Arbetsmarknadssatsningen. att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2006:6

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsmarknadssatsningen. att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2006:6"

Transkript

1 Arbetsmarknadssatsningen att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden UNGDOMSSTYRELSENS SKRIFTER 2006:6

2

3 Förord Ungdomsstyrelsen har sedan 2003, på regeringens och sedermera Arvsfondsdelegationens uppdrag, handhaft en satsning på projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. Medel för satsningens genomförande kommer från Allmänna arvsfonden. Sedan 2004 har projektet bestått av två delar. Den ena delen har varit att stödja utveckling av metoder för att bryta ungas utanförskap på arbetsmarknaden, den andra att utveckla försöksverksamhet med så kallade navigatorcentrum. Syftet med navigatorcentrumen är att samla ideella, privata och offentliga resurser på lokal nivå som stöd för unga utanför arbetsmarknaden. För att kunna följa arbetsmarknadsprojektets utveckling och försöka se vilka effekter det har gett har Ungdomsstyrelsen utvärderat 19 av de organisationer som har fått bidrag. Fem av dem är navigatorcentrum. Denna rapport är en sammanställning av utvärderingarna och Ungdomsstyrelsens samlade bedömning av satsningen. Många har direkt eller indirekt bidragit till utvärderingen. Vi vill rikta ett stort tack till alla som är eller har varit involverade i arbetsmarknadsprojekten eller navigatorcentrumen (ungdomar, coacher, verksamhetspersonal, projektledare, nätverk, företag, kommuner med flera) och som generöst har bidragit med sina intryck och upplevelser. Vi vill också rikta ett tack till alla de personer som gjort de lokala utvärderingarna. Stockholm i december 2006 Per Nilsson generaldirektör Ungdomsstyrelsen Inger Ashing chef Nationell och kommunal ungdomspolitik Ungdomsstyrelsen

4

5 Innehåll KAPITEL 1 Bakgrund 7 KAPITEL 2 Metod 9 KAPITEL 3 Ungas utanförskap på arbetsmarknaden 13 KAPITEL 4 Deltagarna 17 KAPITEL 5 Projekten 25 KAPITEL 6 Projektens metoder 37 KAPITEL 7 Resultat 45 KAPITEL 8 Navigatorcentrum plattformer för samverkan 51 KAPITEL 9 Diskussion och slutsatser 59 Referenser 63 Bilagor BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 Regeringsuppdraget Arbetsmarknadsprojektet projektbeskrivningar Utvärderingspaket 1: Intervjufrågor, intervjuguide, observationsschema och frågeformulär (arbetsmarknadsprojekten) Frågeformulär som skickades ut via e-post eller brev (arbetsmarknadsprojekten) Utvärderingspaket 2: Intervjufrågor, intervjuguide och frågeformulär (navigatorcentrumen) Hur gick det sedan? projekt för projekt Handläggningsprocessen

6

7 KAPITEL 1 Bakgrund Regeringen beslutade 23 juli 2003 att avsätta medel ur Allmänna arvsfonden till projekt som syftar till att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden, så kallade arbetsmarknadsprojekt (U2003/2359/Ung). Under en treårsperiod avsattes 40 miljoner kronor. Ungdomsstyrelsen har administrerat satsningen och fördelat medlen. Arbetsmarknadssatsningen har utgått från ett integrationsperspektiv och riktat sig till ungdomar som har utländsk bakgrund eller socioekonomiskt utanförskap. Projektet har även uppmärksammat ungdomar i glesbygd samt ungdomars egen organisering. Ideella organisationer, ekonomiska föreningar och stiftelser har kunnat söka medel för utveckling av arbetsmarknadsprojekt och navigatorcentrum. Samlingsnamnet för dessa kommer fortsättningsvis vara organisationer i rapporten, om inte något annat anges. Sedan arbetsmarknadsprojektet påbörjades 2003 har bidrag fördelats till 69 projekt runt om i Sverige. Bidragsbeloppen har varit mellan kronor och 1,5 miljon kronor. Ett antal av organisationerna har bedrivit projekt som fått stöd under hela treårsperioden. I ett regeringsbeslut 24 juni 2004 beslutades att en del i arbetsmarknadssatsningen skulle vara att utveckla ideella navigatorcentrum. Minst fem miljoner av medlen skulle varje år fördelas till försöksverksamhet och utveckling av personliga mentorer för ungdomar. Fem verksamheter runt om i landet fick del av satsningen på navigatorcentrum under det första året av satsningen. Dessa verksamheter har även fått stöd för sin verksamhet under ett andra år. Under 2006 har dessutom ytterligare fyra organisationer fått medel för att utveckla verksamhet enligt tankarna bakom navigatorsverksamheter. Fram till den 30 november 2006 har sammanlagt 69 projekt beviljats ekonomiskt stöd. 1 Arbetsmarknadsprojekten har bedrivits i 30 kommuner i Sverige, från Landskrona i söder till Kalix i norr. Fjorton av projekten, fördelade på tolv organisationer, har beviljats särskilda medel för utvärdering under åren Utvärderingarna beskriver metoder och resultat. Utöver dessa fjorton projekt har även fem navigatorcentrum beviljats särskilda medel för utvärdering. Totalt ligger 19 utvärderingar av olika projekt och navigatorcentrum till grund för denna rapport. Ytterligare nio organisationer har i efterhand valt att svara på frågor via e-post om sin verksamhet. Deras svar ingår också som underlag till rapporten. Syftet med denna rapport är att utifrån projektens utvärderingar beskriva de verksamheter som har fått stöd genom arbetsmarknadssatsningen och att visa på deras resultat. Rapporten är inte en heltäckande analys av arbetsmarknadsprojektet. Det är cirka hälften av de organisationer som har fått stöd som på något sätt ingår i utvärderingen. Det är viktigt att påtala att alla projekt inte har bedrivit sin verksamhet lika länge. Ungdomsstyrelsens målsättning är att påvisa den betydelse projektet har haft för de unga som deltagit i verksamheten samt vilka lärdomar som kan dras av verksamheten och föras vidare till andra aktörer. I kapitel två beskrivs de metoder som Ungdomsstyrelsen använt för utvärderingen. Därefter följer ett kapitel som ger en bild av ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden och som presenterar de olika arbetsmarknadsprojekten. Kapitel fyra beskriver de unga som deltagit och hur de ser på projekten. I det femte kapitlet diskuteras organisationernas utgångspunkter i arbetsmarknadsprojekten, deras värdegrunder, omvärldsanalyser samt deras förutsättningar jämfört med kommunala projekt. Därefter följer ett kapitel som beskriver projektens arbetsmetoder. I kapitel sju återfinns resultat från ett axplock av projekten. Försöksverksamheten med navigatorcentrum beskrivs i kapitel åtta. Rapporten avslutas med ett kapitel som pekar på de viktigaste slutsatserna av projekten som ingått i arbetsmarknadssatsningen. 1 I bilaga 2 finns en kortfattad beskrivning av utvärderade arbetsmarknadsprojekt. 7

8 8

9 KAPITEL 2 Metod Ungdomsstyrelsen beslutade tidigt att samla in mycket material om utvecklingen i de olika arbetsmarknadsprojekten och navigatorcentrumen. Detta för att kunna undersöka och utvärdera de processer och metoder som organisationerna arbetat med för att bryta ungdomars utanförskap på arbetsmarknaden. En utredare anställdes för att konstruera två utvärderingsmodeller och ha det övergripande ansvaret för utvärderingen. Gemensamma utvärderingsmodeller med instruktioner När Ungdomsstyrelsen enats om vilka nyckelfaktorer utvärderingsmodellerna skulle innehålla utarbetades en ram-process-resultat-modell. De utvärderingar som genomfördes följde denna gemensamma utvärderingsmodell. Nätverk/referensgrupp (föreningar, kommuner, organisationer m fl) Brukare: Ungdomar som deltar Verksamhetspersonal RAMAR Profilering Arbetssätt och styrformer Målsättningar Budget och medfinansiering RAMAR Tid Kompetens resurser Urvalskriterier Målgrupp Handlingsplan Nätverkssamarbete PROCESS Arbetsformer Metodik Individanpassning Stöd/coachning Mångfald/ Individanpassning socioekonomiskt Stöd/coachning / utsatta/ Egna utanför projektant Nätverksbyggande Delaktighet Dokumentation RESULTAT Framgångsfaktorer Viktiga vägval Metodutveckling Uppföljning Sysselsättnings- eller utbildningsgrad Individuell validering Måluppfyllelse Mål: Kunskap Nytänkande och nyskapande Riktade informationsåtgärder Coacher Coacher Ledning: Styrgrupp/ Projektledare Navigatorcentrums partnerskap (föreningar, kommuner, organisationer m fl) Anda (mål/kultur/ideologi) Figur 1: Ram-process-resultat-modellen som användes vid utvärderingen. Förutom utvärderingsmodellerna färdigställdes även instruktioner som angav vilka frågor som skulle ställas till ett arbetsmarknadsprojekt respektive ett navigatorcentrum under det första, andra och tredje året förutsatt att projektet förväntades pågå i flera år. Detta skulle möjliggöra jämförelser över tid men även mellan olika projekt och navigatorcentrum. Frågor skulle ställas till projektledare och verksamhetspersonal, till dem som ingick i nätverket runt projektet, till deltagarna själva och till coacherna i navigatorcentrumen. Deltagarna skulle även besvara ett antal frågor i en enkät. Kontrakt med forskare från universitet och högskolor Forskare från universitet och högskolor runt om i landet kontrakterades för att under en till två månader om året följa de organisationer som fått extra medel ( kr) för utvärderingsarbetet. Utvärderarna skulle behärska såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Under hela utvärderingens gång hade forskarna kontakt med Ungdomsstyrelsens ansvariga utredare som gav råd och svarade på frågor som uppkom under arbetet. 9

10 Det empiriska arbetet Utvärderarna av arbetsmarknadsprojekten skulle i sitt empiriska arbete göra en lägesrapport varje vår genom att: göra 6 9 standardiserade intervjuer med projektledare, verksamhetspersonal och projektets nätverk göra 4 5 tematiserade intervjuer med ungdomar som deltog i projektet genomföra en observation se till att deltagare i projektet fyllde i en enkät Utvärderarna av försöksverksamheten med navigatorcentrum skulle varje vår göra en lägesrapport genom att: genomföra 9 standardiserade intervjuer med de olika samarbetsparterna, referensgrupperna och nätverket göra en enkätundersökning samt cirka 6 tematiserade intervjuer med ungdomar som deltog i projektet och/eller projektets coacher Samtliga intervjuer skulle om möjligt spelas in på band 2 och transkriberas. Banden lämnades till Ungdomsstyrelsen för arkivering. Varje lägesrapport skulle vara på sidor. 3 Standardiserade och tematiserade intervjuer Med anledning av att det fanns flera grupper av aktörer i organisationerna som utvärderades valdes två typer av intervjuer, standardiserade och tematiserade, efter vilka utvärderarna skulle arbeta. I standardiserade intervjuer intervjuar utvärderaren efter ett frågeformulär. Denna form användes till projektledare, verksamhetspersonal, initiativtagare, samarbetspartner och referensgrupper i de olika arbetsmarknadsprojekten och navigatorcentrumen. Avsikten var att på ett okomplicerat och snabbt sätt kunna jämföra vad många olika aktörer svarat och kunna få en överblick över hur organisationernas framåtskridanden sett ut. Tematiserade intervjuer innebär att utvärderaren använder en intervjuguide som innehåller olika teman runt vilka intervjupersonen kan resonera fritt. Det finns flera fördelar med att använda denna typ av intervju. Genom guiden kan utvärderaren få fram intervjupersonernas åsikter, erfarenheter, attityder och förhållningssätt. Denna intervjuform valdes när de deltagande ungdomarna i de olika projekten och navigatorcentrumen skulle intervjuas. Eftersom ungdomarna även svarade på en enkät var det viktigt att intervjuerna gav stort utrymme för fria funderingar och synpunkter. I urvalsprocessen har utvärderarna tillåtits vara flexibla. Ungdomarna valdes ut av projektledare eller verksamhetspersonal. Utvärderarna frågade också några ungdomar om de ville ställa upp på en intervju och slutligen anmälde sig några ungdomar själva till intervjuerna. Det viktigaste i urvalsprocessen var att intervjupersonerna representerade olika kön, ålder, social och etnisk bakgrund. 2 Om någon intervjuperson absolut inte ville spelas in på band skulle utvärderaren acceptera detta och genomföra intervjun utan bandspelare. 3 Oftast blev lägesrapporterna på cirka 100 sidor. Ungdomsstyrelsens utvärderingsmaterial blev totalt 2000 sidor. 10

11 Observationer Observationer genomfördes utifrån ett nedskrivet observationsschema i arbetsmarknadsprojekten (dock ej i navigatorcentrumen). Schemat innehöll olika faktorer som utvärderaren skulle vara särskilt uppmärksam på när han/hon befann sig i projekten. Till exempel miljön, arbetsmetoderna, relationerna mellan personal och deltagare och motivationsnivån. Enkätundersökningar Enkäterna 4 fanns tillgängliga elektroniskt via Ungdomsstyrelsens webbplats i tre respektive två år. Det var utvärderarens eller verksamhetspersonalens uppgift att se till att ungdomar i projekten varje år besvarade enkäten. När samtliga ungdomar (eller så många ungdomar som möjligt) i ett projekt hade besvarat enkäten fick utvärderaren en sammanställning som sedan användes i lägesrapporten. En kompletterande mindre undersökning via e-post och brev För att även få veta något om utvecklingen i de övriga beviljade projekten de 50 projekt som inte fick extra medel för utvärdering och som oftast var små gjorde Ungdomsstyrelsen under våren 2006 en kompletterande, mindre undersökning via e-post och brev. Nio av de tillfrågade projekten svarade på den undersökningen. 4 Se bilaga

12 12

13 KAPITEL 3 Ungas utanförskap på arbetsmarknaden I september 2006 var ungdomar (19,6 procent) i åldersgruppen år arbetslösa och ungdomar (11,3 procent) i åldersgruppen år. Ytterligare ungdomar i åldern år var utanför arbetskraften, det vill säga de var varken anställda eller arbetslösa. Dessa ungdomar studerade, var värnpliktiga, långvarigt sjuka eller i arbetsmarknadspolitiska program som till exempel arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildningar. Bland åringarna var utanför arbetskraften men av dem befann sig de flesta i skolan. (SCB, 2006). Av dem som har jobb har allt fler vikariat, projektanställningar eller andra tillfälliga anställningar. Läget på arbetsmarknaden är särskilt otryggt för unga kvinnor. Cirka 60 procent av ungdomarna i åldern år som arbetar har tillfälliga jobb (SCB, 2006) Många ungdomar får sin ekonomiska situation att gå ihop genom att varva tillfälliga jobb med studier, a-kassa och försörjningsstöd. Flera rapporter från bland andra Statistiska centralbyrån, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Ungdomsstyrelsen visar att bilden av ungdomstiden som en bekymmersfri period i livet inte stämmer. Unga som grupp mår allt sämre, blir allt fattigare och får allt svårare att etablera sig som vuxna. Ungdomsstyrelsens rapport Ung idag som är en övergripande beskrivning av ungas levnadsvillkor visar att unga är mer utsatta än andra grupper i samhället. Arbetslösheten är högre, bristen på bostäder större och den psykiska ohälsan större. Unga med utländsk bakgrund och unga kvinnor har det dessutom sämre än andra unga. Enligt en rapport från Centrum för folkhälsa Vilka grupper söker vård inom psykiatrin? En uppföljning av psykiatrisk vård och beroendevård inom Stockholms län visar att ungdomarna nu är den största gruppen inom psykiatrin i Stockholms län. Drygt 6 procent av åringarna och 5 procent av åringarna i Stockholm har under det senaste året sökt psykiatrisk vård. Åldersgruppen år är den största gruppen inom psykiatrin och fortsätter att öka för varje år. Statistiska centralbyrån pekar i sin rapport Äldres levnadsförhållanden Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk på att unga vuxna i dag har sämre psykisk hälsa och en svagare inkomstutveckling än tidigare generationer. Mycket tyder på att nyckeln till en bättre psykisk hälsa och en mer gynnsam privatekonomi måste sökas på arbetsmarknaden. Det är ett faktum att den som har ett jobb också lättare får kontroll över sitt eget liv (kan skaffa bostad, bilda familj, planera inför framtiden). Dagens hårda arbetsmarknad för unga kan liknas vid den som rådde början av 1990-talet. Ungdomar mellan 18 och 24 år hårt drabbade av arbetslöshet. Inte sedan 1990-talets arbetslöshetskris har så många ungdomar anmält sig som arbetslösa. År 1990 började arbetslösheten i Sverige stiga på allvar. Under ökade arbetslösheten för till exempel åringar från 3 procent till 18 procent. Då liksom nu drabbades framförallt ungdomar med utländsk bakgrund. Ungas etablering på arbetsmarknaden påverkar vuxenblivandet Många studier visar att etableringsprocessen på arbetsmarknaden i Sverige och andra länder har förlängts under de senaste decennierna. Ungdomarnas etableringsmönster har blivit så differentierade att det inte längre går att tala om en ungdomsgeneration som en homogen grupp. Ungdomstiden har allt mer kommit att betraktas som en väntetid, ett vakuum, en förberedelsetid för det framtida inträdet på arbetsmarknaden (Stojanovic, 2001). 5 Ung idag 2006 är den första årliga redovisningen till regeringen av indikatorer på ungas levnadsvillkor efter den ungdomspolitiska propositionen

14 Det finns flera faktorer som påverkar etableringsprocessen: de rådande förutsättningarna på arbets- och bostadsmarknaden, generationsspecifika särdrag (till exempel om man tillhör en stor årskull) och individens bakgrund. Utredningen Fokus 05 (Ungdomsstyrelsen, 2005) visar att etablering på arbetsmarknaden och etablering i vuxenvärlden i stora delar är synonyma och att bli självförsörjande är ett av de viktigaste stegen. Utbildning Några saker som har gjort att etableringsprocessen förlängts har att göra med utbildningen. Många undersökningar visar att utbildningsnivån spelar roll för hur ungdomar klarar sig på arbetsmarknaden. I dagens samhälle räcker det inte med grundskoleutbildning. Under 2000-talet har allt fler grundskolor börjat införa ett tionde frivilligt skolår för att hjälpa ungdomar med ofullständiga betyg. Det finns också skolor som erbjuder sommarskolor, ibland med ekonomiskt bistånd (Ungdomsstyrelsen, 2005). Gymnasieutbildningen betraktas av många arbetsgivare som obligatorisk. Men mycket tyder på att gymnasieskolan som den är utformad i dag inte fungerar för alla ungdomar. Ett bevis på detta är att ett av de största programmen på gymnasieskolan är det individuella programmet. Detta program är till för unga som inte har behörighet till gymnasiet. År 2005 gick 14 procent av ungdomarna på det individuella programmet. Flera studier visar att det är ungdomar med kortare utbildningar som får stigande problem på arbetsmarknaden. Utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) visar till exempel att det finns betydligt högre risker med att hamna utanför bland dem som inte klarat av grundskolan, och att denna nackdel är större för de äldre (20 24-åringar) än för de yngre (16 19-åringar). Dessa risker kvarstår även när man har tagit hänsyn till skillnader beroende på kön, social bakgrund, boendeort och utländsk bakgrund. Arbetslivs- och omvärldskontakter Att övergången från skola till arbetsmarknad har blivit allt mer utdragen beror på att samarbetet mellan skola och arbetsliv hittills inte riktigt fungerat. Detta trots att det nu är mer angeläget än någonsin att ungdomar får en inblick i arbetslivet innan de ska göra sitt yrkesval eftersom arbetsmarknaden förändrats snabbt. Att utveckla samverkan mellan skola och arbetsliv så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning är ett ansvar som grundskolan har enligt läroplanen. Att redan under utbildningstiden få möjlighet till praktik, studiebesök, examensarbete och sommarjobb underlättar övergången till arbete och gör det enklare för arbetsgivare att anställa eftersom kontakter redan finns. Men allt fler utredningar, däribland Fokus 05 (Ungdomsstyrelsen, 2005), visar att det varierar kraftigt mellan olika skolor när det gäller arbetslivs- och omvärldskontakter. Vissa skolor prioriterar inte dessa frågor medan andra tar tillvara alla möjligheter som står till buds för att öppna skolan mot omvärld och arbetsliv. De skolor som väljer att inte prioritera säger sig inte ha tid till prao eller ha svårt att hitta praktikplatser. På vissa skolor har det gått så långt att inte ens elever på yrkesprogrammen får den praktik de behöver för att kunna få intyg om fullständig utbildning. I Fokus 05 (Ungdomsstyrelsen, 2005) framkommer att ungdomar som haft sommarjobb varit de som lättast kunnat ordna arbete efter skolan. 14

15 Trots att utbildning blivit allt viktigare så har utbildningens värde under 2000-talet inte diskuterats i termer av arbetsposition och lön utan i termer av arbetslöshetsrisk efter utbildningsnivå. Studier har blivit ett alternativ till arbetslöshet i Sverige. Det har både blivit en utbildningsplats och en förvaringsplats på den krympande arbetsmarknaden. Under 2006 fanns det ungdomar som studerade eftersom de inte hittade anställning (Munkhammar och Sanandaji, 2006). Social kompetens Ungdomar får i dag inte ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden trots att de i genomsnitt har högre utbildningsnivå än tidigare generationer. En orsak till detta kan vara att utbildningarna inte motsvarar arbetsmarknadens behov. De nyutexaminerade har kanske grundkunskaper som inte ger kompetens för ett visst yrke. Ungdomar får inte heller den sociala kompetens i skolan som efterfrågas av arbetsmarknaden. Enligt Persson (2000) är social kompetens förmåga att fungera i en grupp eller förmåga att fungera i relationer med andra individer eller en kombination av båda. Enligt honom finns det två förklaringar till att social kompetens blivit allt viktigare: arbetslivet är i dag i hög grad grupporganiserat, och det finns en utbredd individualisering. Ordet social står närmast för anpassning (Munkhammar och Sanandaji, 2006). Unga utanför och samhällets stöd Unga är inte en homogen grupp. Många ungdomar klarar sig bra i skolan och går vidare till arbete eller högre utbildning. Men det finns också en stor grupp som tidigt halkar snett, hamnar i utanförskap och arbetslöshet, och som sedan har svårt att ta sig ur sin situation. År 2003 visade utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) att från det totala antalet åringar, som 2002 var cirka personer, gick det att särskilja en grupp på personer som hade betydande problem att etablera sig i samhället och som därför behöver ett ökat stöd från samhället. Genomgående visar utredningen en bild av att ungdomar försöker anpassa sig men att de ofta upplever samhällets bemötande som okänsligt. Ingen har förståelse för att de till exempel inte kan sätta ord på sina sociala, psykiska eller funktionella problem, eller att de haft skolmisslyckanden bakom sig med mobbning eller läs- och skrivsvårigheter. I Riksrevisionens rapport Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen (Riksrevisionen 2006) framkommer att många arbetsförmedlingar inte ger tillräckligt bra stöd till arbetslösa ungdomar. Tre av fyra arbetsförmedlingar får underkänt. Riksrevisionen kritiserar flera saker i sin rapport. De riktar kritik mot att var femte arbetsförmedling inte avsätter mer än en halvtimme under de första 90 dagarna till varje arbetslös ungdom. Kritiken handlar också om att arbetsförmedlingar ofta släpper taget om ungdomarna genom att lämna över uppföljningen till kommunen. Arbetsförmedlingen är inte heller enligt Riksrevisionen tillräckligt aktiva innan ungdomarna går in i programmen och de styr inte tillräckligt när de befinner sig där. Detta får till följd att ungdomarna inte tillräckligt aktivt jobbar med den individuella handlingsplanen som ska finnas för varje arbetssökande. Riksrevisionen menar att det måste finnas tydligare riktlinjer från Ams för att minska skillnader och orättvisor i olika kommuner. I dag inriktar sig till exempel majoriteten av programmen i vissa kommuner helt på gymnasiestudier på heltid, medan det i andra kommuner mer eller mindre är förbjudet att läsa in kärnämnen. I Riksrevisionens rapport får också Ams och kommunerna hård kritik för bristande samordning av insatser för arbetslösa ungdomar. Det nuvarande systemet där Ams och kommunerna delar på ansvaret för unga arbetslösa, fungerar inte enligt Riksrevisionen eftersom ungdomar bemöts på olika sätt på olika orter. 15

16 Ungas syn på arbete 2003 gjorde Ungdomsstyrelsen en attitydundersökning på uppdrag av regeringen, De kallar oss unga (Ungdomsstyrelsen, 2003). Omkring ungdomar svarade på frågor om meningen med livet, utbildning, arbete, familj och hälsa. Undersökningen visade till exempel att vuxenblivandet i dag ofta kopplas till arbete och att unga tycker att det är viktigt med arbete. Hälften av ungdomarna instämmer till exempel i att man blir vuxen när man kan försörja sig själv. Studien visar också att en fast anställning blir allt viktigare för de unga ju äldre de är. Personlig utveckling och hög lön/materiella förmåner anses som lika viktiga. Trevliga arbetskamrater rankas högst. Unga oroar sig i dag mindre för arbetslöshet än unga 1997, då en liknande undersökning genomfördes. De som oroar sig är de med låg utbildning, kvinnor, ungdomar med utländsk bakgrund och deltidsanställda. I studien ställdes också frågan Vad ger ditt liv mest mening? Arbete var ett av de fyra svar som de flesta uppgav. I utredningen Unga utanför (Ungdomsstyrelsen, 2003) framkom också att unga utanför vill ha ett arbete. Arbetslöshet ett problem för samhället Att unga människor har svårt att få jobb är problematiskt på många sätt. Samhällsekonomin förlorar skatteintäkter och intäkter för konsumtion. Dessutom blir det en ökad samhällsekonomisk kostnad i form av arbetslöshetsunderstöd, andra bidrag och insatser. För de drabbade skapar arbetslöshet minskat förtroende både till samhället och till den egna förmågan. Att unga utanför arbetsmarknaden är en utmaning för framtidens samhälle har många rapporter pekat på. Hittills har de offentliga resurser som satsats på att etablera ungdomar på arbetsmarknaden inte visat sig vara särskilt lyckade. Bara de två största programmen, Ungdomsgarantin och Kommunalt Ungdomsprogram, har de senaste åren involverat respektive unga deltagare per år. Endast strax över 30 procent av deltagarna hade arbete 90 dagar efter avslutad åtgärd (Munkhammar och Sanandaji, 2006). 16

17 KAPITEL 4 Deltagarna Totalt har 293 ungdomar svarat på utvärderingens enkät. De har gett sin syn på den egna rollen i projektet och på sin framtid. Av ungdomarna var 105 unga tjejer och 188 unga män. De flesta var i åldern år och hade läst klart gymnasiet. Endast sex ungdomar uppgav att de hade hoppat av grundskolan och saknade grundskolebetyg. De flesta deltagare hade föräldrar med svensk bakgrund, därefter kom ungdomar med föräldrar som hade utländsk bakgrund och sist ungdomar som hade en förälder med svensk och en med utländsk bakgrund. Fem av sex föräldrar arbetade. Det var lika vanligt att fadern som att modern var arbetslös eller pensionerad. De flesta hade varit arbetslösa och haft a-kassa innan de gick med i projektet, därefter kom gruppen som varit arbetslösa och försörjt sig genom försörjningsstöd. Det var 26 ungdomar som skrev att de enbart hade levt på sina föräldrar och 15 som uppgav att de hade levt på andra former av stöd (alfakassa, aktivitetsstöd), några hade vikarierat, och somliga hade levt på sparade pengar (från till exempel sommarjobb). De 17 ungdomar som uppgav att de varken hade arbetat eller studerat hade varit på olika behandlingshem (till exempel för missbruk eller kriminalitet) eller varit sjukskrivna och några få hade vikarierat. De flesta uppgav att de i första hand hade varit arbetslösa, därefter kom gruppen som hade haft tillfälliga arbeten, sedan gruppen som till största del hade gått i olika arbetsmarknadsåtgärder och sist gruppen som hade haft fast arbete innan de deltog i projektet. De flesta av ungdomarna ansåg att arbetsmarknadsprojektet var en bra satsning som gett dem mycket: personlig utveckling, stärkt självkänsla, vidareutbildning och inte minst större chans att bli anställda. Åtta av tio (80 procent) ungdomar har trivts i projektet. Dessutom uppgav nästan tre av fyra ungdomar (75 procent) att han/hon skulle kunna tänka sig att rekommendera projektet till en vän i samma situation och fyra av fem önskade att det skulle finnas fler projekt av detta slag. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Vidareutbildar mig Bättre metoder Ökar chansen till anställning Viktigt för pers utv Fler projekt som detta Trivselmöjligheter Förstärker självkänslan Hade rekommenderat projektet Diagram 1: Vad 293 ungdomar har tyckt att arbetsmarknadsprojektet som pågick har tillfört dem. Svarsalternativen håller fullständigt med om och håller med är sammanslagna. 17

18 Av de 293 ungdomarna uppgav drygt varannan (150 ungdomar) att de trodde att de skulle få ett arbete efter projektet. Av dem trodde nästan var fjärde att han/hon främst skulle få tillfälliga jobb medan resten trodde på fasta anställningar. Nästan var tredje ungdom var skeptisk och trodde att de framförallt skulle hamna i andra arbetsmarknadsåtgärder eller fortsätta vara arbetslösa. Av dem som svarat på frågan om tidigare deltagande i projekt eller åtgärder för att få arbete, angav var tredje (97 ungdomar) att projektverksamheten i arbetsmarknadsprojektet var det första projekt de någonsin deltagit i. Berättelser från deltagarna Intervjuerna med deltagarna i de olika projekten visar att orsakerna till deras utanförskap är många och komplexa. Det kan handla om individuella och sociala faktorer som misslyckade studieförsök, kriminalitet, droger, svåra familjebilder eller helt enkelt att de inte hittat rätt i livet. Det kan vara en utmaning att hitta nya vägar till ett självständigt liv med egen försörjning. Vissa deltagare får personliga bekymmer när de inser att ansvaret för deras försörjning ligger på dem själva. Mötet med skolan Av intervjuerna framgår att många av deltagarna tyckt om och trivts i skolan under låg- och mellanstadiet. Problemen började först på högstadiet. Det är då dessa ungdomar har börjat känna sig utanför, inte hängt med i undervisningen, skolkat och så vidare. Flera påpekar hur oerhört viktigt det är att göra rätt från början. Det kostar på att reparera en tappad chans. Vem vill som 18- eller 19-åring gå ett tredje år i årskurs ett på gymnasiet tillsammans med 16-åringar? Många ungdomar som intervjuats upplever att gymnasieskolan har för rigida strukturer. De berättar att ett misstag eller ett felaktigt val räcker för att skoltiden ska förlängas med ett eller flera år. En del har fått förlängd skoltid på grund av individrelaterade problem som spelmissbruk, drogproblem och inlärningssvårigheter. Andra som inte vetat vad de vill har bytt program både en och två gånger på gymnasiet utan att ha blivit nöjda. Några säger att deras föräldrar varit orsaken till att de gjort ett felaktiga val. De flesta av ungdomarna menar att de efterhand insett att utbildning är ett viktigt, kanske det enda alternativet för många att ta sig ut på arbetsmarknaden i dag. Så här sade en deltagare: Det är ju ganska mycket konkurrens. Man kan inte ta sig in på arbetsmarknaden om man inte har läst, alltså i vissa fall bra universitetsutbildningar. Ännu mindre om man inte har ett färdigt gymnasiebetyg. Det är svårt att komma någonstans oavsett om man har resurser. Det är ju ingen som bara kan ta dig för ditt ord så att säga, de vill ju se bevis på att man har gjort någonting. Men utbildning fungerar inte för alla. Detta är en syn som många deltagare i projekten delar. När ungdomar talar om varför de hamnat utanför nämner många att skolans strukturer varit ett stort hinder för dem. Att veta vad man vill bli när man blir stor redan vid 16 års ålder är något många inte klarar. De behöver prova olika saker för att se vad som passar dem bäst. Tid för detta finns inte på gymnasieskolan i dag. Den som väljer fel måste börja om igen. Efter några felaktiga val, och några förlorade år, är det inte många av ungdomarna som orkar mer. De hoppar av trots att de vet vilken betydelse en avslutad gymnasieutbildning har i dagens samhälle. 18

19 Vad kan skolan göra för ungdomar i riskzonen? Problemet med att ungdomar påbörjar och hoppar av olika gymnasieprogram har också framkommit i utredningen Unga utanför (SOU 2003:92) Där har man föreslagit att ungdomar redan i grundskolan ska kunna få praktisera på gymnasieskolan genom prova-på-verksamhet med enstaka gymnasiekurser. Även mer information och studiebesök på gymnasieskolan efterlystes. Representanter från organisationerna som fått projektstöd berättar att om man tittar närmare på ungdomarnas berättelser så framkommer allt tydligare att skoltrötthet och skolk ofta är ett uttryck för att ungdomarna upplevt att de inte har blivit sedda. De flesta har velat studera och lära sig nya saker men upplevt att det inte har fungerat på gymnasiet tillsammans med flera tusen elever. En del organisationer påpekar att det nya gymnasiesystemet inte fungerat för många av deras deltagare. Enligt projektledaren i till exempel Basement School hinner inte deras deltagare med att läsa kurser på kurser på kurser. Många ungdomar i projekten vittnar om att det går alldeles för fort på gymnasiet. Enligt dessa organisationer krävs en utveckling av skolans pedagogik för komma närmare målet att alla ungdomar ska kunna få slutbetyg och godkänt på alla kurser. Elevens behov ska styra utbildningsinsatserna och inte så som det ofta är i dag att utbildningsresurserna styr elevernas möjlighet till individuell utveckling. Detta kan lösas, menar organisationerna, till exempel genom individuella handlingsplaner, individuell coachning och individuellt skräddarsydda insatser. Gymnasieskolan måste också kunna erbjuda mer praktik och lärlingsplatser för elever som inte klarar av de teoretiska programmen. Mötet med arbetsförmedlingen De flesta ungdomar i projekten har inte positiva erfarenheter av arbetsförmedlingen. De anser att arbetsförmedlingarna är ineffektiva. Enligt ungdomarna skrivs man in i arbetsförmedlarnas datasystem och därefter händer ingenting. Många av ungdomarna säger att de inte förstår varför det behöver finnas arbetsförmedlare när de ändå inte har några jobb att förmedla, och att det är upp till den arbetslösa att själv hitta ett arbete. För de flesta av ungdomarna som deltagit i utvärderingen har arbetsförmedlingarna många gånger upplevs som ett onödigt tvång för att de ska få ersättning och klara sig vidare i systemet. Många ungdomar är upprörda över att arbetsförmedlingen inte arbetar mer individuellt. Så här säger en av dem: Arbetsförmedlingen är skit. De samlar 300 personer som ska lyssna på något i tre timmar som kunde ha tagit en halvtimme. Folk satt mest där och snackade och ingenting blev gjort. Det är inte bra när man är så många. Ungdomarna berättar att det känns knepigt i kontakten med arbetsförmedlingen då de ofta komplicerar saker som gör att ungdomarna känner sig utanför. De skickar till exempel ungdomarna till möten och om de inte dyker upp blir de direkt avskrivna. Ungdomarna berättar också att de ser arbetsförmedlingen som en myndighet de måste hålla kontakt med, men som de inte får ut så mycket av. 19

20 Flera berättar vidare att arbetsförmedlarna är duktiga på att skicka papper med sista datum samtidigt som de är svåra att få tag på. De avbokar inte heller möten när de är sjuka. Den arbetslösa förväntas alltid vara redo när arbetsförmedlingen kallar, men arbetsförmedlingen å sin sida har inga skyldigheter tillbaka. Många ungdomar menar att detta skapar ett ojämlikt maktförhållande. Värst av allt enligt ungdomarna är när arbetsförmedlaren struntar i att hålla kontakten med en deltagare som blivit skickad till en åtgärd. Det är just då ungdomarna behöver en kontakt utifrån. Så här berättar en av dem i utvärderingen: Alltså de har inte kontakt med mig eller någonting, de vet ju inte hur det går här och när man försöker att kontakta dem så går de inte att nå, i varje fall inte min kontaktperson, så jag håller mig från dom, det är lika bra, så tycker jag. Även om ungdomarna vet att arbetsförmedlingarna inte kommer att ordna jobb för dem så anser de att de borde kunna erbjuda något till ungdomar som saknar utbildning eller arbetslivserfarenhet. Några ungdomar berättar att de är kritiska till arbetsförmedlarnas sätt att hantera de arbetssökande. Så här säger en deltagare om sin upplevelse i kontakt med en arbetsförmedlare: De försöker ju bara trycka ner en så långt som möjligt och sedan, när man är som lägst, då kan man få hjälp. Det finns dock några deltagare som är nöjda med sina arbetsförmedlare. Oftast handlar det om ungdomar som varit i kontakt med en specialförmedlare, till exempel en handläggare på AF Rehab (den förmedling som handlägger arbetssökande med någon form av handikappkodning). Så här berättar en deltagare om hjälpen hon fick: Platsföremedlaren ringde ju runt till olika praktikplatser, hon kom på besök hit, alltså jag kunde ringa när som helst. Jag hade massor med funderingar och frågor som jag tog med henne och hon hade alltid tid att prata med mig. Så jag kände att jag fick jättemycket backup där. Men annars på arbetsförmedlingen så ser det bara ut, alltså de har ju flera hundra klienter, de har liksom inte tid. Hur kan arbetsförmedlingen på ett bättre sätt hjälpa ungdomar? Representanter från organisationerna som deltagit i utvärderingen menar att arbetsförmedlingen skulle kunna bli mycket bättre. De borde lägga ner mer tid på varje individ, använda sig av specialutbildade coacher samt införa en anvisningsplikt så att ungdomar slapp hamna i en rundgång av åtgärder som inte leder någonstans. Organisationerna påpekar också att arbetsförmedlingen borde satsa mer på att försöka hitta rätt åtgärd till varje enskild och menar att det skulle få ta lite tid. De menar att det inte är meningen att ungdomar ska slängas ut i förutbestämda åtgärder som kanske inte passar dem. Vidare måste ungdomar mötas med respekt och en positiv syn på deras framtid om det ska fungera, tillägger organisationerna. 20

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Från socialbidrag till arbete

Från socialbidrag till arbete Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en

Läs mer

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen

Hela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn

Läs mer

Vad gör de 1 år senare?

Vad gör de 1 år senare? Vad gör de år senare? En uppföljning av hur många deltagare som gått vidare till arbete eller studier år efter avslutad arbetsmarknadsåtgärd. Undersökningsperiod hösten 005 samt våren 006 Ett samarbete

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Gemensamma taget, GT

Gemensamma taget, GT Gemensamma taget, GT Bakgrund/Problemformulering I Lycksele finns det ca: 80 helt arbetslösa ungdomar under 25 år och ytterligare 200 till som har deltid, eller tillfälliga anställningar. Ett flertal ungdomar

Läs mer

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE

ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE 2015-04-27 A2015/xx Delegationen för unga till arbete A 2014:06 Preliminär version ATT UTARBETA EN LOKAL ÖVERENSKOMMELSE Kriterier och stöd för arbetet med lokala överenskommelser mellan kommuner och Arbetsförmedlingar

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-02-26 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Småland och Öarna Namn på utlysning: Genomförande

Läs mer

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844

Läs mer

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av projektet Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap

Trappan - Ungas väg till ett innanförskap Trappan - Ungas väg I detta material berättar ungdomar från Södertälje om hur det är, när livet plötsligt tar stopp och man inte kommer vidare till arbete eller fortsatta studier. I detta dokument har

Läs mer

Jobben först investera i våra unga!

Jobben först investera i våra unga! Jobben först investera i våra unga! Ofta får man höra att dagens ungdom är slö, slapp och likgiltig. Det snacket har jag aldrig trott på. Jag tror på den svenska ungdomens vilja till gemenskap och personliga

Läs mer

Lättare för unga att få jobb

Lättare för unga att få jobb Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro

Ett regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum

Läs mer

Partikongressens beslut - riktlinjer

Partikongressens beslut - riktlinjer Partikongressens beslut - riktlinjer 3.1 Låt ungdomsgenerationen ta plats 5 3.1.1 Ett jobb och en bostad Jag oroar mig för att inte hitta ett jobb efter min utbildning. Jag får ont i magen bara av att

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2015

Genomförandet av mätningen 2015 Genomförandet av mätningen 015 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 015. Enkäten utförs årligen. Enkäten riktades till alla

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Skellefteå Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv Samlokalisering av fyra myndigheter Skellefteå kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västerbottenslänslandsting Professioner/kompetenser

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 2011:4 Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011 Bakgrund Praktiksamordningen i Valdemarsvik startade under år 2009. P.g.a. rekryteringsproblem kom arbetet igång på allvar först under våren

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting Halvårsrapport 2008-09-17 2008-12-31 Rapporten sammanställd av:

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

BR 分 SA - 1 2013-12-13 Håkan Edholm

BR 分 SA - 1 2013-12-13 Håkan Edholm BR 分 SA - 1 2013-12-13 Frekvenser fråga för fråga Kön Frequency Cumulative Kille 68 41,2 41,2 41,2 Tjej 97 58,8 58,8 100,0 100,0 Ålder Frequency Cumulative 19,0 34 20,6 20,9 20,9 20,0 40 24,2 24,5 45,4

Läs mer

projekt på väg Arbete Praktik Studier

projekt på väg Arbete Praktik Studier projekt på väg Arbete Praktik Studier På väg till arbetsmarknaden och nya arbetssätt Att arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund är ett välkänt faktum som många

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro

Alla ska med. Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro 2006-09-11 Alla ska med Sammanställning över åtgärder för fler i arbete, utbildning och egen försörjning i Örebro Socialdemokraterna ÖREBRO Sammanställd av: Eva-Lena Jansson (s), förste vice ordförande

Läs mer

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun

Bilaga 1c. Kartläggning av målgruppens storlek, sammansättning och behov i Hammarö kommun 1(11) Socialförvaltningen Arbetsplats Hammarö TJÄNSTESKRIVELSE DUA - Inför lokal överenskommelse mellan kommunen och Arbetsförmedlingen rörande insatser för att motverka ungdomsarbetslöshet - Bilaga 1c

Läs mer

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat

Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat PM 1 (9) 2012-12-04 Funktionsnedsättning och etablering Preliminära resultat www.temaunga.se US1000, v 1.0, 2010-02-04 Ungdomsstyrelsen Box 17 801 118 94 Stockholm Medborgarplatsen 3 tfn 08-566 219 00

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Vi rustar människor för arbete/studier

Vi rustar människor för arbete/studier Vi rustar människor för arbete/studier 2 Masugnen är Lindesberg kommuns lärcentrum och fungerar som mötesplats, mäklare och motor - för arbetsliv och lärande, där finns vi på Arbetsmarknadsenheten, AME.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade

UNG KRAFT Processtöd för ett inkluderande arbetsliv för unga funktionshindrade Norra Västmanlands Samordningsförbund Norbergsvägen 19 737 80 Fagersta Telefon: 0223-442 55 Mobil: 0736-498 499 Fagersta 12 04 2012 www.samordningnv.se http://samordningnv.blogspot.com/ www.facebook.com/norravastmanlandssamordningsforbund

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Sänkta trösklar högt i tak

Sänkta trösklar högt i tak Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008

Utvecklingsförvaltningen. Arbetscentrum. Enhetsplan 2008 Utvecklingsförvaltningen Arbetscentrum Enhetsplan 2008 Enhetssplan för Arbetscentrum 2008 Syfte Arbetscentrum består av två enheter, Invandrar/SFI-enheten, Arbetsmarknadsenheten. Arbetscentrum arbete syftar

Läs mer

Om man googlar på coachande

Om man googlar på coachande Coachande ledarskap Låt medarbetaren Att coacha sina medarbetare är inte alltid lätt. Men det allra viktigaste är att låta medarbetaren finna lösningen själv, att inte ta över och utföra den åt denne.

Läs mer

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28

Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 Samverkande insatser från skola - till arbete - i arbete Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad marie.siberg@uppsala.se 0708 21 64 28 ARBETSMARKNAD U N GA V U X N A M ED F U N KTION S HIN D ER s o

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

socialdemokraterna.se/dalarna

socialdemokraterna.se/dalarna ETT KOMPETENSLYFT FÖR DALARNA DALARNA SKA KONKURRERA MED KUNSKAP OCH INNOVATIONER RÖSTA DEN 14 SEPTEMBER.. ETT BÄTTRE DALARNA.. FÖR ALLA.. socialdemokraterna.se/dalarna 2 (6) Kompetensbrister i dagens

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Sid 1 (5) Beslutsdatum 2008-07-29 Europeiska socialfonden stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling Utlysning av projektmedel i Norra Mellansverige Namn på utlysning: Beskrivning:

Läs mer

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program

Grundskolan Grundskolan Grundskolan Gymnasieskolan Gymnasieskolan år 1-3 år 4-6 år 7-9 NV, SP, TE, IB, ES Övriga program + + Vad tycker Du om skolan? ATTITYDER TILL SKOLAN 2003 UNDERSÖKNING BLAND LÄRARE Bakgrundsfrågor Fråga 1 Var har Du huvuddelen av Din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskolan Grundskolan Grundskolan

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte

Projektplan Porten. Bakgrund. Målgrupp. Syfte Samordningsförbundet Utskriftsdatum Sid(or) 2013-04-16 1(5) Projektplan Porten Bakgrund Bland de unga finns idag en stor grupp som är arbetslösa. Bland dem finns en eftersatt grupp ungdomar som har en

Läs mer

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet?

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? En fot in på arbetsmarknaden startar vuxenlivet Ett eget arbete betyder allt. Det ger frihet och trygghet. Det ger möjlighet att försörja sig.

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17 Inledning Varje år ska förskolan upprätta två planer för likabehandlingsarbetet, en likabehandlingsplan (enligt 3 kap.16 diskrimineringslagen)

Läs mer

Ordförande har ordet

Ordförande har ordet Ordförande har ordet På FC Rosengård försöker vi utnyttja den positiva kraft som fotboll utgör. Med hjälp av idrotten arbetar vi förebyggande för att undvika att personer hamnar i utanförskap. Vi försöker

Läs mer

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna den 4 maj 0 Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna Allmänt om enkäten Enkäter skickas till deltagare i FIVE cirka tre veckor efter att de har avslutat sin praktik. Om

Läs mer

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga

Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga Samla in och sprida kunskaper och erfarenheter från ESF-projekt för unga Målgruppen Metoder/arbetssätt Systemfel Målgruppen Problembilden är komplex (projektens bedömning av sin målgrupp) Inte avslutad

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,

Läs mer

Hur tycker du skolan fungerar?

Hur tycker du skolan fungerar? Hur tycker du skolan fungerar? För att få veta mer om hur det fungerar i skolan vill vi ställa några frågor till dig som går i årskurs 9. Statistiska centralbyrån (SCB) och Göteborgs universitet genomför

Läs mer

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete

Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete Lokal överenskommelse om samverkan för unga till arbete UPPLANDS VÄSBY KOMMUN OCH ARBETSFÖRMEDLINGEN Bilaga 2. Redovisning av befintlig verksamhet SWECO STRATEGY Innehåll 1. Beskrivning av befintlig verksamhet...

Läs mer

Så bra är ditt gymnasieval

Så bra är ditt gymnasieval Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB.

ANALYS LEDARSKAP. Kvoturvalssystem samt viktning av resultatet med avseende på kön, ålder och NUTS2-region baserat på siffror från SCB. @ungdomsb ANALYS LEDARSKAP Intervjumetod: Fältperiod: Målgrupp: Totala respondentantalet: Online, kvantitativ 18 september 20 oktober 2014 Individer i Sverige, 15-25 år 20 973 st. (av vilka 5185 st. har

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Kartläggning av befintliga verksamheter

Kartläggning av befintliga verksamheter Bilaga 2 Kartläggning av befintliga verksamheter Särskilda medel Utifrån att Mönsterås kommun hade en oproportionerligt hög ungdomsarbetslöshet år 2013, så beslutade kommunstyrelsen 1 att år 2014 avsätta

Läs mer

Kompletterande Aktör

Kompletterande Aktör VÄLKOMMEN! Kompletterande Aktör Kompletterande Aktör Regeringen har bestämt att Arbetsförmedlingen ska anlita externa (kompletterande) aktörer. Tanken är att Furuboda Arbetsmarknad ska kunna jobba med

Läs mer

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden

Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet Socialhögskolan, Lunds universitet Nätverket för yrkesutbildning och ungas etablering på arbetsmarknaden Nyhetsbrev maj 2013 ALEXANDRU PANICAN nätverkskoordinator

Läs mer

Är jag redo för arbete?

Är jag redo för arbete? Är jag redo för arbete? En guide som skapats inom programmet Step by Step- ett ungdoms initiativ under Ung och Aktiv i Europa programmet Januari- September 2013 Vad innebär det att praktisera Jag lär mig

Läs mer

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren

Läs mer

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1

REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Bilaga 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET Lokal samverkan mellan kommunerna Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg samt Arbetsförmedlingen Version 1:1 Befintlig verksamhet Befintlig verksamhet/samarbete

Läs mer

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år.

Tommy Berglund. Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar år. Tommy Berglund Rapport: Samverkansprojekt AME-IFO Ludvika kommun. Kartläggning, metodutveckling och samverkanrutiner ungdomar 18-24 år. Inledning Arbetsförmedlingens egen återrapportering 2013 visar att

Läs mer