Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr
|
|
- Jan-Olof Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Beslutsunderlag för beslut att anta ny policy för solenergianläggningar i Alingsås kommun, dnr Samhällsbyggnadskontorets beredning Inledning Solenergianläggningar tas inte särskilt upp i varken plan- och bygglagen eller plan- och byggförordningen. Däremot är ändringar av en byggnad under vissa omständigheter bygglovpliktiga. Solenergianläggningar kan vid montering på byggnader utgöra en sådan ändring som kräver bygglov. Lagrum Enligt PBL 9 kap 2 3 c krävs bygglov om en byggnad byter färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Bestämmelsen gäller alla slags byggnader men bara om de ligger i ett område som omfattas av detaljplan. Vidare krävs det enligt PBL 9 kap 5, trots 2 3 c, för en- och tvåbostadshus med tillhörande komplementbyggnader inom detaljplan inte bygglov för att färga om, byta fasadbeklädnad eller byta taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Enligt PBL 9 kap 5 gäller även att åtgärder kan förses med bygglovplikt om kommunen bestämt att åtgärden kräver bygglov i t.ex. en detaljplan eller områdesbestämmelser. Bestämmelserna ovan innebär att solenergianläggningars bygglovplikt är en bedömningsfråga. Vidare kan slutsatsen dras att bedömningen behöver göras från fall till fall då bygglovplikten sätts i relation till den aktuella byggnaden och, när det gäller en- och tvåbostadshus, det aktuella området där byggnaden är placerad. Vidare innebär ovan lagrum att prövningen sker i två steg. Först ska frågan avgöras huruvida åtgärden är bygglovpliktig över huvud taget. Om den visar sig vara bygglovpliktig ska sedan avgöras om bygglov kan beviljas eller inte. Då ska åtgärderna bl.a. prövas mot plan- och bygglagens allmänna utformnings- och varsamhetsbestämmelser. Varje gång bygglov anses krävas måste slutsatsen dras att de planerade solenergianläggningarna bedömts väsentligt ändra byggnadens eller områdets karaktär. Samtidigt innebär en generös bygglovgivning att den å ena sidan konstaterade väsentliga ändringen av byggnaden eller området å andra sidan alltid bedöms vara förenlig med plan- och bygglagens allmänna utformnings- och varsamhetskrav. Denna konsekvens bör kunna ifrågasättas. Syftet med att sätta en gräns för när en ändring blir så pass väsentlig att den måste bygglovprövas bör vara att bygglovsärenden i en viss, och inte helt obetydlig, omfattning också avslås. Annars synes lagparagrafen endast få
2 en administrativ karaktär vilket inte borde ha varit lagstiftarens avsikt. Den nuvarande policyn innehåller en fastslagen gräns (25 % av varje takfall), vilket enligt ovan resonemang skulle kunna befaras vara mer krävande än nödvändigt. Omfärgning och byte av fasadbeklädnad - placering av solenergianläggningar på fasad Utgångspunkten för lagstiftaren i denna del bör ha varit att en hel byggnad färgas om eller förses med ny fasadbeklädnad. Denna tolkning står inte heller i strid mot hur Boverket också informerar allmänheten på sin hemsida, där man tar upp exempel där någon målar om sitt hus i en annan färg eller byter tegelfasad mot träfasad. Frågan som behöver avgöras gällande solenergianläggningar är när en byggnad kan sägas ha bytt färg eller fasadbeklädnad eftersom dessa anläggningar av tekniska skäl sällan omfattar hela byggnaden eftersom solinstrålningen varierar stort med väderstrecken. Även en byggnads planform och hur exponerad den ändrade byggnadsdelen är kan spela en viktig roll för bedömningen. Om man t.ex. vill sätta upp en begränsad solenergianläggning på 15 kvm på en normalstor skolbyggnads söderfasad bör allmänheten knappast uppfatta att byggnaden bytt färg eller fasadbeklädnad om inte annat så bara till en begränsad del. Snarare bedömer samhällsbyggnadskontoret att man skulle uppfatta att byggnaden i sig är oförändrad och att solenergianläggningen är något som är monterat på byggnaden, jämförbar med i förekommande fall annan teknisk apparatur. Detta bör indikera att ändringar åtminstone behöver vara av en viss omfattning för att bygglovplikten ska inträda. Om en industribyggnad på hälften av en fasad som vetter från lokalgatan, och därmed inte är exponerad för omgivningen, uppför en solenergianläggning bör det vara tveksamt om byggnaden kan sägas ha bytt fasadbeklädnad eller färg, än mindre i de förbipasserandes ögon. Dessa exempel bör innebära att placering av solenergianläggningar på fasader behöver prövas från fall till fall, vilket innebär att någon generell gräns, för när ändringarna är av sådan omfattning att de är bygglovpliktiga, är svår att definiera. Krav på anmälan Plan- och byggförordningen tar inte särskilt upp frågan om solanläggningar. Däremot krävs en anmälan till kommunen t.ex. om man väsentligt ändrar en anläggning för vattenförsörjning i en byggnad, en anordning för byggnadens ventilation eller byggnadens brandskydd. Det är tveksamt om en installation av en solanläggning generellt medför något av ovan uppräknade väsentliga ändringar i en byggnad men får därför bedömas från fall till fall. Rättsläget När det gäller bygglovplikten för solenergianläggningar har samhällsbyggnadskontoret inte kunnat finna många rättsfall som belyser området. Dock finns ett intressant avgörande i Regeringsrätten RÅ 2007 ref. 75 gällande uppsättande av solcellspaneler på en delvis oexponerad och mindre del av taket till en kyrkobyggnad. I detta fall rörde det sig om en byggnad med dokumenterat höga kulturmiljövärden som också är skyddad genom annan lagstiftning. Underinstanserna var trots detta inte eniga om huruvida bygglov kunde beviljas eller inte. Regeringsrätten ansåg dock slutligen att bygglov inte kunde beviljas då byggnadens karaktär skulle komma att förvanskas i för hög
3 utsträckning. Intressant i målet är att instansernas tvingats till uttömmande resonemang och frågan har belysts ur ett flertal aspekter, t.ex. har även proportionalitetsprincipen angiven i Europakonventionen, angetts som en prövningsgrund. En ledamot i Regeringsrätten angav dessutom skiljaktig mening och ansåg att bygglov skulle ha beviljats. Slutsatsen av målet ovan bör vara att om frågan varit så pass svårbedömd gällande en kyrkobyggnad med dokumenterat höga kulturmiljövärden, bör det för betydligt profanare och alldagligare byggnader föreligga ett stort utrymme där bygglov åtminstone uppenbarligen kan beviljas och därmed också för när bygglov inte ens borde krävas. Detta bör enligt samhällsbyggnadskontoret indikera att lättnader i fråga om bygglovplikten för solenergianläggningar bör kunna motiveras. En annan slutsats av rättsfallet är att solenergianläggningar kräver bygglov på byggnader med höga kulturmiljövärden, även om anläggningen är relativt begränsad. Begreppet tillbyggnad Dagens policy för solenergianläggningar anger att solenergianläggningar som inte placeras i takfall utan på uppbyggnader (ofta för att få rätt vinkel i förhållande till solinstrålningen) kräver bygglov då dessa i sådana fall bedöms vara bygglovpliktiga tillbyggnader. I syfte att förenkla prövningen av solenergianläggningar anser samhällsbyggnadskontoret att det kan finnas anledning att titta närmare på rättslaget även gällande definitionen av begreppet tillbyggnad. I förarbetena till den äldre plan- och bygglagen angavs att med tillbyggnad avses åtgärder som syftar till att öka en byggnads volym oavsett i vilken riktning det sker (prop. 1985/86:1 s. 676). Denna definition har sedermera införts i nu gällande PBL, 1 kap 4. Ett rättsfall som tar upp frågan om när en tillbyggnad ska anses vara bygglovpliktig är mark- och miljööverdomstolens (MÖD) dom i mål nr P I domen anser MÖD att viss ledning vid bedömningen av tillbyggnaders bygglovplikt kan erhållas från bedömningen av om altaner kan anses utgöra tillbyggnad eller inte eftersom den aktuella konstruktionen i målet kunde anses påminna om altaners konstruktion. MÖD hänvisar till rättsfallet RÅ 2009 ref 67 I, II, III, där Regeringsrätten funnit att bygglov krävs för altaner som visuellt ger intryck av att vara tillbyggnader och där utrymme tillskapats under altangolvet trots att utrymmet avsågs fyllas upp med jordmassor alternativt inte försetts med väggar. MÖD drar av detta slutsatsen att det avgörande för frågan om en åtgärd utgör en bygglovpliktig tillbyggnad är således om byggnationen visuellt ger intryck av att vara en tillbyggnad och innebär en volymökning. Liknande resonemang fördes av Regeringsrätten i avgörandet RÅ 1995 ref. 42 där den ansåg att en altan på 42 kvm utan varken väggar eller tak och på en maximal höjd över marken på 1,2 meter inte skulle anses vara en volymökning och därmed tillbyggnad. Regeringsrätten har därefter 2009 i Mål nr , refererat till sitt avgörande från 1995 i en annan dom gällande bygglovplikten hos en altan på 2 meter över mark och där man funnit att den senare varit en bygglovpliktig volymökning av byggnaden. Slutsatens får dras att referatet till avgörandet från 1995 därmed även 2009 stått som en referens för när en uppbyggd konstruktion inte utgjort en volymökning. Samhällsbyggnadskontoret drar med ledning av ovan följande slutsatser gällande bygglovplikten för solenergianläggningar som inte placeras i takfall: Det bör finnas
4 goda skäl att anta att en uppbyggnad på vilken man placerar solenergianläggningar och som inte är högre än 1,2 meter från omgivande nivå i sin högsta punkt inte är en volymökning av byggnaden och därmed inte heller bygglovpliktig som tillbyggnad. Däremot kan förstås sådana uppbyggnader fortfarande komma att kräva bygglov utifrån PBL 9 kap 2 3 c om de anses ha medfört att byggnaden bytt taktäckningsmaterial eller att dess yttre utseende avsevärt påverkats på annat sätt eller, i fråga om en- och tvåbostadshus, PBL 9 kap 5, om de bedöms innebära en väsentlig ändring av byggnadens eller områdets karaktär. Bygglovbefriade åtgärder och den enskildes ansvar Det finns ett antal åtgärder och byggnader som är undantagna bygglovplikt i PBL. Det mest kända exemplet är kanske friggeboden, som under vissa förutsättningar är bygglovsbefriad. Numera kan även tillbyggnader på 15 kvm och s.k. Attefallshus uppföras bygglovfritt under vissa omständigheter. För dessa slags bygglovbefriade åtgärder finns i regel inte behov av någon policy. I stället har den enskilde som tänker uppföra eller utföra en bygglovbefriad åtgärd ett eget ansvar att dels känna till lagen och dels göra sin egen bedömning huruvida det man planerar för faktiskt inbegrips i villkoren för att de tänkta åtgärderna ska vara bygglovbefriade. Belysande är att den enskilde i några av dessa fall inte har någon skyldighet att kontakta kommunen innan åtgärden utförs. Om åtgärden i efterhand blir föremål för tillsyn så prövas frågan rättsligt huruvida byggherren gjort rätt bedömning eller inte. I huvudsak torde den enskildes ansvar att känna till och tolka bestämmelserna i 9 kap 2 3 c och 5 PBL, vara likartat gällande solenergianläggningar. Särskilt mot bakgrund av att prövningen måste göras i det enskilda fallet och i relation till den aktuella byggnaden respektive området. Detta innebär enligt samhällsbyggnadskontoret att det kan finnas motiv för att ändra policyn i sådan riktning att den enskilde ges större utrymme att tolka de aktuella bestämmelserna i PBL och samtidigt i policyn informera om och exemplifiera huvuddrag för kommunens tolkning av olika slags ärendetyper. Sala kommun har gjort en likartad tolkning av bygglovplikten för solenergianläggningar och följande information finns att läsa på kommunens hemsida ( Solceller som sådana är normalt inte bygglovpliktiga. När bygglov behövs för olika saker anges i plan- och bygglagen och i plan- och byggförordningen. Solceller, solfångare eller solpaneler nämns inte särskilt där. Solceller m.m. kan däremot vara bygglovpliktiga om de bedöms påverka en byggnad eller en miljö på ett väsentligt sätt. Inom planlagt område behövs bygglov om "byggnaden byter färg eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt". Om solceller placeras på en byggnads fasad eller tak kan det bedömas som ett byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial, eller som att solcellerna påverkar byggnadens yttre utseende, och därmed kan åtgärden vara bygglovpliktig. För en- och tvåbostadshus och tillhörande komplementbyggnader görs dock undantag för bygglovplikten gällande byte av fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial, om åtgärden inte väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Frågan om bygglovplikt för solceller m.m. får därmed avgöras från fall till fall. Att klart beskriva om det behövs bygglov för solceller är mycket svårt. Kontakta oss med din fråga så kan vi göra en bedömning. Skicka gärna med foton eller ritningar på det du tänkt göra. Sammanfattningsvis kan man säga att:
5 Utanför planlagt område behövs inte bygglov för solceller m.m. För solceller fristående från en byggnad (en ställning på tomten) behövs inte bygglov. För solceller på en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader inom planlagt område behövs bygglov om åtgärden väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Det är en bedömning som måste göras från fall till fall utifrån vilken byggnad det gäller, karaktären på området och hur omfattande och synliga solcellerna är. För solceller på andra byggnader inom planlagt område behövs bygglov om åtgärden kan bedömas som byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Också det är en bedömning som måste göras från fall till fall. Tänk också på att solfångare m.m. kan skapa reflexer mot omgivningen!. Avvägning mellan olika allmänintressen Klimat- och energifrågorna är i focus i dagens globala utveckling och det bör vara otvivelaktigt att det allmänna idag anser att det är ett viktigt intresse att miljövänlig energiproduktion från förnyelsebara energikällor ökar. Samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott har 2014 återremitterat ett första förslag till omarbetad policy för solenergianläggningar med uppdraget att ytterligare se över om kraven på bygglov för dessa anläggningar kan sänkas. Eventuella andra allmänintressen som nämnden har att avväga vid en bygglovprövning, t.ex. intresset av en god utformning av den byggda miljön, skall alltså även vägas mot allmänintresset av att miljövänlig energiproduktion ökar. Detta leder enligt samhällsbyggnadskontoret till att kommunen behöver vara så precis som möjligt för var gränsen för bygglovplikten går så att bygglovprövning inte görs obefogat, vilket idag kan antas utgöra en risk för hämsko gällande utbyggnaden av enskilda solanläggningar. Samhällsbyggnadskontorets förslag till ny policy/information för solenergianläggningar Utanför planlagt område behövs inte bygglov för solceller m.m. om byggnaden inte har höga kulturmiljövärden. För solceller fristående från en byggnad (en ställning på tomten) behövs inte bygglov. För solceller på en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader inom planlagt område behövs bygglov om åtgärden väsentligt ändrar byggnadens eller områdets karaktär. Det är en bedömning som måste göras från fall till fall utifrån vilken byggnad det gäller, karaktären på området och hur omfattande och synliga solcellerna är. För solceller på andra byggnader inom planlagt område behövs bygglov om åtgärden kan bedömas som byte av fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial eller byggnadens yttre utseende avsevärt påverkas på annat sätt. Också det är en bedömning som måste göras från fall till fall. Det är den enskilde byggherren som tänker uppföra solenergianläggningar som har ansvar för att plan- och bygglagen följs. Det innebär bl.a. att den enskilde ansvarar i första led för att bedöma om de tänkta solfångarna/solcellerna är
6 bygglovpliktiga eller inte. Bedömningen kan överklagas och anläggningen kan t.o.m. komma att behöva tas bort om frågan blir föremål för tillsyn och överprövning. Kontakta därför gärna kommunen tidigt i planeringsstadiet för rådgivning. För en- och tvåbostadshus görs följande bedömning: Solenergianläggningar som har samma eller närliggande färgnyans som befintligt tak på vilken man avser uppföra dem bedöms sannolikt inte ändra karaktären på byggnaden eller området väsentligt. Exempel: en villa med svarta betongpannor som förses med mörka solenergianläggningar. Solenergianläggningar som placeras på en på taket uppbyggd konstruktion vars höjd är maximalt 1,2 meter från närmast omgivande takyta bedöms av kommunen inte utgöra bygglovpliktiga tillbyggnader. Däremot kan anläggningarna fortfarande kräva bygglov som ändring av byggnad, se ovan. Vid samtliga anläggningar gäller att dåligt till taket/byggnaden anpassade solenergianläggningar eller estetiskt tveksamma lösningar och konstruktioner anses generellt öka risken betydligt för att byggnadens karaktär väsentligen ändras och bygglovplikten inträder. Bygglov kommer sannolikt i sådana fall inte att beviljas. Inom Alingsås stadskärna som utgör en värdefull kulturmiljö och varje annan byggnad eller område med höga kulturmiljövärden, anser kommunen att solenergianläggningar alltid måste bygglovprövas. Kontakta gärna kommunen tidigt i planeringsstadiet för rådgivning. Samhällsbyggnadskontoret Daniel Holdenmark Stadsarkitekt
DOM 2014-10-27 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060103 DOM 2014-10-27 Stockholm Mål nr P 3455-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-20 i mål nr P 6585-13, se
Läs merDOM 2015-03-27 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2015-03-27 Stockholm Mål nr P 2854-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-03 i mål nr P 6957-13, se bilaga KLAGANDE 1. J M 2. T
Läs merDOM 2013-10-15 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060205 DOM 2013-10-15 Stockholm Mål nr P 8918-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-27 i mål nr P 6001-11, se bilaga KLAGANDE 1. I C
Läs mer8.9. Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum: 2010-05-11 Fastighetsadress: Kleva 205
33 8.9 ANSÖKAN OM BYGGLOV FÖR ÄNDRING AV I STRID MED BYGGLOV TILLBYGGD DEL AV FÖRRÅD (SJÖBOD), SAMT ÄNDRING AV TAK PÅ URSPRUNGLIGT FÖRRÅD (SJÖBOD) PÅ FASTIGHETEN KLEVA 3:9 Diarienummer: 10/0734 Ankomstdatum:
Läs merDOM 2015-04-24 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-04-24 Stockholm Mål nr P 9113-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-16 i mål nr P 1279-14, se bilaga KLAGANDE E O MOTPARTER
Läs merAnsökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring, förråd och murar.
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-02-01 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2012BNS0136 Byggnadsnämnden Ansökan om bygglov i efterhand för tillbyggnad av komplementbyggnad med altan/carport, fasadändring,
Läs merAtt bygga på prickad mark
Att bygga på prickad mark Önskemål om att placera Friggebod eller Attefallshus etc närmare tomtgräns än 4,5 m kommer upp med jämna mellanrum. När det gäller att inkräkta på avståndet 4,5 m mot väg, gata,
Läs merTjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se
Miljö- och stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande 2014-10-13 Jamal Esfahani Dnr 2014-0829 Stadsarkitekt 08-568 91246 jamal.esfahani@danderyd.se Tillämpning av plan- och bygglagen 9 kap. 4a-d, åtgärder
Läs merByggregler för Aspviks koloniträdgårdsförening
1 Byggregler för Aspviks koloniträdgårdsförening Detta dokument är godkänt av styrelsen och gäller fr.o.m. 2016-03-05 2 Sammanfattning av kommunens byggregler vid ny-, om- och tillbyggnad. Nuvarande byggregler
Läs merDOM 2015-02-17 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2015-02-17 Stockholm Mål nr P 4066-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-04-03 i mål nr P 2691-13, se
Läs merINGARÖSTRAND 5:154, Stora Barnviksvägen 72: Ansökan om bygglov för uppförande av altan (fasadändring)
Datum Dnr 2015-04-14 BYGG.2014.4840 29 Helene Gustavsson helene.gustavsson@varmdo.se 08-570 475 85 Tf. enhetschef FJÄLLSTRÖM MALIN Tjänsteskrivelse INGARÖSTRAND 5:154, Stora Barnviksvägen 72: Ansökan om
Läs merDOM 2016-04-04 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060304 DOM 2016-04-04 Stockholm Mål nr P 1891-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-02-17 i mål nr P 2952-15, se
Läs merDOM 2015-11-02 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060206 DOM 2015-11-02 Stockholm Mål nr P 2293-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-19 i mål nr P 6400-14, se
Läs merDOM 2016-02-23 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2016-02-23 Stockholm Mål nr P 1948-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Umeå tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-25 i mål nr P 452-15, se bilaga A KLAGANDE X MOTPARTER
Läs merFörfattningssamling. Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger. Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden 2013-04-09, SBN0074/13
Författningssamling Riktlinjer för altaner, uteplatser och balkonger Fastställd av samhällsbyggnadsnämnden 2013-04-09, SBN0074/13 RIKTLINJER FÖR ALTANER, UTEPLATSER OCH BALKONGER Ibland kan det vara svårt
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 7 december 2010 SÖKANDE 1. AA 2. BB Ombud: Advokat Jörgen Hemby Gustav Adolfs Torg 47 211 39 Malmö KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet)
Läs merDOM 2012-11-08 Stockholm
SVEA HOVRÄTT 060201 2012-11-08 Stockholm Mål nr P 6270-12 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-06-15 i mål P 1081-12, se bilaga A KLAGANDE 1. B E 2.
Läs merDOM 2015-12-16 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2015-12-16 Stockholm Mål nr P 7052-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-07-14 i mål nr P 721-15, se
Läs merDOM 2014-12-17 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060109 DOM 2014-12-17 Stockholm Mål nr P 6026-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-12 i mål nr P 3147-14, se bilaga KLAGANDE 1. P-O B 2.
Läs merDOM 2013-11-07 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060107 DOM 2013-11-07 Stockholm Mål nr P 519-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-12-21 i mål nr P 675-12, se bilaga A KLAGANDE 1. E K 2. S
Läs merDOM 2016-01-20 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060306 DOM 2016-01-20 Stockholm Mål nr P 5529-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-05-26 i mål nr P 6171-14, se
Läs merDOM 2013-09-20 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060108 DOM 2013-09-20 Stockholm Mål nr P 1972-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-08 i mål nr P 115-13, se bilaga KLAGANDE M G MOTPART 1.
Läs merDOM 2014-11-25 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060105 DOM 2014-11-25 Stockholm Mål nr P 1907-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-02-07 i mål nr P 5018-13, se
Läs merDOM 2015-02-02 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060207 DOM 2015-02-02 Stockholm Mål nr P 7493-14 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-07-10 i mål nr P 5199-13,
Läs merDOM 2013-06-25 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 060105 DOM 2013-06-25 Stockholm Mål nr P 1602-13 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-02-14 i mål nr P 4571-12, se bilaga A KLAGANDE A-K
Läs merBoverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Lov- och byggprocessen 4 Vad är bygglov? 5 Intervju med Magnus Olsson 6 Vad är syftet med bygglov? 7 Vad är nyttan med bygglov? 8 Olika typer av ärenden
Läs merSamhällsbyggnadskontoret, bygg- och miljö Sala 14 juni 2013 kl. 09.00 ANSLAG/BEVIS
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Stora sammanträdesrummet, Heby kommun 13.00 14.30 Beslutande Mats Jennische(m), ordförande Olof Nilsson(s), vice ordförande Margaretha Quistberg(s) Anne Öman
Läs merDOM 2015-06-09 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060102 DOM 2015-06-09 Stockholm Mål nr P 10322-14 Dok.Id 1204750 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-10-22 i mål P 2583-14, se bilaga KLAGANDE MKB Fastighets
Läs merPM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den
PM med vä gledning om fysisk plänering äv fo rorenäde omrä den Inledning Denna PM är framtagen av Länsstyrelsen i Jönköpings län i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötlands län, Naturvårdsverket, Boverket
Läs merDOM 2014-05-06 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060209 DOM 2014-05-06 Stockholm Mål nr P 11603-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-11-28 i mål nr P 1609-13, se
Läs merRåd och riktlinjer för mobiltelefonantenner mm i Sandvikens kommun (telemastpolicy)
Råd och riktlinjer för mobiltelefonantenner mm i Sandvikens kommun (telemastpolicy) Förslag från bygg- och miljönämnden Antaget av kommunfullmäktige den 2 december 2002 Dnr KS2006/416 Kommunkansliet Telemast_02.doc
Läs merDOM 2015-10-16 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2015-10-16 Stockholm Mål nr P 2005-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-02-24 i mål nr P 6673-14, se bilaga KLAGANDE P W MOTPARTER
Läs merKolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening
Sundbybergs Koloniträdgårdsförening Box 1071 Januari 2010 172 22 Sundbyberg Kolonistugor i Sundbybergs koloniträdgårdsförening Bygga nytt, ändra, bygga om. Generellt krävs tillstånd från styrelsen för
Läs merDetaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås
Helena Hansson Tel 021-39 23 68 DP 1650 2008-04-15 Dnr 06:10227-BN 540 Detaljplan för Bjurhovdaskolan (Boplatsen 9, Bjurhovda 6 och 9 samt del av Västerås 3:24), Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 3 november 2009 KLAGANDE Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad Box 8314 104 20 Stockholm MOTPART Kungsleden Skolfastigheter AB (tidigare motpart: KB
Läs merDetaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås
Handläggare Anders Brunzell Tel 021-39 10 54 Enkelt planförfarande Dp 1707 2009-04-14 Dnr 08:10104-BN 540 Detaljplan för kvarteren Tegelbruket och Tegelladan, Framnäs, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING
Läs merSida Byggnadsnämnden 2014-06-17 1. Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00. Christina Englund Stadsarkitekt
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1 Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 17 juni 2014 kl. 08:30 12:00 Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Gun Forssell-Spång
Läs merÖverklagat beslut: Miljö- och stadsbyggnadsnämndens i Nacka kommun beslut den 4 april 2012, Dnr (bygg) 233 2011-000192
Till Länstyrelsen i Stockholm län Rättsenheten Box 22067 104 22 Stockholm ÖVERKLAGANDE Klagande: Saltsjöbadens naturskyddsförening Överklagat beslut: Miljö- och stadsbyggnadsnämndens i Nacka kommun beslut
Läs merDP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02. Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås
DP 1724 2010-03-08 Dnr 07:10067-BN 540 Sofie Andersson Rosell Tel 021-39 15 02 Detaljplan för LYCKSTA 1:17, Romfartuna, Västerås PLANBESKRIVNING INLEDNING Handlingar Detaljplanen består av plankarta med
Läs merÄndring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning.
3 2014-08-25 Diarienummer 2008/0670- Ändring av byggnadsplan för del av Jädraås 1, tillägg till plan- och genomförandebeskrivning. Planområdet, utdrag ur gällande detaljplan. Handlingar Plan- och genomförandebeskrivning
Läs merSKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun. Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123
SKYLTPOLICY FÖR HJO KOMMUN Råd & riktlinjer för utformning och placering av skyltar i Hjo kommun Antagen av kommunens byggnadsnämnd 2013-12-10 123 2 Typritning skyltar i centrummiljön Upprättat av Hjo
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Sammanträdesdatum
MILJÖ OCH BYGG NÄMNDEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (1) Plats och tid Ebbasalen, samhällsbyggnadskontoret, Sala kommun 13.00 16.00 Beslutande Mats Jennische(m), ordförande Olof Nilsson(s), v ice ordförande
Läs merDOM 2016-02-23 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060207 DOM 2016-02-23 Stockholm Mål nr P 7514-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-06 i mål nr P 2632-15, se bilaga A KLAGANDE 1. X 2. Y
Läs mer2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Ändring och hävande (3 kap 14-15 )
2014-01-01 1 (10) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Ändring och hävande (3 kap 14-15 ) 2014-01-01 2 (10) Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm www.raa.se 2014-01-01
Läs merDOM 2014-11-19 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060206 DOM 2014-11-19 Stockholm Mål nr P 3438-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-03-18 i mål nr P 404-14, se bilaga KLAGANDE 1. B S
Läs mer2013-02-15 Bilaga SBN 33.2013. Byggprocessen
2013-02-15 Bilaga SBN 33.2013 Byggprocessen Illustration: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket Förslag till riktlinjer för handläggning och rutiner under byggprocessen, beslutade av samhällsbyggnadsnämnden
Läs merUTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING
Detaljplan för Kebal 1:33, Strömstads Kommun UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING HUR UTSTÄLLNINGEN HAR BEDRIVITS Miljö- och byggnämnden beslutade 2009-01-29 6 att genomföra en utställning gällande rubricerat ärende.
Läs merKonsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall
Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Boverket september 2013 Titel: Konsekvensutredning Boverkets allmänna råd om rivningsavfall Utgivare: Boverket september 2013 Dnr: 1255-369/2013
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merDOM 2012-12-10 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0612 2012-12-10 Stockholm Mål nr P 3639-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätts, mark- och miljödomstolen dom 2012-03-29 i mål nr P 2257-11, se bilaga
Läs merInformation från Boverket. Josefin Hane
Information från Boverket Josefin Hane Regeringsuppdrag Uppdrag att utreda ytterligare undantag från krav på bygglov samt se över kraven på anmälan Del 1 rapporterades 30 oktober 2017 Utreda förutsättningarna
Läs merSAlA Bilaga KS 2012/277/1
SAlA Bilaga KS 2012/277/1 KOMMUN SALA KO lu KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp (S) 1(1) 2012-11-13 KommunsivrAisens förvaltning Ink. 2012-12- 1 2 Svar på motion om avgiftsbefrielse för bygglov av solceller
Läs merFår jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan
2016 Får jag bygga? Om bygglov, rivningslov,marklov och anmälan Bygglov så fungerar det När du vill bygga en ny byggnad eller bygga till måste du oftast söka bygglov hos kommunens byggnadsnämnd. Vid vissa
Läs merMonica Magnusson, sekreterare. Ulla-Britt Brandin. Kommunhusets byggnadskontor klockan 18.00 Paragrafer 31-38
1 (10) Plats och tid Kommunförvaltningens sammanträdesrum, Boken kl. 15:45 17:00 Beslutande Marie-Louise Andersson (V) ordförande Patrik Ströbeck (M) vice ordförande Edward Galia (SD) ledamot Christian
Läs merFrågor och svar. Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen.
Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Frågor och svar Här hittar du några frågor och svar om nyheterna i den nya plan- och bygglagen. Blir det några ändringar kring byggherrens ansvar?...
Läs merAnsökan om förhandsbesked för tillbyggnad och takresning Dnr 2009/23
1 (20) Plats och tid Kommunförvaltningens sessionssal Karpen, kl 15.00 16.30 Beslutande Marie-Louise Andersson (v) ordförande Patrik Ströbeck (m) viceordförande Ulla-Britt Brandin (kd) ledamot Edvard Galia
Läs merDOM 2016-06-14 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060303 DOM 2016-06-14 Stockholm Mål nr P 3762-15 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-03-31 i mål nr P 578-15, se
Läs merSammanträdesdatum 2013-01-10 D C) 2013. Motion om avgiftsbefrielse för bygglov av solceller
._,.,,~,~....,...,,,,,_. ~.. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN Sammanträdesdatum 2013-01-10 D C) 2013 20 (37) 15 Motion om avgiftsbefrielse för bygglov av solceller Dnr 2012/212 INLEDNING
Läs merDOM 2013-04-18 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060101 DOM 2013-04-18 Stockholm Mål nr P 8281-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-09-03 i mål nr P 2337-12, se bilaga
Läs merRåd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen
PM 1(5) Framtagen 2015-10-21 Uppdaterad 2015-11-23 Råd och vägledning gällande handläggning av bygglov med anledning av flyktingsituationen Allmänt Basera era beslut på en verksamhetsbeskrivning. Verksamheter
Läs merDOM 2015-03-18 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060202 DOM 2015-03-18 Stockholm Mål nr P 6299-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-06-25 i mål nr P 5591-13, se bilaga KLAGANDE H K Ombud: J
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR TIBBLE Leksands kommun, Dalarnas län Antagen av KF 2002-11-20, 27 Laga kraft 2002-12-27-1 - BAKGRUND I och med att Plan- och bygglagen (PBL) trädde i kraft den 1 juli 1987 infördes
Läs merOmrådesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213
1(7) Områdesbestämmelser för området vid Lovö kyrka, Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2004.26.213 BESKRIVNING Karta med bestämmelser Beskrivning (denna handling) PLANENS SYFTE Kommunstyrelsens arbetsutskott
Läs merTillbyggnad och ombyggnad av sporthall samt uppförande av skyltar och anläggande av parkeringsplatser.
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2013-06-05 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2013BNS0169 Byggnadsnämnden Bollmora 2:1, Siklöjevägen 27 Tillbyggnad och ombyggnad av sporthall samt uppförande av skyltar
Läs merDetaljplan för fastigheten RAN 7 i centrala stan i UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län
Handläggare: 1 (5) PLA 07-54 September 2011 Tomas Strömberg Detaljplan för fastigheten RAN 7 i centrala stan i UMEÅ KOMMUN, Västerbottens län Ett förslag till detaljplan för fastigheten Ran 7 har upprättats
Läs merRiktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning
Riktlinjer om bygglov för konstnärlig utsmyckning Handläggning och remissförfarande för bygglov gällande fasadändring vid konstnärlig utsmyckning på byggnader Innehåll Inledning 3 Förutsättningar 4 Plan-
Läs merTjänsteutlåtande. Datum 2015-06-12
Tjänsteutlåtande Datum 2015-06-12 Sida 1 Stadsbyggnadskontoret Handläggare Stadsarkitekt Tomas Johnsson 0280-181 69 Dnr: KS/2016:34 Detaljplan för Olarsgården annex Byggnadsnämndens beslut: det i januari
Läs merYttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39)
PM 1 (9) Justitiedepartementet Grundlagsenheten 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkandet Myndighetsdatalagen (SOU 2015:39) Ert dnr JU2015/3364/L6 Det är en gedigen utredning som innehåller en omfattande
Läs merPlanbeskrivning. Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs län
SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE SAMRÅDSHANDLING 2013-10-31 DNR: 13BMN72 HANDLÄGGARE: THOBIAS NILSSON Planbeskrivning Vallbacken 21:6, Kvarteret Salem Detaljplan för skol- och kontorsändamål Gävle kommun, Gävleborgs
Läs merKommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 22 januari 2013 kl. 08:30 11:45
NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 Sida Plats och tid Kommunkontoret, Bergsjö Tisdagen den 22 januari 2013 kl. 08:30 11:45 Beslutande Rolf Colling (C) Ordförande Bengt-Ola Olsson
Läs merDOM 2013-02-04 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2013-02-04 Stockholm Mål nr P 5735-12 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-06-01 i mål P 5770-11, se bilaga
Läs merSAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Bygg- o räddningsnämnden 2011-01-25
Plats och tid Beslutande Ledamöter Sammanträdesrum ÖREN, tisdagen den 25 januari 2011 kl. 13 30 15 40. Peder Griph, s ordförande Arne Holmgren, s Kenneth Axelsson, m Johan Merving, m Anna-Thuresson, c
Läs merInnehållsförteckning SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Byggnadsnämnden
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-10-03 Innehållsförteckning Ärende 86 Planbesked avseende upprättande av ny detaljplan för fastighet Gunnarsbo 1:62 (Gröne vägen )... 188 87 Lovföreläggande enligt 11 kap. 17
Läs merInstruktioner för montering av varmluftsolfångare
Instruktioner för montering av varmluftsolfångare Modell: OS10, OS20, OS30, OS14, OS24, OS34 Copyright c : Solar Lab Sweden 2015 Solar Lab Sweden Garvaregatan 33 60222 Norrköping www.solarlab.se 1 Läs
Läs merSamhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) Samrådsredogörelse
LAGA KRAFT 2014-09-20 Samhällsbyggnadskontoret ANTAGANDEHANDLING 1(12) 2014-06-02 DNR: PBN/2013:112 Samrådsredogörelse Tillhörande detaljplan för: Sparbanken 5 Sparbanken, Strängnäs Kommun Plan- och byggnämnden
Läs merTillbyggnad av enbostadshus
EXEMPELRITNINGAR FÖR Tillbyggnad av enbostadshus Kundtjänst Plan och bygg 090-16 13 61 Vad är en tillbyggnad? En tillbyggnad är en åtgärd som ökar en byggnads volym. Exempel på tillbyggnader är källarutgrävning,
Läs merDOM 2013-11-13 meddelad i Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060109 DOM 2013-11-13 meddelad i Stockholm Mål nr M 4091-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-04-05 i mål nr M 4441-12, se bilaga KLAGANDE Miljö-
Läs merSammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Samhällsbyggnadsnämnden 2013-03-26 29 Sida Dnr 22/2012 2331 Dnr 248/2012 220 Sbn 25 Dnr 38/2013 460 Dnr 46/2013 400 Dnr 170/2011 214 Information Samhällsbyggnadsutskottets
Läs mer1 Information om de nya arvodesbestämmelserna. 2 Information till nämnden MBN 15/30
MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN KALLELSE Sammanträdesdatum 2015-01-29 PLATS OCH TID Kommunhuset, lokal Mellanfryken, torsdag 29 januari 2015, kl. 15.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE Val av protokolljusterare DNR
Läs merExempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter
Exempel på rättspraxis som rör dispens från sophämtning och renhållningsavgifter Till och med 2011-04-12 Målnummer: M6299-10 Referat: MÖD 2011:13 Avgörandedatum: 2011-04-12 Uppehåll i hämtning av hushållsavfall
Läs merRiktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun
Riktlinjer för uteserveringar i Svedala kommun Oktober 2006 1 Förord Riktlinjer för uteserveringar i Svedala gäller icke-bygglovpliktiga uteserveringar. Kommunens avsikt är att denna typ av uteserveringar
Läs merMiljö- och byggförvaltningen 2011
Miljö- och byggförvaltningen 2011 Till dig som har hus i Smedby Denna broschyr vänder sig till dig som har hus i Smedby. Eftersom Smedby är en unik kulturmiljö fastställde kommunen 1994 områdesbestämmelser
Läs merUndantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande
Promemoria Undantag från vissa bestämmelser i plan- och bygglagen vid tillströmning av asylsökande Näringsdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Det stora antalet asylsökande som sökte sig till
Läs merÖverklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården
1 Mark- och miljödomstolen c/o Länsstyrelsen i Stockholms län Överklagande av Länsstyrelsens i Stockholms län beslut rörande detaljplan för Stallmästaregården Förbundet för Ekoparken bildades 1992 för
Läs merInformation om bygglovshandlingar mm
1 2010-05-07 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN BYGG Information om bygglovshandlingar mm Bygglov Behöver du bygglov? Vi på byggavdelningen svarar gärna på dina frågor om vad som kräver bygglov. Du kan också
Läs merSkapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras!
Skapa utemiljöer i trä Låt dig inspireras! Kärlek till hållbarhet Från skog till tryckimpregnerat Brunt eller grönt? En smaksak. För att skapa material till en härlig uteplats eller ett stabilt staket
Läs merBYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014
BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan
Läs merDOM 2015-09-07 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060301 DOM 2015-09-07 Stockholm Mål nr M 1394-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-01-27 i mål nr M 3154-14, se bilaga A KLAGANDE Sluts samfällighetsförening,
Läs merM i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21
M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 Målnummer: UM10438-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning
Läs merDOM 2016-01-29 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060107 DOM 2016-01-29 Stockholm Mål nr P 8028-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-31 i mål P 601-15, se bilaga
Läs merStadsbyggnadskontoret Information till dig som ska söka lämna in en anmälan
Information till dig som ska söka lämna in en anmälan Du behöver lämna in en anmälan när du ska: göra ändringar som berör konstruktioner, göra ändringar som påverkar planlösning väsentlig ändra hissar,
Läs merFörbudet gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
Rättsutredning 2014-02-20 Sida 1 (9) Ärende LED 2014/74 handling 2 Kartläggning och analys av 2 kap. 17 diskrimineringslagen (2008:567) Frågeställning Avsikten med denna rättsutredning är att göra en analys
Läs merDOM 2012-11-06 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060105 DOM 2012-11-06 Stockholm Mål nr P 5924-12 Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2012-06-13 i mål nr P 4886-11,
Läs merStationshuset i Orsa Orsa kommun, Dalarnas län
Dnr: BNO 2011/7 215 Godkänd av BN 2012-09-26 120 Antagen av KF 2012-11-26 60 LAGA KRAFT 2012-12-21 Dp 122 Ersättning, del av detaljplan 58 för fastigheten Järnvägen 3 och del av Orsa Kyrkby 4:4 för Stationshuset
Läs merREGERINGSRÄTTENS BESLUT
1 (5) REGERINGSRÄTTENS BESLUT meddelat i Stockholm den 28 maj 2008 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 5 december
Läs merByggnadsnämnden. Nämndplan 2012 2011-10-13
Byggnadsnämnden Nämndplan 2012 2011-10-13 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 2.1 Omvärldsanalys 3 2.2 Personal 4 2.3 Ekonomi 4 2.4 Väsentliga verksamhetsförändringar 5 2.5
Läs merDOM 2016-03-11 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060302 DOM 2016-03-11 Stockholm Mål nr P 7729-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-08-17 i mål nr P 4000-15, se bilaga A KLAGANDE W A MOTPARTER 1.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-04-22. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2015-04-22 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya steg för en effektivare plan- och bygglag
Läs mer2010-04-12 REGLER FÖR UTESERVERINGAR
REGLER FÖR UTESERVERINGAR Varför regler för uteserveringar? Karlskoga ska bli en attraktiv stad med väl underhållna vardagsmiljöer och platser och god arkitektur. En stad där både invånarna och besökare
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 56 Strandskyddsdispens för uppförande av näststation Västerkärr 1:3... 107 57 Bygglov för tillbyggnad av industri Brandstorp 1:90... 109 58 Remiss handlingsprogram för Trygghet och
Läs mer