Arbetsprocessen för nationella prospektiva vikter - Uppdatering inför 2016

Transkript

1 Arbetsprocessen för nationella prospektiva vikter - Uppdatering inför 2016

2 Innehållsförteckning Nationella prospektiva vikter Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Nationella viktgruppen... 3 Organisation... 4 Tidplan Material Fastslagna principer - allmänt Principer för beräkning av vikter för somatisk slutenvård Principer för beräkning av vikter för somatisk öppenvård Principer för beräkning av vikter i psykiatri slutenvård Viktlistor Utveckling... 7 Bilaga 1. Justering av slutenvårdsvikter... 8 Bilaga 2. Justering av öppenvårdsvikter Bilaga 3. Justering av psykiatrivårdsvikter

3 Nationella prospektiva vikter 1. Inledning Bakgrund En arbetsgrupp tillsattes våren 2004 med uppgift att ta fram gemensamma principer och regler för nationella viktlistor baserade på existerande sekundärklassifikationer. Arbetsgruppen var sammansatt av representanter för landsting/regioner och företrädare för dåvarande CPK och sammanställde en rapport Arbetsprocesser för nationella prospektiva vikter En beskrivning av arbetet 2005 och i framtiden och de nationella prospektiva viktlistorna Arbetsprocesser för nationella prospektiva vikter uppdateras årligen. Den Nationella viktgruppen som är en referensgrupp för beräkningsmetod och principer har att gemensamt utforma principer för fortsatt arbete med prospektiva vikter för NordDRG. Principdiskussioner och metodredovisning redovisas mer utförligt i rapporten. Socialstyrelsen har sammanställt rapporten. I processen med att beräkna nationella prospektiva viktlistor används KPP-data (Kostnad per patient) som underlag. Genomsnittskostnader per DRG räknas fram och justeras med LPI (Landstingsprisindex) för aktuellt år. Sjukhusens kostnadsredovisningar är helt avgörande för underlagen till viktlistan. Lämnar sjukhusen in felaktiga kostnadsfördelningar ger det återverkningar i viktberäkningarna. Viktlistorna blir inte bättre än det underlag som lämnas till KPP-databasen. Viktlistorna bygger på en metod med genomsnittsberäkning av vikter och lämpar sig bäst i ersättningssystem till stora enheter. Överersättning respektive underersättning tar ut varandra. Så sker inte vid ersättning till små enheter. Ersättningssystem som omfattar små enheter kan vikterna bli helt missvisande med felaktiga ersättningar. Lösningen finns i den decentraliserad hälso- och sjukvårdsmodellen där landstingen beslutar sina egna priser på vikterna och eventuella tillägg eller egna vikter. I de fall ersättningen inte motsvarar kostnaderna kan enheterna förhandla med det egna landstinget. Det är således alltid landstinget som är ansvarigt för vårdgivarnas finansiering. Syfte Huvudsyftet med arbetet är att säkerställa att nationella prospektiva vikter kan tas fram årligen med en kvalitetssäkrad och förankrad metod. Förslag till gemensamma utvecklingsinsatser skall tas fram samt förslag till organisation och tidplaner. Nationella viktgruppen I gruppen ingår: Stig Hagström och Hector Reyes, Stockholms läns landsting (SLL) Jan Steen och Ellen Edén, Region Skåne Per Bilén, Region Halland Per Sjöli, Leif Sundberg och Marcus Edenström, Västra Götalandsregionen (VGR) Göran Attefors, Östergötlands län Victor Nordling, Jönköpings län Philip Johansson, Kalmar län Martin Sandelin och Liselotte Bengtsson, Uppsala/Örebro regionen Krister Jansson, Västernorrlands län Leif Lundstedt och Åke Karlsson, NPK/SKL Veronica Stemme och Lisbeth Serdén, NPK/SoS 3

4 Socialstyrelsen ansvarar för uppdatering av tidigare principdokumentation. Uppdateringen skall avrapporteras i Nationella policygruppen för sekundär patientklassificering och förankras i landstingen/regionerna. Organisation Arbetet med nationella vikter organiseras av Nätverket för patientklassificering (NPK) som består av medarbetare från Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i en överenskommelse som gäller samarbetet mellan parterna i frågor som rör arbetet med NordDRG och Kostnad per Patient (KPP). Nationella viktgruppens medlemmar har aktivt deltagit i diskussionen om principer och regler för de nationella prospektiva viktlistorna. Detta är en viktig grund för att säkerställa att kommande års viktlistor tas fram i tid och att de används för sina syften. Lokalt kan värderingar göras av variationen i regionala/landstings KPP-material och jämföras med den nationella KPP-databasen. Ett fortsatt löpande samarbete mellan NPK och landsting/regioner är en förutsättning för att nationella prospektiva vikter i framtiden bygger på beskrivnings- och KPP-system av hög kvalitet. Tidplan KPP- data samlas in, bearbetas och sammanställs av SKL för bland annat NPKs räkning. Insamlingen ska vara avslutad 31 maj. I mitten av augusti redovisar NPK/SKL resultaten från de bearbetningar av KPP-databasen som skett. Det innebär att datainsamlingen måste genomföras i god tid varje år men framförallt att sjukhusen/landstingen också har god disciplin och respekterar tidplanen för att skicka in data. I augusti/september träffas Nationella viktgruppen för att fastställa principer och regler för nästkommande års prospektiva viktlistor. Preliminära viktlistor baserade på föregående års data publiceras senast 31 oktober och definitiva versioner skall kunna användas i början av november. Innan grupperare installeras och viktlistorna tillämpas bör användarna få möjlighet att testa produkterna. 2. Material Underlaget för gruppens arbete är de nationella KPP- och DRG-databaserna. De nationella prospektiva vikter bygger på det mest aktuella KPP-materialet, d v s KPP-data för närmast föregående år. KPP-data omgrupperas med senaste versionen av NordDRG-grupperaren. KPP/DRG-databasen för slutenvård 2014 som använts som underlag till beräkningarna innehåller vårdtillfällen som utgör 72 procent av landets somatiska slutenvård. Motsvarande databas för öppenvård omfattar ca 10,5 miljoner öppenvårdskontakter. Sedan viktberäkningarna ägde rum har KPP-databaserna uppdaterats och finns tillgänglig på Nu finns fler vårdtillfällen och besök från läns-/länsdelssjukhus än från universitetssjukhus i KPP-databasen. Det är väsentligt att databasen successivt har utökats med fler länssjukhus för att skapa en bättre representativitet i underlaget till viktberäkningen. Efter exkludering av ytterfall samt vårdkontakter med orimligt låga kostnader, se avsnitt 4 och 5 nedan, återstår vårdtillfällen att beräkna vikter på i slutenvård. Referensviktlistan i slutenvård har beräknats på vårdtillfällen. Motsvarande underlag till viktlistan för öppenvård och referensviktlistan för öppenvård är beräknad på vårdkontakter. Viktlistorna för psykiatrisk vård har beräknats på vårdkostnader från vårdtillfällen ur KPPdatabasen och vårdtiden från vårdtillfällen ur patientregistret. 3. Fastslagna principer - allmänt Nationella viktgruppen har arbetat fram gemensamma principer dvs.; nationella prospektiva vikter tas fram årligen vikterna ska grunda sig på KPP-data 4

5 vikterna baseras på tillgänglig data från året innan, dvs års vikter på 2014 års data vikterna baseras på sjukhusvårdtillfällen vikterna baseras på klinikvårdtillfällen till en referensviktlista data samlas in på kliniknivå geriatriken finns med i underlaget psykiatrin ska ha egna vikter tills bättre registreringar och KPP-data i psykiatri finns test av KPP-data som underlag för vikter i psykiatri för 2016 Socialstyrelsen årligen godkänner vikterna. Den metod som används för trimning av de nationella viktlistorna benämns kvartilmetoden och finns beskriven i SKLs rapporter om Vårdkostnader för NordDRG. Det finns andra trimningsmetoder och Västra Götalandsregionen har introducerat en annan metod för trimning. För övrigt har inte metodiken diskuterats särskilt mycket under senare år. Förståelsen för nuvarande metod och alternativa trimningssätt bör spridas till alla som planerar att bidra till en utvidgad KPP-databas. Önskvärt är att arbete startas med utförliga analyser av ytterfall både lokalt och nationellt. 4. Principer för beräkning av vikter för somatisk slutenvård För år 2016 finns en grupperare NordDRG-Svensk version Grupperaren beskriver patienternas komplikationer och/eller komorbiditet i tre nivåer (mycket komplicerat, komplicerat och ej komplicerat). Vårdtillfällen med orimligt låga kostnader har exkluderats. Principerna för exkludering av vårdtillfällen; < kr per vårddag < kr per vårdtillfälle. Vikterna är beräknade på kostnadsdata där ytterfall exkluderats. Andelen ytterfall är 5 procent. Ytterfallsgräns där beräkningar inte har kunnat göras har satts till kr Uppräkning av kostnader till 2016 års nivå görs enligt LPI(Landstingspris index) för 2015 och 2016 (1,029 respektive 1,033). Underlag för beräkning får inte vara färre än 100 vårdtillfälle i en DRG-grupp, där utfall är lägre eller helt saknas används föregående års vikt eller en sammanvägning av värden för 2015 och Många sjukhus klarar för närvarande inte av att fördela ut sina läkemedelskostnader på den patient som erhåller läkemedel. Därför har DRG-vikterna justerats för några läkemedelsintensiva DRG till att exkludera läkemedel. Grupper som är närbesläktade och har mycket lika vikt har i några fall fått en gemensam kalkylerad vikt. KPP-data är direkt underlag till 88 procent av DRG-grupperna i slutenvård. I bilaga 1 finns en förteckning över de grupper som justerats i förhållande till inrapporterad KPP-data. 5. Principer för beräkning av vikter för somatisk öppenvård All öppenvård ingår; både dagsjukvård och grupper för besök utan DRG-styrande åtgärd. Öppenvårdskontakter med totalkostnad under kr för dagsjukvård, 100 kr för gruppbesök samt 350 kr för övriga besök har tagits bort ur underlaget för viktberäkning. Vikterna är beräknade på kostnadsdata där ytterfall exkluderats, andelen ytterfall är 3 procent. Ytterfallsgräns där beräkningar inte har kunnat göras har satts till kr 5

6 Uppräkning av kostnader till 2016 års nivå enligt LPI för 2015 och 2016 (1,029 respektive 1,033). Dagsjukvård och övrig öppenvård måste hanteras olika i bedömningen av vikter. För dagsjukvård krävs det 100 vårdkontakter och för övrig öppenvård vårdkontakter för att KPP-data kan användas som viktunderlag. Där utfall är lägre eller helt saknas används halva slutenvårdsvikten för grupper som har motsvarande DRG i slutenvård, föregående års vikt eller en sammanvägning av värden för 2015 och Många sjukhus klarar för närvarande inte av att fördela ut sina läkemedelskostnader på den patient som erhåller läkemedel. Därför har DRGvikterna justerats för några läkemedelsintensiva DRG till att exkludera läkemedel. En hierarkikontroll har gjorts som består i att kontrollera för att mer resurskrävande och komplicerade grupper har högre vikter än mindre resurskrävande och ej komplicerade grupper. Ytterligare några justeringar: Teambesök har fått vikten för korresponderande läkarbesök plus 20 procent. Grupp/gruppteambesök är besök med flera patienter, vikten anpassas till 1/3 av korresponderande enskilt besök. Besök med åtgärd som har lägre vikt än läkarbesök i samma MDC har kontrollerats särskilt. Vid framtida viktberäkningar bör man anpassa hierarkin i DRG-logiken så att den mer följer kostnadsnivåerna. Arbete med detta har påbörjats inför KPP-data är direkt underlag till 77 procent av DRG-grupperna i öppenvård. I bilaga 2 finns en förteckning över de grupper som justerats i förhållande till inrapporterad KPP-data. 6. Principer för beräkning av vikter i psykiatri slutenvård Hittills har vikter för psykiatrisk slutenvård beräknats med hjälp av genomsnittlig vårdtid från psykiatriska kliniker i patientregistret samt genomsnittlig vårddagskostnad från KPP-databasen för psykiatri. Inför årets viktberäkning har underlaget i KPP-databasen för psykiatri ökat och test av att beräkna vikter för psykiatri med KPP-data som underlag gjordes. Det föll väl ut vid jämförelse med psykiatrivikterna för Därför har psykiatrivikterna för 2016 beräknats på KPP-data från KPP-databasen för psykiatri. Vårdtillfällen med orimligt låga kostnader har exkluderats ur KPP-databasen för psykiatri. Principerna för exkludering av vårdtillfällen; < kr per vårddag <3 000 kr per vårdtillfälle. Ytterfallsgräns har satts efter den speciella grupperingslogik som gäller för psykiatrin skapad efter vårdtid. 1. Uppräkning av kostnader till 2016 års nivå görs enligt LPI(Landstingspris index) för 2015 och 2016 (1,029 respektive 1,033). Underlag för beräkning får inte vara färre än 100 vårdtillfälle i en DRG-grupp, där utfall är lägre eller helt saknas används föregående års vikt. I bilaga 3 finns en förteckning över de grupper som justerats i förhållande till inrapporterad KPP-data. 7. Viktlistor 2016 Policygruppen för Nätverket för patientklassificering, NPK, fattade vid möte beslut om ny beräkningsgrund för viktlistor. Beslut är fattat att sjukhusvårdtillfällen ska bilda underlag 6

7 till viktlistor. Huvuddiagnos väljs från det vårdtillfället som har högsta DRG-vikten och inkluderar bara de primärkoder som ingår i detta vårdtillfälle. Viktlista baserad på klinikvårdtillfällen kommer att finnas att tillgå som referensviktlista. Prospektiva viktlistor finns publicerade på Socialstyrelsens webbplats med adress NordDRG Slutenvård NordDRG Öppenvård NordDRG Psykiatri Referensviktlistor beräknade på klinikvårdtillfällen NordDRG Slutenvård NordDRG Öppenvård NordDRG Psykiatri Utveckling Både NordDRG-systemet och KPP-databasen är under utveckling. NordDRG innehåller från och med 2006 en logik för att även gruppera den öppna medicinska vården och från 2008 gruppera rehabilitering i slutenvården. Från 2012 introduceras en ny grupperare med tre nivåer av komplikationsgrader i slutenvård. Detta ställer än större krav på KPP-redovisningarna vid sjukhusen. Ett prioriterat område är att arbeta med införandet av KPP i öppenvård vid sjukhusen. Ett arbete startade under 2013 för att gå igenom öppenvårdslogiken i NordDRG. Ett projekt för att undersöka förutsättningarna för att utveckla ett beskrivningssystem för primärvård startades hösten Primärvårdsprojektet avslutades hösten Arbete återstår att utveckla primärvårdslogiken samt implementera denna i NordDRG. Den nationella processen för att ta fram nationella prospektiva vikter för NordDRG årligen kräver sammanfattningsvis ett kontinuerligt engagemang av såväl den nationella nivån (SoS och SKL) som av huvudmännen och sjukhusen. För att denna arbetsuppgift ska kunna genomföras årligen krävs att resurser i form av personella resurser, KPP-data och en uppdaterad version av NordDRG finns tillgängliga varje år. 1 Formeln för trimning är (Gränsvärde=Q3+konstant*(Q3 - Q1) ). Grupper med psykiatrivikter baserade på material som trimmats med 5 procent på vårddagar har visat sig inte kunna uppfylla kravet på kostnadshomogenitet. Trimmas däremot materialet med 28-dagars trimning blir kostnadshomogeniteten i grupperna god. Vårdtillfällen med mer än 28 dagars vårdtid fångas emellertid inte upp med denna viktlista. Omkring 12 procent av psykiatriklinikernas vårdtillfällen har en vårdtid som överstiger 28 dagar. För att lösa problemet med dessa vårdtillfällen kan två grupper skapas, en grupp för vårdtider 29-90, dagar DRG T58N och en grupp för vårdtider över 90 dagar DRG T59N. De ger inget tillskott till verksamhetsanalysen men uppfyller kraven på kostnadshomogenitet. 7

8 Bilagor Bilaga 1. Justering av slutenvårdsvikter Vikter från 2015 pga. få fall: D32C Inf & inflam andningsorg <18 K/Gäller endast viktlistan E21E Amputation cirksjd arm/tå U G02N Pankreastransplantation G10C Kolecystekt m expl koledok K/Gäller endast ref.vikter G11A Kolecystektomi öppen M/Gäller endast ref.vikter G21A Diagn op lever/gallväg benign M H26A Stor reimpl/ledprotesop på arm M N21N Manlig sterilisering T39N Övriga psykotiska syndrom T59N Psykiatrisk vård > 90 dagar W63N Inpassning av annan yttre Genomsnittligt värde från 2015/2016 pga. få fall: A08A Annan intrakraniell kärlkir M A09A Intrakraniell shuntkirurgi M A10A Annan kraniotomi med trauma M A11A Annan kraniotomi utan trauma M A35A Op hjärnnerv & andra nerver M/Gäller endast ref.vikter A40A Sjd & skador ryggmärg M A40C Sjd & skador ryggmärg K A51A Sjd hjärnnerv & perif nerv M B09C Op orbita K B11N Primära op iris B15C Op skelning/problem i ögonreg K B29N Lokal strålbehandling öga B30N Hyphema B31N Allvarlig akut ögoninf/gäller endast viktlistan C01E Trakeostomi/transpl ÖNH-sjd U/Gäller endast viktlistan D01N Lungtransplantation D32C Inf & inflam andningsorg <18 K E27A Uttag av pacemaker/defibrill M E52A Aterosklerotisk hjärtsjd M F09A Mindre tarmoperation M F15A Op analregion & stomirev M F26C Bråckoperation <18 K G11A Kolecystektomi öppen M/Gäller endast viktlistan H00N Bilat el multipel ledop arm/ben H37C Op fotled underben öarm <18 K/Gäller endast ref.vikter H42C Biopsi från musk/ben/bindväv K H42E Biopsi från musk/ben/bindväv U H43A Rev/htrpl musk-skelsjd ej hand M H53A Osteomyelit M H67C Frakt/stu/lux öarm/uben <18 K J01E Rev/hudtrpl sår/cellulit U J39A Andra op hud/underhud M K11N Px & lokal exc benign bröstsjd 8

9 L39E Andra op endokr/metabol sjd U M29A Andra op njur- & urinväg M M55N Uretrastriktur / Gäller inte ref.vikter O10A Op uter/adn vid ovarialcancer M O27N Sterilisering via skopi O28C Skrapning/koniser malign sjd K/Gäller endast ref.vikter O39C Andra op kvinnl genitalia K P06N Vaginal förlossn m steril/evak Q50N Nyfödd med RDS, ej prematur R01N Mjältextirpation R21N Allogen stamcellstranspl <18 T10N Bipolära syndrom <60 T11N Bipolära syndrom >59 T16N Maladaptiv stressreakt ej akut T20N Personlighetsstörningar T36N Kortvarig psykos ej schiz/gäller endast ref.vikter T42N Övrigt psyk med ung debut/gäller endast ref.vikter T48N Övrig specific psyk besvär U50N Kraniotomi vid multitrauma V01N Större brännskada med op V30N Omfattande brännskada ej op W09A Op pga annan sjukvårdskontakt M W20E Eftervård malign sjd U/Gäller endast viktlistan W35N Rehab demyel. sjd UNS W36N Rehab demyel. sjd. förfl W42N Rehab hjärntumör UNS W43N Rehab hjärntumör, förfl Justerat för läkemedel: R30A Akut leukemi utan stor op >17 M R30C Akut leukemi utan stor op >17 K R30E Akut leukemi utan stor op >17 U R31C Akut leukemi utan stor op <18 K R31E Akut leukemi utan stor op <18 U R50N Kemoterapi akut leukemi bidiag R51N Kemoterapi ej akut leukemi Justerat av annan orsak: A28C Op extrakraniella kärl K/Gäller endast viktlistan A28E Op extrakraniella kärl U/Gäller endast viktlistan B20C Intraokul op ej ret iris lins K B20E Intraokul op ej ret iris lins U E15C Andra kardiotorakala op K E15E Andra kardiotorakala op U E40E Hjärtinf m kard kompl U/Gäller endast viktlistan J45A Allv hudsjd & mal melanom M/Gäller endast ref.vikter J45C Allv hudsjd & mal melanom K/Gäller endast ref.vikter N30C Andra op manl genit malign sjd K N30E Andra op manl genit malign sjd U T30N Schizofreni <30 T31N Schizofreni T32N Schizofreni >59 9

10 Bilaga 2. Justering av öppenvårdsvikter Vikter från 2015 pga. få fall: A25O Op ryggmärg & närligg vävnad O A28O Op extrakraniella kärl O A75O CNS-katetrar O A76O Algologisk blockad resurskräv O C17O Op för sömnapnésyndrom O D22O Luftvägssjd m ventilatorstöd O E05O Op hjärtklaff O E07O Koronar bypass O E10O Större kardiovask op O F01O Rektal resektion/exstirp O H84O Implant skelettmarkör O L08O Mag-tarmoperation mot fetma O L20O Bisköldkörteloperationer O L25O Sköldkörteloperationer O L39O Andra op endokr/metabol sjd O L76O Hormonprofiler O R22O Allogen stamcellstranspl O R35O Mprf sjd ospec tum m stor op O T76O Elektrokonvulsiv terapi O T79O Psykiatrisk ljusterapi O U01O Hudtranspl efter skada O U09O Andra större op efter skada O U51O Reimpl/andra op multitrauma O V01O Större brännskada med op O V20O Mindre brännskada med hudtrpl O X20O Farmakologiska smärttester O X21O Sensoriska smärttester O Y84O Skötarebesök O Z60O Annan sällsynt el fel komb O Genomsnittligt värde från 2015/2016 pga. få fall: E84O Kärlfysiologisk undersökning O E86O Kärlbiopsier O F13O Op mage matstrupe duod O F65O Endoskopisk GI stent O G72O Endoskopisk gallvägsundersök O H42O Biopsi från musk/ben/bindväv O H43O Rev/htrpl musk-skelsjd ej hand O L01O Benamput endokrin/metabol sjd O X01O Intensivvårdsåtgärder O X23O Smärtbehandl m sensorisk stim O X24O Bio-feedback & suggetion O Justerad med halva slutenvårdsvikten: C01O Trakeostomi O C02O Insättning av kokleaimplantat O D10O Större toraxoperationer O E20O Amputation cirksjd ej arm/tå O 10

11 F05O Större tarmoperation O F07O Adherenslösn & delning brid O F30O Appendektomi O G05O Pankreas-, lever- & shuntop O G29O Andra op lever gallv pankreas O H09O Amput för sjd musk/ben/bindväv O H26O Stor reimpl/ledprotesop på arm O L05O Hypofys- & binjureoperationer O N01O Stor bäckenoperation på man O O01O Hysterekt vulvekt bäckenutrymn O O02O Op uter/adn mal sjd ej ovar O O10O Op uter/adn vid ovarialcancer O P01O Kejsarsnitt O R01O Mjältextirpation O Justering av läkemedel: A79O Läkemedel i CNS O B78O Läkemedel i ögonregionen O E77O Sklerosering andra mindre kärl O H80O Läkemedel intraartikulärt O R50O Kemoterapi akut leukemi bidiag O R51O Kemoterapi ej akut leukemi O X70O Läkemedel intravasalt O X71O Läkemedel övrigt O X72O Läkemedel övrigt enklare O Justerade läkarbesök samt justerade läkarteam med 20 procent i förhållande till besöksgruppen: A99O Läkarbesök sjd i nervsystemet O A99X Teambesök sjd i nervsystemet O B99O Läkarbesök ögonsjd O B99X Teambesök ögonsjd O C99O Läkarbesök sjd ÖNH-regionen O C99X Teambesök sjd ÖNH-regionen O G99O Läkarbesök lever/gallvägsjd O G99X Teambesök lever/gallvägsjd O K99O Läkarbesök bröstkörtelsjd O K99X Teambesök bröstkörtelsjd O L99O Läkarbesök endokr/metabol sjd O L99X Teambesök endokr/metabol sjd O M99O Läkarbesök sjd njure/urinvägar O M99X Teambesök sjd njure/urinvägar O N99O Läkarbesök sjd manliga könsorg O N99X Teambesök sjd manliga könsorg O O99O Läkarbesök gynekologisk sjd O O99X Teambesök gynekologisk sjd O P99O Läkarbesök gravid/förlossning O P99X Teambesök gravid/förlossning O V99O Läkarbesök brännskador O V99X Teambesök brännskador O 11

12 Justerad till 1/3 av besöksgruppen: Y75Y Psykologbesök grupp/gruppteam O Y76Y Logopedbesök grupp/gruppteam O Y77Y Kuratorbesök grupp/gruppteam O Y78Y Ortoptistbesök grupp/gruppteam O Y79Y Arbetsterbesök grupp/gruppteam O Y81Y Audionombesök grupp/gruppteam O Y82Y Sjukgymnbesök grupp/gruppteam O Y83Y Sköterskebesök grupp/gruppteam O Y85Y Underskötbesök grupp/gruppteam O Y86Y Barnmorskbesök grupp/gruppteam O Justerat av annan orsak (genomsnitt): C15O Div op öra näsa mun hals O C29O Andra op öra näsa mun hals O H27O Stor op skuldra/arm O H28O Andra armop O J76O Hudingrepp andra större O/Gäller endast viktlistan J79O Hudingrepp övriga O/Gäller endast viktlistan M32P Dialysbehandling K O K M32Q Dialysbehandling O U M77O Urogenitala åtgärder större O M78O Urogenitala åtgärder övriga O O75O Reproduktionsmed åtgärd O O76O Insemination O R85O Aferes o blodcellsep stor O R86O Aferes o blodcellsep övrig O 12

13 Bilaga 3. Justering av psykiatrivårdsvikter Vikter från 2015 pga. få fall: T01N Op vid psyk besvär T18N Somatoforma/dissociativa syndr T39N Övriga psykotiska syndrom T42N Övrigt psyk med ung debut T61A Missbruk/beroende ej psykos M Justerat av annan orsak: T47N Ätstörningar 13