Mål och Resultatstyrning Utemiljö

Transkript

1 & Malin Ängerteg Mål och Resultatstyrning Utemiljö Rektorsprogrammet Delkurs 2 Datum/Termin: Grupp: 2 Handledare: Björn Gustafsson Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax

2 Sammanfattning Jag har valt att undersöka hur mina pedagoger tänker runt utemiljö på förskolan och hur de tror att förändring av gårdens utformning och material kan komma att påverka undervisning och arbetssätt. Jag har intervjuat fyra förskollärare och två barnskötare. Utifrån de svar jag fått på min fråga om förändringar i utemiljö kommer ha inverkan på pedagogers undervisning och arbetssätt, har jag kommit fram till att: Undervisning Mer planerad undervisningen kommer att bedrivas ute Gården kommer att användas som ett rum för lärande Mer variation av material kommer att finnas Mer kreativ lek Delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande över utemiljön kommer öka Pedagogers delaktighet och inflytande över utemiljön kommer öka Hälsa Mindre smitta Mindre konflikter Sänkt ljudnivå Mer rörelse och lek Ökad arbetsglädje

3 Innehåll 1. Områdesbeskrivning Syfte och frågeställningar Kartläggningens metod och urval Rättsliga aspekter och litteraturgenomgång Resultat Undervisning Delaktighet och inflytande Hälsa Analys Diskussion Avslutande kommentar...10

4 1. Områdesbeskrivning Mitt förskolområde består av fem enheter. De ligger geografiskt utspridda i de centrala delarna i kommunen. Två av mina förskolor består av bara en avdelning, den största förskolan har fem avdelningar, en har tre avdelningar och en består av två avdelningar. Sammantaget har jag ansvar för 12 avdelningar och ca 45 personal samt ca 220 barn. Min kommun har under våren 2017 tagit fram en plan för att renovera och uppdatera utemiljön på våra förskolor. Behovet är stort och som fastighetssidan ser på det ett mycket kostsamt projekt. I vår kommun har det funnits väldigt lite kommunikation över förvaltningsgränser och utemiljön på förskolan har styrts av gatu- och parkförvaltningen och chefen för teknik- och fastighetsförvaltningen. Det har lett till att den pedagogiska frågan och barnperspektivet har hamnat långt ner på listan. Det allmänt rådande har varit säkerhetsperspektivet vilket i förlängning har resulterat i ett mycket skralt utbud av lekparksutrustning och pedagogernas och barnens inflytande över vilket material som erbjuds i utemiljön har varit i stort sett noll. De gånger vi tagit egna initiativ till att bygga tillsammans med barnen eller om vårdnadshavare bidragit med material har fastighet plockat bort och hänvisat till säkerhet och ansvarsfrågan. Min kommun är inte unik i det här sammanhanget utan så här ser det ut över i stort sett hela landet. På åttiotalet ökade barns övervikt och samhället fick upp ögonen för barns behov av rörelse behövde prioriteras vilket ledde till att vi började se över utemiljöer kring skola och förskola. Efterfrågan på färdiga lekredskap ledde till att utemiljöerna runt skolor blev mer lika allmänna lekplatser. En följd av det här var ansvarsfrågan för säkerhet kring dessa produkter, vilket inte alltid är det bästa ur barns utvecklingsperspektiv. Nu har det gått 40 år sedan larmrapporter om ökat stillasittande och ökande övervikt hos barn kom och läget har inte förbättrats. Det som framförallt blir till ett problem för mig och min verksamhet är att jag saknar förutsättningar att påverka lärmiljön ute. Jag vill skapa en verksamhet där barnperspektivet och barns lärande prioriteras även på utsidan av förskolan. Utemiljön ska ses som ett rum för lärande precis som miljön inomhus. Den ska locka barn till lek och utmana dem till rörelse, att få uppleva med alla sina sinnen och få dem att bli nyfikna på naturen. Problemet är att varken jag som förskolechef eller mina pedagoger har haft möjlighet att arbeta med gårdens utformning, växtlighet eller det lekmaterial som erbjuds eftersom det inte ingått i verksamhetens budget och förvaltaren av gården har prioriterat säkerhetsfrågor och underhåll. Mitt utvecklingsarbete handlar om att föra in barnperspektivet i vår utemiljö så det ges samma utrymme som säkerhetsperspektivet. 1

5 1.1 Syfte och frågeställningar I detta PM undersöker jag vilka möjligheter som finns att arbeta med förskolans utemiljö så säkerhetsperspektiv, barnperspektiv samt ansvarsfrågan balanseras. Syftet är öka pedagogers möjlighet att forma utemiljön utifrån läroplan samt barns behov och intressen. Genom att arbeta med det här långsiktigt vill jag uppnå ökad måluppfyllelse och kvalitet i förskolans verksamhet. Frågan jag ställer mig: Kommer förändringar i utemiljö ha inverkan på pedagogers undervisning och arbetssätt? 2. Kartläggningens metod och urval Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer som metod för min undersökning. Mitt urval är de pedagoger som arbetar på den förskola där vi driver projektet kring utemiljö. Sammantaget fyra förskollärare och två barnskötare. De frågor jag valt att ställa är: 1. I vilken utsträckning bedrivs planerad undervisning ute i nuläget? 2. Saknar du i nuläget något i utemiljön? 3. Kommer undervisningen förändras utifrån vårt nya tänk? 4. Hur kan du bidra till att förändra gården? 5. Kommer det här att påverka ditt arbetssätt? 6. Kommer det synas på förskolans gård att pedagoger och barn har inflytande över material och utformning? 7. Kan gården påverka barns hälsa och välmående? 8. Påverkar gården din arbetsmiljö? 9. Hur kan du arbeta med demokrati och inflytande på gården? 10. Hur kan du involvera barnen i gårdens skötsel och vad kan de lära sig av det? 2

6 3. Rättsliga aspekter och litteraturgenomgång År 2010 blev förskolan en egen skolform med en egen läroplan. Regeringens intention var att stärka upp och peka på vikten av förskolan som den första delen i vårt utbildningsystem. I vår regeringsform i kap 1. 2 (RF 2010:1 408) kan jag läsa att vi som arbetar inom den offentliga verksamheten ska verka för att alla människor får tillgång till utbildning. Regeringen vill också skapa en grund som syftar till att barn och elever får utveckla kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar. Avsikten är att förskolan ska ha en utjämnande effekt i vårt samhälle där barn har olika utgångspunkter. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag utifrån 1 kap. 4 skollagen 2010:800. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 - reviderad 2010 kap 1 kan jag läsa om förskolans värdegrund och uppdrag som innebär att förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som utmanar till både lek och aktivitet. Det framgår också tydligt att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor så barnen aktivt får skapa sig ett aktsamt förhållningssätt och god relation till natur och miljö. Det är viktigt att barnen får lära sig om vår delaktighet i kretsloppet. Utomhusvistelse bör ge möjlighet att leka både i planerad miljö och naturmiljö. Vidare i Lpfö kap 2 som handlar om normer och värden framgår tydligt att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och värna om sin hälsa och välbefinnande. Ett av målen är också att skapa förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor och samhälle påverkar varandra. I barnkonventionen artikel 3 kan jag läsa att alla åtgärder som rör barn oavsett om det är offentliga eller privata aktörer ska barns bästa alltid komma i främsta rummet. Vidare i artikel 31 ska konventionsstaterna se till barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation som är anpassad till barnets ålder. Utifrån hur samhället ser ut idag har människors liv förändrats och detta påverkar i allra högsta grad våra barns uppväxt. I Plan-och bygglagen (PBL 2010:900) kan jag läsa om i 1 kap, 1 att avsikten är att främja en samhällsutveckling för jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och långsiktig hållbar livsmiljö för människor i dagens samhälle och för kommande generationer. Vi måste planera framåt istället för att blicka bakåt. Förskolan har ett stort ansvar för barns uppväxt och barndom. Gårdarna på våra förskolor måste anpassas i takt med att samhället förändras så vi kan leva upp till våra styrdokument. I Ett steg framåt! En handbok om barnkonventionen för kommuner och landsting menar Louise Sylwander att vi måste sträva efter att utveckla utemiljön på skola och förskola så att den blir ett pedagogiskt uterum och en tillgång för bostadsområdet. Planera och genomför arbetet tillsammans med barn, ungdomar, föräldrar, pedagoger och andra ansvariga för den fysiska miljön (Sylwander s 62) Vidare menar Sylwander att det är viktigt att utbilda politiker och anställda inom de hårda förvaltningarna och nämnderna, exempelvis de som ansvarar för 3

7 teknik, miljö, byggnader, trafik, hamn, park och gata om betydelsen av lek och skapande för barns och ungdomars utveckling och vad de i sitt arbete kan bidra med i det avseendet. Ute kan barn röra sig fritt mellan olika behov, komma ikapp med sig själv och bearbeta nya intryck. En bra utomhusmiljö främjar därför barn på olika utvecklingsnivåer (Grahn, Mårtensson, Lindblad, Nilsson, Ekman s 1). Vi kan inte undvika att barn slår sig och skaffar sig egna erfarenheter av livet. Men inget barn ska behöva riskera livet för att vuxna planerat ett samhälle där barns lek inte har någon plats. Om barn hindras från att klättra på grund av vuxnas egna rädslor uppstår olyckor lättare. Barn måste få chansen att klättra, hoppa, trilla, slå sig och därmed töja på och känna gränsen för sin förmåga (Hurtig s 60) Barn i vårt samhälle växer upp på institutioner - förskola och skola. Hur kan vi se till att dessa miljöer erbjuder möjligheter till lärande och livserfarenheter istället för att vara förutsägbara och tråkiga. Miljön behöver tillåta att vi kan släppa barnen att pröva sina färdigheter utifrån ålder och mognad utan att ständigt övervakas. Det är vi vuxna som utformar barnens miljö och vi behöver anta barnens perspektiv mer och skapa en miljö som är till för både barn och vuxna, för människor. Lekplatser idag är byggda för barn där vuxna har plats lite perifert på parkbänkar placerade i lekplatsers utkanter. För att skapa nya lekplatser behöver vi kombinera kunnande som finns hos pedagoger, förvaltare, arkitekter, konstnärer och med barns eget kunnande om lek (Hurtig s 62) Skolgårdar måste ingå i ett helhetsperspektiv där barnet, leken, undervisningen och den biologiska mångfalden är naturliga delar i planeringen av nya gårdar och renovering av gamla(grahn s 72) Ellen Beate Sandseter är en norsk forskare som hävdar att barn vill utmana sina egna gränser när de leker. De blir hindrade av överdrivna säkerhetsregler på lekplatser. Resultatet av vuxnas rädslor för barns säkerhet blir att barnens motoriska utveckling hämmas. Att hindra barn att leka farliga lekar skadar deras motoriska utveckling mer än vi tidigare trott. Hon har i sin forskning funnit sex olika former av utvecklande lek som barn behöver som ofta betecknas som farlig: undersöka höjder, uppleva hög fart, utforska farliga verktyg, närma sig farliga landskapselement, fysisk kamp och att var ute på egen hand (Sandseter 2010) Fredrika Mårtensson har i sin studie av förskolebarn sett att kvalitet på en lekplats inte är lika med dyrköpt lekutrustning. Hon har funnit tre specifika miljöfaktorer som spelar större roll: Stora ytor, mycket träd, buskar och kuperad terräng och en miljö där de öppna ytorna och vegetationen inte ligger i separata delar av miljön utan är väl blandade med lekredskapen. Tillsammans kan dessa tre faktorer vara en bra grund för ett inkluderande lekens landskap (Mårtensson 2011) 4

8 4. Resultat Pedagogerna fick frågorna i god tid innan vårt samtal så de hunnit reflektera över dem. Intervjuerna genomfördes på samma dag i förskolans lokaler och tog ca 45 minuter per pedagog och spelades in. För att analysera svaren har jag lyssnat igenom samtalen och letat efter mönster. Jag har även läst igenom de anteckningar jag fört under samtalens gång. Jag har valt att dela in resultatet i tre kategorier utifrån min frågeställning som handlar om pedagogers undervisning och arbetssätt och även hälsoperspektivet både för barnen och mina medarbetare. Kategorierna jag valt är: Undervisning Delaktighet och inflytande Hälsa Jag har sedan sammanfattat utifrån den övergripande frågeställningen: Kommer förändringar i utemiljö ha inverkan på pedagogers undervisning och arbetssätt. 4.1 Undervisning Gården som den är idag upplevs av pedagoger som otillräcklig i vad det gäller utmaningar, material, växtlighet, motoriska utmaningar och inflytande. De uttrycker att de saknar omväxling, vatten, löst okodat material, klättermöjligheter, skugga och samlingsplats. Utifrån att de har barn i åldrarna 1 5 år saknar de också en lugnare yta där de yngre barnen kan vistas utan att cyklas över som en pedagog uttrycker det. Utifrån frågan om i vilken utsträckning planerad undervisning sker ute uppgav alla pedagoger och barnskötare att planerad undervisning sker i liten utsträckning ute på gården. Samling med sånger och frukt kan hållas ute när vädret och årstiden tillåter det. Spontan undervisning uppstår naturligtvis utifrån barns frågor och intressen. Gården beskrivs som ett outnyttjat rum för lärande och barnen upplevs ibland uttråkade. Gården används mest till utevistelse där barnen kan välja att leka det de vill. Temat har under året varit natur och de har sökt sig till skogen för att utvidga och berika barnens kunskap. Flera av pedagogerna påtalar att när de går till skogen bedrivs planerad undervisning där. De planerar även andra utflykter, en pedagog utrycker vi har sökt oss utanför gården för utmaningar. Merparten av pedagogerna och barnskötarna ser framför sig att undervisning ute kommer att öka då de kan arbeta med gården och material på ett nytt sätt. De beskriver att det kommer vara roligare, enklare när de får vara mer delaktiga. De tänker att både planerad och spontan undervisning kommer att ske mer utomhus utifrån att ett varierat material kan finnas 5

9 tillgängligt på gården. Flera av dem tänker att det blir lättare när de får förändra gården och materialet som finns där utifrån barngruppens behov. Någon uttrycker allt vi kan göra inne kan vi göra ute. En annan pedagog säger det kommer bli enklare att göra gården spännande och lockande. 4.2 Delaktighet och inflytande Pedagogerna tror att det kommer att synas en stor förändring när projektet är igång. Det kommer finnas mer löst okodat material och de kommer tänka annorlunda runt städning. Leken ska vara en pågående process och ska kunna ta vid där den slutade. De tror att det kommer märkas av både vårdnadshavare och kollegor. Det finns tankar i arbetslagen om att gården kommer att upplevas som skräpig eller rörig vilket de kommer att få förhålla sig till och arbeta dels sin samsyn dels information till vårdnadshavarna. En pedagog säger: Det spelar roll hur vi presenterar det för vårdnadshavare. Det kommer att krävas både engagemang och kunskap från oss. De kommer också försöka se på gården från barns perspektiv. Pedagogerna ser att det kommer finnas möjligheter att bidra till gårdens förändring vilket påverkar deras lust och arbetsglädje. De har många egna idéer utifrån läroplanens mål samtidigt som någon uttrycker: Jag tror det blir lättare att bidra under resans gång, jag vet inte riktigt vad jag ska önska mig, jag sitter fast i det gamla tänket. Barn ska ha inflytande över de processer och lekar som pågår. Barnen ska vara delaktiga och ha inflytande över gården tillsammans med pedagoger som tar tillvara barns tankar och görande för att sedan utmana och berika deras kunskaper. Pedagoger nämner tillexempel sopsortering, kompost och odling. Om barnen känner sig delaktiga och varit med i processer blir de måna om sin närmiljö. I och med det nya tänket blir det också möjligt att göra vårdnadshavare delaktiga och pedagogerna pratar om att de kan bjuda in för gemensamma projekt på gården tillsammans med barnen. 4.3 Hälsa Barns hälsa och välmående är en del i det här projektet och alla pedgoger tror att mer utevistelse kommer leda till mindre smitta, mer rörelse, minska konflikter och sänkt ljudnivå. Flera av dem tror också att leken blir mer kreativ och fantasifull utomhus. Någon uttrycker: Det här projektet kommer locka till rörelse och utevistelse och lust att leka. Det blir roligare att gå ut och sittandet i gungan kommer att försvinna. För pedagogernas del är det ett nytt sätt att arbeta med utemiljön som ger energi och arbetsglädje. Jag vill liksom bara börja säger en förskollärare. Projektet i sig uttrycker de 6

10 väcker lust både hos dem och barnen. De tänker att de kommer behöva vara mer aktiva och delaktiga och introducera barnen i lekar och material. Nu har vi nått att se fram emot, vi kommer vara mer involverade i barnens lek och vara mer ute säger en annan pedagog. Den fysiska arbetsmiljön kommer också förändras tror de. Ljudnivån ute är lägre, de kommer röra på sig mer och smitta kommer att minska. En pedagog utrycker också: Det är roligare att vara ute och när det är roligt så går allt lättare 4.4 Sammanfattning av resultat Utifrån de svar jag fått på min fråga om förändringar i utemiljö kommer ha inverkan på pedagogers undervisning och arbetssätt, har jag kommit fram till att: Undervisning Mer planerad undervisningen kommer att bedrivas ute Gården kommer att användas som ett rum för lärande Mer variation av material kommer att finnas Mer kreativ lek Delaktighet och inflytande Barns delaktighet och inflytande över utemiljön kommer öka Pedagogers delaktighet och inflytande över utemiljön kommer öka Hälsa Mindre smitta Mindre konflikter Sänkt ljudnivå Mer rörelse och lek Ökad arbetsglädje 7

11 5. Analys Jag är inte förvånad över de svar och det resultat jag fått på mina frågor. Att arbeta på ett annat sätt med utemiljön har varit efterlängtat bland mina pedagoger under en lång tid. Dilemmat har delvis varit ansvarsfrågan och en stor del säkerhetsfrågan. När vi nu har påbörjat ett kompetensutvecklingsarbete med samverkan över förvaltningsgränser ökar våra möjligheter att förändra arbetssätt och synsätt. Den vändning som nu uppstått där jag som förskolechef får ta ansvar för material och egenbyggen på gården ser jag som en stor fördel. Vi kan arbeta tillsammans med ett kombinerat kunnande från mina pedagoger, förvaltare och barn för att skapa de gårdar vi behöver. Jag är övertygad om, precis som mina pedagoger, att undervisning ute kommer att öka då både pedagoger och barn kan ha mer inflytande över material och gårdens utformning. Det kommer att vara en process över tid och vi kommer att behöva vänja oss vid att vi får ta ansvar för och genomföra projekt tillsammans med barnen. Att ha inflytande skapar lust både hos pedagoger och barn. Utifrån hälsoperspektivet finns det som jag ser det inga nackdelar varken för barn eller vuxna. I vår tid där stillasittandet ökar behöver förskolan/skolan kompensera med mer lek och rörelse. Förr fick barn utegångsförbud, nu får de skärmförbud. Det sundaste i det här kanske vore om de fick innegångsförbud. Förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag utifrån 1 kap. 4 skollagen 2010:800 och vi behöver fundera över hur vi möter barns behov och se till vad barn behöver i vårt allt mer digitaliserade samhälle. Människan och samhället förändras och barn idag rör sig i allt mindre utsträckning utomhus och i naturen och detta påverkar i allra högsta grad våra barns uppväxt och deras hälsa. Utifrån Plan-och bygglagens (PBL 2010:900) avsikt att främja goda sociala levnadsförhållanden och långsiktig hållbar livsmiljö i nutid, och för kommande generationer, behöver kommuner involvera förskolans och skolans utemiljöer i ett undervisningstänk och med hälsoperspektiv. Vidare måste vi, precis som Louise Sylwander menar, sträva efter att våra gårdar utnyttjas till pedagogiska rum med ett tydligt lärande i fokus. Ett rum som inte bara är till för skolan utan som också kan nyttjas under kvällar och helger. I Läroplan för förskolan Lpfö 98 - reviderad 2010 kap 1 som handlar om värdegrund och uppdrag framgår tydligt att förskolan ska erbjuda en miljö som utmanar till både lek och aktivitet och att natur och miljövårdsfrågor ska vara ett naturligt inslag i undervisningen. I min lilla kommun har vi nära till skog och vatten men hur ofta vårdnadshavare tar sig tid att besöka dessa närområden är svårt att uttala sig om och varierar säkert utifrån olika faktorer. Däremot vet jag att barns närvarotid på förskolan ökat både i antal dagar per vecka och i volymtid, vilket betyder att barn tillbringar en stor del av veckan på mina förskolor. 8

12 Utifrån hur mina gårdar ser ut idag finns här en stor utvecklingspotential om vi kan kombinera säkerhetsperspektivet och ansvarsperspektivet med barnperspektiv och lärande i fokus. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor så barnen aktivt får skapa sig ett aktsamt förhållningssätt och god relation till natur och miljö. Det är viktigt att barnen får lära sig om vår delaktighet i kretsloppet i liten skala först för att senare se helheten i människors påverkan och medverkan i miljöfrågor. I förskolans läroplan kapitel 2 framhålls vikten av att barn utvecklar respekt men som jag tolkar det även relation till naturen. Detta är viktigt då det kan påverka barns inställning till naturen. Att vistas i och uppleva naturen påverkar kunskapen och förståelsen för naturens olika kretslopp. Det kan även som jag ser det påverka barns hälsa och välbefinnande då naturen är en bra plats för lek och kreativitet. Barn behöver röra på sig och testa sin förmåga och sina gränser för att utvecklas. En tillrättalagd gård där säkerhet går först minskar den möjligheten. Barn behöver klättra, hoppa, springa och slå sig för att ha en chans att träna sina förmågor både fysiskt och psykiskt. Den norska forskaren Ellen Beate Sandseter är intressant i sammanhanget då hon i sin forskning kommit fram till att barns motoriska utveckling hämmas om vi hindrar dem från att leka farliga lekar. De vuxnas rädslor förs över på barnen och har på förskolans gårdar och många skolgårdar lett till ett stort fokus på säkerhet medan den pedagogiska frågan och leken har kommit i skymundan. Naturligtvis ska vi inte ha farliga gårdar men vi ska inte hindra barn från att utmana sig själva och utvecklas. Vi måste också förstå att kvalitet på en lekplats inte är lika med dyrköpt lekutrustning. Utifrån Fredrika Mårtensson forskning hävdar hon att det finns andra faktorer som är viktigare. Stora ytor, mycket träd, buskar och en kuperad terräng och öppna ytor och vegetation som är blandade med lekredskap ger en högre kvalitet och mer utmanande lekplats. Här är viktigt att samarbeta med olika kompetenser och inte glömma bort barnens perspektiv. 9

13 5.1 Diskussion Förskolans gård och våra skolgårdar har under en längre tid varit en frustration i mitt arbete både som pedagog och som förskolechef. Att skötsel och underhåll och säkerhetsfrågor har varit starkt styrande har lett till att våra gårdar inte utnyttjats på rätt sätt. Det har också gjort att vi spenderar allt mer tid inomhus på förskolan vilket i förlängningen leder till sämre arbetsmiljö både för barn och vuxna. Nu har nya möjligheter öppnats upp. Som jag ser det finns det en stor entusiasm bland mina pedagoger att arbeta med gården som ett rum för lärande. Flera av mina arbetslag har redan satt igång och börjat använda mer löst okodat material som sten, pinnar, brädor, vatten. Gården ska vara en pedagogisk resurs som ska erbjuda naturupplevelser, visa på ekologiska samband och ge barnen utrymme till att själva ha kreativa projekt i leken. Utemiljön ska komplettera innemiljön och stimulera barns olika intressen och förmågor. Gården ska vara en plats som går att påverka och som är tillgänglig för alla barns behov. För att skapa bättre lekmiljöer behöver både jag, pedagoger, vårdnadshavare och förvaltare träna på att se leken ur barns perspektiv. Vi har förlorat mycket till ordning och kontroll och gjort barns miljöer till sterila, säkra gårdar utan spänning och magi. Vi behöver vildare och stökigare gårdar som utmanar barnen. Vi i Sverige är stolta över att stå upp för barns rättigheter och vi vill uppfostra våra barn till att bli starka, modiga och självständiga. Lite som Ronja Rövardotter som hittar sin egen väg genom att utmana sig själv och undersöka farligheter. Vi behöver fråga oss själva hur våra barns möjlighet att leka och utmanas ser ut om de växer upp på tillrättalagda, sterila utsläppsgårdar. 5.2 Avslutande kommentar Att intervjua personalen har varit både roligt och spännande. Det är inte så ofta jag har enskilda samtal med en pedagog under en längre tid där de själva får beskriva sina tankar och reflektioner. Även om det kändes lite styltigt i början med bestämda frågor blev det väldigt bra samtal och jag fick träna mig på att vara tyst och lyssna. I efterhand då jag lyssnade igenom intervjuerna blev jag än mer observant på vad de verkligen sa och tyckte själv att jag kunde höra mer uppmärksamt på än under själva samtalet. Hur går vi vidare? Jag tänker att det är viktigt att alla är med och känner sig delaktiga i processen. Det måste få ta tid och pedagogerna behöver ha en samsyn. Vi ska dokumentera det pågående arbetet och se vad vi kan utveckla och göra annorlunda nu och i framtiden. Arbetet med utemiljön i min kommun är bara i uppstartsläge och vi har en spännande resa framför oss. Nästa steg i mitt utvecklingsarbete är att tillsammans med min projektförskola planera upp gården tillsammans med pedagoger, barn och förvaltare. Just nu är vi snart framme vid att 10

14 sätta spaden i marken. Vi träffas regelbundet i vår arbetsgrupp för att stämma av och vi vill skapa en policy i kommunen runt våra gårdar. Tillsammans har vi många bra idéer och tankar. Gården behöver kanske inte begränsas till att vara skolgård eller förskolegård. Kanske på sikt att vi ser den som en resurs som kan vara en tillgång för en stadsdel även under kvällar och helger. 11

15 6. Litteraturlista Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P. & Ekman, A Ute på dagis. Stad och Land 145. Alnarp Grahn, P Människans behov av parker- amerikansk forskning idag. Stad och Land 107. Alnarp Hurtig, B-M Barnmiljö att förebygga skador bland barn och att skapa bra barnmiljöer. Statens folkhälsoinstitut. Falköping Mårtensson, F Lek på egna villkor i gröna utemiljöer. Specialpedagogisk tidskrift nr Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M., Öhman, J Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperpspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang, Naturvårdsverket Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige Plan- och bygglag (PBL 2010:900) Sandseter, E.B De antifobiske effekter af spændingsoplevelser. Norges teknisknaturvetenskapliga universitet, Trondheim Sylwander, L Ett steg framåt! En handbok om barnkonventionen för kommuner och landsting. Kommentus förlag. Södertälje 12

16 13