Effektiviseringar inom individ- och familjeomsorgsnämnden

Transkript

1 IFO2019/70 Effektiviseringar inom individ- och familjeomsorgsnämnden Individ- och familjeomsorgens ansvarsområde tenderar att utvidgas allt mer, dels genom att nya målgrupper definieras och lyfts fram, dels genom den förskjutning av ansvar för vissa grupper som ständigt pågår. Individ- och familjeomsorgen har begränsade möjligheter att göra strikta prioriteringar eller avgränsningar av arbetsuppgifter som andra myndigheter kan göra på grund av socialtjänstens lagstadgade yttersta ansvar för att invånarna får behövligt stöd och hjälp. Behoven av insatser från individ- och familjeomsorgen ökar inom samtliga verksamhetsområden. Det är en volymmässig ökning men människors problem och behov av stöd ökar också i omfattning både vad gäller komplexitet och varaktighet. Individ- och familjeomsorgens resultat och arbetsförhållanden speglar samhällsutvecklingen och konjunkturläget i landet. Den psykosociala ohälsan ökar, liksom skillnaderna i hälsa och välbefinnande mellan olika socioekonomiska grupper. Det kräver en fördelningspolitisk diskussion på såväl nationell som lokal nivå. De ökade kraven och det allt vidare ansvarsområdet går till viss del att bemöta med kompetenshöjning, tydlig inriktning mot öppenvårdslösningar samt bättre samverkan med de myndigheter som trots allt delar ansvaret för samhällets utsatta grupper. Det är dessa utvecklingsområden som individ- och familjeomsorgsnämnden behöver fortsätta prioritera inför framtiden. Utbildning är en grundläggande skyddsfaktor för barn och ungas möjlighet till en fortsatt gynnsam livsutveckling. Samverkan med skolan är därför av avgörande betydelse för att motverka att barn och unga hamnar i ett utanförskap, vilket påverkar förutsättningarna livet ut. Individ- och familjeomsorgsnämnden ser inga möjligheter att genomföra kostnadsreduceringar som motsvarar det prognostiserade underskottet Vad gäller åren har verksamhetens behov av ökade resurser eftersom volymen ärenden ökar inom samtliga verksamhetsområden samt att kommunstyrelsen beslutat om inrättande av en fältverksamhet. Reduceringar i kärnverksamheten får långtgående konsekvenser för enskilda individer, personalens arbetsmiljö och för kommunens ekonomi. Verksamheten som bedrivs är lagstadgad. Nedläggning av boenden och neddragning eller upphörande av öppenvårdsverksamheter kommer att innebära att motsvarande tjänster behöver köpas externt, att vissa målgrupper inte kommer att kunna erbjudas stöd och att institutionsplaceringarna kommer att öka och därmed kostnaderna. Förvaltningen överväger noga ny- och reinvesteringar av fordon, telefoni- och IT-utrustning. Planeringsdagar, handledning och kompetensutveckling kan inte undvaras utifrån verksamhetens komplexitet, men nytta och kostnader beaktas kontinuerligt.

2 Utredningen Framtidens socialtjänst avser en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter, och ska slutredovisa sitt uppdrag i juni Av utredningsdirektiven framgår att ett förebyggande perspektiv ska främjas och att utredningen ska lämna förslag som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser. Av delbetänkandet som publicerades våren 2018 framgår bl a att utredningens bedömning är att kommunen bör ta ett aktivt och övergripande ansvar för att samordna det förebyggande arbetet i kommunen och för socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen. Utredningen framhåller att kommunfullmäktiges engagemang och styrning behövs för att åstadkomma ett tvärsektoriellt, övergripande arbete för att samordna förebyggande insatser. Detta skapar även förutsättningar för politikerna att agera utifrån en helhetsbild över den sociala situationen i kommunen. En gissning är att det förebyggande arbetet kommer att regleras i lag, eftersom de samhällsekonomiska vinsterna är stora om stöd ges i ett tidigt skede. En nedrustning av den förebyggande och öppna verksamheten av ekonomiska skäl kommer att få motsatt effekt. Effektiviseringar 2019: Vakanshållning av tjänster under föräldraledighet inom staben 0,77 mkr Konsekvenser: arbetsuppgifter omfördelas och prioriteras varför konsekvenserna blir små. Inte återbesätta assistenttjänst (reception) i samband med pensionsavgång fr o m 1 juli 0,25 mkr (0,5 mkr 2020) Konsekvenser: sämre service under en övergångsperiod men kommer att fungera med befintlig personal inom förvaltningen och tydliga rutiner Neddragning handledning familjehem hösten ,03 mkr Konsekvenser: oklart, men troligen små Allmän återhållsamhet gällande inköp, kompetensutveckling m m. Minska resandet genom att använde Skype i större utsträckning för möten samt delta på utbildningar via webb. Säkerställa rutiner gällande egenavgifter och underhåll placerade barn Underlag gällande effektiviseringar Barn- och ungdomsvård Barn- och ungdomsvården består av myndighetsutövning samt interna och externa insatser. De interna insatserna utgörs till största delen av öppenvårdsverksamheten Sandvikens Familjecenter, se nedan. Externa insatser är familjehemsvård, institutionsvård och viss intensiv öppenvård för ungdomar. Verksamheten omfattar allt från tidiga, förebyggande insatser till akuta åtgärder med stöd av tvångslagstiftningen. Antalet aktualiseringar av barn och unga som far illa ökar. Det är svårt att med bestämdhet slå fast vad orsaken är men en god samverkan med förskola, skola och andra samverkanspartners samt en ökad benägenhet att anmäla är troliga orsaker. Samverkan med kunskapsförvaltningen sker på strategisk och individnivå, och det råder samsyn om tidig upptäckt för att erbjuda stöd innan problematiken eskalerar. Antalet barn och unga placerade i familjehem ökar. Under 2018 var 131 barn och unga placerade i familjehem hela eller delar av året. Det har blivit allt svårare att rekrytera familjehem vilket innebär att s k konsulentstödda familjehem anlitats i större utsträckning. Kostnaderna för dessa familjehem är dyrare än vanliga familjehem. Svårigheterna att 2

3 rekrytera beror dels på att fler placeringar behöver ske akut och att det många gånger är flera syskon som ska placeras samtidigt, dels på människors minskade intresse och benägenhet att ta på sig detta omfattande samhällsuppdrag. Skyddsplaceringar av kvinnor och kvinnor och barn ökar. Dessa insatser kan inte tillhandahållas i kommunen av säkerhetsskäl. Placeringarna blir ofta långa vilket beror på ärendenas komplexitet och utdragna rättsprocesser, men även på bostadsbristen då ett nytt boende är nödvändigt på annan ort än hemorten. Institutionsvård av barn och unga har minskat dramatiskt över tid som en följd av nyttjande av interna insatser. En ökning har nu skett vad gäller ungdomar med omfattande psykiatrisk problematik. En dialog förs med regionens barn- och ungdoms- resp vuxenpsykiatri om samverkan, men hvb-placeringarna är kommunens ansvar. Det är ett förhållandevis litet antal ungdomar placerade på hvb (11 ungdomar maj 2019), men dygnskostnaderna är mycket höga pga specifika, individanpassade lösningar och placeringstiderna blir långa pga en omfattande problematik. Utvecklingen av antalet biståndsinsatser är svår att förutse eftersom en liten volymökning av antalet placerade kan generera höga vårdkostnader utifrån den enskildes behov. Alternativa lösningar via öppenvård är inte möjligt för denna målgrupp. Ungdomsboendet: Ungdomsboendet består av fem hvb-platser och fem platser i stödboende. Verksamheten har dygnet-runt-bemanning, och utgör ett alternativ till externa placeringar. Det är kö till platserna på ungdomsboendet, och en konsekvens av detta är att köp av extern vård måste ske. Skulle ungdomsboendet läggas ner behöver minst fem ungdomar hvbplaceras externt direkt och över tid ökar antalet placerade ungdomar och därmed kostnaderna. Förutom en lägre dygnskostnad i egna verksamheten finns andra fördelen med att få omfattande insatser på hemorten; närhet till familj och nätverket i övrigt, lokala myndighetskontakter och relationer som ska finnas kvar efter vårdtidens slut, kontakt med hemskolan osv. Kommunbidrag 7,3 mkr. Behov av att förebygga att ungdomar med narkotikaerfarenhet övergår till att utveckla ett beroende som vuxna. Under senare tid har ungdomsenheten noterat ett växande antal ärenden där ungdomar använder narkotika, vilket är en bidragande orsak till ökade kostnader för hvb-placeringar och externa öppenvårdsinsatser. Nationella lägesbeskrivningar pekar på att ökningen av missbruk bland ungdomar är en tendens i hela landet. En intern kartläggning visar att en betydande andel av vuxenenhetens brukare har haft en drogproblematik tidigt i livet och har varit placerade i familjehem eller hvb vid flera tillfällen innan de blivit aktuella som vuxna. Personer med tidig narkotikadebut har ofta en komplex problembild med behov av insatser från flera huvudmän. Återkommande placeringar och tvångsåtgärder inom både psykiatri och socialtjänst, utan bestående resultat, är vanligt. Detta är mycket kostsamt för samhället och innebär stort lidande för individerna och deras närstående. En konsekvens av att inte kunna erbjuda ungdomar med missbruk öppenvård i egen regi är att tröskeln för att bevilja insatser blir hög, då de externa behandlingsalternativen är dyra och resultaten varierande. Ytterligare en konsekvens är att samverkan med andra huvudmän försvåras i enskilda individärenden. Vi riskerar därmed att gå miste om möjligheten till tidiga insatser och att ungdomar hinner avancera för långt i sitt missbruk innan de får hjälp. Det finns idag ett stort och brådskande behov av att hitta nya och målgruppsanpassade lösningar tillsammans med andra aktörer för att förhindra att ungdomar som använder narkotika utvecklare ett beroende som vuxna. Ett initiativ har tagits tillsammans med regionen för att 3

4 utreda om gemensamma satsningar kan möta dessa ungdomars behov på ett mer effektivt sätt än vad som görs idag. Det är i dagsläget oklart vilken en bemanning en sådan verksamhet behöver men sannolikt två tjänster från kommunens sida. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har tagit fram en metod som tillåter att man kvantifierar samhällets kostnader för utanförskap. Enligt deras beräkningar är kostnaderna för en ung människa, som hamnar i utanförskap som 20-åring och inte kommer in igen, mellan miljoner kronor i sjukvård, rehabilitering, omvårdnad och rättsväsendets insatser - och då är deras produktionsförlust exkluderad. Sandvikens Familjecenter (SFC): SFC är en öppenvårdsverksamhet för barn och unga 0-20 år och deras familjer. SFC har 14 familjebehandlare varav 0,6 tjänst tjänstgör på familjecentralerna, 1,0 tjänst finns inom gruppverksamheten Lyktan (finansieras till 80% via Göranssonska Stiftelserna), 0,5 tjänst gruppledare samt 0,5 tjänst föräldraledighet. Detta innebär att 11,5 tjänst finns tillgänglig för behandling och stöd i biståndsprövade insatser. Verksamheten tillhandahåller även serviceinsatser i form av samtalsstöd utan biståndsprövning. Ärendemängden inom SFC har ökat det senaste året. Ca 130 barn och deras familjer fick insatser från SFC under 2018 som bistånd. Drygt 30 barn och deras familjer hade samtalsstöd via serviceinsats. Förutom en volymmässig ökning är de ärenden som aktualiseras komplexa och kräver mer resurser. Problematiken kräver högre närvaro av familjebehandlare i familjerna ofta flera gånger i veckan, och utgör många gånger ett alternativ till extern placering. SFC ingår i flera samverkansprojekt med kunskapsförvaltningen, t ex gällande barn med hemmasittarproblematik och föräldrastödsprogram. Att reducera antalet familjebehandlare innebär att SFC endast kan fokusera på familjer med akut problematik medan familjer där det föreligger måttlig oro kan erbjudas begränsat stöd. Detta ökar risken för sammanbrott i familjer samt på längre risk uppenbar risk för externa placeringar. Barn kommer att få det svårare och riskerar att fara illa i sina familjer när insatser inte kan erbjudas inom rimlig tid. En annan svårighet blir att kunna tillhandahålla nödvändig kompetens hos familjebehandlarna för att kunna möta familjernas olika behov. En total nedläggning av SFC kommer att få mycket stora negativa konsekvenser för barns hälsa och utveckling, då brister i föräldraskap inte kommer att kunna åtgärdas. Antalet externa placeringar, där barn och unga har en omfattande problematik, kommer att öka. Kostnaderna för extern öppenvård kommer att öka i de fall där behov är av allvarligare art. Erfarenheterna hittills av köpt öppenvård är att den är kostsam samt att vi har begränsad insyn och möjlighet att påverka kvalitet och innehåll. Familjecentralen Storvik resp Sandviken: Familjecentralerna har sammantaget 0,6 socionomtjänst för förebyggande familjearbete. Socionomens arbetsuppgift är förebyggande och föräldrastödjande, och arbetar både med individuella kontakter och gruppverksamhet. Storviks FC är en förhållandevis liten verksamhet med begränsat öppethållande. Lokalerna har behov av anpassning och renovering. Ett sätt att effektivisera är att göra en sammanslagning av Storviks FC med Sandvikens FC. Konsekvenserna för de boende i Storvik med omnejd blir i försämrad service i närområdet men å andra sidan förstärks resurserna i Sandviken. Kyrkan har tidigar e aviserat att de kan tillhandahålla mötesplats för familjer i sina lokaler. De kostnader som försvinner är lokalkostnad, städ osv i Storvik vilket även påverkar Kunskapsförvaltningen som ansvarar för den öppna förskolan. Konsekvenserna att helt avsluta samarbetet gällande familjecentralerna (IFOs kostnad ca 600 tkr/år) innebär försämrade möjligheter till tidig upptäckt och föräldrastödjande insatser för att stävja negativ utveckling. En nedläggning leder till starkt begränsad möjlighet till föräldrastöd utan biståndsprövning, och innebär risk för att socialtjänsten belastas med fler ansökningar/anmälningar gällande barnfamiljer i behov av stöd. 4

5 Vuxenvård Vuxenenheten bedriver sedan några år ett aktivt utvecklingsarbete för att minska antalet externa institutionsplaceringar. Enheten har höjt kvaliteten i de interna insatserna samt tydliggjort rutiner och processer för att de interna verksamheterna ska vara ett alternativ till externa lösningar. Resultatet 2018 visade en tydlig sänkning av externa vårdkostnader; färre placeringar totalt sett, kraftig minskning av LVM-vård och kortare placeringstider där placeringar övergått till hemmaplanslösningar i ett tidigare skede än för ett par år sedan. De interna insatserna utgörs av boende (Örtagården, Stallgatan), öppenvård (Svalan) och social arbetsträning (Kärnhuset). Utvecklingsarbetet fortgår och omfattar även samverkan med andra parter ffa omsorgsförvaltningens socialpsykiatri samt regionens öppen- och slutenvårdspsykiatri, där mer återstår att göra gällande gruppen samsjuka (missbruk/beroende och psykiatrisk problematik). Bemanningen inom befintliga verksamheter är på en miniminivå utifrån ett arbetsmiljöperspektiv gällande säkerhet bl a. Örtagården som är ett dygnet-runt-bemannat hvb-hem har minskat bemanningen med 0,5 tjänst och kan inte minska mer. Övriga verksamheter; Svalan, Stallgatan och Kärnhuset har 2,5 resp 2,0 tjänster vardera. Socialsekreterargruppen består av sex tjänster vilket bedöms ha bidragit till stabilitet i gruppen och möjliggjort förbättrad kvalitet i verksamheten. Örtagårdens hvb-hem har 17 platser och har under 2018 haft en beläggning på 80%, vilket är en hög beläggningsgrad i denna typ av verksamhet. Dygnskostnaden på Örtagården är betydligt lägre än extern placering. På samma sätt som ungdomsboendet kan Örtagården tillgodose behov av slutenvård på hemorten, där man ska leva och bo efter avslutad behandling. Kontakterna med nätverk och myndigheter underlättas. En nedläggning av Örtagården innebär att motsvarande platser behöver köpas externt vilket innebär ökade kostnader. Kommunbidrag 6,9 mkr. Svalans öppenvård, verksamheten erbjuder öppenvårdsbehandling för substans- och spelberoende i grupp eller individuellt. Under 2018 och 2019 har det varit kö till programverksamheten. Verksamheter har även anhöriggrupper samt i samarbete med barnoch ungdomsvårdens öppenvård en programverksamhet för barnfamiljer där det förekommer missbruk. En nedläggning innebär ökade kostnader för köp av extern öppenvård. Kommunbidrag 1,6 mkr. Kärnhuset, arbetsträning och motivationsarbete. Verksamheten utgör en viktig del i vårdkedjan gällande sysselsättning och motivationsarbete för vuxna med beroendeproblematik. En nedläggning drabbar svaga grupper utan förankring på arbetsmarknaden och med ett missbruk ofta kombinerat med psykiatrisk problematik. Kommunbidrag 1,3 mkr. Stallgatan. De personer som bor på Stallgatan har på olika sätt förlorat sina bostäder och har svårigheter att återinträda på den ordinarie bostadsmarknaden. Att stänga verksamheten kommer att innebära hemlöshet för nio personer, och även behov av institutionsvård på sikt. Stallgatans personal har boendestödsverksamhet för personer i eget boende runt om i kommunen, vilket innebär att dessa personer får stöd i sin nykterhet och att behålla sin bostad. Kommunbidrag 1,1 mkr. Förstärkt boendestöd har bedrivits i projektform tillsammans med omsorgsförvaltningen. Målgruppen är samsjuka dvs personer med ett missbruk/beroende och psykisk ohälsa. Syftet är att förbättra målgruppens livsvillkor genom förstärkta insatser i hemmiljö som alternativ till slutenvårdsplaceringar i kommunens eller regionens regi. Inom verksamheten finns två boendestödjare som samfinansieras av de båda förvaltningarna. Beslut behöver fattas inom kort om verksamhetens fortsättning. Avslutas verksamheten återgår brukarna till ordinarie boendestödsverksamhet inom resp förvaltning och nya samverkansrutiner behöver skapas. En 5

6 diskussion har nyligen initierats med regionens vuxenpsykiatri om en strukturerad samverkan som nyss startat i Gävle kommun. Kommunbidrag totalt 1,1 mkr (delas med omsorgsförvaltningen). Försörjningsstöd Kostnaderna för försörjningsstöd har legat på en hög men stabil nivå i några år. Vi ser nu att kostnaderna ökat under årets första månader, och befarar att ökningen kommer att fortsätta som en följd av beslut på nationell nivå gällande Arbetsförmedlingens uppdrag. Arbetslivsförvaltningen avvecklar sina verksamheter som finansierats via AFs programmedel. Extratjänsterna försvinner och eftersom det är en icke a-kassegrundande anställningsform är det sannolikt att ett antal personer behöver söka försörjningsstöd för sitt uppehälle när anställningen upphör. Vågbrytaren är en insats inom ekonomienheten med två handledare som kartlägger, motiverar och följer upp praktik och arbetsträning för personer som står mycket långt från arbetsmarknaden. En nedläggning av verksamheten skulle innebära att målgruppen helt kommer sakna möjligheter till egen försörjning. Kommunbidrag 1,2 mkr. Bemanning av socialsekreterare: Den 1 juli 2014 infördes krav på behörighet att få utföra vissa arbetsuppgifter inom den sociala barn- och ungdomsvården. För att få utföra uppgifterna ska handläggare ha socionomexamen eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Övergångsbestämmelser gäller t o m 30 juni Sandviken har liksom många andra kommuner svårigheter att rekrytera behöriga handläggare. Arbetet är komplext och kräver särskilda kunskaper om barn och unga. Eftersom handläggningen är hårt reglerad i lag finns inga möjligheter att låta inkomna ärenden vänta. Detta gäller samtliga verksamheter men de kortaste tidsfristerna finns inom barn- och ungdomsvården. Förvaltningen har sedan flera år arbetat med olika insatser för att behålla redan anställda samt att nyrekrytera behöriga socialsekreterare. Svårigheterna att fylla vakanta tjänster har minskat men förvaltningen tvingas fortfarande anlita bemanningsföretag inom vissa enheter för att klara lagens krav på utredningstider osv. Urvalet av erfarna behöriga erfarna sökande till utlysta tjänster är begränsat inom samtliga enheter. Att arbeta som socialsekreterare innebär ofta hög arbetsbelastning, akuta oförutsedda situationer, höga krav från lagstiftare och omvärld, svåra bedömningar m m vilket leder till stress och trötthet. Sjukfrånvaron är inte hög men har ökat något under senaste året. Förvaltningen arbetar aktivt med verksamhetsutveckling och arbetsmiljöfrågor för att förbättra personalens förutsättningar, men ser att fler åtgärder behöver vidtas. Många kommuner har infört förkortad arbetstid för yrkesgruppen i syfte att få bättre balans mellan arbete och fritid och mer tid för återhämtning. Det finns flera olika modeller och exempel på att personalens trivsel och effektivitet ökat samt att rekryteringen går lättare och behovet av socionomkonsulter upphört. Förvaltningen önskar utreda frågan om att införa sju timmars arbetsdag med bibehållen lön för samtliga socialsekreterare. Förslaget innebär inte att personalstyrkan ska utökas utan ska på sikt ge en besparing och stabilitet i o m att socionomkonsulter inte behöver anlitas. Kostnaderna för socionomkonsulter uppgick 2018 till 6,5 mkr och t o m maj ,3 mkr. Kostnaderna befaras hamna på samma nivå som 2018 även detta år. 6

7 Samverkansavtal Individ- och familjeomsorgen ingår i tre samverkansavtal med samtliga eller några av länets övriga kommuner. Det gäller jourverksamhet utanför kontorstid, Barnahus - samråd och barnförhör av polis/åklagare vid sexuella övergrepp och våld mot barn samt familjerådgivningen. Kostnaderna uppgår till sammanlagt 1,6 mkr (jour 0,78 mkr, Barnahus 0,17 mkr, familjerådgivning 0,68 mkr) men ingen av dessa verksamheter skulle kunna drivas i egen regi av ekonomiska skäl. Folkhälsa Nämnden har det övergripande samordningsansvaret inom området social hållbarhet. Det finns tre strategtjänster inom områdena ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel), folkhälsa och trygghet samt barn och ungas inflytande och delaktighet. Kommunen har en samverkansöverenskommelse med Polismyndigheten där tre fokusområden finns prioriterade; våld i nära relation, trygghet i det offentliga rummet och bostadsområden samt droger. Inom dessa fokusområden finns arbetsgrupper knutna där strategerna ingår. Syftet med verksamheten är att effektivisera och utveckla redan befintligt arbete inom folkhälsoområdet, att inspirera till och initiera nya aktiviteter och verksamheter som är främjande och förebyggande samt att vara ett stöd till förvaltningar och bolag i arbetet. Att reducera verksamheten med en eller flera tjänster innebär att det strategiska arbetet för jämlikhet i livsvillkor och levnadsvanor, ökad trygghet och drogförebyggande insatser avstannar eller upphör helt. Det vore förödande för en kommun med stora utmaningar gällande segregation och utanförskap. En kortsiktig besparing som får konsekvenser på lång sikt. Kommunbidrag sammanlagt 2,2 mkr. Intäkter Taxan för serveringstillstånd bör ses över. Den har inte reviderats sedan 2011 i samband med att nya alkohollagen trädde i kraft. En taxejustering innebär inte stora intäkter men taxan ligger lågt i förhållande till övriga länet. Vi behöver säkerställa rutinen gällande förälders underhållsskyldighet för placerade barn. Rutinen har inte fungerat tillfredsställande och en översyn pågår. Detsamma gäller rutinen avseende egenavgifter i samband med institutionsvård för vuxna samt hyreskontroller på Stallgatan. 7