Kodningsutbildning. Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland

Transkript

1 Kodningsutbildning för läkarsekreterare i Landstinget i Östergötland 1

2 VARFÖR BÄTTRE DIAGNOSREGISTRERING? Registrering av diagnoser är lagstadgat enligt journaldatalagen liksom uppgiftsskyldighet till Patientregistret Årlig rapportering till Patientregistret, PAR, vid EPC SoS. Material ur PAR används till officiell statistik, både till SKL, SCB, SoS och Statskontoret, samt till OECD, EuroStat, Nomesco m fl. Används även för att ta fram produktionsstatistik, forskning, epidemiologiska studier, utvärdering, beskrivning, benchmarking, planering och allmän samhällsinformation samt nationella produktivitetsstudier 2

3 VARFÖR BÄTTRE DIAGNOSREGISTRERING? För stor andel ej diagnossatta vtf och besök Dålig överensstämmelse mellan patient- och kvalitetsregistren, matchning Felaktig registrering t ex cancer och strålning (enligt beräkningar 5 mkr 2007) Patientsäkerheten 3

4 VARFÖR BÄTTRE DIAGNOSREGISTRERING? Underlag till: debitering av utomlänspatienter sekundär klassificering, fr a NordDRG öppna jämförelser nationella kvalitetsregistren. kostnadsutjämningssystemet, sjukdomsgruppsutveckling, konsumtionsmönster, olika databaser t ex kostnad per patient (KPP). läkemedelsuppföljning m m 4

5 Syftet med kostnadsutjämningssystemet är att kompensera för strukturella skillnader och skillnader i vårdtyngd mellan landstingen, det vill säga utjämna för kostnader som landstingen inte själva kan påverka. Systemet bygger på beräkningar av så kallade standardkostnader, en referenskostnad som anger vad en verksamhet borde kosta i landstinget per invånare räknat. Referenskostnaden baseras på den genomsnittliga kostnader för landstingen i riket. 5

6 Standardkostnader beräknas för fyra parametrar Hälso- och sjukvård, befolkningsförändring, lönestruktur och kollektivtrafik Dessa bildar landstingets stukturkostnader Det enskilda landstingets strukturkostnad ställs mot genomsnittet för riket. Det innebär att ett landsting med högre strukturkostnad får ett utjämningsbidrag, medan landsting med lägre strukturkostnad än rikets genomsnitt får betala en utjämningsavgift. Landstingens bidrag/avgifter summeras alltså till noll. 6

7 Underlag för beräkning av parametern Hälso- och sjukvård utgörs av patienter med följande diagnoser s k Vårdtunga grupper Artros Cerebrovaskulär (hjärnans blodkärl) sjukdom Elakartad tumörsjukdom Höftfraktur Inflammatorisk ledsjukdom (ledförslitningar) Ischemisk hjärtsjukdom (bristande blodtillförsel till hjärtat) Schizofreni Övriga psykoser HIV 7

8 Beräkning av statsbidraget Förändring per invånare totalt Totalt tappad Skatteutjämning Varav "Löner" Varav kollektivtrafik Varav hälso- och sjukvård Varav Vårdtunga grupper Varav Psykoser Varav Schizofreni Varav Övriga Patientantalet ökar 8

9 Beslut fattat av landstingets ledningsgrupp den 24 september 2009 om start av kodningsutbildning Projektgrupp - Projektledare Anders Gunnarsson - Projektsekreterare Gunilla Persson - Övriga deltagare: Anette Edoff, Lilian Kikuchi, Lena Granberg, Lotta (Lise-Lotte ) Johansson, Kerstin Jonsson, Anette Levén, Elisabeth Flashar, Ewa Sova Projektägare: Mats Uddin 9

10 Erfarenheter inför utbildningsstart Under hösten 2009 deltog fyra sekreterare från projektgruppen i kodningsutbildning i Jönköping och två i företaget Emondors utbildning i Stockholm Utbildningstiden i Jönköping är 11 dagar med avslutande tentamen Utbildning sker i 12 olika specialiteter, av en läkare och en sekreterare från respektive specialitet 10

11 Utbildning i diagnoskodning Med erfarenheter från dessa utbildningar samt samarbete med Jönköping planerades och byggdes landstingets utbildning under våren 2010 genom att: utse utbildare, läkare och sekreterare ta fram utbildningsmaterial lokaler tidsplanering etc Aktuellt att utbilda ca 500 läkarsekreterare i Östergötland. Tre utbildningar per år med 30 deltagare i varje kurs. Utbildningsorter är omväxlande Linköping, Norrköping och Motala. Utbildningen startar hösten

12 12