Förslag på praktikuppgifter på Naturhistoriska riksmuséet:

Transkript

1 Naturhistoriska Riksmuséet Vetenskap, teknik och lärande II En 3-poängskurs på KTH som ingår i Civilingenjörs och lärarprogrammet (CL) på 200p. Kursen består av pedagogiskt arbete som ska utföras i institutionella lärandemiljöer. En av dessa miljöer är Naturhistoriska riksmuseet. Målen är att genomföra handledda praktiska såväl som teoretiska studier i dessa miljöer, att dokumentera arbetet i en pedagogisk portfölj samt att skriva en kort reflekterande uppsats efter studierna. För muséet kan praktiken ge nya infallsvinklar på våra utställningar och hur de används. Praktiken kan tillföra ny kunskap, nya angreppssätt för oss på museet samt att perspektivet blir mer tvärvetenskapligt. Förslag på praktikuppgifter på Naturhistoriska riksmuséet: 1. Sätter fysikens lagar gränser för biologiskt liv? Kan ett djur se ut hur som helst? Hur förklarar fysikern mångfalden i naturen? Vad krävs för att kunna flyga? Hur erövrar man luftrummet? Kan ett djur bli hur stort som helst? Finns det fysikaliska gränser för ett djurs anatomi och fysiologi? Hur erövrar man havsdjupen? Fiskarnas form och aerodynamik hos fåglar, deras vingformer är några exempel på hur man kan koppla ihop biologi och fysik. Exempel i utställningarna: Flyga: insekter, flygödla, Archeopteryx i 4,5 miljarder år, albatross och andra havsfåglar i Polar, havsörn i Liv i vatten, fladdermöss, fåglar, insekter i Natur i Sverige. Simma-vattenliv: svanödla, fisködla, ortoceratiter, trilobiter i 4,5 miljarder år, valar och sälar i Polar, fiskar och ryggradslösa djur i Liv i vatten, säl, vattenlevande fåglar i Natur i Sverige. Uppgift: Med hjälp av djuren i våra utställningar anlägga ett nytt perspektiv (fysikerns) på djurs morfologi, fysiologi och levnadssätt. I uppgiften ingår också att ta fram ett pedagogisk material som kan belysa detta samt att testa innehållet under en lektion eller introduktion (se nedan) med en klass.

2 2. Naturen som formgivare. Många av naturens vanligt återkommande former har utnyttjats av människan i tekniska sammanhang. Alla känner vi igen spiralformen hos snäckor och blommor, bikupans sexkantiga celler och mineralers kristallstrukturer i konstruktioner av olika slag. Vilka tekniska förklaringar finns till att dessa former är så använda? Är tetraredrar att föredra framför kuber vid byggande av jordbävningssäkra hus? Var hittar man sådana konstruktioner i naturen? Exempel i utställningarna: snäckor, ammoniter spiralform i naturkabinettet, 4,5 miljarder år, Liv i vatten: spiraltrappor mm konstruktioner-fågelbon-naturkabinettet: husbyggen? skelett, leder och kotor i naturkabinettet, polarutställningen, den sinnrika människan: kedjor, spindelleder, kardanaxel på bilar? fiskar och ormars fjäll i naturkabinettet, Liv i vatten: tegeltak, spåntak mm. fiskars och valars kroppsform i Liv i vatten och Polar: båtskrov-ubåtar. Näbbar i t ex Natur i Sverige, t ex korsnäbb-konservöppnare. Myrstack i Natur i Sverige-luftventilation i hus. Valarnas barder i Polar: filter, draperier, band i rulltrappor, bagageband på flygplatser mm. Segmentering hos djur; havsborstmaskar, daggmaskar, trilobiter mm i Liv i vatten, 4,5 miljarder år, Natur i Sverige: Dammsugarslang, ventilationstrummor. Basidiesvampar (sporer) i Natur i Sverige, hjärnan och tarmar i den sinnrika: kulsinter, förpackningar, luftkanaler i dörrar mm, tar liten plats Uppgift: Med hjälp av museets utställningar hitta former i naturen som människan plagierat till vår egen nytta. I uppgiften ingår också att försöka förklara utifrån ett tekniskt/fysikaliskt perspektiv varför dessa konstruktioner är så ändamålsenliga i sina sammanhang. I uppgiften ingår även att ta fram ett pedagogisk material som kan

3 användas i det syftet samt att testa innehållet under en lektion med en klass. Litteratur:? 3. Mineral och grundämnen i människans tjänst. Varför använder vi järn i våra verktyg, aluminium i flygplan och kvarts i glas? Människan använder mängder av olika grundämnen och kemiska föreningar från jordskorpan till produkter i vårt nutida samhälle. Men är det en slump att ett material används till ett speciellt ändamål? Är det priset som avgör eller kan man spåra användningen i ämnets kemiska byggnad eller kristallstruktur? Är det rent av så att vi aktivt letar ämnen utgående från deras atomära struktur för att kunna tillverka nya material? Uppgift: Arbete i utställningen Skatter från jordens inre. Ta fram ett pedagogisk utbildningsmaterial som belyser ett ämnes kemiska byggnad kopplat till dess användningsområde. I uppgiften ingår också att testa materialet under en lektion eller introduktion med en klass. 4. Att göra introduktion till en utställning. Genom införande av fritt inträde på museet har besöksantalet ökat så kraftigt att det är mycket svårt att med kvalitet genomföra visningar i utställningarna när museet är öppet för allmänheten. Därför prövar vi nu nya metoder att möta skolornas behov. Ett sätt är att göra en kortare, kostnadsfri introduktion till en utställning i en separat lokal. Därefter skickas eleverna ut i utställningarna för att jobba med arbetsuppgifter som vi tillhandahåller. Sådana introduktioner är än så länge under utprövning, men målet är att ta fram introduktioner till alla utställningar och åldersgrupper. Uppgift: a. Att arbeta fram en introduktion på ca 20 minuter med ett av ovanstående teman (1-3) för en skolklass innan de går ut i utställningarna och arbetar. b. Introduktionen ska följas av arbetsuppgifter som eleverna kan göra i museets utställningar. c. Genomföra en introduktion med någon eller några klasser samt att låta klassen använda arbetsuppgifterna i utställningen d. Utvärdering av introduktionen och hur arbetsuppgifterna fungerar. 5. Göra applikationer till vår hemsida.

4 Fritt fram för egna idéer! Lars Magnusson Naturhistoriska riksmuseet

5 Kursen genomförs läsåret Tid Datum Plats Verksamhet 2 dagar Sept-okt NRM Dag 1: Introduktion. Studenterna får träffa kontaktpersonerna. Information om verksamheten på museet och hur vi pedagoger arbetar. Visning i utställningarna. Museet presenterar förslag på projekt som studenterna kan arbeta med. Dag 2: Studenterna väljer projekt. Vi diskuterar uppläggning av praktikveckorna och vilken litteratur som ska läsas. Avtal upprättas mellan student, handledare och examinator. Ev föreslås kontakt med skola. 14 dagar okt-feb NRM Studenter och handledare diskuterar projektets uppläggning och gör ett schema för arbetet. Projektet genomförs med stöd av handledaren. 1-2 dag mars-april NRM Studenten testar sitt material/projekt med en eller flera klasser på besök i museet. Utvärdering av besöket. 1 dag maj NRM Uppföljning av projektet tillsammans med museipedagogerna

6 1 dag juni 2006? NRM Inlämning av examinationsportfölj. Examination?

7 Kursen genomförs höstterminen 2005 Tid Datum Plats Verksamhet 2 dagar September NRM Dag 1: Introduktion. Studenterna får träffa kontaktpersonerna. Information om verksamheten på museet och hur vi pedagoger arbetar. Visning i utställningarna. Museet presenterar förslag på projekt som studenterna kan arbeta med. Dag 2: Studenterna väljer projekt. Vi diskuterar uppläggning av praktikveckorna och vilken litteratur som ska läsas. Avtal upprättas mellan student, handledare och examinator. Ev föreslås kontakt med skola. 14 dagar Sept-nov NRM Studenter och handledare diskuterar projektets uppläggning och gör ett schema för arbetet. Projektet genomförs med stöd av handledaren. 1-2 dag Nov-dec NRM Studenten testar sitt material/projekt med en eller flera klasser på besök i museet. Utvärdering av besöket. 1 dag December NRM Uppföljning av projektet tillsammans med museipedagogerna 1 dag Januari 2006? NRM Inlämning av examinationsportfölj. Examination?

8