Ytbehandling med polymermodifierad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ytbehandling med polymermodifierad"

Transkript

1 VTI notat Ytbehandling med polymermodifierad emulsion Uppföljning av äldre provvägar Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall Väg- och banteknik Tankbeläggningar Vägverket Fri

2 Förord I syfte att minimera olägenheterna vid utförandet av ytbehandling och samtidigt förbättra hållbarheten på längre sikt har modifierade bitumenemulsioner testats vid två provvägsförsök i Dalarna och Hälsingland 1994 och På uppdrag av Vägverket gjordes sommaren 2000 en uppföljning av provvägarna. Undersökningarna har finansierats av Vägverket, Borlänge. Kontaktman har varit Bengt Krigsman. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Fredrik Hornwall medverkat vid försöken och sammanställningen av rapporten. Försöken har bedrivits inom en arbetsgrupp för ytbehandlingar med representanter från entreprenörer, bindemedelstillverkare, beställare och VTI. Följande personer ingår i gruppen: Roland Styffe, Vägverket, Region Väst Kurt Edlund, Vägverket, Region Mitt Christer Yrmark, Skanska Kjell Hortlund, Nynäs AB Svante Johansson, Travecon HB Bengt Krigsman, Vägverket (HK) Bengt Magnusson, Vägverket (HK) Bo Simonsson, Vägverket Produktion Torbjörn Jacobson, VTI Linköping i december 2000, Torbjörn Jacobson

3 Innehållsförteckning FÖRORD... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 7 PROVVÄGAR MED MODIFIERAD EMULSION TIDIGARE FÖRSÖK 7 PROVVÄGAR MED MODIFIERAD EMULSION UPPFÖLJNINGAR BESKRIVNING AV PROVVÄGARNA... 8 Väg 1012, Läde - Oxberg... 8 Väg 653, Växbo - Bollnäs... 9 OKULÄR BESIKTNING Väg 1012, Läde - Oxberg MÄTNING AV MAKROTEXTUR Sand-patch RST-MÄTNING PROVTAGNING AV BORRKÄRNOR OCH BINDEMEDEL ANALYS AV BINDEMEDEL VIDHÄFTNINGSEGENSKAPER ENLIGT MODIFIERAD PRALL PRALLUTRUSTNINGEN KONDITIONERINGSFÖRFARANDE 1 (VATTENLAGRING) KONDITIONERINGSFÖRFARANDE 2 (SALT + FRYS-TÖ) RESULTAT FRÅN VIDHÄFTNINGSTEST SLITSTYRKA GENOM KONVENTIONELL PRALL SAMMANFATTANDE KOMMENTARER LITTERATUR Bilagor: 1. Beskrivning av emulsionen Nyspray S. 2. Lägesrapport från X653, Växbo - Bollnäs. (Finns endast i den tryckta versionen) 3. Texturmätning med sandutfyllnadsmetoden (Sand-Patch) på X653, sommaren Vägytmätning med RST på väg X653, hösten 2000.

4 Sammanfattning Ytbehandlingar har en lång tradition i Sverige i samband med beläggningsunderhåll av låg- och medeltrafikerade vägar. Beläggningstypen anses mycket kostnadseffektiv och har tidigare varit det dominerande slitlagret på den typen av vägar. Ytbehandling ger en vägyta med bra friktion och textur, vilket är viktigt för trafiksäkerheten. Tekniken är också mycket miljöanpassad eftersom den är resurssnål, t ex behöver inte stenmaterialet värmas upp och beläggningen läggs i tunna lager. De problem som oftast uppmärksammats är stensläpp och blödningar vilket är typiska skador för ytbehandlingar med felaktig design eller om utförandet fallerat. För att säkerställa att ytbehandlingen får ett bra utförande och på längre sikt en god hållbarhet har nya typer av bindemedel lanserats inom marknaden: Polymermodifierade emulsioner (PME) med tillsats av brytadditiv anses ge en mer kontrollerad brytning av emulsionen, vilket möjliggör tidigare sopning och därmed mindre löst stenmaterial på nylagd ytbehandling, en stor fördel för trafikanterna. I början och mitten av 90-talet gjordes en del provvägsförsök med PME samt tillsats av brytadditiv, bland annat på väg 1012 mellan Läde och Oxberg (1994) i Dalarna och på väg 653, Växbo Bollnäs (1995) i Hälsingland. I både fallen fanns en längre provsträcka med PME (Nyspray S+ tillsats av brytadditiv, Nybreak S) och en kortare referenssträcka med konventionell emulsion (BE 65R). Sommaren 2000 gjorde VTI en uppföljning av provvägarna som omfattade: Okulär skadebesiktning Spårdjup och makrotextur genom RST-mätning Makrotextur (medeltexturdjup) genom sandutfyllnadsmetoden Provtagning av bindemedel och borrkärnor Egenskaper hos bindemedel (polymermodifierat bindemedel) Vidhäftningsegenskaper och slitstyrka på borrkärnor Undersökningarna av vidhäftningsegenskaperna utfördes enligt en modifiering av Prallmetoden som normalt används för slitagestudier av asfaltprov. Skillnaderna ligger främst i konditioneringen av proven och en skonsammare nötning genom lägre slagfrekvens. Provkropparna konditionerades dels genom ett mildare förfarande där proven endast lagrades i vatten, dels genom ett strängare förfarande med saltmätning följt av frys-töcykler. I det senare fallet erhöll proven omfattande stenlossning. Slitstyrkan undersöktes i princip genom den standardiserade metoden för Prall men med vissa korrigeringar. Slitaget mättes till exempel för varje slitageperiod. Enligt okulär besiktning så hade provvägarna klarat sig mycket bra efter 5-6 års trafik och det gällde för samtliga sträckor. Inga blödningar, stenlossning (endast hyvelskador) eller andra typer av skador observerades. De fältmätningar eller laboratorieundersökningar som utfördes gav inga stora skillnader mellan provsträckorna innehållande polymermodifierad emulsion med tillsats av brytadditiv jämfört med referenserna innehållande konventionell emulsion. Makrotexturen var bra och det högkvalitativa stenmaterialet gav ytbehandlingen en mycket bra slitstyrka och hållbarhet. 5

5 Enligt de slitagestudier som gjordes på borrkärnor genom Prall erhöll Y2B ungefär halva slitaget jämfört med Y1B 8-11 mm med samma typ av porfyr. De prov som togs av polymermodifierat bindemedel från vägen visade på bra elastiska egenskaper enligt analys av elastisk återgång och polymeren verkade inte ha försämrats med tiden. Vidhäftningstesterna enligt modifierad Prall gav ett mycket tydligt utslag om proverna först saltkonditionerades och sedan utsattes för frys-töväxlingar innan de testades. Enbart vattenlagring verkade inte nämnvärt ha försämrat eller påverkat proverna (bara nötning) men efter osmotisk konditionering erhölls omfattande stenlossning redan efter 2,5 minuters körning. Metoden verkar vara utslagsgivande men i detta fall alltför sträng med tanke på att stenlossningen på vägen varit låg. Vid strängare förhållanden, t ex hårt saltade vägar i kombination med högre trafikbelastning kan denna metodik vara mer relevant. Proverna med polymermodifierad emulsion erhöll vid Växbo bättre resultat än konventionell emulsion medan resultatet var omvänt för proverna från Oxberg där de med konventionell emulsion erhöll mindre stenlossning. Förutom typen av bindemedel påverkas sannolikt även resultatet av bindemedelsmängden, stenstorlek, typ av stenmaterial och hur mycket stenmaterialet trängt ned i underlaget samt förhållandena (väderlek, packning mm) vid utförandet och första tiden därefter. 6

6 Inledning Ytbehandlingar har en lång tradition i Sverige i samband med beläggningsunderhåll av låg- och medeltrafikerade vägar. Beläggningstypen anses mycket kostnadseffektiv och har tidigare varit det dominerande slitlagret på den typen av vägar. Ytbehandling ger en vägyta med bra friktion och textur, vilket är viktigt för trafiksäkerheten. Tekniken är också mycket miljöanpassad eftersom den är resurssnål, t ex behöver inte stenmaterialet värmas upp och beläggningen läggs i tunna lager. Ytbehandling (speciellt i kombination med justering) tätar till vägytan vilket har en positiv effekt på bärighet och nedbrytningsförloppet hos vägen. På senare år (90-talet) har dock den här typen av beläggningar tappat i volym, till viss del beroende på en del misslyckanden men även på Vägverkets uppdelning i beställare och utförare. De problem som oftast uppmärksammats är stensläpp och blödningar, typiska skador för ytbehandlingar med felaktig design eller om utförandet fallerat. Nylagd ytbehandling uppfattas också negativt av trafikanterna om löst stenmaterial finns på vägen. Tidig sopning är därför en stor fördel. För att säkerställa att ytbehandlingen får ett bra utförande och på längre sikt en god funktion har nya typer av bindemedel och produktionsmetoder lanserats inom marknaden, bland annat polymermodifierade emulsioner, inblandning av brytadditiv för en mer kontrollerad brytning av emulsionen och intensivt packningsarbete för påskynda härdningen mellan stenmaterial och bindemedel innan ytan hunnit trafikeras. Även olika fraktioner av avsandningsmaterial har testats. Provvägar med modifierad emulsion tidigare försök I många länder har modifierade emulsioner (PMB, Latex) använts till ytbehandlingar sedan 1970-talet då intresset för denna teknik tog fart i samband med oljekriserna. Ytbehandlingar är annars en mycket gammal teknik med anor från början av seklet. Förutom bitumenemulsion har bitumenlösning (används mindre och mindre av miljöskäl) och tidigare tjärlösning, tjäremulsion och blandningar av tjära och varm bitumen använts som bindemedel. De senare bindemedlen används inte numera på grund av miljöskäl. Emulsioner innehållande PMB har i Sverige vid ett antal tillfällen testats sedan i slutet av 80- talet och ett par varianter finns på den svenska marknaden. Ett par större försök gjordes i mitten av 90-talet: Läde Oxberg, Dalarna, 1994 Växbo Bollnäs, Hälsingland, 1995 Deje - Olsäter, Värmland, 1996 Provvägsförsöket i Deje omfattade sammanlagt 10 sträckor, varav 8 innehöll PME. Syftet med försöket var att testa egenskaperna hos en ytbehandling utförd med bindemedlet Nyspray S på ett objekt i mellersta Sverige. Detta bindemedel är en ny typ av brytningsstyrd emulsion framtagen för ytbehandlingar med litet högre krav än vanligt. Nyspray S innehåller också polymermodifierat bindemedel. Som jämförelse testades konventionellt bindemedel, typ BE 65 R. 7

7 Följande parametrar studerades: polymermodifierad eller konventionell emulsion effekt av brytadditiv avsandningsmaterial, fraktion 0-8 eller 2-4 mm ordinarie eller extra vältinsats Uppföljningarna av provvägen finns utförligt beskrivna i VTI notaten , och Vid byggskedet konstaterades en del fördelar med det nya polymermodifierade bindemedlet som tillsammans med brytadditivet fick stenen att fästa i ett tidigt skede så att sopningen kunde komma igång några timmar efter utfört arbete. Den intensiva vältningen gav också en positiv effekt på texturdjupen, framför allt på den del av körbanan som inte låg i hjulspåren och därför inte erhöll efterpackning från trafiken. PME gav således vissa positiva effekter för trafikanterna med bättre framkomlighet och mindre risk för stenskott vid byggskedet. Efter det ytbehandlingen brutit och härdat konstaterades ingen större skillnad mellan referenssträckorna innehållande konventionell emulsion och provsträckorna med PME. På de tre år vägen följdes upp observerades inga blödningar eller stensläpp men på grund av att stenmaterialet hade alltför dålig slitstyrka blev ytbehandlingen av dubbtrafiken på vissa avsnitt nedsliten i förtid. Enligt den utredning som gjordes visade sig stenmaterialet ha sämre och framför allt en ojämnare kvalitet än förväntat. Nedslitna ytor åtgärdades med ytbehandling. Provvägar med modifierad emulsion uppföljningar 2000 Under sommaren 2000 gjordes en uppföljning av provvägarna vid Läde Oxberg och Växbo Bollnäs. I båda fallen fanns en referenssträcka med konventionell emulsion (BE 65 R) samt en provsträcka med PME. Uppföljningen omfattade: okulär besiktning provtagning av borrkärnor provtagning av bindemedel undersökning av makrotextur genom Sand-Patch (endast Växbo Bollnäs) RST-mätning (endast Växbo Bollnäs) På laboratoriet undersöktes borrkärnorna (ytbehandlingen) med avseende på vattenkänslighet, saltbeständighet och slitstyrka. Bindemedlet analyserades med avseende på elastisk återgång. Undersökningarna redovisas i följande avsnitt. Beskrivning av provvägarna Väg 1012, Läde - Oxberg Åtgärden som utfördes sommaren 1994 bestod av Y1B 8-11 mm med porfyr (grusmaterial) som lades på en maskinjustering med asfaltmassa. PME med brytadditiv användes på södra delen av objektet medan en kortare sträcka (referens) med konventionell emulsion (BE 65R) lades i norra änden Trafikmängden på vägen var 2480 fordon/dygn (1987). Enligt uppgift saltades vägen endast under kort tid på vintern (under Vasaloppsveckan) och då var saltningen intensiv. Skyltat hastighet var 70 km/tim. 8

8 Omgivande terrängen vid provvägen utgjordes av barrskog men vägen hade ändå inte speciellt skuggigt eller fuktigt läge då skogen var ganska gles. Data om provsträckan Bindemedel: Nyspray S Brytadditiv: Nybreak S Stenmaterial: 8-11 mm porfyr, Älvdalen + avsandning (sand resp. 2-4 mm) Iakttagelser efter första vintern En del hyvelskador uppkom den första vintern. Omfattningen bedömdes dock som normal för en konventionell ytbehandling. Ytorna var inte svärtade i spåren. Ingen skillnad mellan prov- och referenssträckan konstaterades. Ingen skillnad förelåg heller mellan de två avsandningsmaterialen, sand och fraktion 2-4 mm. På grund av det modifierade bindemedlets låga viskositet hade det vid utförandet lokalt förekommit en del bindemedelsavrinning som dock inte givit upphov till stenlossning. När brytadditiv användes blev konsistensen hos emulsionen bättre. Emulsionen (Nyspray S) finns beskriven i bilaga 1. Väg 653, Växbo - Bollnäs Ytbehandlingen var av typen Y1B mm med porfyr (grusmaterial från Älvdalen) som utfördes sommaren Underlaget bestod av maskinjustering med asfaltmassa. På delen närmast Bollnäs (ca 500 m, referens) användes konventionell emulsion (BE 65R) medan provsträckan utfördes med PME med brytadditiv. Trafikmängden på vägen var ca 1500 fordon/dygn varav en stor andel utgjordes av tung trafik. Vägen saltades under vinterperioden. Skyltad hastighet var 70 (referensen) och 90 km/tim Vägen var relativt backig och kurvig med inslag av både öppnare och skuggigare partier. De öppnare partierna (jordbruk) dominerade dock. Data om provsträckan Bindemedel: Nyspray S Brytadditiv: Nybreak S Stenmaterial: mm porfyr, Älvdalen Stenmaterial: 4-8 mm porfyr, Älvdalen Iakttagelser vid försöket Ytorna kunde sopas efter ca 1,5 tim. Emulsionen var till en början alltför lättflytande och tendenser till bindemedelsavrinning observerades. Efter tillsats av förtjockningsmedel blev konsistensen (viskositeten) bättre och avrinningen försvann. En del obruten emulsion under stenarna förekom under det första dygnet innan vattnet avdunstat. Iakttagelser efter första vintern En del lokala hyvelskador uppkom den första vintern, framför allt på ytor (i backen) som vid utförandet erhöll bindemedelsavrinning. En mindre lägesrapport från utförandet av provvägen finns beskrivet i bilaga 2. 9

9 Okulär besiktning Väg 1012, Läde - Oxberg Den 28 juni 2000 utfördes en okulär besiktning av hela vägobjektet. Besiktningen av ytbehandlingen visade att båda delsträckorna såg bra ut. Ingen mer omfattande stenlossning, blödning eller svärtning kunde iakttas på de båda sträckorna. På grund av bindemedelsavrinning förekom några mindre stensläpp nära vägkanten (se bilden). En viss bindemedelsavrinning förekom enligt uppgift vid utförandet av ytbehandlingen med PME innan viskositeten genom tillsats av förtjockare fick en bra konsistens. Slitaget från dubbade fordon verkade vara obetydligt. I övrigt var beläggningen homogen med en fin mosaik och det var gott om kilsten mellan det grövre stenmaterialet. Ingen skillnad mellan referens och försökssträckan med PME kunde konstateras. Bild 1 En viss bindemedelsavrinning på ytbehandling med PME. Efter det förtjockande medel tillsattes emulsionen upphörde avrinningen. En del hyvelskador förekom över hela objektet. Dessa uppstod enligt uppgift från entreprenören redan första vintern och har sannolikt inget med bindemedlen att göra. Plogskador på ytbehandlingar är relativt vanligt. Bild 2 Hyvelskada på sträcka med PME, sommaren

10 Bild 3-4 Översiktsbilder från juni Referenssträckan till vänster och PME till höger. Väg 653, Växbo - Bollnäs Den 29 juni 2000 utfördes okulär besiktning av objektet. Besiktningen visade att något stensläpp förekom i högra spåret i riktning mot Växbo på såväl prov- som referenssträckan. Det såg möjligen ut som om problem med bindemedelsspridaren kan ha varit orsaken då stensläppen var lokaliserade till samma stråk utmed vägen. I övrigt konstaterades lokala stensläpp på båda sträckorna. Några hyvelskador förekom också. Bild 5-6 En del stensläpp på sträcka med PME. Juni 2000, väg 653. Makrotexturen uppfattades som mycket grov och ytan såg knappt insliten ut. Det totala intrycket var att ingen större skillnad förelåg mellan sträckorna. Möjligen såg referensen något bättre ut. 11

11 Bild 7 Översiktsbild av sträckan med PME. Juni 2000, väg 653. Mätning av makrotextur Sand-patch För att undersöka om skillnader i makrotextur (skrovligheten) förekom mellan referenserna och provsträckorna utfördes texturmätning med sandutfyllnadsmetoden (Sand-Patch). Metoden innebär i korthet att en känd volym fin sand packas och nedarbetas i beläggningsytan tills en cirkulär sandfläck i nivå med texturtopparna erhålls. Sandfläckens diameter bestäms varefter arean beräknas. Volymen dividerat med arean ger medeltexturdjupet (MTD). Vid mättillfället måste ytan vara absolut torr. Sand-Patchmätning genomfördes på väg 653 den 29 juni 2000 i riktningen mot Bollnäs. På väg 1012 utfördes ingen texturmätning på grund av regn. Resultaten från texturmätningen på väg 653 framgår av figur 1 samt i bilaga 3. 6,0 5,0 Medeltexturdjup- PME I spår: 2,8 Mellan spår: 3,7 Medeltexturdjup-Ref I spår: 2,9 Mellan spår: 3,7 Medeltexturdjup-MTD 4,0 3,0 2,0 MTD spår MTD mellan 1,0 0,0 PME 1 PME 2 PME 3 PME 4 PME 5 PME 6 Ref. 1 Ref. 2 Ref. 3 Ref. 4 Ref. 5 Ref. 6 Mätlinje på resp. sträcka Figur 1 Medeltexturdjup enligt sandutfyllnadsmetoden (Sand-Patch) på väg 653 i juni

12 Resultaten visade att ytbehandlingen hade en relativt hög makrotextur samt att ingen skillnad förelåg mellan referensen med konventionellt bindemedel och provsträckan med PME. Texturdjupet i hjulspår låg mellan 2,8-2,9 mm medan det uppmättes till 3,7 mm mellan hjulspåren där trafikarbetet är lågt. Ytan upplevdes också som grov vid besiktningen. De båda sträckorna hade således klarat sig mycket bra under de fem år som gått sedan ytbehandlingen lades. Om blödningar, stensläpp eller större dubbslitage förekommit hade makrotexturen hamnat på betydligt lägre nivåer. Den högre texturen mellan spåren visar att beläggningen klarat plogningen bra. RST-mätning För att bland annat utvärdera makrotexturen och spårbildningen över en större sträcka på väg X653, Växbo - Bollnäs, utfördes också hösten 2000 en mätning med Laser-RST. Det primära med mätningen var att fånga upp texturmåttet (RRMS) samt jämföra det mot de texturvärden som erhölls genom mätning med sandutfyllnadsmetoden (Sand-Patch). Resultatet av mätningen med RST redovisas i figurerna 2-3 samt i bilaga 4. Mätsträckan för referensen var 550 meter (hela sträckan) medan provsträckan med PME var 1000 m. Makrotextur- RRMS, mm 2,00 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 Mellan spår I spår Spår: 6,4 mm IRI höger: 2,5 mm/m IRI vänster: 2,2 mm/m Spår: 8,1 mm IRI höger: 3,1 mm/m IRI vänster: 2,1 mm/m Spår: 5,9 mm IRI höger: 2,2 mm/m IRI vänster: 1,8 mm/m Spår: 7,1 mm IRI höger: 2,7 mm/m IRI vänster: 1,6 mm/m 0,40 0,20 0,00 Ref mot Växbo Ref mot Bollnäs PmE mot Växbo PmE mot Bollnäs Figur 2 Makrotextur (RRMS) enligt RST på väg 653 i juni Erhållna spårdjup och IRI-värden redovisas också. 13

13 4,0 MTD/ RRMS= 2,7 MTD/ RRMS= 2,4 3,5 Textur (MTD, RRMS), mm 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 MTD/ RRMS= 2,4 MTD/ RRMS= 2,1 MTD RRMS 0,5 I hjulspår Mellan hjulspår 0,0 Ref mot Bollnäs PmE mot Bollnäs Ref mot Bollnäs PmE mot Bollnäs Figur 3 Makrotextur (RRMS) jämfört mot medeltexturdjup (MTD) på väg 653. Mättningen kommer från riktningen mot Bollnäs. Enligt RST-mätningen låg texturmåttet, RRMS, på höga värden med 1,2 mm i och 1,3 mm mellan hjulspåren för referenssträckan. På sträckan med PME uppmättes något högre värden med drygt 1,3 mm i hjulspår och 1,5 mm mellan hjulspår. Vid jämförelsen mellan RRMS och MTD visade det sig att det skiljer en faktor på 2,1-2,7 mellan de olika måtten. Det stämmer väl överens med tidigare jämförelser som gjorts mellan RRMS och MTD (VTI notat ). Överensstämmelsen mellan de båda metoderna verkar vara bra för de olika sträckorna. RRMS-måttet som är ett av de texturmått som erhålls vid lasermätningen med RST verkar vara användbart för att beskriva vägens ytskrovlighet och är en kontinuerlig mätning längs vägen till skillnad från sandutfyllnadsmetoden som endast beskriver texturen i vissa sektioner (i detta fall tio per sträcka). Spårdjupet hösten 2000 uppmättes till 6,4 resp. 8,1 mm på referenssträckan och till 5,9 resp. 7,1 mm för sträckan med PME. Spårdjupen låg något högre i riktningen mot Bollnäs. Enligt uppgift låg ett grustag i närheten av Växbo vilket förklarar de högre spårdjupen på grund av att den tyngre trafiken (med last) i huvudsak går mot Bollnäs. Spårtillväxten låg således på drygt en millimeter per år och var något lägre på sträckan med PME som också hade högre makrotextur trots att skyltad hastighet var 90 km/tim jämfört med 70 km/tim för referensen. IRI-värdena (jämnheten) var 2,2-3,1 mm/m med de högre värdena för referenssträckan och i det yttre hjulspåret. De relativt höga värdena tyder på att vägen är förhållandevis ojämn, speciellt på referenssträckan och i höger hjulspår. 14

14 Provtagning av borrkärnor och bindemedel Provtagningen utfördes den juni 2000 och vädret var vid tillfället mulet med tidvis regn (Läde - Oxberg). Proven togs i höger hjulspår och både på sträckorna innehållande PME och BE 65 R. Syftet med provtagningen vara att se om de polymermodifierade bindemedlen (PMB) som var basen i PME fortfarande uppvisade elastisk återgång vilket är karakteristiskt för fungerande PMB. På väg 1012 togs prov i riktningen mot Mora och på väg 653 utfördes provtagningen i riktningen mot Bollnäs. Prov på bindemedlen togs genom att mycket försiktigt värma ytan med gasolbrännare till dess att ytbehandlingen gick att skrapa från underlaget med en ca 20 cm bred golvskrapa. Totalt togs ca 2 kg prov från respektive sektion. Utöver det uppskrapade provet utborrades 12 borrkärnor med diametern 100 mm från varje sektion. Samtliga borrprov togs i höger hjulspår. Analys av bindemedel Det prov som skrapats upp återvanns enligt FAS metod 419. Proven av ytbehandling med polymermodifierad emulsion analyserades främst med avseende på elastisk återgång men även penetration och mjukpunkt undersöktes. Proven från sträckor med konventionell emulsion analyserades inte eftersom undersökningen främst avsåg att undersöka effekten av PMB. Resultaten av de analyser som utfördes på de polymermodifierade emulsionerna framgår av tabell 1. Tabell 1 Bindemedelsanalyser på PME skrapad från vägen. Väg 653, Växbo - Bollnäs Väg 1012, Läde - Oxberg Penetration 0,1 mm 83 83, 83, , 93, 93 KoR C 52,4 52,4 52,3 51,2 51,1 51,2 Elastisk återgång % 36 Resultaten av elastisk återgång visar att de båda bindemedlen fortfarande efter 5-6 år har elastiska egenskaper på grund av polymertillsatsen. Värdena tyder på en måttlig polymerinblandning vilket är vanligt vid modifiering av emulsioner. Om polymererna blivit förstörda hamnar elastisk återgång på 0 % (där ligger vanligt bindemedel). Övriga analyser visar att bindemedlet inte åldrats allt för mycket utan verkar vara fräscht. Vidhäftningsegenskaper enligt modifierad Prall Undersökningarna i Prall utfördes enligt en modifiering av den standardmetod som normalt används för slitagestudier av asfaltprov. Skillnaderna ligger främst i konditioneringen av proven (två varianter) och en skonsammare nötning genom lägre slagfrekvens. Totalt undersöktes 2 olika provserier á 3 provkroppar för varje konditioneringsförfarande (2 st) och vägobjekt. Syftet var att identifiera skillnader mellan tuffare och skonsammare konditionering på prov från ytbehandling med PME och konventionellt bindemedel

15 Innan provningen sågades alla prov till ca 30 mm:s höjd. Metoden omfattade således följande delar: Konditionering (två varianter) Skonsam nötning/krossning/stenlossning från stålkulor i Prall Bortsliten mängd material (eller stenlossning) efter olika slitageperioder Fotodokumentation under försöket Prallutrustningen Stålkulor (40st) i enlighet med FAS-metoden Provningstemperatur, +5 C Varvtal 900 (*) varv/min (metoden föreskriver 950 varv/min) Körtid 10 min (5+2,5+2,5 min) eller 7,5 min (2,5+2,5+2,5), invägning och tempering (0,5-1 timma) mellan körningarna (*) Anledningen till att just 900 varv/min användes var att ett liknande försök på försegling har utförts (VTI Medelande 821). I det försöket användes 900 v/min samt Prallcyklerna 2*5 min. Bild 8-9 VTIs Prallutrustning. Bortnött mängd material efter varje slitageperiod (2,5-5 min) vägdes. Eftersom ytbehandlingslagret är relativt tunt får inte underliggande beläggning påverka resultatet. Utöver nötningsvärdet är okulär besiktning kompletterad med foton nödvändigt för att dokumentera nedbrytningen av ytbehandlingen. Om stenar lossnar eller om stenlagret blir genomslitet måste detta noteras och tas med vid utvärderingen. Konditioneringsförfarande 1 (vattenlagring) Det första konditioneringsförfarandet som testades var det som mest liknar konditioneringen vid konventionell Prall. Det var också det lindrigaste konditioneringen som användes. Proverna vattenlagrades i ca 24 timmar vid +5 C innan de testades i Prallutrustningen. Mellan varje Prall-period tempererades proverna i vattenbadet (+5 C). 16

16 Väg 1012, Läde - Oxberg Bild Provkropp från väg 1012 efter 5 min (Ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 1. Någon enstaka sten har släppt. Lika för båda serierna. Bild Provkropp från väg 1012 efter 10 min (Ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 1. Ytterligare några enstaka stenar har släppt. Stenarna sitter fortfarande hårt efter 10 minuter i Prall. Ingen större skillnad mellan serierna. Väg 653, Växbo - Bollnäs Bild Provkropp från väg 653 efter 5 min (Ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 1. Proverna är i det närmaste opåverkade. Stentopparna har rundats av och någon enstaka mindre sten har krossats ur. Ingen skillnad mellan serierna. 17

17 Bild Provkropp från väg 653 efter 10 min (Ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 1. Fortfarande mycket liten påverkan på proverna. Någon enstaka större sten har släppt på båda serierna. Bindemedel sitter kvar på de lösa stenarna. Konditioneringsförfarande 2 (salt + frys-tö) Konditioneringen vid detta förfarande syftade till att simulera den påkänning som beläggningen utsätts för vid saltning. Under vintern saltas vägar vid kyla eller förväntad kyla vilket leder till fuktig beläggning ned till lägre temperaturer (ca - 8 C) då vägen fryser. Saltet blir då kvar i beläggningen tillsammans med vattnet (fukten) till dess att beläggningen tinar vid varmare väder. Skulle det varmare vädret kombineras med nederbörd kommer nederbörden troligen som regn vilket leder till att det ovanpå beläggningen kommer vatten utan (eller litet) saltinnehåll. När nederbörden träffar beläggningen och beläggningen tinar finns det då vatten (fukt) i beläggningen som har en högre saltkoncentration än regnvattnet. Skillnaderna i saltkoncentration medför att det kan uppstå en osmotisk vandring av salt (fysikalisk effekt) eftersom koncentrationerna av salt strävar efter att utjämnas. Det är viktigt att poängtera att provvägarna som ingår i denna undersökning har saltats sparsamt. Detta konditioneringsförfarande var avsett att utsätta proverna för stora påkänningar med avseende på saltning och frys-töväxlingar. Det konditioneringsförfarande som användes följer i princip ett nyutvecklat konditioneringsförfarande kallat Osmotisk konditionering framtaget av Peet Höbeda, VTI (VTI notat ). Konditioneringen vid detta försök gick till enligt följande. 1. Vakuummättning i mättad NaCl-lösning, 3 timmar vid 6,7 kpa 2. Lagring i mättad NaCl-lösning, 2 dygn vid +40 C. 3. Vakuummättning i avjoniserat vatten, 3 timmar vid 6,7 kpa 4. Lagring i avjoniserat vatten, 2 dygn vid +40 C 5. 7 frys/töcykler i klimatskåp, temperaturväxlingar 20/+20 C 6. Lagring i avjoniserat vatten,3-4 dygn vid +5 C 7. Prall 18

18 Väg 1012, Läde Oxberg Bild Provkropp från väg 1012 efter 2,5 min (ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 2. Referensen erhöll någon enstaka lossad sten. Proven med PME erhöll större mängd lossade stenar. Bild Provkropp från väg 1012 efter 7,5 min (ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 2. Fortfarande ringa stensläpp på referensproven. Prov med PME uppvisade fortfarande störst andel stensläpp. Väg 653, Växbo - Bollnäs Bild Provkropp från väg 653 efter 2,5 min (ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 2. Referensproven uppvisade kraftiga stensläpp medan proven från PME uppvisade mindre antal lossad sten. 19

19 Bild Provkropp från väg 653 efter 7,5 min (ref. till vänster, PME till höger) vid konditioneringsförfarande 2. Stensläppen fortsatte på båda provserierna. Något mer på referensproven än på PME. Efter 7,5 minuter var proverna i mycket dåligt skick. Resultat från vidhäftningstest I figurerna 4-7 redovisas bortnöt material eller den stenlossning som erhölls vid vidhäftningstesterna. Bortslitet material, g Oxberg, ref, vattenlagring Oxberg, PME, vattenlagring Oxberg, ref, (salt + frys/tö) Oxberg, PME, (salt + frys/tö) ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9, ,5 Minuter i Prall (900 r/min) Figur 4 Bortslitet material på provkropparna från väg 1012 efter konditioneringsförfarande 1 resp

20 90 80 Oxberg, ref, (salt + frys/tö) 70 Oxberg, PME, (salt + frys/tö) Total vikt lös sten, g ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 Minuter i Prall (900 r/min) Figur 5 Stenlossning (i gram) efter konditioneringsförfarande 2. Väg Bortslitet material, g Växbo, ref, vattenlagring Växbo, PME, vattenlagring Växbo, ref, (salt + frys/tö) Växbo, PME, (salt + frys/tö) ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9, ,5 Minuter i Prall (900 r/min) Figur 6 Bortslitet material på provkroppar från väg 653 efter konditioneringsförfarande 1 resp

21 Växbo, ref, (salt + frys/tö) Växbo, PME, (salt + frys/tö) Total vikt lös sten, g ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 Minuter i Prall (900 r/min) Figur 7 Stenlossning (i gram) efter konditioneringsförfarande 2. Väg 653. Testerna visar att samtliga prov från båda objekten klarade sig i stort sett utan stensläpp vid den skonsamma konditioneringen (vattenlagring). Bortslitet material var efter 10 min ca 25 g. Ingen markant skillnad förelåg mellan prov med konventionell eller polymermodifierad emulsion. Proverna var endast måttligt nötta på stenytan. Svagare partiklar var dock bortslitna eller urkrossade men endast i ringa (enstaka partiklar) omfattning. Vid den strängare konditioneringen erhölls en betydligt högre mängd bortslitet material, till stor del beroende på att många stenar lossnade från proverna (sönderfall). Den största förändringen (stenlossningen) observerades efter den första slitageperioden på 2,5 min varefter slitageutvecklingen nästan var identisk för den återstående tiden. Eftersom proverna (särskilt från väg 653, Växbo) började bli genomslitna efter 5 och speciellt 7,5 minuter har en del bortnött material från underliggande lager påverkat resultatet. Efter 5 och 7,5 minuter var även justeringslagret i sämre skick med en del sönderfall som kan påverka resultaten. Därför bör jämförelserna mellan de olika provserierna göras efter 2,5 minuters nötning i Prallen. Vid Oxberg (väg 1012) erhöll proverna tagna på sträckan med PME ett högre slitage än referensen medan resultatet var omvänt vid Växbo (väg 653) där proverna från referenssträckan erhöll ett större slitage än proverna från sträckan med PME. Slitaget var också markant högre vid Växbo än vid Oxberg vilket är naturligt med tanke att Y2B innehåller mer stenmaterial (större partiklar) än Y1B 8-11 och därför blir vid stenlossningen mängden material större. Uppenbarligen har den strängare konditioneringsmetoden en stor påverkan på vidhäftningen mellan stenmaterialet, bindemedlet och underlaget. I detta fall erhöll proverna med PME bättre resultat från Växbo medan de med konventionellt bindemedel klarade sig bättre vid Oxberg. Vid Växbo uppvisade sträckan med PME något lägre spårdjup och högre makrotextur än referensen. Vid Oxberg förekom vid utförandet en del bindemedelsavrinning på sträckan med PME som eventuellt kan ha påverkat vidhäftningsegenskaperna negativt vid den stränga konditioneringen på laboratoriet. I båda fallen har dock ytbehandlingarna klarat 22

22 sig bra utan egentliga stensläpp (bara lokalt som är normalt och vid plogskador) och det är möjligt att den strängare osmotiska konditioneringen är väl sträng för ytbehandlingar på relativt lågtrafikerade vägar. En accelererande och utslagsgivande metod kan dock vara bra vid jämförande provningar där egenskaper vid mer extrema förhållanden avses att studeras, tex. effekter av riklig saltning, mycket frys-töväxlingar i kombination med tung trafik eller intensiv plogning. Konditioneringen med enbart vatten gav ett bra resultat för båda provvägarna och ingen större skillnad förelåg heller mellan sträckorna. Stenmaterialets orientering och nedträngning i beläggningen har förutom bindemedlets egenskaper och mängd också stor betydelse för beständigheten hos ytbehandling. Slitstyrka genom konventionell Prall För att undersöka slitstyrkan hos de upptagna proven av ytbehandling genomfördes en analys i Prall enligt den metod som för närvarande finns (PrFAS :02). Skrymdensiteten (FAS 427) bestämdes för analysproverna innan testet så att en korrekt redovisning (enligt metod) skulle vara möjlig. Analysproverna bestod ju dock av två olika beläggningar varvid värdena på skrymdensiteten kan diskuteras. I övrigt så innebar denna test att utrustningens slagfrekvens ökades till 950 varv/minut, proverna vattenlagrades (tempererades) i +5 C fram till test samt att nötningstiden ökades till 15 minuter (utan avbrott). 30,0 25,0 Prall enl. metod Bortnött material 70,0 60,0 50,0 Prallvärde, cm3 20,0 15,0 10,0 40,0 30,0 20,0 Bortnött material, g 5,0 10,0 0,0 Växbo, Ref Växbo, PmE Oxberg, Ref Oxberg, PmE 0,0 Prall enl. metod 14,5 14,7 25,8 24,6 Bortnött material 32,9 32,7 57,6 54,5 Figur 8 Slitstyrkan på ytbehandlingar med Prall enligt metod prfas :2. Som det framgår av figur 8 erhölls små skillnader mellan ytbehandlingarna med polymermodifierad och konventionell emulsion. Stenstorleken verkar dock ha haft en stor inverkan (8-11 mm i Oxberg och mm i Växbo). Slitstyrkan påverkas av stenmaterialets kvalitet (i båda fallen porfyr från Älvdalen) och största stenstorlek och inte av bindemedelstypen (om inte stenlossning förekommer). 23

23 Sammanfattande kommentarer Enligt okulär besiktning så hade provvägarna klarat sig mycket bra efter 5-6 års trafik och det gällde för samtliga sträckor. Inga blödningar, stenlossning (endast hyvelskador) eller andra typer av skador observerades. De fältmätningar eller laboratorieundersökningar som utfördes gav inga stora skillnader mellan provsträckorna innehållande polymermodifierad emulsion med tillsats av brytadditiv jämfört med referenserna innehållande konventionell emulsion. Makrotexturen var bra och det högkvalitativa stenmaterialet gav ytbehandlingen en mycket bra slitstyrka och hållbarhet. Provvägarna visar tydligt betydelsen av ett bra stenmaterial. Den högkvalitativa porfyren var endast i mindre grad nedslitet eller nedkrossat, vilket är en förutsättning för att ytbehandlingar skall få en lång livslängd och samtidigt bra makrotextur vilket är en fördel för friktionen. En väg med ytbehandling skall inte slitas ned utan åtgärdas förts när vägen strukturella tillstånd kräver detta. I många fall har ytbehandlingar klarat mer än 20 års livslängd på vägar med bra bärighet. Enligt de slitagestudier som gjordes på borrkärnor genom Prall erhöll Y2B mm (Växbo) ungefär halva slitaget jämfört med Y1B 8-11 mm (Oxberg) med samma typ av porfyr. Resultaten stämmer väl överens med erfarenheterna från asfaltbetong där största stenstorleken visat sig ha stor inverkan på beläggningens slitstyrka. När Y1B 4-8 eller 8-11 skall användas bör valet av stenmaterial beaktas noggrant så att inte ytbehandlingen blir nedsliten i förtid. Erfarenheterna från riksväg 62 mellan Deje och Olsäter visade att beläggningen (Y1B 8-11) delvis blev genomsliten efter tre vintrar på grund av ett stenmaterial med stor variation i fråga om kvalitet. En översyn av anvisningarna för stenmaterialkvalitet har därför gjorts i ATB VÄG (Vägverkets nya anvisningar) och ytterligare korrigeringar kan vara nödvändiga. De prov som togs av polymermodifierat bindemedel från vägen visade på bra elastiska egenskaper enligt analys av elastisk återgång och polymeren verkade inte ha blivit försämrad med tiden. Vidhäftningstesterna enligt modifierad Prall gav ett mycket tydligt utslag om proverna först saltkonditionerades och sedan utsattes för frys-töväxlingar innan de testades. Enbart vattenlagring verkade inte nämnvärt ha försämrat eller påverkat proverna (bara nötning) men efter osmotisk konditionering erhölls omfattande stenlossning redan efter 2,5 minuters körning. Metoden verkar vara utslagsgivande men i detta fall alltför sträng med tanke på att stenlossningen på vägen varit låg. Vid strängare förhållanden, t ex hårt saltade vägar i kombination med högre trafikbelastning kan denna metodik vara mer relevant. Proverna med polymermodifierad emulsion erhöll vid Växbo bättre resultat än konventionell emulsion medan resultatet var omvänt för proverna från Oxberg där de med konventionell emulsion erhöll mindre stenlossning. Förutom typen av bindemedel påverkas sannolikt även resultatet av bindemedelsmängden, stenstorlek, typ av stenmaterial och hur mycket stenmaterialet trängt ned i underlaget samt förhållandena (väderlek, packning mm) vid utförandet och första tiden därefter. Sannolikt kan beskaffenheten (främst hålrummet) hos det underliggande asfaltlagret ha en viss inverkan på saltets förmåga att tränga in 24

24 mellan bindemedlet och beläggningsytan. När provkroppar lagras helt nedsänkta i vatten (som här var fallet) kan absorptionen av fukt bli större än på vägen. Eventuellt kan fukt tränga in i kanten på provet eller i skiktet mellan ytbehandlingen och underlaget. Vid provvägarna i Oxberg och Växbo utgjordes underlagen av finkornig justeringsmassa som lades året innan åtgärd och som troligen är relativt täta och bindemedelsrika. Försöken på laboratoriet skall främst ses som jämförande provning mellan olika ytbehandlingar som lagts på samma typ av underlag. Enligt mätningarna från Växbo erhöll sträckan med PME något högre makrotextur samt något mindre spårbildning än referensen. En bidragande orsak till skillnaderna vid Oxberg kan vara att PME blev något för lättflytande (viskös) vilket gav en viss bindemedelsavrinning på vägen. På så sätt kan bindemedelsmängden blivit något lägre än avsett för ytbehandlingen, en faktor som kan ha betydelse för beständigheten. En bra överensstämmelse (relativt) förelåg mellan makrotexturmåtten RRMS (RST-mätning) och MTD (Sand-Patch). En bra korrelation (R 2 =0,88) mellan de två måtten erhölls också vid provvägen på väg 62, Deje Olsäter (VTI notat ). Regressionssambandet var för RRMS = 0,3237*MTD + 0,0936, dvs. en faktor på 2-3 skiljer måtten åt. De texturmått som erhålls vid RST-mätning bör därför kunna användas för att beskriva makrotextur för ytbehandling och hur den förändras med tiden. RRMS kan på sikt eventuellt ersätta den manuella sandutfyllnadsmetoden men det är möjligt att fler mätningar kan behöva göras. Modifierade emulsioner används utomlands på vägar där trafikvolymen ligger på högre nivåer eller påkänningarna på annat sätt är stora (cirkulationsplatser, städer). För att försöket skall bli mer utslagsgivande (över kortare tid) rekommenderas ett försök på en mer högtrafikerad väg än hittills, t ex ÅDT total fordon per dygn. Det är då viktigt att stenmaterial med bra kvalitet används och fler typer av modifierade emulsioner (Latex, PMB, Styrelf, Nyspray, BE 65 R) bör ingå. För att studera emulsionernas känslighet för utförande sent på året bör halva provvägen läggas före midsommar och den andra halvan på eftersommaren (början av september). Eventuellt kan PME behöva läggas tidigare än konventionell emulsion för att vattnet skall hinna avdunsta. Spårytbehandlingar med PME lagda sent på året har erhållit omfattande beständighetsrelaterade skador typ sten- och bindemedelslossning första vintern (VTI notat ). 25

25 Litteratur Jacobson T. Ytbehandling Deje - Olsäter, Värmland. Försök med Nyspray S. Lägesrapport VTI notat Jacobson T. & Hornwall F. Försök med bindemedlet Nyspray S. Ytbehandling på Rv 62, Deje - Olsäter, Värmland Lägesrapport oktober VTI notat Höbeda P & Chytla Jerzy. Undersökning av beständigheten hos AG16 enligt ny metod och effekt av vidhäftningsbefrämjande tillsatser. VTI notat Jacobson T och Hornwall F. Försök med modifierad emulsion vid ytbehandling. Försök på riksväg 62, Deje - Olsäter, Värmland. Slutrapport VTI notat Jacobson T och Hornwall F. Utredning av skador på spårytbehandling med polymermodifierad emulsion. VTI notat

26 Bilaga 1 Sid 1 (4)

27 Bilaga 1 Sid 2 (4)

28 Bilaga 1 Sid 3 (4)

29 Bilaga 1 Sid 4 (4)

30 Bilaga 2 Finns endast i den tryckta versionen.

31 Bilaga 3 Sid 1 (1) Texturmätning Sandpatch Objekt: Väg 651, Växbo-Bollnäs Datum: Provsträcka Läge Volym Diam. 1 Diam. 2 Diam. 3 Diam. 4 Medel MTD Anm. Prov Vä. hj ,0 15,0 15,5 14,5 15,0 2,8 Me. hj ,0 14,0 13,0 13,5 13,4 3,6 Hö. hj ,0 13,5 14,5 14,5 14,4 3,1 medel Hj. 3,0 Prov Vä. hj ,0 13,5 14,0 14,0 13,6 3,4 Me. hj ,0 11,5 11,5 11,5 11,4 4,9 Hö. hj ,0 14,5 14,5 15,0 14,8 2,9 medel Hj. 3,2 Prov Vä. hj ,0 14,5 14,0 14,0 14,1 3,2 Me. hj ,5 13,5 13,5 13,5 13,5 3,5 Hö. hj ,5 16,0 16,0 15,5 15,8 2,6 medel Hj. 2,9 Prov Vä. hj ,5 15,5 14,5 15,0 15,1 2,8 Me. hj ,5 13,5 14,0 13,0 13,5 3,5 Hö. hj ,5 16,0 16,0 16,0 16,1 2,4 medel Hj. 2,6 Prov Vä. hj ,0 16,0 16,0 15,5 15,9 2,5 Me. hj ,0 14,0 14,0 14,0 14,0 3,2 Hö. hj ,0 15,5 15,0 16,0 15,6 2,6 medel Hj. 2,6 Prov Vä. hj ,0 15,0 14,5 14,5 14,8 2,9 Me. hj ,0 13,5 13,0 13,0 13,1 3,7 Hö. hj ,0 15,0 15,0 15,0 15,0 2,8 medel Hj. 2,9 Ref. Vä. hj ,0 14,0 14,0 15,0 14,3 3,1 Me. hj ,5 13,0 13,5 12,5 13,1 3,7 Hö. hj ,0 14,5 14,0 15,0 14,6 3,0 medel Hj. 3,1 Ref. Vä. hj ,0 15,0 15,5 16,5 15,8 2,6 Me. hj ,5 12,5 13,5 12,5 13,0 3,8 Hö. hj ,5 15,5 15,0 16,0 15,8 2,6 medel Hj. 2,6 Ref. Vä. hj ,0 15,0 14,5 15,0 14,6 3,0 Me. hj ,5 13,0 12,5 13,0 12,8 3,9 Hö. hj ,0 14,5 14,5 14,5 14,6 3,0 medel Hj. 3,0 Ref. Vä. hj ,5 15,5 15,0 14,5 14,9 2,9 Me. hj ,5 13,5 13,0 13,5 13,4 3,6 Hö. hj ,5 15,5 16,0 15,5 15,9 2,5 medel Hj. 2,7 Ref. Vä. hj ,0 15,0 15,0 15,5 15,4 2,7 Me. hj ,0 13,5 13,0 13,5 13,5 3,5 Hö. hj ,5 15,5 14,5 15,5 15,3 2,7 medel Hj. 2,7 Ref. Vä. hj ,0 14,0 15,0 14,5 14,6 3,0 Me. hj ,5 13,0 13,0 13,5 13,5 3,5 Hö. hj ,0 14,0 13,5 14,0 13,9 3,3 medel Hj. 3,1

32 Bilaga 4 Sid 1 (3) RST-mätning, X653, Växbo-Bollnäs (1) Objekt Distans IRI hö IRI vä Spårdjup Spårdjup RRMS vä RRMS hö M spår I spår ,21 3,90 4,3 4,6 0,99 0, ,19 3,69 5,5 5,9 1,07 0, ,27 1,48 8,2 8,3 1,25 1, ,81 1,15 6,0 6,2 1,17 1, ,19 1,22 4,4 4,6 1,18 1, ,44 1,52 4,9 5,2 1,20 1, ,49 2,45 9,3 9,5 1,34 1, ,32 5,03 11,8 12,1 1,18 1, ,25 0,78 4,6 4,9 1,31 1, ,39 1,21 5,0 5,3 1,42 1, ,17 1,37 6,9 7,1 1,49 1, ,14 2,21 9,3 9,5 1,46 1, ,86 1,65 5,7 6,1 1,40 1, ,04 2,13 7,7 8,1 1,40 1, ,37 1,55 5,1 5,5 1,50 1, ,18 1,23 4,4 4,7 1,44 1, ,47 2,18 7,6 8,0 1,35 1, ,46 3,55 5,8 6,2 1,38 1, ,72 3,07 4,1 4,8 1,35 1, ,38 3,55 4,0 4,3 1,33 1, ,22 3,47 4,1 4,7 1,30 1, ,60 3,11 5,8 6,1 1,21 1, ,26 1,64 4,2 4,4 1,35 1, ,67 1,51 6,0 6,4 1,40 1, ,11 1,54 8,3 8,7 1,47 1, ,30 1,59 7,0 7,3 1,47 1, ,09 1,69 6,8 7,0 1,35 1, ,37 1,70 2,6 3,0 1,40 1,25 Medel 2,50 2,18 6,1 6,4 1,33 1,24 Std.av. 0,91 1,06 2,0 2,0 0,13 0, ,87 2,10 3,9 4,3 1,43 1, ,65 1,44 4,8 5,3 1,47 1, ,70 1,53 6,0 6,3 1,31 1, ,90 1,15 10,6 10,8 1,20 1, ,67 1,73 12,7 13,0 1,31 1, ,54 1,80 11,7 12,2 1,38 1, ,43 2,06 13,9 14,5 1,44 1, ,65 1,98 8,5 8,8 1,44 1, ,91 2,60 6,0 6,4 1,48 1, ,41 1,21 5,2 6,1 1,54 1, ,17 1,76 7,6 7,8 1,53 1, ,55 1,90 4,3 4,4 1,54 1, ,62 1,39 2,7 3,0 1,57 1, ,42 2,61 4,3 5,1 1,47 1, ,65 2,64 3,9 4,7 1,61 1, ,19 1,19 5,0 5,3 1,54 1, ,32 1,36 7,0 7,1 1,44 1, ,12 0,83 6,2 6,5 1,45 1, ,58 1,10 6,1 6,4 1,32 1, ,86 1,54 10,5 10,7 1,43 1, ,86 4,02 4,2 4,7 1,57 1, ,22 1,67 4,0 4,2 1,57 1, ,37 1,88 3,6 3,8 1,60 1, ,94 1,72 4,2 4,3 1,60 1,47

33 Bilaga 4 Sid 2 (3) ,10 1,70 6,5 7,2 1,57 1, ,10 1,43 9,6 10,4 1,63 1, ,18 1,46 4,2 4,9 1,68 1, ,17 1,20 5,2 5,7 1,52 1, ,01 1,08 3,9 4,2 1,57 1, ,42 1,46 5,5 5,8 1,60 1, ,67 1,67 6,8 7,8 1,59 1, ,87 1,68 3,9 4,8 1,71 1, ,59 1,32 3,1 3,9 1,61 1, ,42 2,40 3,0 3,6 1,70 1, ,93 1,88 3,1 3,4 1,55 1, ,62 1,44 2,6 2,9 1,47 1, ,69 2,02 2,9 3,3 1,46 1, ,20 3,11 2,7 3,6 1,47 1, ,56 1,41 7,1 8,8 1,51 1, ,97 1,25 5,2 5,8 1,56 1, ,37 1,29 3,2 3,5 1,51 1, ,28 1,97 2,8 3,8 1,47 1, ,04 1,46 3,3 4,5 1,62 1, ,61 1,30 3,6 4,7 1,75 1, ,36 1,68 3,1 4,5 1,76 1, ,71 1,42 5,4 8,6 1,68 1, ,25 1,19 3,0 4,4 1,68 1, ,25 2,72 3,2 4,4 1,75 1, ,39 3,01 2,5 3,1 1,61 1, ,05 1,88 2,5 3,0 1,50 1, ,87 1,89 2,1 2,9 1,66 1,34 Medel 2,18 1,76 5,2 5,9 1,54 1,37 Std.av. 0,77 0,60 2,8 2,8 0,12 0, ,14 1,98 2,5 3,4 1,62 1, ,82 3,52 2,8 4,1 1,50 1, ,86 2,20 2,7 3,9 1,59 1, ,75 1,45 3,6 4,6 1,74 1, ,01 1,37 4,5 5,1 1,61 1, ,68 1,34 3,7 4,1 1,54 1, ,87 1,55 3,7 4,3 1,53 1, ,22 1,08 3,6 3,9 1,43 1, ,73 1,31 3,5 3,7 1,49 1, ,47 1,27 4,5 4,8 1,50 1, ,44 1,09 3,3 4,1 1,53 1, ,27 1,13 2,6 2,9 1,60 1, ,68 1,56 2,7 3,1 1,62 1, ,77 3,71 3,2 4,0 1,38 1, ,42 1,37 3,8 5,1 1,32 1, ,61 1,62 3,9 4,2 1,58 1, ,93 1,15 4,6 4,8 1,34 1, ,43 1,91 6,4 6,7 1,45 1, ,01 1,88 6,7 7,1 1,46 1, ,50 1,64 6,1 6,7 1,60 1, ,28 1,83 7,3 8,1 1,67 1, ,84 1,24 3,4 4,2 1,74 1, ,89 1,74 7,8 8,4 1,64 1, ,05 1,31 2,9 3,6 1,53 1, ,64 1,16 3,0 4,4 1,48 1, ,76 1,34 4,3 5,9 1,58 1, ,88 1,07 2,5 3,9 1,67 1, ,81 1,67 9,1 9,7 1,47 1, ,91 1,38 4,6 8,2 1,45 1, ,32 1,48 6,3 11,4 1,39 1,39

34 Bilaga 4 Sid 3 (3) ,98 3,08 17,2 25,6 1,37 1, ,04 1,53 5,6 9,4 1,47 1, ,16 0,91 4,7 7,1 1,53 1, ,02 0,73 4,1 5,3 1,59 1, ,31 0,76 2,7 3,2 1,53 1, ,83 1,47 12,0 15,6 1,62 1, ,75 2,20 4,4 5,7 1,72 1, ,12 2,07 6,3 6,8 1,53 1, ,24 1,55 4,8 6,6 1,73 1, ,32 2,30 21,9 23,9 1,53 1, ,02 1,62 6,9 8,8 1,67 1, ,16 1,55 13,3 14,4 1,85 1, ,96 2,41 9,7 13,1 1,45 1, ,84 1,69 3,4 6,5 1,54 1, ,22 1,37 3,4 4,3 1,26 1, ,21 2,65 4,5 7,6 1,53 1, ,64 1,11 5,8 8,4 1,66 1, ,22 1,27 5,7 6,3 1,42 1, ,55 1,29 9,5 9,7 1,50 1, ,44 2,29 6,8 7,2 1,47 1, ,12 0,76 8,1 8,4 1,48 1,29 Medel 2,65 1,63 5,7 7,1 1,54 1,35 Std.av. 1,40 0,63 3,8 4,6 0,12 0, ,90 2,50 4,6 5,1 1,47 1, ,94 3,07 9,2 9,6 1,34 1, ,40 1,00 9,6 10,2 1,46 1, ,15 1,28 5,7 6,5 1,36 1, ,99 1,03 4,2 4,7 1,32 1, ,61 2,02 5,7 6,1 1,28 1, ,35 2,16 5,1 5,4 1,42 1, ,47 3,32 6,0 6,5 1,35 1, ,89 3,72 6,3 6,5 1,34 1, ,95 2,85 8,6 8,9 1,52 1, ,28 3,08 15,9 16,2 1,30 1, ,76 2,78 13,9 14,2 1,44 1, ,88 1,52 7,1 7,5 1,43 1, ,11 2,05 12,2 12,4 1,39 1, ,85 2,05 10,9 11,1 1,31 1, ,71 2,18 15,2 15,4 1,29 1, ,61 1,99 6,4 6,8 1,31 1, ,58 1,19 4,3 4,7 1,48 1, ,52 1,59 5,6 5,8 1,44 1, ,00 1,40 7,0 7,3 1,48 1, ,33 2,85 8,9 9,3 1,38 1, ,60 2,09 7,7 8,1 1,28 1, ,59 1,39 6,4 7,3 1,22 1, ,71 1,33 6,0 6,4 1,29 1, ,71 1,63 4,2 4,7 1,33 1, ,18 3,10 7,2 7,4 1,29 1, ,06 2,09 6,7 7,0 0,90 0, ,47 2,51 5,7 6,0 0,91 0,79 Medel 3,09 2,13 7,7 8,1 1,33 1,18 Std.av. 1,26 0,75 3,2 3,2 0,14 0,13

Ytbehandlingar. VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005

Ytbehandlingar. VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005 VTI notat 4 2005 VTI notat 4-2005 Ytbehandlingar Försök med modifierad emulsion och bredare fraktioner Makrotextur och visuell bedömning av defekter Funktionsprovning genom Prall Författare Torbjörn Jacobson

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter 2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter

Läs mer

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka 26-3-16 Tankdaen, Arlanda 1 Innehåll Prall Ytbehandlinar Funktionsprovnin av beständihet och slitstyrka Torbjörn Jacobson VTI Modifierin av Prallmetoden Konditionerin och varvtal Metod för beständihet

Läs mer

Ytbehandling med modifierad emulsion

Ytbehandling med modifierad emulsion VTI notat 5 2004 VTI notat 5-2004 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Uppföljningar 2001 2003 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer

Läs mer

Ytbehandling med modifierad emulsion

Ytbehandling med modifierad emulsion VTI notat 4 2003 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Uppföljningar 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer

Läs mer

Ytbehandling med modifierad emulsion

Ytbehandling med modifierad emulsion VTI notat 15 2002 Ytbehandling med modifierad emulsion Provvägsförsök på väg 84, Hälsingland Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer 60617 Projektnamn Tankbeläggningar Uppdragsgivare

Läs mer

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson

notat Nr Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson notat Nr 64-1994 Utgivningsår: 1994 Titel: Slitagemätning, Linköping Slutrapport Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik (Asfaltbeläggning) Projektnummer: 60104 Projektnamn: Slitagemätning,

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter Tillståndsbedömning av ytbehandling defekter Denna skrift är ett komplement och stöd till dokumentet Visuell bedömning av defekter (EN 12272-2:2002). Skriften har på uppdrag av Vägverket tagits fram av

Läs mer

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri

Torbjörn Jacobson. Vägavdelningen Provväg EG Kallebäck-Åbro. Vägverket, region Väst. Fri VT notat Nr V230 1993 Titel: Dubbavnötning på provsträckor med skelettasfalt. E6 Göteborg, delen Kallebäck-Abro Författare: Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer: 42382-2 Projektnamn: Provväg EG Kallebäck-Åbro

Läs mer

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Indränkt makadam

Läs mer

VV Produktion, Bollnäs.

VV Produktion, Bollnäs. Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2000-08-08 Tid: 2000-08-08. Plats: Närvarande: Dag 1 VV Produktion, Bollnäs. Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Fredrik Hornwall, VTI (FH)

Läs mer

Ytbehandlingar. Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner. VTI notat Utgivningsår

Ytbehandlingar. Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner. VTI notat Utgivningsår VTI notat 14-2007 Utgivningsår 2007 www.vti.se/publikationer Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Torbjörn Jacobson Förord I syfte att minimera olägenheterna vid utförande

Läs mer

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor

TANKvärt från prov- och kontrollsträckor TANKvärt från prov- och kontrollsträckor Nils-Gunnar Göransson www.tankgruppen.nu [branschsammansatt] NVF seminarium 19 januari 2017 FoI-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utveckling Y1B, (Y2B), Racked-in,

Läs mer

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats:

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning Tid: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Plats: Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2001-08-29 Tid: 2001-08-29. Plats: Närvarande: Hotell Ljusdal i Ljusdal. Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Torbjörn Jacobson, VTI (TJ) Svante

Läs mer

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU?

Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? FoU-program (TRV, BVFF*) Ytbehandling - Utförandetid Y1B - Racked-in * Branschprogram TRV, KTH, VTI, LTU Vad har vi lärt oss av de senaste årens FoU? Indränkt makadam tät (IMT) - Provväg/kontrollsträckor

Läs mer

Minnesanteckningar från möte om FoU Ytbehandling Tid: Nynäs AB, Solna. Plats:

Minnesanteckningar från möte om FoU Ytbehandling Tid: Nynäs AB, Solna. Plats: Minnesanteckningar från möte om FoU Ytbehandling 1999-12-06. Tid: 1999-12-06 Plats: Närvarande: Nynäs AB, Solna Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Kjell Hortlund, Nynäs AB (KH) Torbjörn Jacobson,

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon

Vilka utmaningar har vi? Transportforum : Personbilar + 14 % Tung trafik + 48 % : % dubbade fordon Index Val av beläggning NVF-seminarium 2013 Torbjörn Jacobson Trafikverket Vilka utmaningar har vi? Utvecklingen av trafikarbetet 1974-2010 250 200 + 94 % 150 100 50 0 1974 1991 2011 Andel fordon med dubbdäck

Läs mer

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden

utveckling Begreppet kvalitet - asfaltbeläggningar Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden Torbjörn Jacobson 1 Kvalitet pågående teknisk utveckling Allmänt om kvalitet Forskningsfinansiärer och utövare FoU-projekt inom olika områden Torbjörn Jacobson Stev-Vägteknik torbjorn.jacobson@vv.se 0243

Läs mer

Bindemedelsförsegling

Bindemedelsförsegling Vad är en bindemedelsförsegling? Vad är syftet med förseglingen? Vad är förväntningen på slutprodukten? Patrik Malmberg och Bo Svensson Svevia Beläggning 1 2 ATB Väg 94 Försegling Försegling görs för att

Läs mer

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Utlåtande, försök med Y1 Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Av Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket, Borlänge Handläggare, Trafikverket:

Läs mer

Nr: Datum:

Nr: Datum: Nr: 14-93 Datum: 1993-09-29 Titel: Provvägsförsök med modifierade bindemedel i dränerande asfaltbetong, E20 Partille. Lägesrapport 1993. Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Vägteknik Projektnummer:

Läs mer

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson -Skanska 2018-10-23 Nabin 2018 1 Klimatneutralitet- Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja

Läs mer

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Torbjörn Jacobson Trafikverket Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Spårbunden trafik ger: ökat slitage från dubbdäckstrafiken

Läs mer

Asfaltbeläggningars nötningsresistens

Asfaltbeläggningars nötningsresistens V T1 notat Nummer: V173 Datum: 1992-02-28 Titel: Slitlager med polymermodifierat bindemedel Provväg E3/E18, Örebro-Arboga Lägesrapport 92-02 Författare: Torbjörn Jacobson Avdelning: Vägavdelningen Projektnummer

Läs mer

Spårdjupen var betydligt större i riktning mot Ljusdal (mycket tung trafik) jämfört med mot Sveg beroende på den tunga trafikens inverkan.

Spårdjupen var betydligt större i riktning mot Ljusdal (mycket tung trafik) jämfört med mot Sveg beroende på den tunga trafikens inverkan. Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2002-04-22 Tid: 2002-04-22. Plats: Närvarande: Ljusdal-Laforsen. Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE), ordf Torbjörn Jacobson, VTI (TJ) Svante Johansson,

Läs mer

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006-

Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Utlåtande, försök med Y1 Ytbehandlingar Försök med modifierade emulsioner och långa fraktioner Fortsättning 2006- Av Nils-Gunnar Göransson Uppdragsgivare: Trafikverket, Borlänge Handläggare, Trafikverket:

Läs mer

BBÖ-provsträckor E4 och E18

BBÖ-provsträckor E4 och E18 VTT notat Nr: 5-1996 Utgivningsår: 1996 Titel: BBÖ-provsträckor på väg E18 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1995-12 efter sex års trafik Författare: Krister Ydrevik Programområde: Vägteknik (Vägkonstruktion)

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat

Läs mer

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,

Läs mer

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF):

Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Försökssträckor med ökad återvinning (SBUF): Kenneth Olsson Skanska Asfaltdagarna 2018 1 Klimatneutralitet Gemensam färdplan för bygg och anläggningssektorn Målen för att nå en klimatneutral värdekedja

Läs mer

Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström

Nr: Ylva Colldin, Sofi Åström VT notat Datum: 1993-10-18 Nr: 18-93 Titel: BITUMINÖSA BINDEMEDEL - FÖRSEG- LING Inledande laboratorieprovning av funktionella egenskaper Författare: Ylva Colldin, Sofi Åström Programområde: Vägteknik

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal 2010-2013

Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal 2010-2013 Utlåtande, Fog Seal av Y1 Uppföljning av provsträckor med ytbehandling som förseglats med Fog Seal 2010-2013 Del 1: Vägytemätning med laser Del 2: Våtfriktion Del 3: Okulär bedömning Av Nils-Gunnar Göransson

Läs mer

Försegling och Spricklagning

Försegling och Spricklagning Försegling och Spricklagning Dick Sundell Arbetsledare Snabel och HP27 i Uppsala Jens Södergren Chaufför snabelbil i Uppsala området 1 2 Med HP27......Och Snabelbil Bild HP Bild snabel 3 4 Varför Snabelbil?

Läs mer

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell VTI notat 36-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell Torbjörn Jacobson Förord För att undersöka beläggningsslitaget

Läs mer

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Bakgrund. Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson

Läs mer

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik

Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik VTI notat 27-2002 Försök med kall och halvvarm återvinning på väg 90, delen Lunde Gustavsvik Lägesrapport 2001 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 27 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg-

Läs mer

Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck

Dimensionering. Dubbdäcksslitage. Dubbdäck Dimensionering Dubbdäcksslitage Foto: Glenn Lundmark Dubbdäck Skandinavien under 1950-talet Gislaved Brodd 1950 Vinterdäckslag 1999 Ökat grepp Ökad säkerhet Komplexa samband dubbat/odubbat otvetydigt ökat

Läs mer

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter.

NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. NABIN 2016 Deformations resistens och Högpresterande beläggningar. Svenska erfarenheter. TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist inom beläggning och bitumen.

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning

Läs mer

Besiktning av KGO-sträckor

Besiktning av KGO-sträckor Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Författare: 0 Lars Johansson

Författare: 0 Lars Johansson Thnotat Nummer: V 70 Datum: 1988-08-31 Titel: SLUTRAPPORT Provsträckor med bindemedel till ytbehandlmg typ YIB på högtrafikerad väg. Prov utförda på väg E3 vid Eskilstuna 1985. Författare: 0 Lars Johansson

Läs mer

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200

ATB-Nyheter. Hamid Zarghampou November 200 ATB-Nyheter Hamid Zarghampou November 200 Revidering ATB VÄG, Kap F Arbetsgrupp Hamid Zarghampour, HK/VÄG, ordförande Georg Danielsson, VN Sven Eliasson, VST Gunnar Hägglund, VM Bengt Krigsman, HK/VÄG

Läs mer

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter

Polering av asfaltbeläggning Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö. Resultaten i presentationen kommer från VTI-rapporter Torbjörn Jacobson Investering Teknik & Miljö Polering av asfaltbeläggning Polering av asfaltbeläggning Foto Peet Höbeda, VTI Knådning av gummi + vatten + smuts ger polering med reducerad våtfriktion som

Läs mer

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Friktion och makrotextur likheter och olikheter Friktion och makrotextur likheter och olikheter Seminarium Möjligheter med mätningar av vägområdet, Arlanda 21 april 2016 Thomas Lundberg, Drift och Underhåll Projekt; Makrotexturens möjlighet att identifiera

Läs mer

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045

VT1 notat. Nr Utgivningsår: Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport Projektnummer: 60045 VT1 notat Nr 69-1995 Utgivningsår: 1995 Titel: Bindemedelsförseglingsförsök på Strängnäs flygfält. Lägesrapport 1995 Författare: Per Centrell Programområde: Vägteknik Projektnummer: 60045 Projektnamn:

Läs mer

Energieffektiva beläggningar 2

Energieffektiva beläggningar 2 Energieffektiva beläggningar 1 Energieffektiva beläggningar Lite basfakta om beläggningar och energibegrepp Faktorer vid värdering av miljö Andra miljöfrågor (målkonflikter) Genomgång av tekniker och beläggningar

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.

Läs mer

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar

Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och vägar Christer Rosenblad Stadsmiljö 08-508 262 94 christer.rosenblad@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-12-18 Lägesrapport gällande beläggning med tyst asfalt på bullerstörda gator och

Läs mer

Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993.

Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993. VT notat Nr: 8/93 1993-09-01 Titel: Asfaltbeläggningars nötningsresistens. Beläggningsplattor vid E4, Salem, Häggvik och Upplands-Väsby. Lägesrapport 1993 Författare: Resursgrupp: Asfaltbeläggningar Projektnummer:

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen

Läs mer

Betongvägen vid Arlanda

Betongvägen vid Arlanda VTI notat 35-2002 VTI notat 35 2002 Betongvägen vid Arlanda Tillståndet efter 10 års trafik Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn Uppdragsgivare Bengt-Åke Hultqvist Bo Carlsson

Läs mer

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen)

Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen) 7--3 Asfaltdagen 7 Slitage avnötning från dubbdäckstrafiken Beläggningsslitage från dubbade fordon (slitagemodellen) Torbjörn Jacobson VTI/VV SPS = den mängd beläggning, uttryckt i gram, som ett fordon

Läs mer

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av

Läs mer

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och

Läs mer

Vagavdelningen Vägverket. Fri

Vagavdelningen Vägverket. Fri _ VT Nr V2T7 1993 Titel: Broisolering. Sammanställning av resultat från vidhäftningsprovning på provbroar 1990-1992, för eventuell justering av kalibreringskurva. Författare: Ylva Colldin, Åsa Nilsson

Läs mer

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG

KOMPLETTERANDE PROJEKT RUNT PROVVÄG FÖRUTSÄTTNINGAR PROVVÄG PROVVÄG E6 GEDDEKNIPPELN KALLSÅS POLYMERMODIFIERADE BINDEMEDEL SYFTE MED PROVVÄG PÅVISA NYTTA MED POLYMERMODIFIERAT BITUMEN (PMB) THORSTEN NORDGREN VÄGVERKET REGION VÄST 7 393 5 92 UNDERSÖKA OM PMB ÄR

Läs mer

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager 1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1

Läs mer

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik.

Nr: Utgivningsår: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport efter fem års trafik. VTI notat Nr: 82-1994 Utgivningsår: 1994 Xitel: BBÖ-provsträckor på väg E l8 i C-län vid Enköping. Lägesrapport 1994-12 efter fem års trafik. Författare: Krister Ydrevik Resursgrupp: Vägkonstruktion Projektnummer:

Läs mer

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion?

Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Hur väl kan makrotextur indikera risk för låg friktion? Asfaltdagarna 2013-11-20/21, Malmö och Stockholm Thomas Lundberg, Drift och Underhåll thomas.lundberg@vti.se Översikt av presentation Projektdeltagare

Läs mer

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson

Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson Torbjörn Jacobson, IVtsöd 22-2-3 Inventering av makrotextur asfaltbeläggningar FOI-projekt Id 3723 Torbjörn Jacobson Torbjörn Jacobson, IVtsöd 22-2-3 Innehåll. SAMMANFATTNING... 2 2. INLEDNING... 2 3.

Läs mer

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2003-11-21. Tid: 2003-11-21. VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats:

Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 2003-11-21. Tid: 2003-11-21. VTI, Hemvärnsgatan Solna. Plats: Minnesanteckningar från möte om FoU Tankbeläggning 003-11-1. Tid: 003-11-1. Plats: Närvarande: VTI, Hemvärnsgatan Solna Björn Carlqvist, Vägverket Produktion (BC) Kurt Edlund, Vägverket Region Mitt (KE),

Läs mer

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Polering av asfaltbeläggning

Polering av asfaltbeläggning VTI notat 25 2003 VTI notat 25-2003 Polering av asfaltbeläggning Friktionsmätningar i Stockholm 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer 60430 Projektnamn Polering av

Läs mer

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning

Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och halvvarma asfaltmassor genom pressdragprovning Publ nr 2001:91 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och Bitumenbundna lager ISSN 1401-9612 Bestämning av vattenkänslighet hos kalla och VV Publ. nr 2001:91 Innehåll 1 ORIENTERING... 2 2 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering

Bullerreducerande beläggningar Bullerreducerande asfaltbeläggningar. Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Teknik & Miljö Investering Bullerreducerande beläggningar Dränerande asfaltbetong (ABD), ett eller två lager 3-6 och 7-9 db(a) Tunnare beläggningar

Läs mer

Funktionsentreprenader

Funktionsentreprenader Funktionsentreprenader Funktioner framtidens entreprenadform om vi ska utvecklas, för det gynnar Kreativitet / Utveckling Kvalitet Miljö Trafiksäkerhet Ekonomi Agenda Allmänt Utförda entreprenader Rv 50

Läs mer

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar

Läs mer

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige

Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Energisnåla asfaltbeläggningar Torbjörn Jacobson Trafikverket Fakta om asfaltbeläggningar i Sverige Användning per år: Ca 7 miljoner ton varmblandad asfaltmassa Ca 0,7 miljoner ton kall och halvvarm asfaltmassa

Läs mer

Homogenitetsmätning med laser

Homogenitetsmätning med laser Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och

Läs mer

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur

Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur Vägytemätning för bedömning av asfaltsbeläggning - Textur VTI, Linköping, 15 okt. 2009 Thomas Lundberg Drift och Underhåll VTI thomas.lundberg@vti.se Möjliga metoder Statisk mätning Sandpatch (volymetrisk

Läs mer

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011

Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011 Bakgrund till projektet t Texturmätning med mätbil Metoddagen 10 februari 2011 Thomas Lundberg Leif Sjögren Mika Gustafsson Projektet utförs på uppdrag av Trafikverket med Bertil Mårtensson som kontaktman.

Läs mer

Framtiden för Kallteknik

Framtiden för Kallteknik Framtiden för Kallteknik Per Redelius Nynas AB INTRODUKTION I dessa dagar kräver omtanken om vår miljö att vi ser över alla sektorer av vårt samhälle för att minska energianvändning och förbättra miljövänligheten.

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING

Läs mer

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad

Läs mer

Kall och halvvarm återvinning

Kall och halvvarm återvinning VTI notat 28 2001 VTI notat 28-2001 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 2 Provvägar och kontrollsträckor Författare FoU-enhet Projektnummer 60098 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution

Läs mer

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008 Gummiasfalt Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen lars.preinfalk@vv.se Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009 Teknik Prestanda Miljö Arbetsmiljö Yttre miljö Tillverkning gummiasfalt våta tekniken

Läs mer

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-10-01 Handläggare: Christer Rosenblad Region Ytterstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 94 christer.rosenblad@gfk.stockholm.se Dnr 01-370-4237

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. "Lär av historien återvinn kunskap"

Vad är returasfalt? Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt. Torbjörn Jacobson Trafikverket. Lär av historien återvinn kunskap ,75,25,25,5 2 4 5,6 8,2 6 22,4 3,5 5--24 Asfaltåtervinning i Sverige - Översikt Torbjörn Jacobson Trafikverket "Lär av historien återvinn kunskap" Passerande mängd (%) Prov Prov 2 Prov 3 Prov 4 Prov 5

Läs mer

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning

Läs mer

Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB)

Nr Utgivningsår: Titel: Författare: Programområde: Projektnummer: Projektnamn: Uppdragsgivare: Svenska Vägbeläggningar AB (SVB) VT notât Nr 6-1997 Utgivningsår: 1997 Titel: Skadeutredning av MJAB-beläggning, Värmland Författare: Torbjörn Jacobson Programområde: Konstruktion och Byggande Projektnummer: 60360 Projektnamn: Emulsionsbeläggningar

Läs mer

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag.

Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel. NVF seminarium 27/1-05. Innehåll. Bakgrund - vägytemätning idag. Vägytemätning -mått, metoder och hjälpmedel NVF seminarium 27/1-05 peter.ekdahl@ramboll.se Innehåll Bakgrund - vägytemätning idag Kvalitet Bättre utnyttjande av dagens information Tvärprofil Längsprofil

Läs mer

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling?

Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling? NVF seminarium 2006 "Leder funktionskrav till bättre beläggningar?" 1 Vilka funktionskrav har vi, lämpliga objekt, nya mått, behov av utveckling? Miljö Prestanda Mats Wendel, Vägverket Kvalitet Trafiksäkerhet

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between

Läs mer

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik

Nr Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75. Lägesrapport av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport 1976-11 av Krister Ydrevik Nr 21 1976 21 Prov med verkblandad cementstabilisering på väg E79, Vännäs -75 Lägesrapport

Läs mer

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän.

Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Upplägg Förprovning och proportionering Provytor Utvärdering beläggning Tillverkning Lab-provning av bullerdämpande asfalt (E4 Rotebro) Dubbeldrän. Utläggning Resultat av bullermätning E4 Sundsvall Iakttagelse

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING

Läs mer

Polering av asfaltbeläggning

Polering av asfaltbeläggning VTI notat 25-2002 Polering av asfaltbeläggning Friktionsmätningar 2001 i Stockholm Foto: Torbjörn Jacobson, VTI VTI notat 25 2002 Författare Torbjörn Jacobson FoU-enhet Väg- och banteknik Projektnummer

Läs mer

Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement

Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement VTI notat 59 2003 VTI notat 59-2003 Stabilisering med emulsion och kombinationen av emulsion + cement Provvägsförsök på väg U256, Norberg Sala Slutrapport 2003 Författare FoU-enhet Torbjörn Jacobson Väg-

Läs mer

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor

Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor VTI notat 20-2003 VTI notat 20 2003 Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor Försök i Stockholm Lägesrapport 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60603 Projektnamn

Läs mer

Uppföljning av vägar utförda med KGO III-metoden

Uppföljning av vägar utförda med KGO III-metoden VTI notat 15-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Uppföljning av vägar utförda med KGO III-metoden Slitlagerbeläggningar Leif Viman Förord Denna rapport är en uppföljning efter tre års trafik

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA

ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA SVENSKA VÄGINSTITUTET STOCKHOLM R A P P O R T 1 ERFARENHETER FRÅN PROVVÄGEN VID BÅLSTA UNDER ÅREN 1932 OCH 1933 AV NILS v o n M A TERN o c h STEN H ALLBERG HYVELBLANDNING PÅGÅR 19 3 3 ERFARENHETER FRÅN

Läs mer

Prov med olika överbyggnadstyper

Prov med olika överbyggnadstyper VTI notat 25-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg Resultatrapport efter 7 års uppföljning 1996 2003 Leif G Wiman

Läs mer

Vad styr val av bitumen?

Vad styr val av bitumen? Val av bitumen 1 2002-05-22 Your division Subject matter Vad styr val av bitumen? Ekonomi Prestanda Tillgänglighet Utrustning Hälsa, säkerhet, miljö 2 1 Hälsa, säkerhet, miljö Klassificering och märkning

Läs mer