Koppling mellan KPP och DRG erfarenheter från Sverige. Mona Heurgren Landstingsförbundet/CPK

Transkript

1 Koppling mellan KPP och DRG erfarenheter från Sverige Mona Heurgren Landstingsförbundet/CPK

2 Agenda Vad är KPP? Användning av KPP i Sverige - Beskrivningsperspektivet - Ersättningsperspektivet Framtida utveckling av KPP och användningen

3 Vad är KPP-modellen? Kostnaderna beräknas bottom-up Informationen är individbaserad, processorienterad och organisationsoberoende Unika kostnader per patient Kostnader per vårdtjänst/aktivitet Speglar medicinsk praxis Befintlig information används Data kopplas samman i IT-system

4 Frågor som KPP kan ge svar på Hur ser praxis ut, vad får patienterna och vad kostar det? Vad kostar behandlingarna? Vad kostar det att ändra praxis? Vad kostar vårdtjänsterna (kostnad per vårddag, åtgärd, operation, DRG e t c)? Följer vi behandlingsprogrammen? Hur ligger vi till mot andra kliniker eller mot oss själva över tid i kostnader per behandlingar eller vårdtjänster? Vad kostar vården av enskilda individer?

5 Utgångspunkt Figur 1. Ersättningssystem Ersättningssystem 1. Beskrivningssystem 2. Ersättningsmodeller & avtal Verksamhetsdata: Kostnadsdata: Ersättningsmodeller: Avtal: Definition av vårdkontakt Primärklassificering: diagnoser och åtgärder. Självkostnader per produkt Självkostnad per patient KPP. Ersättningsformer: tex. prestationsersättning, anslag och kapitation. Vårdavtal mellan vårdgivare och beställare Sekundär klassificering: tex. DRG (verksamhetsresp. produktinriktad) Viktlistor Regelverk inom området Regelverk för debiteringar Uppföljning och revision Regelverk inom området Beskrivande Styrande Utvecklingsansvar inom SLL Vårdgivare / Producenter Lk-V BKV Bild: Georg Engel, SLL

6 Beskrivningssystem och ersättningssystem Skilj på beskrivningssystem och ersättningssystem! KPP och DRG är beskrivningssystem Beskrivningssystem kan utgöra komponenter i ersättningssystem Det är hela ersättningssystemets uppbyggnad som avgör hur det fungerar och vilka incitament som skapas!

7 Vad vill följa upp i hälso- och sjukvården? Är sjukvården vi tillhandahåller effektiv?

8 Uppföljningsområden Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Patientfokuserad vård Effektiv vård (ur resultat- och kostnadsperspektiv) Jämlik vård Vård i rimlig tid Källa: Institute of Medicin

9 Bättre beslutsstöd Kräver Individdata KPP-data Beskrivningssystem Kvalitet- och resultat Mätning av patienttillfredsställelse Med dessa verktyg tillsammans kan vi beräkna effektivitet i sjukvården.

10 KPP och DRG KPP tar fram verkliga kostnader per vårdkontakt, DRG speglar den genomsnittlige patienten. KPP utgör underlag för DRG DRG kan enbart valideras genom KPP KPP utgör underlag för ytterfallsberäkningar, DRGvikter, förklaringsvärden mm KPP kan validera alla ersättningssystem KPP är beroende av att det finns beskrivning av vårdkontakten för att informationen ska bli meningsfull.

11 KPP i Sverige KPP är inte obligatoriskt i Sverige landstingen väljer själva om man vill införa KPP Nationellt KPP-arbete bedrivs på Landstingsförbundet Nationella KPP-principer finns En nationell KPP-databas sammanställs årligen, 2002 fanns 30% av svensk slutenvård med i databasen Utveckling av KPP-databaser för psykiatri och öppenvård pågår Nationella vikter för NordDRG tas fram årligen

12 KPP-projekt i Sverige Landsting Sjukhus med KPP KPP-projekt pågår Stockholm Huddinge& Karolinska Alla verksamheter Uppsala Akademiska & Enköping Östergötland Motala och Hjärtcentrum US Alla Verksamheter Skåne Lund & Malmö Alla akutsjukhus och psykiatri Halland Varberg & Halmstad Västra Götaland SU, SkaS, Kungälv SÄS Örebro Universitetssjukhuset i Örebro Karlskoga, Lindesberg Västernorrland Alla akutsjukhus Västerbotten Norrlands Universitetssjh Alla akutsjukhus Norrbotten Alla akutsjukhus Västmanland Centrallasarettet i Västerås

13 Användningsområden KPP Underlag för den operativa styrningen på sjukhus och kliniker Underlag för den strategiska styrningen av sjukvården landstingen/regionerna Underlag för nationella arbeten och analyser Underlag till DRG-vikter och DRG-utveckling samt till prislistor och budgetering

14 Underlag för den operativa styrningen Bistå ledningen med information kring produktionsprocessen kostnader och aktiviteter Managementfrågor underlag till styrningen av kliniken, t ex nyckeltal och redovisning av medicinsk praxis Underlag till interna köp-sälj avtal Budgetering, produktkalkylering, ytterfallsredovisning

15 Medicinsk praxis - stroke Stroke Baktlab Sjgm Lab Rtg Grund Start Kr Dag 1 Dag 2 Dag 3 Dag 4 Dag 5 Dag 6 Dag 7 Dag 8 Dag 9 Dag 10 Dag 11 Dag 12 Dag 13 Dag 14 Dag 15 Dag 16 Dag 17 Dag 18 Dag 19

16 Medicinsk praxis galloperation Lapraskopisk Gallop Rtg Op Lab Grund Kr Start Dag 1 Dag 2 Dag 3

17 Underlag till den strategiska styrningen Kostnader för omhändertagandet av olika patientgrupper prioriteringar Kostnader och volymer i förhållande till befolkningen Diskussionsunderlag om aktiviteter och medicinsk praxis och prisförhandlingar Produktivitet

18 De största DRG-grupperna DRG Namn Antal vårdtillfällen Genomsnittskostnad 2002 Genomsnittskostnad 2001 Genomsnittskostnad 2000 Förändring i % 001 Kraniotomi >17 år ej trauma % 209 Stor led op m implantat nedre extremitet % 373 Vaginal förlossning U % 107 Koronar bypass utan hjärtkateterisering % 14 Spec kärlsjd hjärna exkl TIA % 112 Perkutan kardiovaskulär op % 483 Trakeostomi ej ÖNH-sjd % 105 Op på hjärtklaff utan hjärtkateterisering % 127 Hjärtsvikt och chock % 183 Buksmärta/gastroenterit >17 U %

19 Produktivitet Med produktivitet avses här att verklig kostnad ställs mot någon typ av prestationsmått Justering av prestationer för case-mix (fallblandning eller vårdtyngd ) är nödvändigt KPP tar fram de verkliga kostnaderna för produktionen

20 Utveckling slutenvård Utveckling slutenvård Index Vårdtillfällen Case-mix DRG-poäng år, år 1= 1998

21 Kostnad per konsumerat DRG-poäng Landsting/region Jönköping Skåne Stockholm Jämtland Östergötland Kalmar Halland Riket Västra Götaland Kronoberg Värmland Gävleborg Södermanland Örebro Västernorrland Västerbotten Dalarna Blekinge Västmanland Norrbotten Kronor

22 Produktivitet - konsumtion Förhållandet mellan produktivitet och mängden producerad vård Hög produktivitet - mycket vård Stockholm 110% Låg produktivitet - mycket vård Skåne 105% Kalmar Jämtland Mängden vård 100% 90% 95% Östergötland 100% 105% Örebro 110% Kronoberg Blekinge 115% Västra Götaland Västernorrland Västerbotten Västmanland 95% Halland Värmland Norrbotten Södermanland Jönköping Gävleborg 90% Dalarna Hög produktivietet - lite vård 85% Kostnad Låg produktivitet - lite vård

23 Jämförelse sjukhus - Case-mix index Sjukhus 2002 Index faktiska kostnader Index faktiska kostnader exkl ytterfall Case-mix index Förändring , i procentenheter Karolinska sjh Huddinge sjh Akademiska sjh Lund Halmstad Varberg Sahlgrenska Kungälv Skaraborg Norrlands univ.sjh

24 KPP som underlag till NordDRG Användningsområden

25 Trimning T av kostnader

26 Viktberäkning NordDRG KPP-databasen används för nationella vikter Kostnadsytterfallen trimmas bort och extrema värden exkluderas (ca 5% av fallen) Medelkostnad beräknas för varje DRG-grupp Medelkostnaden för varje grupp relateras till medelkostnaden för hela materialet relativa vikter Vikter för lågfrekventa DRG sätts Vikterna beräknas årligen

27 Utveckla NordDRG Användning av KPP-databasen på nordisk nivå

28 DRG-profiler 120 Q 1 Med Q 3 Drg 121 Cirk.sjd m.infarkt &större kompl levande Yg n = Vtf min = kr Q1 = kr median = kr Q3 = kr Ytterfallsgräns = kr max = kr otrimmat medelv = kr trimmat medelv = kr

29 70 Q 1 Med Q 3 Drg 403 Lymfom & icke-akut leukemi m kompl Yg n = Vtf min = k r Q1 = k r median = kr Q3 = kr Ytterfallsgräns = kr max = kr otrimmat medelv = kr trimmat medelv = kr

30 DRG 14 - stroke Stor patientgrupp (tredje största antalsmässigt och femte största kostnadsmässigt) Stora skillnader i sjuklighet och kostnader för de patienter som ingår i gruppen Många komplicerande faktorer påverkar förloppet och tillståndet hos patienten

31 Utredning Stroke Stroke samband antal diagnoser -resursförbrukning Mkost Mvtid 40, kr Mvtid 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5, vtf kr kr kr kr kr Genomsnittskos tnad 0,0 0 kr Antal diagnoser

32 Utredning stroke, forts DRG 14 All cases CC Not CC Antal Medelkostnad Medelvårdtid 9,0 11,1 7,8 Beslut: Split av DRG 14 på komplicerade och ej komplicerade fall, genomfördes 2004

33 KPP ur ett ersättningsperspektiv Hur används KPP i ersättningsmodeller i Sverige?

34 KPPs roll i ersättningssystemen KPP används som debiteringsunderlag vid universitetssjukhusen för främst högspecialicerade fall, i vissa fall för patienter från andra landsting eller från andra länder KPP används för att ta fram ytterfallskostnader för debitering av extremt dyra fall KPP används som underlag till DRG

35 Krav på ersättningsmodeller idag Öka produktiviteten Öka effektiviteten Dela den ekonomiska risken Trygga grunduppdraget - befolkningsperspektivet Öka tillgängligheten Styra mot mål/resultat

36 Vem tar den finansiella risken? Ekonomisk risk vid olika ersättningsmodeller Hög Risk Producent Betalare/köpare Låg Ersättningsmodell Styckepris Per dag PPS Vårdepisod Kapitering Anslag (t ex DRG)

37 Användning i Sverige DRG och prestationsbaserade ersättningssystem Grupp 1 Använder DRG som en del i ett ersättningssystem för det flesta verksamheter med en ersättningsnivå mellan % Stockholms läns landsting, Region Skåne, Västra Götaland, Östergötland, Grupp 2 Använder DRG som en del i ett ersättningssystem för en mindre del av verksamheten (utomlänspatienter, ett visst sjukhus etc) resten ramanslag Västerbotten, Uppsala etc Grupp 3 Använder DRG som ett analys instrument - ramanslag Tex Jönköping Grupp 4 Använder inte DRG över huvudtaget ramanslag Dalarna, Värmland etc

38 Olika ersättningsmodellers effekter Bidra till hälsa Tillgänlighet Flexibilitet Kostnadskontroll Anslag + - +/- +++ Kapitering DRG Per styck +/ Fritt efter

39 Krav på information i olika ersättningsmodeller Beskrivningssystem Ersättningsmodell Individdata KPP Nord-DRG Diagnoser Åtgärder Index 1 Resultatdata Självkostnader Resultaträkning Styckepriser Ja Ja Ja Ja Ja Per dag/dygn Ja (Ja) Ja Ja PPS NordDRG 2 slv Ja (Ja) Ja Ja Ja (Ja) (Ja) PPS NordDRG-O öv Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Vårdepisoder Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kapitering Ja (Ja) (Ja) (Ja) Ja (Ja) (Ja) Anslag Ja Målrelaterad Ja Ja Ja Ja

40 Dagens trend i Sverige Både och (inte antingen eller) En blandning av olika ersättningsmodeller - Kombination av anslag/kapitering, prestationsersättning och målrelaterad ersättning Utveckling av olika beskrivningssystem och fler alternativa ersättningsmodeller

41 Ersättningsmodell Stockholm M ålrelaterad ersättning Prestationsbaserad ersättning Anslag för grunduppdrag

42 Fortsatt KPP-arbete

43 Exempel på analyser med KPP KPP och processarbete vid sjukhus nationella kvalitetsregister vårdepisoder/vårdprogram Benchmarking KPP i öppenvård, psykiatri och primärvård KPP i kommunal vård produktivitetsberäkningar forskningsprojekt

44 Pågående utvecklingsarbete Fler sjukhus/kliniker i Sverige med KPPredovisning Ny primärklassifikation för medicinsk öppenvård (KVÅ) Utveckla KPP för hela öppenvården (inklusive psykiatri och primärvård) Utveckling av KPP i kommunal vård Nordiskt KPP-projekt Utveckling av NordDRG för hela den sjukhusanslutna vården

45 Erfarenheter av att införa KPP Fokusera inte på ekonomifrågor Skilj beskrivningssystem från ersättningssystem! Att sila mygg och svälja kameler Good enough Utgå från verkligheten de lokala förutsättningarna ska bli styrande Underskatta inte misstron mot individbaserad redovisning i sjukvården!

46 Sammanfattningsvis

47 KPP i framtiden Individbaserad kostnadsredovisning är här för att stanna Förbättring av kvaliteten i data med hjälp av förbättrade IT-stöd Utveckling av informationen både ur ett beskrivningsperspektiv och ersättningsperspektiv Fortsatt utveckling av fler verktyg för uppföljning Kombinera KPP med andra verktyg Samarbete nationellt och internationellt

48 Hemsidor KPP-arbetet Centrum för patientklassificering (CPK) n/epidemiologiskt_centrum/enheter/cpk