Ytbehandling med modifierad emulsion

Transkript

1 VTI notat VTI notat Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Uppföljningar Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer Projektnamn Tankbeläggningar Uppdragsgivare Vägverket Borlänge

2 Förord I syfte att minimera olägenheterna vid utförandet av ytbehandling och samtidigt förbättra hållbarheten på längre sikt har modifierade bitumenemulsioner testats vid ett försök i Hälsingland Undersökningarna har finansierats av Vägverket, Borlänge. Kontaktman har varit Pereric Westergren. Från VTI:s sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare. Arbetsledare för utförandet av provvägen var Niklas Johansson, Skanska. Försöken har bedrivits inom en arbetsgrupp för ytbehandlingar med representanter från entreprenörer, bindemedelstillverkare, beställare och VTI. Följande personer ingår i gruppen: Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt Niklas Johansson, Skanska Mats Wiklund, Nynäs AB Svante Johansson, Travecon HB Bengt Magnusson, Vägverket (HK) Bo Simonsson, Vägverket Produktion Torbjörn Jacobson, VTI Provvägsförsöket har tidigare redovisats i: VTI notat VTI notat Linköping januari 2004 Torbjörn Jacobson VTI notat

3 Innehållsförteckning Sammanfattning 5 1 Bakgrund och syfte 7 2 Beskrivning av provvägen Bindemedel Stenmaterial 9 3 Okulär besiktning av provsträckorna Besiktning i juni Besiktning i augusti Besiktning i oktober Besiktning i maj Bedömning av skador uppkomna vintern 2001/ Besiktning i juni Makrotextur enligt Laser-RST Texturmåtten RRMS och MPD Kommentarer till texturmätningarna Jämförelse mellan texturmåtten RRMS och MPD 28 5 Spårdjup och jämnhet enligt Laser-RST 31 6 Sammanfattande kommentarer 35 Litteratur 37 Bilaga RST-mätning 2003 VTI notat

4 Sammanfattning För att studera nyttan av modifierade emulsioner har ett större provvägsförsök med ytbehandling utförts i Hälsingland. Provvägen lades i två etapper under 2001 och är belägen på väg 84 mellan Kasteln och Laforsen nordväst om Ljusdal. I ett första skede lades fyra sträckor i mitten av juni. För att studera inverkan av ett senare utförande lades fyra identiska sträckor (dock med något högre bindemedelsmängd) i slutet av augusti. Ytbehandlingen, Y1B 11 16, med porfyr från Älvdalen lades på en maskinjusterad yta med asfaltmassa (ABT11). De bindemedel som ingår är: Nyspray S (polymermodifierad emulsion) med tillsats av brytadditiv NyPro (Latexmodifierad emulsion) BE65R 330/430 (baserad på mjukare bitumen) BE65R 160/220 (referens och ordinarie åtgärd) Emulsioner med modifierade bindemedel är mycket vanliga utomlands och anses förbättra hållbarheten hos ytbehandling och göra dem mindre känsliga för dåligt väder vid utförandet. Vissa tillsatser i emulsioner kan påskynda och ge en mer kontrollerad brytning efter utläggningen på vägen. I Sverige används modifierade emulsioner då och då på vägar med lite högre trafik eller där kraven är större än vanligt. Provvägsförsöket tar bland annat upp följande frågeställningar: Inverkan av tidigt respektive sent utförande på året? Hur tidigt kan ytorna sopas innebär specialbindemedel snabbare brytning? Minskar risken för skador (blödning och stensläpp) om modifierade emulsioner används? Hur förändras makrotexturen (vägbanas skrovlighet) med tiden och metoder för att mäta makrotextur Provvägen har följts upp med avseende på makrotextur, spårdjup, jämnhet, okulär skadebesiktning vår och höst samt genom beständighetsprovning av borrkärnor. De tidigt lagda sträckorna har samtliga klarat sig mycket bra och inga skador med undantag för lokala isrivningsskador har observerats. Svärtningen av vägytan var till en början omfattande men har genom dubbslitaget försvunnit efter två vintrar. Mest svärtning av samtliga uppvisade sträckan med Nyspray. Eventuellt skulle bindemedelsmängden ha varit något lägre än receptets föreskrivna 2,7 kg/m². Sträckorna som lades tidigt på säsongen har erhållit lägre makrotextur än de som lades senare på året. Den inbäddningen av stenmaterialpartiklarna som skedde under första sommaren har haft en positiv betydelse för hållbarheten hos beläggningen och i hög grad påverkat vägbanans makrotextur och jämnhet under de första åren. Typen av emulsion verkar hittills inte haft en så stor betydelse på ytbehandlingen när den lades tidigt på säsongen. Vid utförandet gick dock sträckan med Nyspray och tillsats av brytadditiv att sopa tidigare (snabbare brytning) än de andra sträckorna, vilket är positivt för trafikanterna. De sent lagda sträckorna klarade första vintern markant sämre än de som lades tidigt och framför allt isrivningen av vägbanan gav upphov till en hel del stenlossning och släppor. Sträckorna med modifierad emulsion klarade sig betydligt bättre än referensen med konventionell emulsion. Beständighets- VTI notat

5 provningen av borrkärnor tagna första hösten (2001) visade också att dessa sträckor hade sämre hållbarhet än de som lades tidigare på säsongen. Vidhäftning mellan stenmaterialet/bindemedlet och underliggande asfaltbeläggning var, framför allt för sträcka 8 (konventionell emulsion), mycket dålig enligt labbtesterna. Detta bekräftades senare av de skador som redan på hösten började uppträda på sträcka 8 och sedan accelererade under vintern. Stensläppen på de andra sträckorna kan sannolikt tillskrivas isrivningen. Sträcka 8 fick på grund av skadorna läggas över under Ingen förnyad stenlossning kunde observeras efter den andra vintern utan beläggningen hade stabiliserat sig. En del lokal bindemedelsuppträngning konstaterades på sträckorna 5 och 6, vilket eventuellt kan bero på den höga bindemedelsgivan på 2,9 kg/m². Noterbart är att sträcka 7, innehållande mjukare bitumen än vad som normalt används, klarat den varma sommaren 2002 bra utan blödningar, trots den höga bindemedelsgivan och med tanke på det stora antalet tunga fordon på vägen. Sammanfattningsvis visar resultaten från provvägen att modifierad emulsion i förhållande till konventionell har en mindre betydelse för hållbarheten hos ytbehandlingen när den läggs tidigt på säsongen men kan ha en stor betydelse vid sent utförande på året. Det är den första vintern som främst är kritisk för stensläpp. Provvägen visar också att den tunga trafiken har en stor inverkan på vägbanans makrotextur, stenmaterialets inbäddning i underlaget och risken för svärtning av vägytan. 6 VTI notat

6 1 Bakgrund och syfte För att studera modifierade emulsioner genomfördes sommaren 2001 ett provvägsförsök med ytbehandling i Hälsingland. Syftet med försöket var främst att studera följande frågeställningar: Inverkan av tidig respektive sen läggning på året? Hur tidigt kan ytorna sopas hur snabbt bryter emulsion? Hur påverkar specialbindemedel låg- respektive högtemperaturegenskaper samt beständigheten hos ytbehandling minskar risken för blödning och stensläpp? 2 Beskrivning av provvägen Under sommaren 2001 utfördes två försök på väg 84 mellan Kasteln och Laforsen nordväst om Ljusdal. I ett första skede lades fyra sträckor i juni. För att studera inverkan av sen läggning lades fyra identiska sträckor (dock med högre bindemedelsmängd) i slutet av augusti. De bindemedel som ingår är: Nyspray S (polymermodifierad emulsion) med tillsats av brytadditiv NyPro (Latexmodifierad emulsion) BE65R/330/430 BE65R/160/220 (referens och ordinarie åtgärd). Ytbehandlingen är Y1B mm med porfyr från Älvdalen som lades på en maskinjusterad yta med asfaltmassa (ABT 11 som lades 2000). VTI notat

7 Sveg 10/604 10/604 Sträcka, nr Bindemedel Recept 9/ m 681m 9/923 8 BE65R 160/220 2,9 kg/m² 9/ m 515m 9/408 7 BE65R 330/430 2,9 kg/m² 8/ m 459m 8/949 6 Nyspray/additiv 2,9 kg/m² 8/ m 431m 8/518 5 NyPro (Latex) 2,9 kg/m² 5/280 5/278 4/ m 764m 4/514 4 BE65R 160/220 2,70 kg/m² 4/ m 522m 3/992 3 BE65R 330/430 2,69 kg/m² 3/ m 549m 3/443 2 NyPro (Latex) 2,70 kg/m² 3/ m 414m 3/029 1 Nyspray/additiv 2,71 kg/m² Ljusdal Sektion noll är i skarven vid Skyte = Sträckor lagda den 17 juni 2001 = Sträckor lagda den 29 augusti 2001 Sträcka 1 börjar 31,4 km från rondellen i Ljusdal Sträcka 1 börjar 37,0 km från rondellen i Ljusdal Figur 1 Provsträckor på väg 84 mellan Kasteln och Laforsen. Sträcka 4 och 8 är referenser med konventionellt bindemedel. Den omgivande terrängen vid provvägen utgörs av barrskog, men vägen har inte speciellt skuggigt eller fuktigt läge då skogen är relativt gles. Vägbredden är 8,0 8,5 m. Vägen saltas inte vintertid. Skyltat hastighet är 90 km/tim. ÅDT total ligger på fordon med en hög andel tunga fordon. I riktningen mot Ljusdal går den tyngsta (lastade timmerbilar) trafiken. 2.1 Bindemedel De modifierade emulsionerna Nyspray S och NyPro är framtagna för ytbehandlingar med lite högre krav än vanligt, t.ex. för vägar med hög andel tunga fordon. Nyspray S består av ett polymermodifierat bindemedel som anses ha god vidhäftning mot de vanligaste stenmaterialen. Systemet bygger på att emulsionen och brytadditivet hålls åtskilda tills de precis före spridarmunstyckena blandas. Brytningen påskyndas med hjälp av additivet. Tack vare detta blir inte ytbehandlingen lika känslig för yttre faktorer som temperatur, väder och vind som en konventionell ytbehandling med BE 65 R är. NyPro består av latexmodifierat bitumen, vilket ger bindemedlet mer elastiska egenskaper jämfört med 8 VTI notat

8 konventionellt bindemedel. Latex som utgörs av naturgummi levereras och inblandas emulgerad (emulsion). Eftersom modifierade emulsioner eller bindemedel bryter snabbare och/eller har bättre vidhäftning mot stenen kan ytan sopas tidigare än normalt. Det är dock viktigt att stenen hinner orientera sig (lägga sig till rätta) innan bindemedlet hårdnar allt för mycket. Flera vältar än normalt (minst två) vid packningen kan därför vara nödvändigt för den här typen av bindemedel (mycket trafik kan vara en fördel). BE65R/330/430 är baserad på ett mjukare bitumen och används ibland i norra Sverige. Emulsionen finns med i specifikationer för bindemedel i Vägverkets anvisningar ATB VÄG. BE65R/160/220 är den vanligaste förekommande emulsionen för ytbehandling och har använts under många år. Emulsionen kan därför betraktas som en referens i provvägsförsöket. 2.2 Stenmaterial Stenmaterialet (pågruset) utgjordes av krossat berg med rödaktig porfyr från Älvdalen i Dalarna. Kulkvarnvärdet låg på 3,5 3,7 medan flisighet- resp. sprödhetstalen låg på 1,28 1,32 resp Pågrusets renhet och korngradering uppfyllde kraven i ATB VÄG för Y1B På samtliga sträckor lades 13 liter stenmaterial per kvadratmeter. VTI notat

9 3 Okulär besiktning av provsträckorna 3.1 Besiktning i juni 2001 Sträcka 1: någon svärtning i spåren, sopad yta Sträcka 2: någon uppträngning av bindemedel nära vägkanten i riktningen mot Ljusdal, ej sopad Sträcka 3: bra, ej sopad Sträcka 4: bra, ej sopad På samtliga sträckor uppvisade stenmaterialet en bra stenmosaik. Stenmaterialet satt bra fast i underlaget. 3.2 Besiktning i augusti 2001 Sträcka 1: markant svärtning i och intill hjulspåren Sträcka 2: svärtning i hjulspåren Sträcka 3: svärtning i hjulspåren och främst i riktningen mot Ljusdal Sträcka 4: svärtning i hjulspåren och främst i riktningen mot Ljusdal Överlag så var hjulspåren svärtade och framför allt i riktningen mot Ljusdal där de fullastade timmerbilarna går. Sträcka 1 med Nyspray var mer svärtad än övriga sträckor. Ingen stenlossning kunde observeras. Den bindemedelsuppträngning som förekom på sträcka 2 hade inte förorsakat blödningar. Bild 1 Sträcka 1 (Nyspray), 30 augusti VTI notat

10 Bild 2 Sträcka 2 (Nyspray), 30 augusti Bild 3 Sträcka 3 (BE65R 330/430), 30 augusti Bild 4 Sträcka 4 (BE65R 160/220), 30 augusti VTI notat

11 Sträckorna 5 8: Sträcka 5: bra Sträcka 6: tendenser till svärtning Sträcka 3: bra Sträcka 4: bra Ytorna var ej sopade vid besiktningstillfället. 3.3 Besiktning i oktober 2001 Sträcka 1 4: oförändrade sedan augusti 2001 Sträcka 5: någon svärtning och främst i riktningen mot Ljusdal Sträcka 6: mer med svärtning och i båda körriktningarna Sträcka 7: någon svärtning i hjulspåren i riktningen mot Ljusdal Sträcka 8: ej till någon svärtning i hjulspåren i riktningen mot Ljusdal. En del stenlossning förekom i slutet av sträckan vid avtagsväg. Skadorna var orsakade av vridmoment från fordon som svängt av i korsningen (se bild). Bild 5 Sträcka 8 (BE65R 160/220), 2 oktober En del stenlossning förekom vid avtaget mot Ramsjö. 3.4 Besiktning i maj 2002 Sträcka 1 Nyspray/additiv Enstaka släppor förekom i vägkanten mot Sveg. Tydliga ränder (rivmärken) från isrivning iakttogs. Mycket lokal utglesning (slumpvis stenlossning) förekom på den del av vägbanan som ligger mellan hjulspåren. En del svärtning förekom fortfarande i främst yttre hjulspåren. Stenmaterialet var mycket bra inbäddat i underlaget. Sträcka 2 Nypro Spår av isrivning (ränder) förekom i vägkanten mot främst Sveg. Någon utglesning (stenlossning) iakttogs nära en avfart (skogsbilväg). Någon svärtning förekom och främst då i yttre hjulspåret i kurvan mot Ljusdal. 12 VTI notat

12 Sträcka 3 BE65R 330/430 Spår av isrivning (ränder) förekom i vägkanten. Någon utglesning (stenlossning) förekom på vägbanan mellan hjulspåren. I yttre hjulspåret mot Ljusdal förekom fortfarande någon svärtning. Sträcka 4 BE65R 160/220 Isrivningsskador i vägkanten mot Sveg. Någon utglesning (stenlossning) förekom på vägbanan mellan hjulspåren. I yttre hjulspåret mot Sveg förekom fortfarande någon svärtning. Spår av svärtning i körbanan mot Ljusdal Sträcka 5 Nypro En del stenlossning (utglesning, avskalning och släppor) förekom i främst vägbanan mot Ljusdal. Skadorna var mest frekventa på ytorna utanför hjulspåren. Stenlossningen hade gett upphov till en del släppor som störst var ca 2,5 m² (5 m långa och 0,5 m breda). Tydliga spår av isrivning syntes i vägkanten. Nära vägmitten observerades något bindemedelsuppträngning. Ingen svärtning iakttogs. Sträcka 6 Nyspray/additiv En del stenlossning (utglesning, avskalning och släppor) förekom i främst vägbanan mot Ljusdal. Skadorna var huvudsakligen lokaliserade till ytorna utanför hjulspåren. Endast några släppor av mindre omfattning (yta) förekom. Skadorna var sammantaget av mindre utbredning än sträcka 5 och framför allt sträcka 8. Tydliga spår av isrivning syntes i vägkanten. En del svärtning förekom i yttre hjulspåret mot Sveg. Sträcka 7 BE65R 330/430 En del stenlossning (utglesning, avskalning och släppor) förekom på ytorna mellan hjulspåren och nära vägkanten. Fler skador observerades i vägbanan mot Ljusdal än mot Sveg. Skadorna var ungefär av samma omfattning som sträcka 6. Dock förekom fler släppor på sträcka 7. Tydliga spår av isrivning förekom utmed vägkanterna (ränder). Ingen svärtning förekom. Sträcka 8 BE65R 160/220 Omfattande stenlossning (utglesning, avskalning och släppor) förekom i båda körbanorna. Störst omfattning hade skadorna i slutet av sträckan där en vägkorsning (avfart) ligger. Skadorna hade sin största utbredning på ytorna närmast vägmitt och mellan hjulspåren. Antalet släppor (både stora och små) var betydligt flera på denna sträcka jämfört med sträckorna 5 7. Mycket bindemedel satt fast på lossnade stenar, vilket visar att vidhäftningen mellan ytbehandlingen och vägytan varit för svag. På grund av den omfattande stenlossningen lades, i början av augusti, sträcka 8 över med ny ytbehandling. VTI notat

13 Fotografier från besiktningen i maj 2002 Bild 6 Sträcka 1, Nyspray. En del svärtning förekom fortfarande i främst yttre hjulspåren. Bild 7 Sträcka 1, Nyspray. Ytbehandlingen är väl inbäddat i underlaget. Bild 8 Sträcka 2, NyPro. En del svärtning förekom i yttre hjulspåren. 14 VTI notat

14 Bild 9 Sträcka 2, NyPro. Exempel på lokal stenlossning (utglesning). Bild 10 Sträcka 3, BE65R 330/430. Svärtning förekom i främst körbanan mot Ljusdal. Bild 11 Sträcka 3, BE65R 330/430. Stenmaterialet sitter väl inbäddat underlaget. VTI notat

15 Bild 12 Sträcka 4, BE65R 160/220. Mindre med svärtning än sträckorna 1 3. Bild 13 Sträcka 4, BE65R 160/220. Exempel på rivmärken efter isrivningen med släppor i vägkanten som följd. Bild 14 Sträcka 5, NyPro. Släppor främst mellan hjulspåren och vägmitt. De flesta skadorna förekom i början på sträckan och i riktningen mot Ljusdal. 16 VTI notat

16 Bild 15 Sträcka 5, NyPro. Exempel på mindre släppor och utglesning. Bild 16 Sträcka 6, Nyspray. Någon svärtning förekom i riktningen mot Sveg. Bild 17 Sträcka 6, Nyspray. Mindre släppor nära vägmitten. VTI notat

17 Bild 18 Sträcka 7, BE65R 330/430. Bild 19 Sträcka 7, BE65R 330/430. Exempel på släppor och utglesning. Bild 20 Sträcka 8, BE65R 160/220. Exempel på släppor på vägbanan mellan hjulspåren. 18 VTI notat

18 Bild 21 Sträcka 8, BE65R 160/220. Omfattande släppor i slutet av sträckan (vid avtagsvägarna). Bild 22 Lossnat stenmaterial från ytbehandlingen. Kvarsittande bindemedel på stenen (avskalning) tyder på att kohesionen mellan ytbehandlingen och vägytan varit ofullständig. Bild 23 Tydliga ränder i vägkanten efter isrivning. Huvuddelen av stenlossningen har sannolikt orsakats av denna åtgärd. VTI notat

19 3.5 Bedömning av skador uppkomna vintern 2001/2002 Vid besiktningen hösten 2001 konstaterades endast stenlossning på sträcka 8 och då främst i slutet av provsträckan där korsningen ligger. I övrigt var provsträckorna intakta. Sträckorna 1 4 uppvisade rejäl svärtning i spåren och även på sträcka 6 förekom en del svärtning. Enligt uppgift från Vägverket observerades ingen mer omfattande stenlossning under vintern förrän vägen i februari halkbekämpades med väghyvel på grund av fastfrusen modd. Tydliga ränder från väghyvelns rivartänder finns i vägkanten utmed hela provvägen. Även de bästa sträckorna uppvisar släppor vilket tyder på att åtgärden varit tuff för vägytan. Huvuddelen av de stensläpp som fanns på ytbehandlingen är lokaliserade till vägytan mellan hjulspåren eller ytorna närmast vägmitt eller vägkant. I hjulspåren där trafikarbetet hunnit orientera och bäddat in stenmaterialet förekom däremot betydligt mindre med skador än på övriga vägen. Vägbanan mot Ljusdal uppvisade också de flesta skadorna. Spårdjupet är betydligt större på denna körbana, vilket kräver en intensivare bearbetning med hyveln om isen skall tas bort i spåren. Isrivning på relativt sent lagda ytbehandlingar innebär en stor risk för skador eftersom stenmaterialet inte hunnit tränga ned i underlaget ordentligt. Om isen sitter hårt fast och om vägen har spår blir slitaget på de ytor av vägbanan som sticker upp särskilt stor. Risken för att hyveln/tänderna ska riva med sig bitar av ytbehandlingen blir då större än om ytan är plan eller ligger skyddad i hjulspåren. Huvuddelen av de skador som uppkommit på provvägen och då främst på sträckorna 5 8 beror sannolikt på den isrivning som utfördes i februari Förklaringen till att sträckorna 1 4, som lades i juni, klarat sig så pass bra är att ytbehandlingen (stenmaterialet) under sommarens trafik hunnit orientera sig och blivit ordentligt inbäddat i underlaget. Enligt höstmätningen 2001 var skillnaden i textur stor mellan sträckorna som lades tidigt resp. sent på sommaren. Enligt de beständighetsprovningar som utfördes på borrkärnor klarade sig sträckorna 1 4 med något undantag betydligt bättre än de från sträckorna 5 8. Skillnaden mellan sträckorna som lades sent på sommaren var dock förhållandevis stor. Bäst resultat uppvisade sträcka 5 och sämst sträcka 8. De omfattande stensläppen på sträcka 8 kan förutom isrivningen även tillskrivas dålig vidhäftning mellan ytbehandlingen och befintlig vägyta, vilket både Prall-provningen och stenlossningen redan under hösten 2001 tyder på. I följande tabell görs ett försök att dels sammanställa skadorna, dels rangordna sträckorna efter vårens besiktning. 20 VTI notat

20 Tabell 1 Rangordning av provsträckor utifrån skador uppkomna vintern 2001/2002. Sträcka Typ av skador Rangordning Lagda i juni 1. Nyspray Lokal stenlossning (utglesning), lokalt 1 (bäst) släppor i vägkant 2. Nypro Lokal stenlossning (utglesning), lokalt 2 släppor i vägkant 3. BE65R, Lokal stenlossning (utglesning), lokalt 2 330/430 släppor i vägkant 4. BE65R, Lokal-enstaka stenlossning 3 160/220 (utglesning), lokalt släppor i vägkant Lagda i augusti 5. Nypro En del stenlossning (utglesning, 5 avskalning och släppor) 6. Nyspray En del stenlossning (utglesning, 4 avskalning och släppor) 7. BE65R, En del stenlossning (utglesning, 4 330/430 avskalning och släppor) 8. BE65R, 160/220 Omfattande stenlossning (utglesning, avskalning och släppor) 6 (sämst) 3.6 Besiktning i juni 2003 Sträckorna hade inte påverkats nämnvärt sedan föregående år förutom att svärtningen på stentopparna hade slitits bort av dubbtrafiken under vinterhalvåret. Sträcka 1 Nyspray/additiv Ingen svärtning Mycket bra inbäddning Inga nya skador. Sträcka 2 Nypro Ingen svärtning Bra inbäddning Lokala släppor och utglesning i främst ytorna utanför spåren. Sträcka 3 BE65R 330/430 Någon svärtning. Betydande inbäddning (mest av str. 1 4) Lokal utglesning i främst ytorna utanför spåren. Sträcka 4 BE65R 160/220 Ingen svärtning Bra inbäddning (mest av str. 1 4) Lokal utglesning i främst ytorna utanför spåren. VTI notat

21 Sträcka 5 Nypro Ingen svärtning Sämre inbäddning än str. 1 4 En del släppor och utglesning. Sträcka 6 Nyspray/additiv Ingen svärtning Sämre inbäddning än str. 1 4 En del släppor och utglesning. Sträcka 7 BE65R 330/430 Ingen svärtning Bättre inbäddning än str. 5 och 6 En del släppor och utglesning. Sträcka 8 BE65R 160/220 Sträckan var överlagd Överlag så sitter stenmaterialet fast bättre i underlaget på sträckorna 1 4 jämfört med sträckorna 5 7 (om stenen petas bort med hjälp av skruvmejsel). Fotografier från besiktningen i juni 2003 Bild 24 Svärtningen på sträcka 1 hade slitits bort under vintern. Ytan i spåren kan fortfarande upplevas som mörk på grund av den betydande inbäddningen i underlaget. 22 VTI notat

22 Bild 25 Lokala släppor eller utglesning på sträcka 2 som orsakades av isrivning vintern 2001/2002. Bild 26 En viss svärtning förekom fortfarande i riktningen mot Ljusdal. Ytorna i hjulspåren är också mörka pga. inbäddningen. Bild 27 Exempel på betydande inbäddning i underlaget (str. 7). VTI notat

23 4 Makrotextur enligt Laser-RST 4.1 Texturmåtten RRMS och MPD Med hjälp av Laser-RST (VTI:s forskningsbil) kan vägytans makrotextur mätas kontinuerligt i och mellan hjulspåren (laserkamera 8 och 4). Måttet RRMS (Rough Root Mean Square) används ibland för att beskriva ytans makrotextur (ytskrovlighet). Det beräknas i våglängdsområdet mm. Måttet redovisas i mm (frekvensvärde) och per 20-meterssträcka. Ett annat laserbaserat mått som används för att beskriva makrotexturen är MPD (Mean Profile Depth). Även detta mått beräknas från laserkamerorna 4 och 8 och avser skillnaden i mm mellan högsta stentoppen och medeltexturdjupet. Mätningarna från 15 augusti 2002 (medelvärden per provsträcka) framgår av figurerna 2, 3, 4 och 5. Utvecklingen av makrotexturen (RRMS-värdet) framgår av figurerna 6, 7, 8 och 9. Enskilda mätvärden redovisas i bilaga 1. 2 Makrotextur (mm) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Hjulspår Mellan hjulspår Lagda i juni 2001 Lagda i augusti ,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 2 Resultat av makrotexturmätning (RRMS) enligt Laser-RST i juni Riktning mot Sveg. 24 VTI notat

24 2 1,8 1,6 Hjulspår Mellan hjulspår Lagda i juni 2001 Lagda i augusti 2001 Makrotextur (mm) 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0, Figur 3 Resultat av makrotexturmätning (RRMS) enligt Laser-RST i juni Riktning mot Ljusdal. 3 2,8 2,6 2,4 Hjulspår Mellan hjulspår Lagda i juni 2001 Lagda i augusti 2001 Makrotextur, MPD (mm) 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 4 Resultat av makrotexturmätning (MPD) enligt Laser-RST i juni Riktning mot Sveg. VTI notat

25 3 2,8 2,6 2,4 Hjulspår Mellan hjulspår Lagda i juni 2001 Lagda i augusti 2001 Makrotextur, MPD (mm) 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 5 Resultat av makrotexturmätning (MPD) enligt Laser-RST i juni Riktning mot Ljusdal. 2,2 2 1, Sträckor lagda i juni Sträckor lagda i augusti Makrotextur RRMS (mm) 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 6 Utvecklingen av makrotextur Medelvärden från vägytan hjulspår. Riktning mot Sveg. 26 VTI notat

26 2,2 2 1, Sträckor lagda i augusti Makrotextur RRMS (mm) 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 Sträckor lagda i juni 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 7 Utvecklingen av makrotextur Medelvärden för vägytan i hjulspår. Riktning mot Ljusdal. Makrotextur RRMS (mm) 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0, Sträckor lagda i juni Sträckor lagda i augusti 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 8 Utvecklingen av makrotextur Medelvärden från vägytan mellan hjulspår. Riktning mot Sveg. VTI notat

27 Makrotextur RRMS (mm) 2,2 2 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0, Sträckor lagda i juni Sträckor lagda i augusti 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 9 Utvecklingen av makrotextur Medelvärden från vägytan mellan hjulspår. Riktning mot Ljusdal. 4.2 Kommentarer till texturmätningarna Makrotexturen på en ytbehandling förändras (minskar) med tiden, speciellt det första året, främst beroende på nedtryckning och nednötning av stenmaterialet. Skrovligheten (makrotexturen) minskar om stenarna lossnar så att ytan blir gles eller öppen och om svärtning eller framför allt blödningar uppstår, vilket i det senare fallet kan ge en blank vägyta. Makrotexturen minskar också något av dubbslitaget. Förändringar av texturen kan därför sägas vara ett bra, objektivt mått på vad som hänt med vägytan under vintern och sommaren. 4.3 Jämförelse mellan texturmåtten RRMS och MPD MPD anses efterlikna sandutfyllnadsmetoden, MTD (Sand-Patch), bättre än RRMS. MPD är också föreslagen som texturmått i CEN-standarden för tankbeläggningar. Tidigare jämförelser har visat på en bra korrelation mellan RRMS och MTD (R 2 = 0,90) men absolutvärdena har skiljt sig åt med en faktor av ca 2. I figur 10 framgår korrelationen mellan RRMS och MPD. Enbart mätvärden från hjulspåren har tagits med i jämförelsen. 28 VTI notat

28 2,6 2,4 2,2 y = 2,2841x - 0,687 R 2 = 0, MPD (mm) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 RRMS (mm) Figur 10 Jämförelse mellan RRMS och MPD. RST-data från augusti ,6 2,4 2,2 y = 2,0224x - 0,2513 R 2 = 0,892 2 MPD (mm) 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,6 0,7 0,8 0,9 1 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6 RRMS (mm) Figur 11 Jämförelse mellan RRMS och MPD. RST-data från juni VTI notat

29 6 5 y = 2,1999x - 0,2242 R 2 = 0,9072 Medeltexturdjup MTD ( mm) ,5 1 1,5 2 2,5 RRMS (mm) Figur 12 Jämförelse mellan RRMS och MTD (sandutfyllnadsmetoden). Mätning i september 2001 (VTI notat ). Kommentarer Jämförs värdena från RRMS med MPD ser man att det finns en bra korrelation mellan dessa båda mått enligt figurerna 10 och 11. Förklaringsgraden R 2 ligger på 0,95 och mätvärdena har en bra fördelning över axlarna. Mätvärdena skiljer sig dock åt med en faktor på ca 1,5. RST-bilen verkar vara en bra metod för mätning av makrotexturen på ytbehandlingar som i jämförelse med många andra beläggningstyper är skrovligare. Kontinuerliga mätvärden kan fås från både vägbanan i hjulspåren och mellan hjulspåren. En förutsättning för ett korrekt resultat är att vägbanan är torr vilket varit fallet vid denna mätning. Som det framgår av figur 12 finns en bra överensstämmelse mellan MTD enligt sandutfyllnadsmetoden och RRMS enligt RST. 30 VTI notat

30 5 Spårdjup och jämnhet enligt Laser-RST Från RST-mätningen fås data om vägens spårdjup samt jämnhet uttryckt som IRI. Medelvärdena från mätningen i juni 2003 framgår av figurerna 13 och 14. Utvecklingen i spårdjup mellan 2001 och 2003 framgår av figurerna 15, 16, 17 och 18. Enskilda mätvärden framgår av bilaga Mot Sveg Mot Ljusdal Lagda i augusti 2001 Lagda i juni 2001 Maximalt spårdjup (mm) Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 13 Spårdjup enligt RST-mätning från juni ,8 1,6 1,4 Mot Sveg Mot Ljusdal Lagda i augusti ,2 Lagda i juni 2001 IRI (mm/m) 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 14 IRI-värden enligt RST-mätning från juni VTI notat

31 Sträckor lagda i juni Sträckor lagda i augusti Maximalt spårdjup (mm) Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 15 Utvecklingen av spårdjup Riktningen mot Sveg Sträckor lagda i juni Sträckor lagda i augusti Maximalt spårdjup (mm) Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 16 Utvecklingen av spårdjup Riktningen mot Ljusdal. 32 VTI notat

32 2 1,8 1, Sträckor lagda i augusti IRI (mm/m) 1,4 1,2 1 0,8 Sträckor lagda i juni 0,6 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 17 Utvecklingen av IRI Riktning mot Sveg. 2 1,8 1, Sträckor lagda i augusti IRI (mm/m) 1,4 1,2 1 0,8 Sträckor lagda i juni 0,6 0,4 0,2 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Sträcka 6 Sträcka 7 Figur 18 Utvecklingen av IRI Riktning mot Ljusdal. Kommentarer Spårdjupen sommaren 2003 låg omkring 3 mm i körbanan mot Sveg och mellan 5 7 mm i körriktningen mot Ljusdal. De fullastade timmerbilarna går i riktning mot Ljusdal. Spårdjupet har inte ökat nämnvärt sedan ytbehandlingen lades utan snarare minskat något. Makrotexturen har en inverkan på spårdjupet hos ytbehandlingar och framför allt till en början innan materialet hunnit bäddats in i underlaget blir resultaten vid lasermätning missvisande (skillnaden mellan stentopp och botten kommer med vid beräkningen av maximala spårdjupet). VTI notat

33 Även jämnheten, IRI, påverkas av de förändringar som skett av makrotexturen med lägre (bättre) värden 2003 jämfört med Ytbehandlingarna utförda tidigt på säsongen uppvisar fortfarande lägre IRI-värden än de som lades sent på säsongen. Vägen har överlag bra jämnhet med IRI-värden mellan 0,9 1,4 mm/m för de olika sträckorna. Vägbanan i riktningen mot Sveg har överlag något lägre IRI-värden än körbanan mot Ljusdal. 34 VTI notat

34 6 Sammanfattande kommentarer I tabell 2 och 3 ges en sammanställning över besiktningar och mätresultat. Tabell 2 Sammanställning över provsträckornas status efter drygt två års trafik ( ). Sträcka Stensläpp Svärtning höst 2001 Svärtning höst 2002 Svärtning sommar 2003 Blödning Lagda i juni 1, Nyspray Lokala (bäst) Omfattande En del Ingen Nej 2, Nypro Lokala Omfattande Någon Ingen Nej 3, BE65R, 330/430 Lokala Omfattande En del Någon Nej 4, BE65R, 160/220 Lokala Omfattande Någon Ingen Nej Lagda i augusti 5, Nypro En del (mer än str. 6 och 7) Någon Någon Ingen Nej 6, Nyspray En del En del Någon Ingen Nej 7, BE65R, 330/430 En del Någon Någon Ingen Nej 8, BE 65 R, 160/220 Omfattande (sämst) Ingen - - Nej Tabell 3 Sammanställning över mätdata från sträckorna efter drygt två års trafik ( ). Sträcka Makrotextur RRMS (mm) Spårbildning mm Jämnhet IRI (mm/m) Spår Mellan Lagda i juni 1, Nyspray 1,12 1,32 4,1 1,0 2, Nypro 1,28 1,40 4,5 0,9 3, BE65R, 330/430 1,14 1,20 4,2 1,0 4, BE65R, 160/220 1,20 1,29 4,5 1,0 Lagda i augusti 5, Nypro 1,46 1,51 4,4 1,2 6, Nyspray 1,33 1,54 5,1 1,3 7, BE65R, 330/430 1,30 1,42 5,4 1,3 8, BE 65 R, 160/220 De tidigt lagda sträckorna har samtliga klarat sig mycket bra och inga skador med undantag för lokala isrivningsskador har observerats. Svärtningen av vägytan var till en början omfattande men har genom dubbslitaget försvunnit efter två vintrar. Mest svärtning av samtliga uppvisade sträckan med Nyspray. Eventuellt skulle bindemedelsmängden ha varit något lägre än receptets föreskrivna 2,7 kg/m². Sträckorna som lades tidigt på säsongen har erhållit lägre makrotextur än de som lades senare på året. Den inbäddningen av stenmaterialpartiklarna som skedde under första sommaren har haft en positiv betydelse för hållbarheten hos beläggningen och i hög grad påverkat vägbanans makrotextur och jämnhet under de första åren. Typen av emulsion verkar hittills inte haft en så stor betydelse på ytbehandlingen när den lades tidigt på säsongen. Vid utförandet gick dock sträckan med Nyspray och tillsats av brytadditiv att sopa tidigare (snabbare brytning) än de andra sträckorna, vilket är positivt för trafikanterna. De sent lagda sträckorna klarade första vintern markant sämre än de som lades tidigt och framför allt isrivningen av vägbanan gav upphov till en hel del stenlossning och släppor. Sträckorna med modifierad emulsion klarade sig betydligt bättre än referensen med konventionell emulsion. Beständighets- VTI notat

35 provningen av borrkärnor tagna första hösten (2001) visade också att dessa sträckor hade sämre hållbarhet än de som lades tidigare på säsongen. Vidhäftning mellan stenmaterialet/bindemedlet och underliggande asfaltbeläggning var, framför allt för sträcka 8 (konventionell emulsion), mycket dålig enligt labbtesterna. Detta bekräftades senare av de skador som redan på hösten började uppträda på sträcka 8 och sedan accelererade under vintern. Stensläppen på de andra sträckorna kan sannolikt tillskrivas isrivningen. Sträcka 8 fick på grund av skadorna läggas över under Ingen förnyad stenlossning kunde observeras efter den andra vintern utan beläggningen hade stabiliserat sig. En del lokal bindemedelsuppträngning konstaterades på sträckorna 5 och 6, vilket eventuellt kan bero på den höga bindemedelsgivan på 2,9 kg/m². Noterbart är att sträcka 7, innehållande mjukare bitumen än vad som normalt används, klarat den varma sommaren 2002 bra utan blödningar, trots den höga bindemedelsgivan och med tanke på det stora antalet tunga fordon på vägen. Sammanfattningsvis visar resultaten från provvägen att modifierad emulsion i förhållande till konventionell har en mindre betydelse för hållbarheten hos ytbehandlingen när den läggs tidigt på säsongen men kan ha en stor betydelse vid sent utförande på året. Det är den första vintern som främst är kritisk för stensläpp. Provvägen visar också att den tunga trafiken har en stor inverkan på vägbanans makrotextur, stenmaterialets inbäddning i underlaget och risken för svärtning av vägytan. 36 VTI notat

36 Litteratur Jacobson, T: Ytbehandling Deje Olsäter, Värmland. Försök med Nyspray S. Lägesrapport VTI notat Jacobson, T & Hornwall, F: Försök med bindemedlet Nyspray S. Ytbehandling på Rv 62, Deje Olsäter, Värmland Lägesrapport oktober VTI notat Höbeda, P & Chytla, J: Undersökning av beständigheten hos AG16 enligt ny metod och effekt av vidhäftningsbefrämjande tillsatser. VTI notat Jacobson, T & Hornwall, F: Försök med modifierad emulsion vid ytbehandling. Försök på riksväg 62, Deje Olsäter, Värmland. Slutrapport VTI notat Jacobson, T & Hornwall, F: Utredning av skador på spårytbehandling med polymermodifierad emulsion. VTI notat Jacobson, T & Hornwall, F: Ytbehandling med polymermodifierad emulsion. Uppföljning av äldre provvägar. VTI notat Jacobson, T: Ytbehandling med modifierad emulsion. Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland. Uppföljningar VTI notat Jacobson, T: Ytbehandling med modifierad emulsion. Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland. Uppföljningar VTI notat The SHELL Bitumen Handbook, VTI notat

37 Bilaga 1 Sid 1 (10) Väg 84, Kasteln - Laforsen RST-mätning, Spårdjup RRMS RRMS MPD MPD Objektnr Distans IRIhö IRIvä 17 lasrar mitt höger mitt höger Mot Sveg ,77 1,16 3,1 1,03 0,86 1,09 1, ,38 1,57 3 1,16 0,82 2,21 1, ,94 1,32 3,3 1,15 0,83 1,54 1, ,85 0,81 3,4 1,21 0,85 1,78 1, ,14 1,11 3,1 1,23 0,9 1,92 1, ,95 0,65 3,4 1,23 0,99 1,66 1, ,87 0,77 3,6 1,16 0,9 1,4 1, ,86 0,83 3,9 1,2 0,95 1,53 1, ,29 0,83 4 1,19 0,95 1,9 1, ,79 0,66 3,8 1,21 0,93 1,85 1, ,79 0,65 3,1 1,5 0,94 2,15 1, ,62 0,75 3,5 1,55 0,88 2,2 1, ,72 0,95 3,7 1,41 0,96 1,73 1, ,66 0,76 2,5 1,24 0,86 1,93 1, ,02 0,87 2,6 1,27 0,94 2,02 1, ,06 1,03 2,9 1,31 0,88 1,81 1, ,74 0,82 3,6 1,29 0,76 1,83 1, ,96 0,96 2,6 1,52 0,94 1,8 1, ,76 0,87 2,1 1,41 0,75 2,57 1, ,74 0,87 2,4 1,14 0,66 1,76 1, ,04 0,6 2,5 1,16 0,69 1,61 1,39 Medelvärde: 0,90 0,90 3,1 1,27 0,87 1,82 1,75 STDAV: 0,20 0,24 0,5 0,14 0,09 0,32 0,21 Min: 0,62 0,6 2,1 1,03 0,66 1,09 1,23 Max: 1,38 1,57 4,0 1,55 0,99 2,57 1, ,18 1,26 2,6 1,36 0,98 1,83 2, ,09 0,73 2 1,18 0,96 1, ,73 0,54 2,3 1,34 0,92 2,21 1, ,59 0,65 2,7 1,47 0,99 2,18 2, ,82 0,75 2,4 1,46 0,96 1, ,93 0,9 2,8 1,43 0,96 2,29 1, ,8 0,64 4,5 1,32 1,07 2,33 2, ,51 1,61 3 1,25 1,1 1,74 2, ,74 0,71 3,5 1,18 1,12 1,68 2, ,78 1,03 4,6 1,13 1,1 1,97 2, ,79 0,5 3,2 1,21 1,2 1,99 2, ,68 0,67 3,7 1,2 1,09 1,87 2, ,88 0,86 3,8 1,32 1,15 2,04 2, ,65 0,72 3 1,4 1,17 2,76 2, ,71 0,59 2,8 1,37 1,18 1,98 2, ,67 0,66 5,1 1,42 1,14 2,25 2, ,1 1,13 4,3 1,42 1,17 1,89 2, ,73 0,7 5 1,36 1,07 2,38 2, ,55 0,61 4,1 1,25 1,05 1,94 2, ,82 1,36 5,5 1,27 0,98 1,96 2, ,03 1,11 3,4 1,19 0,96 2,27 1, ,21 0,87 2,3 1, , ,93 1,04 2,5 1,27 1,03 1,68 2, ,05 1,27 2,4 1,26 0,98 1,9 2, , ,27 0,88 2 1,91 VTI notat

38 Bilaga 1 Sid 2 (10) ,93 0,92 1,9 1,31 0,91 2,46 1, ,88 1 2,1 1,27 1,09 1,91 2, ,03 1,04 2,3 1,38 1,43 2,13 3 Medelvärde: 0,89 0,89 3,2 1,30 1,06 2,05 2,25 STDAV: 0,22 0,27 1,0 0,09 0,12 0,26 0,24 Min: 0,55 0,5 1,9 1,13 0,88 1,68 1,91 Max: 1,51 1,61 5,5 1,47 1,43 2,76 3, ,65 1,27 5,1 0,89 1,09 1,3 2, ,5 0,98 3,5 0,87 1,04 1,19 2, ,78 0,7 2,4 0,92 1 1,02 1, ,92 0,87 2,9 1,08 1,01 1,72 2, ,2 0,88 3,1 1,12 1,04 1,72 2, ,9 1,14 2,9 1,09 1,18 1,82 2, ,25 1,1 3,2 1,18 1,16 1,31 2, ,76 0,9 3 1,04 1,09 1,36 2, ,76 0,73 3,8 1,15 1,14 1,9 2, ,02 0,68 2,1 1,2 1,08 1,61 2, ,86 0,95 1,8 1,1 1,01 1,61 2, ,88 0,75 2,2 1,16 0,93 1,4 1, ,04 0,96 2,2 1,28 0,85 2,09 1, ,76 1,28 1,9 1,23 0,76 1,91 1, ,04 1,13 2,4 1,15 0,87 1,42 1, ,12 0,7 2 1,15 0,92 1,04 1, ,95 0,83 2,2 1,17 0,96 1,68 1, ,94 0,84 2,7 1,19 1,09 1,66 2, ,47 0,87 2,4 1,19 1,03 1,96 2, ,38 1,05 2,6 1,21 0,98 1, ,79 0,67 2,6 1,26 0,99 1,59 1, ,77 0,88 3,1 1,42 1,1 1,71 2, ,94 0,84 5,3 1,23 1,09 1,99 2, ,83 0,63 7,1 1,14 1,1 2,01 2, ,75 0,7 4,9 1,26 1,2 1,68 2, ,77 0,78 4,2 1,3 1,23 1,64 2, ,36 1,1 4,9 1,32 1,18 0,74 2,29 Medelvärde: 0,98 0,90 3,2 1,16 1,04 1,58 2,11 STDAV: 0,28 0,18 1,3 0,13 0,11 0,33 0,24 Min: 0,36 0,63 1,8 0,87 0,76 0,74 1,58 Max: 1,65 1,28 7,1 1,42 1,23 2,09 2, ,65 0,78 5,9 1,19 1,12 2,17 2, ,67 0,69 4,9 1,14 1,02 2,04 2, ,14 0,93 4,8 1,17 1,14 1,91 2, ,78 0,81 3,3 1,37 1,24 1,94 2, ,84 0,8 6,6 1,33 1,19 1,97 2, ,09 0,76 4,6 1,43 1,2 1,5 2, ,7 0,66 4,4 1,32 1,22 2,26 2, ,82 0,71 3,2 1,24 1,21 1,73 2, ,83 0,77 3,1 1,18 1,15 1,62 2, ,62 0,62 2,6 1,09 1,04 1,58 2, ,77 0,71 2,9 1,18 1,11 1,95 2, ,9 0,69 3,1 1,18 1,1 1,62 2, ,12 1,02 2,3 1,27 1,13 1,99 2, ,94 0,94 2,3 1,23 1,05 2,16 2, ,74 0,73 2,1 1,27 1,12 2,43 2, ,79 0,84 1,9 1,26 1,1 1,92 2, ,86 0,71 2,3 1,28 1,15 1,59 2, ,6 0,79 1,7 1,18 1,19 2,02 2,42 VTI notat

39 Bilaga 1 Sid 3 (10) ,85 0,92 2,4 1,19 1,17 1,78 2, ,79 0,88 2,6 1,12 1,14 1,93 2, ,92 0,67 2,3 1,23 1,08 2,19 2, ,79 0,72 1,7 1,24 1 2,15 2, ,38 0,84 2,2 1,35 1,04 2,2 2, ,55 0,64 1,9 1,3 0,94 1,51 1, ,88 0,66 1,8 1,26 0,97 1,9 2, ,9 0,82 1,9 1,35 1,11 1,74 2, ,16 0,94 1,5 1,43 1 2,66 2, ,88 1,07 2,1 1,44 1,02 2,01 2, ,05 1,62 1,7 1,33 0,87 2,06 1, ,79 1,18 2,5 1,22 0,93 1,76 1, ,79 1,53 2,2 1,17 0,91 1,96 1, ,8 0,99 3 1,26 1,02 2,09 2, ,36 1,73 4,3 1,14 1,05 2,12 2, ,91 1,24 3,3 1,23 0,96 1,8 1, ,98 1,13 2,3 1,19 0,96 2 1, ,8 0,66 3,6 1,17 0,96 2,2 1, ,63 0,81 2,5 1,08 0,92 1,67 1, ,84 0,86 2,3 1,18 0,99 1,44 2, ,53 0,53 2,3 1,35 1,15 2,2 2,48 Medelvärde: 0,93 0,88 2,9 1,24 1,07 1,94 2,23 STDAV: 0,34 0,27 1,2 0,09 0,10 0,27 0,22 Min: 0,53 0,53 1,5 1,08 0,87 1,44 1,78 Max: 2,05 1,73 6,6 1,44 1,24 2,66 2,57 Mot Sveg ,99 0,89 2 1,4 1,15 2,54 2, ,21 1,34 2,2 1,54 1,09 2,38 2, ,3 1,36 2,6 1,4 1,21 1,94 2, ,22 1,01 2,3 1,35 1,21 2,41 2, ,34 1,01 2,5 1,17 1,1 1,9 2, ,52 1,03 2 1,16 1,2 2,09 2, ,95 1,88 2,5 1,21 1,21 1,55 2, ,58 1,66 2,6 1,22 1,21 2,33 2, ,96 0,74 2,8 1,43 1,29 2,69 2, ,68 1,17 3 1,56 1,47 2,57 3, ,13 1,02 3 1,58 1,46 2,28 3, ,34 1,26 3 1,49 1,27 3,26 2, ,96 0,91 2,9 1,42 1,39 3 3, ,86 0,85 2,8 1,44 1,36 2,11 2, ,81 0,99 2,8 1,44 1,29 2,29 2, ,43 1,62 3,6 1,46 1,41 2,55 3, ,26 1,58 3,4 1,26 1,35 2,28 3, ,02 0,92 2,9 1,25 1,4 2 2, ,21 0,69 3,4 1,29 1,31 1,98 2, ,02 0,97 3,2 1,4 1,28 2,54 2, ,9 0,82 3,4 1,37 1,23 2,14 2, ,46 1,24 4 1,53 1,22 2,53 2,77 Medelvärde: 1,23 1,13 2,9 1,38 1,28 2,33 2,75 STDAV: 0,29 0,32 0,5 0,13 0,11 0,38 0,25 Min: 0,81 0,69 2,0 1,16 1,09 1,55 2,28 Max: 1,95 1,88 4,0 1,58 1,47 3,26 3, ,81 1,09 2,7 1,61 1,24 2,74 2, ,97 0,96 2,7 1,49 1,04 1,63 2, ,13 1,26 2,5 1,38 1,12 2,74 2,57 VTI notat

40 Bilaga 1 Sid 4 (10) ,12 1,17 3,2 1,53 1,03 2,12 2, ,2 0,71 3 1,48 1,02 2,32 2, ,57 1,05 2,8 1,61 1,02 2,81 2, ,97 1,01 2,9 1,63 0,92 2,45 1, ,37 1,1 3,9 1,51 1,13 2,4 2, ,33 1,38 3,1 1,62 1,17 2,11 2, ,69 2,9 2,2 1,54 1,2 3,07 2, ,31 2,75 2,9 1,3 1,19 1,76 2, ,07 1,32 2,4 1,28 1,21 2,03 2, ,08 2,4 1,29 1,06 1,85 2, ,87 0,96 2,7 1,49 0,91 1, ,83 0,99 2,6 1,63 0,97 2,66 2, ,11 1,75 4,1 1,72 0,86 2,05 1, ,37 1,59 4,4 1,63 0,78 2,72 1, ,14 1,45 3,5 1,72 0,85 2,45 1, ,75 1,61 3 1,63 0,94 2,75 1, ,95 0,92 3,4 1,39 1,19 2,18 2, ,17 1,21 3,2 1,19 1,26 1,83 2, ,08 1,34 3,3 1,22 1,12 2,09 2, ,08 1,41 2,7 1,42 1,04 1,87 2,16 Medelvärde: 1,30 1,35 3,0 1,49 1,06 2,27 2,27 STDAV: 0,47 0,53 0,6 0,16 0,14 0,42 0,36 Min: 0,81 0,71 2,2 1,19 0,78 1,63 1,54 Max: 2,69 2,90 4,4 1,72 1,26 3,07 2, ,99 1,23 2,9 1,34 0,94 2,26 1, ,09 1,3 2,5 1,1 0,99 1,75 1, ,85 1,28 3,2 1,04 0,99 1,26 1, ,39 1,72 2,9 1,19 1,05 2,04 2, ,95 0,79 2,6 1,19 1,09 1,07 2, ,97 1,39 2,1 1,2 1,05 1,81 2, ,9 1,36 2,1 1,22 0,99 1,69 1, ,52 1,43 3,2 1,31 0,99 1,82 1, ,66 1,02 2,6 1,38 1,08 2,03 2, ,24 1,1 4 1,39 1,07 2, ,99 1,38 3,6 1,42 1,11 2,45 2, ,74 1,08 3,2 1,43 1,07 2,81 2, ,64 0,91 2,9 1,38 1,03 2,22 1, ,07 1,13 3,6 1,3 1,13 2,24 2, ,13 1,04 3,1 1,29 1,17 1,97 2, ,09 1,4 3,5 1,31 1,12 1,88 2, ,54 1,29 5,3 1,45 1,03 2,13 2, ,79 1,23 5,1 1,36 1,1 1,72 2, ,33 1,07 5,6 1,35 1,07 2, ,97 1,02 4,4 1,44 1,02 2,1 1, ,01 1,05 3,1 1,37 0,99 2 1, ,36 1,19 3,7 1,36 1,04 1,99 1, ,32 1 3,7 1,28 1,09 2,08 2, ,14 0,99 4,3 1,31 1,03 1,99 2, ,92 1,11 3,3 1,25 1 2,14 1, ,79 1,2 3,3 1,25 1,14 1,81 2,22 Medelvärde: 1,09 1,18 3,5 1,30 1,05 1,99 2,02 STDAV: 0,26 0,20 0,9 0,10 0,06 0,34 0,16 Min: 0,66 0,79 2,1 1,04 0,94 1,07 1,75 Max: 1,64 1,72 5,6 1,45 1,17 2,81 2, ,77 3,19 5,9 1,01 0,94 1,4 2, ,3 1,52 8,5 0,91 1,01 1,65 2,28 VTI notat

41 Bilaga 1 Sid 5 (10) ,74 1,31 6,7 1,04 1,07 1,68 2, ,38 1,52 5,4 1,06 0,98 1,66 2, ,37 1,09 4,5 1,05 0,95 1,84 2, ,2 1,26 5,9 1,04 0,87 1,56 1, ,35 3,25 5,3 0,92 0,93 1,96 2, ,26 1,75 3,4 0,99 0,86 1,37 1, ,44 1,28 3,4 0,98 0,78 1,49 1, ,72 1,05 2,9 0,97 0,88 1,79 1, ,62 1,41 3,4 1 0,83 1,8 1, ,97 0,81 2,8 1,04 0,86 1,51 1, ,17 0,84 2,7 1,06 0,83 1,44 1, ,9 1,82 3,3 1,03 0,82 1,78 1, ,5 1,44 4,4 1 0,82 1,8 1, ,12 1,71 4,6 1,01 0,84 1,6 1, ,26 1,18 4,5 1,12 0,9 1,75 2, ,15 0,94 4,2 1,19 0,92 1,83 1, ,46 1,09 4,3 1,13 0,9 2,58 1, ,66 1,02 4,3 1,25 0,87 1,27 2, ,81 0,91 5,5 1,3 0,92 1,83 2, ,26 1,83 5,2 1,23 0,84 1,98 1, ,05 1 4,2 1,28 1,02 2,43 2, ,06 1,24 3,9 1,17 0,98 1,65 2, ,51 1,5 5 1,12 0,98 1,75 2, ,59 1,54 4,6 1,24 1,04 1,92 2, ,08 1,05 4,6 1,23 0,99 1,9 2, ,17 1,06 3,8 1,18 1,03 1,95 2, ,06 1,18 4 1,21 1,05 2,33 2, ,38 1,17 5,2 1,1 0,77 1,76 1, ,9 1,12 6,8 1,21 0,74 2,64 1, ,36 1,45 6,5 1,11 0,73 1,91 1, ,45 2,14 6,3 0,74 0,56 1,41 1, ,76 1,72 8,6 0,99 0,83 1,58 1, ,09 2,97 8,9 1,06 0,9 1,94 2,19 Medelvärde: 1,57 1,47 5,0 1,08 0,89 1,79 1,98 STDAV: 0,76 0,61 1,6 0,12 0,11 0,32 0,28 Min: 0,66 0,81 2,7 0,74 0,56 1,27 1,25 Max: 3,90 3,25 8,9 1,30 1,07 2,64 2,41 Mot Ljusdal ,86 4,47 4,6 1,12 0,77 2,03 1, ,73 1,41 4 1,2 0,74 1,66 1, ,32 1,19 4,3 0,73 0,37 0,62 0, ,35 1,84 6,2 0,85 0,59 1,5 1, ,49 1,04 5,1 1,05 0,69 1,67 1, ,04 0,87 6,3 1,12 0,75 1,96 1, ,14 1,14 5,2 1,14 0,8 1,76 1, ,07 1,09 5 1,19 0,86 1,96 1, ,02 1,12 4 1,33 0,94 2,24 2, ,22 0,94 3,4 1,3 0,8 1,28 1, ,85 1,32 3,3 1,28 0,72 1,8 1, ,72 0,85 3,9 1,37 0,86 1,97 2, ,17 0,99 4,2 1,41 0,84 2,32 1, ,13 0,84 4,1 1,42 0,96 2,18 2, ,85 0,78 7,2 1,38 1 1,83 2, ,09 0,96 4,3 1,4 0,89 1,96 1, ,45 0,76 4 1,34 0,93 1,9 2,09 VTI notat

42 Bilaga 1 Sid 6 (10) ,08 0,95 4,4 1,25 0,87 1,6 1, ,06 0,96 4,2 1,17 0,64 1,41 1, ,66 2,17 5,6 1,07 0,74 1,63 1, ,38 1,44 5,3 1,08 0,65 1,86 1, ,1 0,99 5,9 1,08 0,46 1,75 0, ,97 0,93 5,9 1,04 0,67 1,69 1, ,45 1,19 6,6 0,98 0,68 1,41 1, ,32 1,12 8,4 1,04 0,76 1,56 1, ,95 0,95 7,7 1,06 0,55 1,71 0, ,08 1,73 7,6 1,09 0,42 1,55 0, ,49 1,39 6,8 1,23 0,61 1,92 1, ,05 1,52 8,6 1,07 0,96 1,95 2, ,23 1,24 8 1,06 0,83 0,98 1, ,16 1,51 6,7 0,97 0,79 1,78 1, ,9 1,42 5,2 1,13 0,77 1,7 1, ,91 1,48 7,6 1,14 0,89 1,93 2, ,94 1,77 8,9 1,11 1,02 1,71 2, ,85 1,54 8,5 1,08 0,83 2,01 1,68 Medelvärde: 1,29 1,31 5,7 1,15 0,76 1,74 1,63 STDAV: 0,57 0,64 1,7 0,16 0,16 0,33 0,46 Min: 0,72 0,76 3,3 0,73 0,37 0,62 0,58 Max: 3,86 4,47 8,9 1,42 1,02 2,32 2, ,77 1,83 7,7 1,21 0,87 1,79 1, ,74 1,07 8,6 1,25 1,04 2,11 1, ,89 1,42 9,6 1,33 0,73 1,77 1, ,84 1,55 9,1 1,48 0,85 2,07 1, ,16 1,33 9,7 1,48 0,73 2,56 1, ,84 1,45 9,8 1,52 0,92 2,01 1, ,34 1,53 6,9 1,57 0,87 1,86 1, ,99 1,1 6,3 1,46 1,11 1,93 2, ,33 1,71 6,3 1,59 1,43 2,38 3, ,08 1,37 5,3 1,54 1,4 2,31 2, ,74 1,7 6,5 1,45 1,2 2,06 2, ,57 1,42 6,4 1,59 1,29 1,6 2, ,86 1,58 5,9 1,74 1,36 3,19 2, ,84 1,31 5,6 1,78 1,34 3,07 2, ,77 1,75 6,2 1,61 1,17 2,86 2, ,52 1,49 8,2 1,68 1,07 2,33 2, ,79 1,68 6 1,58 1,16 2,28 2, ,76 1,06 4,7 1,75 1,14 2,57 2, ,64 2,09 6,8 1,62 0,98 2,03 2, ,89 1,41 6,3 1,6 1,1 1,91 2, ,34 1,89 7,8 1,45 0,76 2,84 1, ,98 1,13 8,6 1,66 1,09 2,4 2,22 Medelvärde: 1,26 1,49 7,2 1,54 1,07 2,27 2,14 STDAV: 0,40 0,27 1,5 0,15 0,22 0,43 0,59 Min: 0,74 1,06 4,7 1,21 0,73 1,60 1,09 Max: 1,86 2,09 9,8 1,78 1,43 3,19 3, ,98 1,74 8,7 1,7 1,07 2,2 2, ,99 1,78 12,1 1,71 1,1 3,04 2, ,43 1,85 10,5 1,77 1,29 2,38 2, ,85 1,27 11,8 1,76 1,27 2,7 2, ,63 1,55 10,8 1,74 1,14 2,24 2, ,02 1,56 10,3 1,67 1,11 2,95 2, ,22 1,38 10,4 1,62 1,02 1,59 2, ,04 1,09 8,6 1,59 0,92 2,5 1,92 VTI notat

43 Bilaga 1 Sid 7 (10) ,22 1,46 9,3 1,48 0,95 2,6 2, ,01 1,19 5,6 1,34 0,86 1,71 1, ,9 1,23 4,8 1,47 1,04 2,26 2, ,85 1,47 5,1 1,51 1,11 1,91 2, ,18 2,28 5 1,53 1,1 2,06 2, ,91 1,45 6 1,74 1,18 2,46 2, ,25 1,39 6 1,88 1,16 1,97 2, ,74 1,66 6,9 1,81 1,12 2,98 2, ,88 1,91 6,7 1,75 1,26 2,66 2, ,4 1,33 5,6 1,45 1,03 3,16 2, ,41 1,67 5,1 1,38 1,08 1,75 2, ,07 1,17 5,3 1,31 0,95 1,56 2, ,45 1,19 5,3 1,51 1,13 2,73 2, ,88 0,9 4,7 1,56 0,99 2,53 2, ,3 1,06 4,4 1,59 1,16 2,67 2, ,11 0,92 3,7 1,39 1,12 2,25 2, ,08 1,43 5,2 1,39 1,18 1,8 2,56 Medelvärde: 1,19 1,44 7,1 1,59 1,09 2,35 2,40 STDAV: 0,31 0,33 2,6 0,16 0,11 0,47 0,27 Min: 0,74 0,90 3,7 1,31 0,86 1,56 1,73 Max: 1,98 2,28 12,1 1,88 1,29 3,16 2, ,12 1,57 5,4 1,53 1,08 2,63 2, ,34 1,31 5,4 1,6 1,03 2,08 2, ,5 1,36 4,3 1,64 0,86 2,49 1, ,02 1,32 5,3 1,66 0,74 2,56 1, ,44 1,27 6,3 1,58 0,81 2,28 1, ,26 1,18 6,4 1,56 0,81 1,81 1, ,51 1,09 6,1 1,56 0,76 2,98 1, ,91 1,64 5,5 1,64 0,83 2,41 1, ,11 1,68 6,3 1,66 0,84 1,96 1, ,09 1,22 6,4 1,92 1,23 2,81 2, ,02 1,17 5,9 1,84 1,36 3,3 2, ,08 0,96 7 1,83 1,48 3,78 3, ,82 1,07 5,6 1,72 1,23 2,26 2, ,01 1,35 5,3 1,87 1,26 2,57 2, ,08 0,99 7,2 1,65 1,09 2,8 2, ,89 1,69 5,3 1,62 0,76 2,23 1, ,19 1,21 5,1 1,64 0,93 2,58 1, ,68 1,8 5,7 1,42 0,84 2,49 1, ,84 1,25 6 1,46 0,92 1,8 1, ,08 1,39 6 1,55 0,98 2,53 1, ,96 0,91 4,5 1,67 1,06 3,2 2, ,85 1,1 5,7 1,57 0,86 2,01 1, ,02 1,27 7,1 1,54 1,01 2,67 2, ,77 1,5 8,9 1,71 0,99 2,23 2,05 Medelvärde: 1,19 1,30 5,9 1,64 0,99 2,52 1,97 STDAV: 0,30 0,24 1,0 0,12 0,20 0,47 0,50 Min: 0,82 0,91 4,3 1,42 0,74 1,80 1,35 Max: 1,89 1,80 8,9 1,92 1,48 3,78 3, ,09 0,93 4,1 1,49 0,71 1,91 1, ,18 1,35 4,6 1,39 0,77 1,73 1, ,8 0,8 6,5 1,26 0,83 2,21 1, ,71 0,97 6,6 1,24 0,97 2,14 1, ,15 1,71 6,5 1,37 1,07 2,07 2, ,09 0,97 7,6 1,27 0,82 1,8 1, ,1 1,24 7,4 1,35 0,84 1,98 1,58 VTI notat