Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor

Transkript

1 VTI notat VTI notat Fräst asfaltgranulat som bärlager i gångbanor Försök i Stockholm Lägesrapport 2002 Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer Projektnamn Uppdragsgivare Torbjörn Jacobson Väg- och banteknik Asfaltåtervinning, Stockholm Gatu- och fastighetskontoret, Stockholms Stad

2 Förord I syfte att nyttiggöra gamla asfaltmaterial och samtidigt minska behovet av deponering har ett projekt initieras i syfte att finna lämpliga återvinningsmetoder anpassade till de förhållanden som råder i Stockholm. Uppdragsgivare för projektet är Gatu- och fastighetskontoret i Stockholm (Christer Rosenblad och Hans Hellberg) och Sycon Stockholm Konsult (Torbjörn Byrnäs). Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Håkan Carlsson utfört fältmätningarna. Linköping februari 2002 Torbjörn Jacobson VTI notat

3 Innehållsförteckning Sid Sammanfattning 5 1 Provvägsförsök i Stockholm 7 2 Fallviktsmätning och fallviktsdata 7 3 Kvarnhagsgatan, Hässelby Fallviktsmätning Besiktning 11 4 Fatbursgatan, Södermalm Fallviktsmätning 13 5 Västertorpsvägen Fallviktsmätning 15 6 Malteholmsvägen, Hässelby Fallviktsmätning 17 7 Ångermannagatan, Vällingby Fallviktsmätning 18 8 Sammanfattande kommentarer 20 9 Litteratur 21 Bilagor: 1. Fallviktsmätning på Kvarnhagsgatan, hösten Fallviktsmätning på Fatbursgatan, hösten Fallviktsmätning på Västertorpsvägen, hösten Fallviktsmätning på Malteholmsvägen, hösten Fallviktsmätning på Ångermannagatan hösten VTI notat

4 Sammanfattning I rapporten redovisas fem försök med återvinning av asfaltmassor där fräst asfaltgranulat använts som bärlagermaterial i gångbanor. Det första försöket utfördes 1999 (Kvarnhagsgatan, Hässelby), två försök genomfördes under sensommaren och hösten 2000 (Fatbursgatan, Södermalm och Västertorpsvägen), ett försök 2001 (Malteholmsvägen) och ett försök utfördes sommaren 2002 (Ångermannagatan). Sammanlagt ingår 17 prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt bärlagergruset och/eller AG-lagret. I ett fall har kall återvinningsmassa testats som bärlager i stället för AG. Referenserna utgörs av sträckor med konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm, dvs. bärlagergrus, AG och ABT eller bärlagergrus, AG, sättsand och betongplattor. För att utvärdera de olika konstruktionernas styrka (bärighet, styvhet) har stor vikt lagts på bärighetsmätningar med fallvikt. Ett av kriterierna för utvärdering är krökningsradien som beskriver påkänningarna i de övre lagren av konstruktionen. Bärigheten kan för konstruktioner med asfaltgranulat öka med tiden, bland annat av trafikens efterpackning och om materialet häftar ihop, vilket kan ske under sommaren. Om vatten tränger in i konstruktionen kan en försämring ske. Vid jämförande fältstudier måste även de underliggande lagrens beskaffenhet beaktas eftersom påkänningarna på de övre lagren påverkas av styvheten i undergrunden. I många fall uppvisade provsträckorna med asfaltgranulat som obundet bärlager motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial. Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 och 2002 låg krökningsradien mellan m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfaltgranulat verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än bärlagergrus. I Västertorp fanns det sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT. På Ångermannagatan var resultatet det motsatta med bättre bärighet för referensen. På Malteholmsvägen som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i resultaten kan t.ex. vara att kvaliteten på utförandet varierat, skillnader mellan asfaltgranulaten och att beläggningstjockleken avviker mot det nominella. Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning. Lagertjocklekarna varierade mellan mm. Enligt treaxialprovningarna är det främst stabilitetsegenskaperna (risken för spårbildning) och inte styvheten som påverkas av lagertjockleken. Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet än naturmaterial. Av VTI notat

5 den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas. Efterpackningen på en GC-väg blir betydligt mindre än på en gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning. Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta deformationer genom den förstyvning som lagret får. 6 VTI notat

6 1 Provvägsförsök i Stockholm Fem fältförsök med återvinning av fräst asfalt i bärlager på gångbanor (GC-väg) har utförts i Stockholm. Det första försöket utfördes 1999 på Kvarnhagsgatan. Ytterligare två försök utfördes sensommaren och hösten 2000 på Fatbursgatan och Västertorpsvägen. Sommaren 2001 utfördes ett försök på Malteholmsvägen och sommaren 2002 lades fräsmassor av asfalt i trottoarer på Ångermannagatan i Vällingby. Sammanlagt ingår 17 prov- eller referenssträckor i undersökningarna. Asfaltgranulat har ersatt bärlagergruset och/eller AG-lagret. I ett fall har kall återvinningsmassa testats som bärlager i stället för AG. Referenserna utgörs av sträckor med konventionell uppbyggnad för GC-vägar i Stockholm (200 mm bärlagergrus + 50 mm AG mm ABT 8). Vid utförandet packades materialen med hjälp av gångbanevält. 2 Fallviktsmätning och fallviktsdata Bärigheten i gång- och cykelbanorna har bestämts genom fallviktsmätning. Mätningarna har tidigare utförts i september eller oktober, men på grund av den mycket kalla hösten 2002 fick mätningen senareläggas. Efter en längre tids mildväder utfördes mätningarna i mitten av november För att beskriva påkänningarna i de övre lagren (ca 0 30 cm) redovisas krökningsradien (R). Krökningsradien beräknas från deflektionerna D0 och D30. Krökningsradien är ett mått på styvheten i de övre lagren av konstruktionen. För att mätningarna utförda vid olika tidpunkter skall kunna jämföras har krökningsradien korrigerats till referenstemperaturen +10 C. Krökningsradien beräknas enligt följande: Krökningsradie: R = r 2 /(2*D 0 *(D 0 /D 30-1)) D 0 och D 30 anges i µm. D står för deflektion (nedsjunkning). Lilla r är avståndet från belastningscentrum till D 30, i detta fall 300 mm. Formeln resulterar i en krökningsradie, R, uttryckt i m. För låg- till medeltrafikerade vägar med fordonstrafik anses R-värden under 100 m innebära låg bärighet. Värden mellan m anses ge acceptabel bärighet medan värden över 200 m innebär högre bärighet. Lämplig nivå för trottoarer, gång- och cykelbanor är svårbedömd eftersom erfarenheter från liknande mätningar saknas. Sannolikt är en godtagbar nivå m. Den första fallviktsmätningen i respektive mätserie är förutom en kontroll av bärförmågan hos konstruktionen även en nollmätning, vilken ligger till grund för jämförelser med kommande mätningar (bedömning av hållfasthetsutveckling i främst asfaltgranulatet). Påkänningarna i de undre lagren samt undergrunden beskrivs av deflektionen i D60. I det senare fallet är avsikten huvudsakligen att studera om förhållandena är lika mellan de olika provsträckorna. D60-värden mindre än 200 µm anses indikera bra undergrundsbärighet medan D60-värden över 300 µm indikerar dålig bärighet. Tidigare undersökningar finns redovisade i VTI notat och VTI notat

7 3 Kvarnhagsgatan, Hässelby Provsträckorna i Hässelby syftar till att undersöka om asfaltgranulat kan användas som obundet bärlager i GC-vägar (i detta fall en trottoar). Referens är standardkonstruktion med obundet bärlagergrus + AG + MAB. Ytterligare en sträcka med inblandning av emulsion i asfaltgranulat (kall återvinningsmassa) ingår i försöket. Figur 1 Provsträckor vid Hässelby i Bromma. Provsträckorna lades hösten 1999 och har sedan dess följts upp genom årligt återkommande fallviktsmätningar och besiktningar. Provsträckorna utfördes enligt ett program som utarbetats av Stockholm Konsult, Gatu- och fastighetskontoret och VTI gemensamt. Sträckorna hade följande uppbyggnad: 8 VTI notat

8 Försökssträcka 1 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 80 mm Asfaltgranulat Bärlager mm Bärlagergrus Försökssträcka 2 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 150 mm Asfaltgranulat Försökssträcka 3 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 50 mm AG 16/B 180 Bärlager mm Asfaltgranulat Försökssträcka 4 Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 50 mm Asfaltgranulat med tillsatts av 1,5% emulsion Bärlager mm Bärlagergrus Referenssträcka Slitlager 25 mm ABT 8/B 180 Bärlager 1 50 mm AG 16/B 180 Bärlager mm Bärlagergrus 3.1 Fallviktsmätning En sammanställning över fallviktsdata från mätningarna höstarna ges i figurerna 2 och 3. Enskilda värden från mätningen i november 2002 framgår av bilaga mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat 250 Krökningsradien (m) mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm granulat + 1,5% emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager 50 0 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens Figur 2 Krökningsradien höstarna 1999, 2000, 2001 och 2002, Kvarnhagsgatan. VTI notat

9 D60 (µm) mm ABT 8 80mm granulat 170mm bärlager 25mm ABT 8 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm AG16 150mm granulat 25mm ABT 8 50mm granulat + 1,5% emulsion 200mm bärlager 25mm ABT 8 50mm AG16 200mm bärlager Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Referens Figur 3 Påkänningar på underliggande lager (D60), Kvarnhagsgatan. Kommentarer Bärigheten (styvheten) i de övre lagren har för sträckorna 1 2 minskat något efter det första året för att sedan plana ut under följande år. Dessa två sträckor har bara 25 mm av ABT-beläggning direkt på ett lager av asfaltgranulat eller kombinationen asfaltgranulat + bärlagergrus. På sträcka 3 som har två lager av asfalt, ABT + AG, lagt på asfaltgranulat har bärigheten legat oförändrat under de senaste åren. Sträcka 4 med emulsionsinblandning i granulatet (tänkt att ersätta AG) lagt på bärlagergrus uppvisar oförändrade värden mellan 1999 och Referensen med ABT + AG + bärlagergrus har däremot haft en nedåtgående trend de senaste åren. Om påkänningarna på de övre lagren studeras vidare uppvisar sträcka 3 högst bärighet (styvhet) med bättre värden på både töjning och krökningsradie jämfört med referenssträckan och övriga provsträckor. Sträcka 3 är också den sträcka som kan sägas ha den kraftigaste konstruktionen med bitumeninnehåll i samtliga lager. Det är möjligt att värmen från AG-massan (50 mm massa) fick som följd att granulatet i lagrets övre del kan ha härdat ihop. Denna sträcka uppvisar också de lägsta variationerna mellan mätpunkterna av samtliga. Sträcka 3 och referensen har mycket bra bärighet med tanke på att det är en trottoar. Sträckorna 1 och 2, båda med endast ett tunt slitlager direkt på granulat, verkar ha blivit för klena. Även sträcka 4 har sannolikt för svag bärighet för GCvägar. Om granulatet med tiden binder ihop, vilket ibland sker på trafikerade vägar genom trafikarbetet brukar bärigheten öka och ibland markant. Denna effekt verkar ha uteblivit vid Kvarnhagsgatan, vilket inte är förvånande eftersom ingen trafikrelaterad efterpackning sker på en trottoar. Deflektionen, D60, som främst beskriver undergrundens bärighet varierar mellan sträckorna. Variationerna kan också vara stora inom sträckorna. Bergklackar, kulvertar eller varierande materialtyper kan vara orsaken. Lägst värden uppvisade sträcka 4 med mycket bra undergrundsbärighet. Variationen mellan de olika mätningarna är dock stor för denna sträcka. När mätningen görs på hösten (som i detta fall) brukar inte undergrundens bärighet variera så mycket vid återkommande mätningar på samma objekt. Undergrunden eller under- 10 VTI notat

10 liggande lager kan dock ha varit tjälad innan mätningen, vilket eventuellt kan ha påverkat vatteninnehållet i konstruktionen. Ingen tjäle förekom dock vid tidpunkten för fallviktsmätningen. Styvare (stummare) undergrund kan vid fallviktsmätningen ge större påkänningar på de översta lagren (kanske främst bärlagret, s.k. madrasseffekten). Detta måste beaktas vid utvärderingen av bärighetsmätningarna. Vid denna provväg är främst sträcka 4 inte helt jämförbar med övriga sträckor. 3.2 Besiktning En del avtryck (gropar) förekom på sträckorna 1 och 2. Eventuellt har arbetsfordon med stödben påverkat beläggningen. En del arbeten verkar ha förekommit bredvid gångbanan. Ett antal återvinningscontainrar finns även placerade utmed sträcka 2, vilket kan ha påverkat beläggningen. Bild 1 Provsträckorna 1 och 2 vid Kvarnhagsgatan. Bild 2 Provsträckorna 3 och 4 vid Kvarnhagsgatan. VTI notat

11 4 Fatbursgatan, Södermalm Försöket syftar till att undersöka möjligheterna till att använda gammal asfaltbeläggning (asfaltgranulat) i stället för eller som komplement till konventionellt bärlager vid utformning av trottoarer med ytbeläggningen av betongmarkplattor. Provsträckorna ligger på en trottoar med betongmarkplattor utmed Fatbursgatan. De två övre lagren är desamma medan bärlagret i provsträckorna utgörs av 200 eller 250 mm asfaltgranulat medan referensen har 50 mm AG. Försöket utfördes under augusti mm Btg-plattor 50 mm Btg-plattor 50 mm Btg-plattor 30 mm sättsand 30 mm sättsand 30 mm sättsand 250 mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Sträcka 1 (20m) Sträcka 2 (20m) Sträcka 3 (18m) Figur 4 Provsträckornas uppbyggnad på Fatbursgatan. Betongplattornas storlek var 350x350x50 mm. Bild 3 Översikt över försökssträckorna på Fatbursgatan. 12 VTI notat

12 4.1 Fallviktsmätning Resultaten från fallviktsmätningen hösten 2002 redovisas i figurerna 5 och 6 samt i bilaga 2. Som jämförelse har även tidigare mätningar lagts in i diagrammen Krökningsradien (m) mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Figur 5 Krökningsradien höstarna 2000, 2001 och 2002, Fatbursgatan D60 (µm) Figur mm granulat 200 mm granulat 50 mm AG Påkänningar på underliggande lager (D60), Fatbursgatan. Kommentarer Enligt VTIs expert på marksten går det att fallviktsmäta på betongmarkplattor. Den erhållna mätdatan verkar styrka detta även om nedsjunkningen i viss mån kan påverkas av fallviktsplattans placering på marken (markstenen). VTI notat

13 Sträckan med 250 mm asfaltgranulat verkade ha erhållit något bättre bärighet (styvhet) än referensen som har konventionell uppbyggnad. Samtliga sträckor erhöll bättre bärighet 2001 jämfört med 2000 när sträckorna var relativt nylagda. Resultaten var dock lägre vid mätningen Mätningen utfördes dock efter det att konstruktionen både tjälat och tinat ut efter en köldknäpp under hösten. Värdena är betydligt lägre än vid t.ex. Hässelby. Erfarenheterna av fallviktsmätningar på marksten är dock ringa varför det är svårt att bedöma bärighetsnivån för denna konstruktionstyp. Mätningarna får i första hand ses som en relativ, jämförande studie. Deflektionen, D60, visade på förhållandevis bra bärighet för underliggande lager. Enligt den senaste mätningen var bärigheten något sämre. Referensen har också med tiden påverkats mer än provsträckorna. 14 VTI notat

14 5 Västertorpsvägen Försöket syftade till att undersöka möjligheterna till att använda gammal asfaltbeläggning (asfaltgranulat) som bärlagergrus vid utformning av gångbana med slitlager av asfalt. Slitlagret bestod i detta fall av 25 mm ABT8. De 4 provsträckorna innehöll asfaltgranulat lagt i ett eller flera lager och med varierande tjocklek. Referensen utgjordes av AG + bärlagergrus. 50 AG Granulat 200 Bärlagergrus 250 Granulat 100 Granulat 200Granulat 150 Granulat Underbyggnad 1. Referens Figur 7 Provsträckornas uppbyggnad på Västertorpsvägen. Sträckornas längd var ca 25 m vardera. 5.1 Fallviktsmätning Resultaten från fallviktsmätningen hösten 2002 redovisas i figurerna 8 och 9 samt i bilaga 2. Som jämförelse har även tidigare mätningar lagts in i diagrammen Krökningsradie (m) AG + grus 250 granulat granulat 200 granulat 150 granulat Figur 8 Krökningsradien höstarna 2000, 2001 och 2002, Västertorpsvägen. VTI notat

15 D60, (µm) AG + grus 250 granulat granulat 200 granulat 150 granulat Figur 9 Påkänningar på underliggande lager (D60), Västertorpsvägen. Kommentarer Bärigheten (styvheten) i de övre lagren ökade under de första åren och framför allt under det andra året. Krökningsradien låg enligt mätningen från 2002 mellan m. Flera av provsträckorna med asfaltgranulat som bärlager uppvisade högre värden än referensen. Anmärkningsvärt är att referensen i detta försök uppvisar betydligt lägre bärighet än i Hässelby trots motsvarande uppbyggnad. Om provsträckorna med slitlagerbeläggning direkt på asfaltgranulat jämförs så ligger värdena något högre vid Västertorp. Nedsjunkningen i D 60 som beskriver påkänningarna i underliggande lager samt undergrund visar i allmänhet på bra bärighet. Sträcka 3 ( mm granulat) uppvisade dock väldigt låga nedsjunkningar i D 60 enligt de tre mätningarna. Sannolikt ligger ett styvare lager direkt under trottoarkonstruktionen (kanske en berghäll), vilket inverkar på fallviktsmätningen. Påkänningen kan därmed bli större i de övre lagren på grund av det stumma underlaget. 16 VTI notat

16 6 Malteholmsvägen, Hässelby Sommaren 2001 lades en gångbana på ca 200 m med asfaltgranulat (20 cm fräsmassor) som bärlager och ABT8 (3 cm) som slitlager. Asfaltgranulatet (fräsmassor) lades i två lager, 2 * 10 cm, och med asfaltläggare. 6.1 Fallviktsmätning Resultaten från fallviktsmätningarna framgår av tabell 1 och bilaga 4. Tabell 1 Fallviktsdata från 2001 och 2002, Malteholmsvägen. D60 µm Krökningsradie m Medelvärde Standardav Minvärde Maxvärde Kommentarer Krökningsradien ligger högre för detta objekt jämfört med flera av sträckorna på Kvarnhagsgatan, Västertorpsvägen och Ångermannagatan med enbart ABTbeläggning (AG ingick ej). En förklaring kan vara att asfaltgranulatet lades med läggare i två lager om vardera 10 cm och att arbetena utfördes under sommaren, vilket kan vara gynnsamt för packningen av asfaltgranulatet (värme underlättar packningen, partiklarna kan klibba ihop). Mätningen från 2002 visar att krökningsradien har ökat med ca 30 % under det första året. VTI notat

17 7 Ångermannagatan, Vällingby För att studera möjligheterna att både ersätta obundet och bundet bärlager (AG) med asfaltgranulat (fräsmassor) lades sommaren 2002 tre sträckor på en gångbana i Vällingby, Stockholm. Sträckorna hade följande uppbyggnad: 1, 230 mm asfaltgranulat + 45 mm ABT8 2, 250 mm asfaltgranulat + 25 mm ABT 8 3, referens, 200 mm förstärkningslager + 50 mm AG mm ABT8 7.1 Fallviktsmätning Resultaten från fallviktsmätningen framgår av figurerna 10 och 11 samt bilaga Krökningsradie, m Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Figur 10 Krökningsradien hösten Ångermannagatan, Vällingby. 0,500 0,450 0,400 0,350 D60, mm 0,300 0,250 0,200 0,150 0,100 0,050 0,000 Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Figur 11 Påkänningar på underliggande lager (D60), Västertorpsvägen. 18 VTI notat

18 Kommentarer Asfaltbeläggningens (slitlagrets) tjocklek har stor inverkan på resultatet. Det bästa resultatet uppvisade referenssträckan med 75 mm asfalt och bärlagergrus. Bärighetsnivån på sträcka 1 är sannolikt tillräcklig för en gång- och cykelbana medan sträcka 2 med den tunnaste asfaltkonstruktionen ligger på gränsen för vad som kan vara acceptabelt. Sannolikt blir bärigheten bättre nästa år när asfaltgranulatet hårdnat till. VTI notat

19 8 Sammanfattande kommentarer I många fall uppvisade provsträckorna med fräst asfaltgranulat som obundet bärlager motsvarande eller bättre bärighet än referenserna med naturmaterial. Krökningsradierna varierade beroende på konstruktionens ålder, asfaltens och granulatets tjocklek. På några sträckor kan underliggande lager eller undergrundens beskaffenhet ha påverkat resultatet. I många fall har bärigheten ökat under de första åren och ibland betydligt. I de fall konstruktionen blivit för svag har bärigheten i de övre lagren minskat med tiden. Enligt mätningarna från höstarna 2001 eller 2002 låg krökningsradien mellan m för de olika sträckorna. Sannolikt har packningsinsatsen vid utförandet haft en stor inverkan på resultatet. Det är ibland svårt att använda tunga vältar när gångbanor skall åtgärdas och möjligheterna till vibrering är begränsade. Bärigheten i konstruktioner med fräst asfalt verkar dock i de flesta fall vara tillräcklig och i nivå med eller bättre än bärlagergrus. I Västertorp fanns det sträckor med enbart asfaltgranulat och ABT som hade högre bärighet än referensen med förstärkningslager av naturmaterial, AG och ABT. På Ångermannagatan var resultatet det motsatta med bättre bärighet för referensen. På Malteholmsvägen som har 3 cm asfalt och 20 cm asfaltgranulat var bärigheten god trots den tunna beläggningen. En orsak till skillnaderna i resultaten kan t.ex. vara att kvaliteten på utförandet varierat, skillnader mellan asfaltgranulaten och att beläggningstjockleken avviker mot det nominella. Asfaltgranulatets totala lagertjocklek eller det utlagda lagrets tjocklek verkar inte ha påverkat bärigheten i någon bestämd riktning. Lagertjocklekarna varierade mellan mm. Enligt treaxialprovningarna är det främst stabilitetsegenskaperna (risken för spårbildning) och inte styvheten som påverkas av lagertjockleken. Uppföljningarna har hittills visat att asfaltgranulat verkar vara lämpligt som bär- eller förstärkningslager på gång- och cykelvägar ur lastfördelande synpunkt. Risken för statiska laster från tunga fordon bör dock beaktas när den här typen av material används eftersom materialet kan ha lägre stabilitet än naturmaterial. Av den anledningen bör inte konstruktionen ha ett alltför tunt lager av asfalt. Ett slitlager på 100 kg/m² rekommenderas. Efterpackningen på en GC-väg blir betydligt mindre än på en gata/väg och därför hårdnar materialet inte till i samma utsträckning. Mätningarna antyder dock att en viss härdning kan ske, vilket förutom en bärighetstillväxt även bör förbättra materialets resistens mot permanenta deformationer genom den förstyvning som lagret får. Trottoaren med betongmarkplattor har erhållit lägre bärighet jämfört med sträckorna med asfaltbeläggning som slitlager. Bäst resultat uppvisade sträckan innehållande 250 mm asfaltgranulat, sättsand och betongplattor, vilken är något bättre än referensen med AG, sättsand och betongplattor. Asfaltgranulat har en bindande förmåga som beror på materialets beskaffenhet (bindemedelshalten och graden av åldring), packningsarbetet och temperaturen vid utförandet och efterpackningen från trafiken. Enligt VTIs uppföljningar har bärlager av krossade asfaltmassor med tiden bundit ihop så pass mycket att hela borrkärnor kunnat erhållas ifall vägen haft betydande trafik. På vägar med litet trafik hade dock inte materialet bundit ihop fullständigt trots att det legat i vägen i många år. 20 VTI notat

20 9 Litteratur Djärf, L: Modellutveckling, delprojekt inom huvudprojektet Dimensionering vid förbättring och underhåll. VTI notat V207. Statens väg- och trafikinstitut. Linköping Jansson, H: Regressionssamband för beräkning av påkänning i asfaltbeläggning ur deflektioner mätta med fallvikt. VTI notat V190. Statens vägoch trafikinstitut. Linköping Jacobson T & Hornwall, F: Försök med asfaltåtervinning i Stockholm. Lägesrapport VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Jacobson, T: Återvinning av schaktmassor från Stockholm. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Jacobson, T: Försök med asfaltåtervinning i Stockholm. Lägesrapport VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Jacobson, T: Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager. Del 1 Karakterisering och egenskaper genom laboratoriestudier. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. Jacobson, T: Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager. Del 2 Erfarenheter från produktion, gator/vägar och fältförsök. VTI notat Statens väg- och transportforskningsinstitut. Linköping. VTI notat

21 Bilaga 1 Sid 1 Fallviktsmätning, Kvarnhagsgatan, hösten 2001 Fallviktsmätning: ,sträcka 1 Temp. Korr. 10 C K.rad Töjning m mikrostrain , ,7 13, , ,7 15, , ,7 15, , ,4 14, ,4 15, , ,9 13, , ,9 15, , ,9 14, , ,9 13, Medel 50, ,4 14, Min 49, ,9 13, Max 51, ,9 15, Std.avv. 0, ,4 1, Beläggningstemp ( C) 11 Tjocklek beläggn. (mm 100 Fallviktsmätning: ,sträcka 2 Temp. Korr. 10 C K.rad Töjning m mikrostrain , ,9 12, , ,6 15, , ,6 12, , ,4 13, , ,2 14, , ,2 14, , ,4 15, , ,4 16, ,7 15, Medel 49, ,5 14, Min 49, ,2 12, Max 50, ,9 16, Std.avv. 0, ,2 1, Beläggningstemp ( C) 11 Tjocklek beläggn. (mm 100 Fallviktsmätning: ,sträcka 3 Temp. Korr. 10 C K.rad Töjning m mikrostrain , ,7 14, , ,7 14, , ,7 13, , , , , , ,9 15, , ,2 14, , ,6 14, , , Medel 49, ,9 14, Min 48, ,6 13, Max 50, ,3 15, Std.avv. 0, ,3 0, Beläggningstemp ( C) 11 Tjocklek beläggn. (mm 100 VTI notat

22 Bilaga 1 Sid 2 Fallviktsmätning: ,sträcka 4 Temp. Korr. 10 C K.rad Töjning m mikrostrain , ,2 12, , , , ,3 13, , ,2 13, , ,9 15, , ,8 14, , ,4 12, , ,7 12, , ,7 13, , ,4 13, , ,4 13, Medel 49, ,8 13, Min 48, ,4 12, Max 50, ,3 15, Std.avv. 0, ,3 0, Beläggningstemp ( C) 12 Tjocklek beläggn. (mm 100 Fallviktsmätning: ,referens Temp. Korr. 10 C K.rad Töjning m mikrostrain , ,3 14, , ,3 13, , ,7 12, , ,5 11, , ,7 10, , ,4 12, , ,3 12, ,7 13, , ,7 14, , ,5 14, , ,1 14, Medel 49, ,5 13, Min 49, ,1 10, Max 50, ,7 14, Std.avv. 0, ,2 1, Beläggningstemp ( C) 12 Tjocklek beläggn. (mm 100 VTI notat

23 Bilaga 2 Fallviktsmätning, Fatbursgatan, hösten 2001 Fallviktsmätning: Sträcka , ,2 12, , ,3 12, ,2 13, , ,5 13, ,5 12, Medel 49, ,3 12, Min 49, ,2 12, Max 49, ,5 13, Std.avv. 0, ,2 0, Beläggningstemp ( C) 10 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: Sträcka , ,2 12, , ,7 14, ,3 13, , , , ,2 12, Medel 49, ,3 13, Min 48, ,2 12, Max 49, ,7 14, Std.avv. 0, ,2 1, Beläggningstemp ( C) 10 Tjocklek beläggn. (mm) 100 Fallviktsmätning: Sträcka , ,7 12, , ,4 12, , ,5 12, , ,5 12, ,5 12, Medel 49, ,5 12, Min 49, ,4 12, Max 49, ,7 12, Std.avv. 0, ,1 0, Beläggningstemp ( C) 10 Tjocklek beläggn. (mm) 100 VTI notat

24 Västertorp Bilaga 3 Sid 1 Fallviktsmätning: Sträcka 1, ref , , , ,4 9, , ,9 2, , ,9 3, , ,2 4, Medel 51, ,1 4, Min 50, ,9 2, Max 51, ,4 9, Std.avv. 0, ,2 2, Beläggningstemp ( C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , , , ,4 9, , ,9 2, , ,9 3, , ,2 4, Medel 51, ,1 4, Min 50, ,9 2, Max 51, ,4 9, Std.avv. 0, ,2 2, VTI notat

25 Bilaga 3 Sid 2 Västertorp Fallviktsmätning: Sträcka , ,7 4, , ,9 6, , ,9 5, , ,1 3, , Medel 50, ,9 4, Min 50, ,7 3, Max 51, ,1 6, Std.avv. 0, ,1 1, Beläggningstemp ( C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , ,7 4, , ,9 6, , ,9 5, , ,1 3, , Medel 50, ,9 4, Min 50, ,7 3, Max 51, ,1 6, Std.avv. 0, ,1 1, VTI notat

26 Bilaga 3 Sid 3 Västertorp Fallviktsmätning: Sträcka ,7 3, , , , , , ,9 3, , ,9 2, Medel 50, ,0 3, Min 50, ,7 2, Max 51, ,4 5, Std.avv. 0, ,3 1, Beläggningstemp ( C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) ,7 3, , , , , , ,9 3, , ,9 2, Medel 50, ,0 3, Min 50, ,7 2, Max 51, ,4 5, Std.avv. 0, ,3 1, VTI notat

27 Bilaga 3 Sid 4 Västertorp Fallviktsmätning: Sträcka , ,9 4, , ,9 4, , , , ,7 3, , ,9 3, Medel 50, ,8 3, Min 50, ,7 3, Max 50, ,9 4, Std.avv. 0, ,1 0, Beläggningstemp ( C) 14 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , ,9 4, , ,9 4, , , , ,7 3, , ,9 3, Medel 50, ,8 3, Min 50, ,7 3, Max 50, ,9 4, Std.avv. 0, ,1 0, VTI notat

28 Bilaga 3 Sid 5 Västertorp Fallviktsmätning: Sträcka , ,9 3, , ,1 4, , ,9 3, , ,9 3, ,1 3, Medel 50, ,0 3, Min 50, ,9 3, Max 50, ,1 4, Std.avv. 0, ,1 0, Beläggningstemp ( C) 14 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , ,9 3, , ,1 4, , ,9 3, , ,9 3, ,1 3, Medel 50, ,0 3, Min 50, ,9 3, Max 50, ,1 4, Std.avv. 0, ,1 0, VTI notat

29 Bilaga 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Malteholmsgatan, Hässelby Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , ,2 3, , ,9 3, , ,4 3, , ,4 2, , ,2 3, , ,1 3, , ,2 3, , ,1 3, , ,1 2, , ,1 2, , ,2 2, , , , ,4 1, , ,4 2, ,6 2, , ,4 3, , ,6 2, , ,5 3, , ,9 3, , ,5 3, , ,6 3, Medel 50, ,4 3, Min 50, ,0 1, Max 51, ,9 3, Std.avv. 0, ,3 0, VTI notat

30 Bilaga 5 Sid 1 Ångermannagatan Fallviktsmätning: ,sträcka , ,4 3, , ,4 4, , ,4 3, , ,2 4, , ,4 3, , ,2 4, , ,4 4, , ,9 3, Medel 50, ,3 3, Min 50, ,9 3, Max 51, ,4 4, Std.avv. 0, ,2 0, Beläggningstemp ( C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Ångermannagatan Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , ,4 3, , ,4 4, , ,4 3, , ,2 4, , ,4 3, , ,2 4, , ,4 4, , ,9 3, Medel 50, ,3 3, Min 50, ,9 3, Max 51, ,4 4, Std.avv. 0, ,2 0, VTI notat

31 Bilaga 5 Sid 2 Ångermannagatan Fallviktsmätning: ,sträcka , , , ,9 6, ,5 4, ,1 4, ,4 4, , , , ,2 4, , ,4 5, , , Medel 50, ,3 4, Min 50, ,9 4, Max 51, ,8 6, Std.avv. 0, ,3 0, Beläggningstemp ( C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Ångermannagatan Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , , , ,9 6, ,5 4, ,1 4, ,4 4, , , , ,2 4, , ,4 5, , , Medel 50, ,3 4, Min 50, ,9 4, Max 51, ,8 6, Std.avv. 0, ,3 0, VTI notat

32 Bilaga 5 Sid 3 Ångermannagatan Fallviktsmätning: ,sträcka , ,9 3, , ,6 3, , ,5 3, , ,4 4, , ,2 4, , ,4 5, , , , ,1 4, , ,1 4, Medel 50, ,4 4, Min 50, ,1 3, Max 50, ,9 5, Std.avv. 0, ,3 0, Beläggningstemp ( C) 4 Temperaturkorrigerade värden (10 C) Ångermannagatan Fallviktsmätning: Tjocklek beläggn. (mm) , ,9 3, , ,6 3, , ,5 3, , ,4 4, , ,2 4, , ,4 5, , , , ,1 4, , ,1 4, Medel 50, ,4 4, Min 50, ,1 3, Max 50, ,9 5, Std.avv. 0, ,3 0, VTI notat