projekt på väg Arbete Praktik Studier

Transkript

1 projekt på väg Arbete Praktik Studier

2 På väg till arbetsmarknaden och nya arbetssätt Att arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund är ett välkänt faktum som många kommuner brottats med länge. Både enskilda arbetsförmedlare och rapporter från olika håll vittnar dessutom om att läget förvärrats på senare år. Bland annat har kraven från arbetsgivarna ökat och det är svårt att få ett fast jobb om man inte har studerat. Olyckligtvis ökar samtidigt avhoppen från gymnasieskolan och fler ställs utanför. Projekt På väg är ett av flera försök att stoppa trenden i Strömsund och nu när projektet går mot sitt slut har merparten av deltagarna fått jobb, praktik eller börjat studera. Målet var 70 procent och vi ser ut att landa på omkring 68 procent. När det gäller antalet deltagare har vi nått målet med god marginal, vi har stöttat 192 personer, vilket är 72 fler än planerat. Projektet har haft två huvudspår, gruppverksamhet och personlig vägledning. Gruppträffarna har haft fokus på information, studiebesök och cv-skrivande. Dessutom har de anpassats efter deltagarnas behov med exempelvis social träning och språkträning. Som vi ser det är nyckeln till fortsatt framgång ökad samverkan i samhället. För oss som jobbar med människor gäller det även att ha en samsyn, tänka på helheten och låta saker och ting ta tid. Då kan vi nå resultat. Förut var allting nattsvart, jag ville ingenting. Men nu har det vänt. anna, 25 år, projektdeltagare

3 Fakta Projekt På väg Projektägare Strömsunds kommun Finansiering Strömsunds kommun och Europeiska socialfonden. Projekttid Augusti 2011 mars 2014 Målgrupp Unga vuxna år och utrikesfödda år. Arbetssökande, personer med funktionsnedsättning, personer med försörjningsstöd. Mål antal deltagare 120 personer Mål Att deltagarna ska komma i arbete eller närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar. Effektmål 70 procent av deltagarna ska ha börjat praktisera, arbeta eller studera. Resultat procent

4 Deltagare och personal Hur bra projektidé man än har så är det ändå människorna bakom som är den viktigaste grundpelaren. För att lyckas krävs det deltagare som är öppna för förändring och personal som är beredd att arbeta över synliga och osynliga gränser i samhället. Det har vi haft i projekt På väg, men självklart har det inte varit enkelt alla dagar. Vi åtta som jobbat i projektet kommer från arbetsförmedlingen och två olika kommunala förvaltningar, socialtjänsten och framtids- och utvecklingsavdelningen. Fördelen är att vi har olika erfarenheter från yrkeslivet och vi har kunnat komplettera varandra. Merparten av våra deltagare var ungdomar i åldern år, sammanlagt 83 procent. Ska vi vara ärliga hade vi i början underskattat vilken problematisk livssituation många av dem har, det visade sig att 44 procent har psykisk ohälsa eller en ännu mer komplicerad bild med missbruk, funktionsnedsättningar och olika sociala problem. Vi har ingen motsvarande siffra för våra utrikesfödda deltagare, men andra undersökningar visar att psykisk ohälsa är vanligt i den gruppen också. Många av dem har dessutom svårt att nå arbetsmarknaden på grund av språkliga hinder och diskriminering i samhället i stort. För flera av deltagarna har projektet med andra ord varit en lång process till bättre hälsa och en fungerande vardag, en förutsättning för att kunna närma sig arbetsmarknaden. Andra deltagare har bara varit inskrivna i projektet en kort period och exempelvis fått hjälp att läsa in teorin till körkortet, skriva ett cv eller hitta en bra praktikplats. Hon lyser upp mig. andreas, 29 år, om projektmedarbetare 4

5 Deltagare i projektet (192 personer) 110 män 82 kvinnor kön 56 utr.födda 136 sv.födda svensk-/ utrikesfödda 5

6 Samsyn, samverkan, samtycke Vår grundinställning har varit att låta saker och ting ta tid, man måste vara uthållig både för att skapa en trygg relation och för att skapa en förändring. Vi har också sett till deltagarnas hela situation hälsa, familjeliv, bakgrund, intressen, erfarenheter och framtidsdrömmar. Och vi har alltid ställt en fråga extra. Varför? Berätta mer! I det praktiska arbetet har vår blankett samtycke till informationsutbyte varit en mycket viktig förutsättning. I princip alla deltagare har gett oss projektmedarbetare tillåtelse att prata om deras situation med exempelvis läkare, lärare och olika handläggare. Det har bland annat inneburit snabbare beslutsvägar och kortare väntetider för deltagarna. Under projekttiden har vi också haft tre Dialogträffar tillsammans handläggare och chefer på arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Träffarna som letts av projektets utvärderare har varit en bra mötesplats för erfarenhetsutbyte, och sakta men säkert har vi kunnat sprida våra tankar om samsyn och samverkan. När det gäller arbetsgivare har vi haft bra stöd av fyra företag som tagit emot personer som velat arbetsträna, och dessutom har ett antal privata och offentliga arbetsgivare tagit emot praktikanter. Jag är inte lika fyrkantig längre. handläggare på socialtjänsten 6

7 Om två år har jag jobb, det är mitt mål. amir, 32 år, läser till undersköterska 7

8 Målgrupper och verksamhet Det har varit frivilligt att delta i projektet, och deltagarna har kommit till oss via arbetsförmedlingen, socialtjänsten eller gymnasieskolan. Alla deltagare har haft en personlig kontaktperson som gett råd och stöd på olika vis, plus att de andra projektmedarbetarna har funnits till hands vid behov. 8

9 Under projekttiden har vi arrangerat 18 grupper med sammanlagt 101 deltagare. Förutom information om arbetsmarknaden har gruppträffarna för ungdomarna handlat om att få rutiner när det gäller hälsa och vardagsliv. I gruppträffarna för utrikesfödda har informationen blandats med diskussioner om kulturella skillnader och språkträning. 9

10 Små medel stora resultat Det behöver inte alltid vara stora ekonomiska insatser för att man ska nå framgång. I projektet har vi sett att ett busskort eller en lunch kan vara en avgörande pusselbit för att en person med dålig ekonomi tar sig iväg på ett möte med försäkringskassan eller tackar ja till en praktikplats utanför sin hemort. På samma sätt visade sig vår lokal på elevhemmet Sörgård vara en viktig nyckel för att vi skulle nå fram till varandra. Här har både deltagare och personal tagit av sig skorna i hallen, ätit frukost tillsammans och druckit en kopp kaffe när det behövts. Det har varit en hemtrevlig känsla i lokalen jämfört med i många andra offentliga byggnader med långa korridorer och låsta dörrar som signalerar makt och avstånd. Vi har också utnyttjat enkla hjälpmedel för att underlätta kommunikationen med våra deltagare som av olika anledningar har svårt att ta till sig information. Bland annat har vi jobbat med Pictogram, en serie svartvita bilder som gör det enklare att förklara och förstå vardagsliv och arbetsliv. Samma bilder har också varit bra för deltagare som behövt bygga på sina kunskaper i det svenska språket. Det kändes mer avslappnat och välkomnande. johanna, 24 år, deltagare om lokalen 10

11 Jag tycker det är bra, det borde utökas. mattias, 23 år, deltagare 11

12 Reslutat i siffror Behovet av stöd har ökat i samhället och Strömsund är inget undantag, 2012 betalade kommunen 15,8 miljoner i försörjningsstöd till 864 invånare. Det är en ökning med 26 procent sedan Men när det gäller ungdomar mellan 16 och 24 år med egen lägenhet finns det en ljusning för tre år sedan fick 51 av dem ekonomiskt stöd, ifjol var det bara 38 personer. Om det är tack vare projekt På väg är svårt att avgöra, men det är ingen tvekan om att kommunen vinner på att jobba förebyggande. Om en 24-årig Strömsundsbo utan barn som har försörjningsstöd får en anställning minskar kommunens kostnader med minst kronor per år. Sannolikt är det betydligt mer eftersom de flesta som har försörjningsstöd också behöver bidrag till medicin, läkarbesök och andra oväntade utgifter. Sveriges kommuner och landsting, SKL, konstaterar också i sin rapport Smart ekonomi att det kostar att investerar i människor, men det kostar mer att inte göra det. Fram till nu har 68 procent av deltagarna i projekt På väg fått jobb, praktik eller börjat studera. Men det är bara siffror. Det viktiga är människorna bakom siffrorna. Vi har till exempel den unge mannen som efter tio års tid med försörjningsstöd fått rätsida på sin hälsa och nu har en längre tids anställning på en arbetsplats som passar honom som hand i handske. Eller kvinnan som äntligen fått en diagnos och börjat förstå varför hon reagerar som hon gör i vissa lägen och hur hon ska hantera det. Hon har fått tillbaka framtidstron, och dessutom ett jobb. När jag började var allting negativt, till slut var nästan allting positivt. sahra, 42 år 12

13 88 övriga 70 ohälsa Ohälsa bland ungdomarna (70 av 158 unga) 70 unga kvinnor och män av totalt 158 personer har diagnoser, utredningar på gång/pågående, psykisk och/ eller fysisk ohälsa. Av dessa kan man särskilja: 30 personer har psykisk ohälsa och/eller psykosocial problematik. 40 personer har olika kombinationer av psykisk och fysisk ohälsa, missbruk, diagnoser, inlärningssvårigheter. Övriga 88 personer har inte visat några tecken på ohälsa. Resultat t.o.m deltagare varav 179 utskrivna: Praktik 23 st Utbildn. 34 st Fotnot: När det gäller gruppen annat är det en mängd olika orsaker som gör att personen slutat i projektet. Det beror bland annat på flytt, föräldraledighet och sjukdom/ ohälsa. En del deltagare har också valt att söka arbete själv eller via arbetsförmedlingen och några får stöd av andra aktörer, exempelvis gymnasieskolan, landstinget och privata coachingföretag. Några personer har vi skrivit ut eftersom vi inte kunnat erbjuda något mer och några har vi trots upprepade försök inte fått tag på. Arbete 65 st Annat 57 st Ej utskrivna 13 st Eftersom projektet är i slutfasen är det fortfarande 13 deltagare inskrivna, några av dem är på gång ut i arbetslivet och några av dem kommer att behöva fortsatt stöd av olika aktörer. 13

14 Framgång och förbättringar Projekt är viktiga för att få pröva nya arbetsmetoder och idéer, och sedan gäller det att ta med sig det bästa in i den ordinarie verksamheten. Just nu finns det goda förutsättningar här hos oss eftersom Strömsunds kommun valt att omorganisera och satsa på en Arbetsmarknadsenhet. Det känns bra, och vi delar gärna med oss av våra lärdomar. Framförallt vill vi trycka på vikten av samsyn, samverkan och samtycke i kombination med uthållighet och ett helhetsperspektiv. Och här är några av våra konkreta idéer för framtiden: Samverkan över synliga och osynliga gränser i samhället har varit en mycket viktig del i projektarbetet. Att personal från olika förvaltningar och olika myndigheter delar lokal är en lösning. Men det behöver utvecklas, dels finns ett behov av en vardaglig samordning av olika aktörers aktiviteter, dels finns ett behov av ett samverkansavtal för gruppen med funktionsnedsättningar och en komplex problematik. I projektet har det varit ett stort plus i kanten att ha en arbetsterapeut som sett praktiska lösningar i både vardagsliv och arbetsliv för personer med funktionsnedsättningar. Men det visade sig finnas hinder i avtalet mellan kommun och landsting, idag får en kommunal arbetsterapeut bara skriva ut hjälpmedel till äldre människor vilket innebär att ungdomar får vänta onödigt länge, eller i värsta fall glöms bort. Deltagarna i GPS- och Coman!dot grupperna har fått nya kunskaper om arbetsmarknaden och ett ökat nätverk. Många av ungdomarna har uppskattat att de fått bättre vardagsrutiner medan de utrikesfödda ger plus för språkträningen. Gruppverksamheten behövs, och kan också utvecklas om deltagarna blandas mer (kön, ålder, svenskar och utrikesfödda). Det faktum att 44 procent av ungdomarna i projektet har olika problem med sin psykiska hälsa och sin livssituation pekar på att det behövs fler boendestödjare i kommunen. Det är också tydligt att det behövs ett socialpsykiatriskt team, så det är mycket positivt att den frågan diskuteras inom kommunen just nu. 14

15 Genom att tänka annorlunda kan man åstadkomma mycket. projektmedarbetare 15

16 Text och foto: sara adelhult formgivning: maria nummelin björklund Projekt På Väg finansieras av Strömsunds kommun och Europeiska socialfonden. Kontakt: Projektledare Rut Sannemo, Läs mer: projekt på väg, strömsund januari 2014