utbildning och/eller erfarenhet för att kunna bedöma frågor om enkelt avhjälpta hinder. En kommun uppger att de anlitar extern kompetens och en befarar att de inte kan säkerställa denna kompetens. Resurser Har inte resurser Hinner inte med allt 7 kommuner uppger att de inte hinner med allt som ska göras. 4 kommuner uppger att de inte har resurser för att arbeta med frågan. Ingen kommun anser att de har tillräckligt med resurser för att uppnå goda resultat. Foto: Mostphotos 10

11 Enkelt avhjälpta hinder Inventeringar 4 kommuner uppger att det gjorts en inventering av tillgängligheten till och i lokaler dit allmänheten har tillträde. 6 kommuner uppger att ingen inventering har gjorts. 1 kommun uppger att ett arbete med inventering pågår. 1 kommun uppger att det gjorts en inventering av tillgängligheten på allmänna platser. 3 kommuner uppger att ingen inventering har gjorts. Övriga 7 kommuner har avstått från att besvara frågan. Beslut om åtgärdsplan/åtgärdsföreläggande En av de kommuner som uppgav att inventeringar gjorts uppger att inget beslut om åtgärdsplan (med utgångspunkt från inventeringarna) har fattats. Övriga 10 kommuner har avstått från att besvara frågan. Möjlighet att anmäla brister 9 kommuner uppger att allmänheten kan anmäla bristande tillgänglighet/enkelt avhjälpta hinder via egeninitierad kontakt med byggnadsnämnden, via t ex besök, telefon eller mail. Hos 2 av dessa kommuner kan man även anmäla hinder via hemsidan. 1 av dessa kommuner har även en pappersblankett som allmänheten kan använda sig av. 1 kommun hänvisar till Boverkets hemsida. 1 kommun har avstått från att besvara frågan. Rutiner för att arbeta med anmälda brister 2 kommuner har skriftliga rutiner. Övriga 9 har inga skriftliga rutiner. Information till allmänheten 7 kommuner informerar fastighetsägare och byggherrar om tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, vid kontakt med byggnadsnämnden, i pågående ärenden eller vid allmänna frågor. 4 kommuner uppger att det finns information att tillgå på kommunens hemsida. 2 kommuner informerar vid platsbesök. 1 kommun har arrangerade kampanjer. 1 kommun hänvisar till Boverkets hemsida samt Bygg ikapp handikapp. 11

12 Beslut om föreläggande 1 kommun har fattat beslut om åtgärdsföreläggande inom området enkelt avhjälpta hinder. Ingen av de övriga 10 kommuner som besvarat enkäten har fattat ett sådant beslut. Beslutade policyer 5 kommuner har någon form av beslutad policy för arbetet med tillgänglighet/enkelt avhjälpta hinder. 6 kommuner uppger att de inte har något sådant. Har ingen policy Har policy Kommentarer kring svaren på frågan: Handikapprådet har tagit fram ett handikappolitiskt program med checklistor för åren Dörröppnare ska finnas på dörrar med dörrstängare. Byggnadsnämnden har fattat beslut om att en tillsynsplan ska tas fram. 12

13 Tillgänglighet Handlingar som krävs för bedömning av tillgängligheten Byggnadssektion Marksektion Planritning Detaljritning Fasadritning Utlåtande Platsbesök Foto: Mostphotos Certifierad sakkunnigs medverkan 9 kommuner uppger att de innan startbesked har krävt att en verifiering av tillgängligheten ska utföras av en certifierad sakkunnig inom tillgänglighet. Den ena kommunen krävde in detta vid nybyggnad av en förskola, den andra kommunen vid byggnation av högskolebibliotek. Övriga 2 kommuner har inte krävt detta. 3 kommuner har krävt (t ex genom en punkt i kontrollplanen) att intyg från certifierad sakkunnig inom tillgänglighet ska redovisas för att styrka att tillgänglighetskraven har tillgodosetts. Detta har krävts bl a vid utvändig trappa vid järnvägsstation, vid ombyggnad av simhall samt kommunhus samt vid ombyggnad av skola. Övriga 8 kommuner har inte krävt detta. 5 kommuner uppger att har en avstämning tillsammans med kontrollansvarig och certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, kring tillgänglighetsfrågorna, i samband med slutsamråd. Övriga 6 kommuner har ingen avstämning. 13

14 Del 2, regionala frågor Uppföljning från vårträffen Ändrat arbetssätt Länsstyrelsen Dalarna ordnade i mars 2014 en vårträff för byggnadsnämnderna i länets kommuner, vid träffen framkom att man i det stora hela saknade ungefär samma saker för att kunna utföra arbetet med tillsyn på ett tillfredsställande sätt. I samband med enkätundersökningen valde Länsstyrelsen att kontrollera om kommunerna sedan vårträffen hade gjort några förändringar i sitt arbete med tillsyn. Kommunerna fick möjlighet att välja bland några av de områden där man kunde ana brister vid vårträffen, flera svarsalternativ var möjliga. Resultatet blev följande: Hissregister 2 OVK-register 3 Skriftliga 1 Mallar 2 Mer kompetens Mer resurser 1 1 Annat 6 Kommentarer: Inga förändringar. Vi har uppdaterat hissregistret, OVK klart, hiss är påbörjat, mallar är också påbörjade. Byggnadsnämnden har under året uppdragit till byggenheten att ta fram en tillsynsplan. Vi kan tyvärr inte svara på denna fråga då alla är nyanställda på bygglovsidan. 14

15 Kulturmiljö På frågan om hur kommunerna säkerställer att de har kompetens att inför beslut om bygglov bedöma frågor som berör kulturmiljö svarade 3 kommuner att de har handläggare med utbildning inom kulturmiljöfrågor. 2 kommuner uppger att de har tillgång till annan person på kommunen med utbildning inom området. 2 kommuner anlitar extern kompetens. 1 kommun har avstått från att besvara frågan. 3 kommuner använder sig av andra metoder, se kommentarer nedan. Andra metoder: Kommunen har stadarkitekt och byggnadsinspektör med intresse av kulturmiljöfrågor. Vi kommer också att diskutera känsliga kulturmiljöfrågor med sakkunniga på länsstyrelsen. Remissförfarande med LST kulturmiljö. Ingen har egen kompetens, men hela gruppen försöker samarbeta och använda eget och LST:s kartmaterial. Kommunantikvarie som jobbar 20 % åt byggnadsnämnden. Foton: Mostphotos 15

16 Foto: Mostphotos 4 kommuner uppger att de inte saknar något för att kunna göra dessa bedömningar. Övriga 7 kommuner skulle önska att Länsstyrelsen, för att underlätta dessa bedömningar, skulle kunna vara kommunerna behjälpliga med t ex: Hjälp med inventering och utvärdering av det nyare byggnadsbeståndet. Vet ej. Utbildning/info. ev. teknisk hjälp, så vi kan få in LST:s kartskikt på våra interna kartor. Länsantikvarie. T ex inventeringar. Länsstyrelsen kunde ha egen rådgivande kompetens. 10 kommuner uppger att kulturmiljöfrågor inom riksintresse för kulturmiljövård prioriteras, medan 1 kommun uppger att kulturmiljön inte prioriteras högre än någon annan fråga. 7 kommuner uppger att byggnadsnämnden ser kulturmiljön som en resurs och profilfråga, när det gäller utvecklingen av orter, byar och landsbygd, medan övriga 3 kommuner uppger att byggnadsnämnden inte ser kulturmiljön som en resurs och profilfråga. 16

17 Energi och klimat 7 kommuner uppger att de lämnar ett slutbesked trots att ingen uppföljande energikontroll genom mätning kan genomföras innan byggnaden tagits i bruk, 1 av dessa uppger att de ibland även lämnar interimistiskt slutbesked. 4 kommuner lämnar interimistiskt slutbesked. Interimistiskt slutbesked Slutbesked direkt När det gäller att säkerställa att en uppföljningsmätning kommer in innan slutbesked lämnas, hanterar byggnadsnämnderna ärendena på lite olika sätt, t ex: Genom uppföljning då vi får tid över. De får ett tillfälligt slutbesked i två år. Efter 1 år och 9 månader får de en påminnelse om vad som måste vara klart inom två-årsperioden. Genom att slutbesked lämnas in där energimätning skett genom konsult. Genom kontrollplanen. Energimätning ska oftast göras innan slutligt slutbesked lämnas. Vi bevakar att detta kommer in. Byggherren får lämna in en energikontroll efter att byggnaden tagits i bruk. Det gör vi inte idag. Genom information i slutsamrådet. har tolkat att ingen mätning krävs. 17

18 Foton: Mostphotos I alla kommuner utom en kan fastighetsägare och byggherrar få information från byggnadsnämnden om hur byggnader kan utformas så att energianvändningen begränsas. Informationen kan inhämtas på olika sätt, t ex: Genom vår energirådgivare på kommunen, vid tekniskt samråd. Vår kommun har en energi- och klimatrådgivning men den ligger just nu under miljöförvaltningens ansvar. Främst i samband med bygglovgivning. Kommunen har för närvarande ingen egen energirådgivare men det går bra att ringa våra byggnadsingenjörer för rådgivning. Genom vår hemsida samt genom riktade informationssatsningar (vi har årliga genomgångar med entreprenörer genom utbildning, främst utifrån BBR). Genom vår energirådgivare på kommunen och genom energiintresserade bygglovshandläggare. Genom vår energirådgivare på kommunen, genom vår hemsida. Vi uppmanar bygglovssökande att kontakta vår energirådgivare för att kontrollera energiberäkningen, eller där sådan saknas diskutera lämpliga energibesparande åtgärder. 2 kommuner planerar även för att göra insatser för att få fler energieffektiva byggnader i kommunen: Ja, genom riktad information vid bygglovsansökningarna. Ja, vid upphandlingsdirektiv ges krav på att energiförbrukning ska ske enligt Ramverket Feby/Sveby 12 vid nybyggnation och befintliga byggnaders energiförbrukning ska optimeras/minskas och brister åtgärdas. 18

19 På frågan om hur kommunerna säkerställer att de har kompetens att inför beslut om bygglov bedöma risker för olyckor, översvämning och erosion svarar man följande: Vi anlitar extern sakkunnig inom området. Vi har handläggare med utbildning inom området. Vi har en ny ÖP som hanterat just översvämningen. Vi samarbetar med annan kommun. Vi har en beredskapssamordnare som i första hand anlitas. Vi har översiktliga utredningar som används som underlag för bedömningen av bygglov. Vi har annan person inom kommunen med utbildning inom området, med erfarenhet av bygglovsskedet. En anställd säkerhetsansvarig i kommun svarar på remisser beträffande översvämning och erosion. Vi har kartrering av områden där det föreligger risk och utgår från denna. Detaljplaner som berör sjönära områden har lägstanivåer för byggnation, det finns 100-årsflöden för de stora sjöarna utanför DP som vi inte får bevilja lov under. Kartmaterial översvämningsrisk, brandkåren. Vi har annan person in kommunen med utbildning inom om området (Räddningstjänsten). Underlagsmaterial, t ex 100-års flöden. Vi anlitar extern sakkunnig inom området, vi har annan person inom kommunen med utbildning inom området (väg- och vatteningenjör). Geotekniska undersökningar i planärenden, befintlig information om geologi, översvämningshotade område och riskområden. Vi rådfrågar Länsstyrelsen med hjälp av RUM-materialet. Foton: Mostphotos 19

20 Goda exempel En handfull kommuner uppger att de har fattat beslut eller tagit fram material som de kan använda som stöd vid arbetet med tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, Länsstyrelsen har t ex fått ta del av en länk och en processkarta: AVESTA KOMMUN nglighet%20i%20avesta%20kommun.pdf FALU KOMMUN En enkel processkarta hur vi hanterar tillsynsärenden (främst svartbyggen och ovårdade tomter) HEDEMORA KOMMUN Vi har gjort en tillgänglighetsvandring i centrum tillsammans med fastighetsägare, funktionshindrade och politiker. LUDVIKA KOMMUN Nämnden har tagit ett principbeslut att det ska finnas dörröppnare på dörrar som har dörrstängare. GAGNEF KOMMUN Handikapprådet har tagit fram ett handikappolitiskt program med checklistor för åren

21 Länsstyrelsens tillsynsvägledning Foton: Mostphotos På frågan om vad kommunerna vill att Länsstyrelsen ska ta upp i kommande tillsynsvägledning svarar man följande: Vägledning i rutiner, arbetsmetoder, rättspraxis samt bedömning om vad som är otillgängligt i specifika lokaler är bra som information och vägledning. Rutiner och rättspraxis. Tillsynsmetodik. Metodik vid arbetsplatsbesök och slutsamråd. Tillgänglighet i lovgranskning. Rutiner vore bra. Hjälp att ta fram rutiner, tips på utbildningar eller ordna föreläsningar på LST. Goda exempel på formulering förelägganden. T ex goda exempel på formuleringar vid olika förelägganden. Sanktionsavgifter och förelägganden. Gärna utbildningsinsatser. 21

22 Analys/reflektion När det gäller resurser och organisation så upplever ingen av de kommuner som svarat på enkäten (11 av 15 kommuner) att de har tillräckligt med resurser för att uppnå goda resultat i arbetet med enkelt avhjälpta hinder, och det finns en uttryckt önskan från tjänstemännen att Länsstyrelsen ska lyfta vikten av resurser även med politikerna. Länsstyrelsen kommer att under våren 2015 hålla en politikerdialog med politikerna i byggnadsnämnderna i länet, med förhoppningen om att skapa ytterligare förståelse för vilket tillsynsansvar byggnadsnämnden har och vikten av att tillsätta resurser för att kunna utföra detta arbete med gott resultat. Endast två av kommunerna har en tjänsteman, eller funktion, med uttalat ansvar för de övergripande tillgänglighetsfrågorna. Dock har de flesta kommuner handläggare eller tillgång till annan personal som har utbildning och/eller erfarenhet av arbete med tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, och de som inte har anlitar extern kompetens. Men en kommun befarar att de inte kan säkerställa denna kompetens. I de kommuner där det finns ett handikappsråd eller motsvarande, så är det bara hälften av byggnadsnämnderna som har ett samarbete med detta. Länsstyrelsen tror att ett sådant samarbete skulle kunna vara ett viktigt stöd i arbetet med tillgänglighet och enkelt avhjälpta hinder, och avser att göra någon form av insats som kan leda till ett ökat samarbete. I fler än hälften av kommunerna har ingen inventering av tillgängligheten till och i lokaler dit allmänheten har tillträde gjorts, ett inventeringsarbete pågår i en av kommunerna idag. När det gäller allmänna platser har endast en kommun svarat att de inventerat dessa. Trots att målet för när alla enkelt avhjälpta hinder ska vara åtgärdade har flyttats fram för att kunna uppfyllas, har få eller inga större effekter märkts, vilket Länsstyrelsen finner allvarligt. Hur man ska komma till rätta med detta är en fråga som antagligen behöver belysas från ytterligare håll, kanske kommer den nya diskrimineringslagen att ha en effektivare inverkan. Kanske skulle man kunna förtydliga Plan- och bygglagen 12 kap 7. Länsstyrelsen kan konstatera att de flesta kommuner, inför ett startbesked, någon gång har krävt att en verifiering av tillgängligheten ska utföras av certifierad sakkunnig inom tillgänglighet, t ex vid nybyggnad av simhall, ombyggnation av kommunhus och bibliotek) några kommuner har även krävt, t ex genom en punkt i kontrollplanen, att intyg från certifierad sakkunnig inom tillgänglighet ska redovisas för att styrka att tillgänglighetskraven har tillgodosetts. Detta kan ses vara en möjlighet som kommunerna har valt att använda sig av för att åtminstone arbeta proaktivt med bristande tillgänglighet/enkelt avhjälpta hinder. 22

23 Regionala frågor Länsstyrelsen kan konstatera att de flesta kommuner under det senaste året har genomfört förändringar i sitt arbete med tillsyn, man har bl a jobbat för att få till register över de byggnader som omfattas av obligatorisk ventilationskontroll (OVK) och de hissar som kräver besiktning. Flera av kommunerna arbetar också med att ta fram mallar och rutiner för handläggning av tillsynsärenden. Länsstyrelsen arbetar vidare med att ge råd och stöd i detta arbete, och har lyft fram möjligheten för kommunerna att gå ihop och göra samarbetsprojekt kring utvalda teman - projekt som skulle kunna skapa samsyn och likvärdig handläggning av tillsynsärenden bland kommunerna i länet. Det har bl a vid kommunbesöken som genomförts lyfts fram önskemål om en form av ett gemensamt hissregister (jämför bilregistret) i Sverige, där alla hissar måste registreras och där sanktionsavgift av något slag skulle kunna tas ut av dem som underlåter att registrera sin hiss. Registret skulle lämpligen tillhandahållas av någon statlig myndighet, medan kommunerna skulle ha möjlighet att logga in i det och söka fram vilka hissar som finns registrerade i kommunen. Ett liknande register skulle kunna upprättas för byggnader som omfattas av OVK. Ett annat önskemål som framkommit är att (hiss)besiktningsorganens skyldighet att skicka godkända protokoll till kommunen ska återinföras, men också att de kommuner som inte vill ha annat än icke-godkända protokoll skulle kunna frånsäga sig övriga. Kulturmiljö Alla kommuner uppger att kulturmiljöfrågor inom riksintresse för kulturmiljövård prioriteras, dock kanske inte mer än något annat område. På frågan om hur byggnadsnämnden säkerställer att de har kompetens att inför beslut om bygglov bedöma frågor som berör kulturmiljö är svaren väldigt spridda, några har handläggare med utbildning inom området, några har tillgång till annan person på kommunen med utbildning inom området, några anlitar extern kompetens eller har andra metoder, som t ex remissförfarande med Länsstyrelsen. Fler än hälften av kommunerna upplever att de saknar något för att göra dessa bedömningar. Vid kommunbesöken framkom att flertalet kommuner upplever att Länsstyrelsens yttranden vid ärenden har blivit alltmer urvattnade och här finns en uttryckt önskan om ett närmare och bättre samarbete med Länsstyrelsen. Kulturmiljöfunktionen har upplysts om detta, och målet är att nu utreda möjligheten att finna nya samarbetsformer. Länsstyrelsen planerar för att vid byggträffen (där alla byggnadsnämnder i länet bjuds in) våren 2016 ha temat Om- och tillbyggnad i kulturmiljö. Energi och klimat Boverkets rekommendationer är att ett interimistiskt slutbesked ska lämnas, i avvaktan på uppföljande energiberäkning, men flera kommuner har valt att övergå till att lämna slutbesked eftersom ett interimistiskt slutbesked försvårar hanteringen av ärendena. Fler än hälften kommunerna 23

24 uppger att de lämnar ett slutbesked, trots att ingen verifiering av energiberäkningen kan göras innan byggnaden tagits i bruk. De kommuner som lämnar interimistiskt slutbesked ser till, genom uppföljning och bevakning, att en verifiering kommer in innan de lämnar ett slutbesked. Vid kommunbesöken uttrycktes en önskan om att detta system ska ses över, att det borde finnas ett alternativt sätt att lämna slutbesked direkt istället för att invänta uppföljningsmätningen. Det skulle kunna innebära stora oegentligheter om det skulle visa sig att uppföljningsmätningen överskrider de värden som redovisades innan startbesked, Länsstyrelsen har lovat att lyfta detta till Boverket och regeringen, att be dem se över möjligheten att ändra detta system. I så gott som alla kommuner kan fastighetsägare och byggherrar få information från byggnadsnämnden om hur byggnader kan utformas så att energianvändningen begränsas. Vanligtvis genom kommunens energirådgivare, genom information på kommunens hemsida, genom byggnadsinspektörerna, t ex vid det tekniska samrådet. Två av kommunerna planerar dessutom för att genomföra riktade insatser för att få fler energieffektiva byggnader i kommunen, vilket Länsstyrelsen ser som positivt. För att kunna bedöma risker för erosion mm. vid bygglov anlitar man ofta extern sakkunnig. ÖP och DP, utredningar, kartmaterial och underlagsmaterial (t.ex. 100-årsflöden) används också frekvent. Flera av kommunerna anlitar också räddningstjänsten som sakkunnig. Länsstyrelsen planerar inte för några speciella insatser inom området i närtid, men under hösten 2016 kommer temat för byggträffen att vara Energi och klimat.. Länsstyrelsen Dalarna, hösten 2014 Hanna Westerholm och Nils Norgren, samhällsbyggnadsenheten 24

25 25