Kall och halvvarm återvinning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kall och halvvarm återvinning"

Transkript

1 VTI notat 1 21 VTI notat 1-21 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 Laboratorieprovning Författare FoU-enhet Projektnummer 6621 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall Väg- och banteknik Asfaltåtervinning Vägverket Fri

2 Förord Återvinning av gamla asfaltbeläggningar har blivit allt vanligare på senare år och en rad olika metoder har utvecklats inom detta område. Denna rapport behandlar kall och halvvarm återvinning i verk med inblandning av bitumenemulsion eller mjukbitumen och ibland tillsats av nytt stenmaterial och vatten. Rapporten beskriver ett stort antal försök på VTIs laboratorium. Undersökningarna och sammanställningen av rapporten har utförts inom ett av Vägverket finansierat FoU-projekt rörande kall och halvvarm asfaltåtervinning. I de olika försöken har också Vägverket Produktion, NCC, PEAB, Vägmästarna, Skanska, Nynäs och flera av Vägverkets regioner medverkat. Kontaktpersoner på Vägverket (huvudkontoret) har varit Åsa Lindgren och Bengt Krigsman. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Fredrik Hornwall har medverkat vid sammanställningen av rapporten. Laboratorieundersökningarna har till stor del utförts av Karl-Axel Thörnström och Fredrik Hornwall. Linköping i april 21 Torbjörn Jacobson Projektledare

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING OCH SYFTE... 8 ASFALTÅTERVINNING ALLMÄNT... 1 KALL ÅTERVINNING I VERK HALVVARM ÅTERVINNING VID VERK RETURASFALT ASFALTGRANULAT PROVTAGNING 15 KARAKTERISERING AV RETURASFALT ELLER ASFALTGRANULAT.. 16 KORNKURVA OCH BINDEMEDELSHALT 16 ASFALTGRANULATETS SAMMANSÄTTNING OCH VATTENINNEHÅLL 19 EGENSKAPER HOS BINDEMEDEL I RETURASFALT 21 PACKNINGSEGENSKAPER HOS ASFALTGRANULAT 25 Optimal vattenkvot (vätskeinnehåll) 25 KONSISTENS OCH BEARBETBARHET HOS GRANULAT OCH MASSA 25 Gyratorisk packning 26 STENMATERIALKVALITET 36 I returasfalt 36 Inblandning av stenmaterial 36 FÖRORENINGAR (STENKOLSTJÄRA) 36 PROPORTIONERING, MEKANISKA EGENSKAPER OCH BESTÄNDIGHET HOS KALLA ASFALTMASSOR PROPORTIONERING AV ÅTERVINNINGSMASSA - ALLMÄNT 37 UPPLÄGGNING AV UNDERSÖKNINGEN 37 PROVMATERIAL, BINDEMEDEL, TILLSATSER OCH RECEPT 38 PROVPREPARERING 38 Materialberedning 38 Blandning av massa 39 Packning och lagring av provkroppar 4 INVERKAN AV BINDEMEDELSTYP SAMT TILLSATTS AV CEMENT OCH STENMATERIAL 61 Hårdheten på bindemedlet (basbitumenet i emulsionen) 61 Inblandning av stenmaterial 68 Tillsats av en mindre mängd cement 71 Hålrumshalt 73 PRESSDRAGHÅLLFASTHET 76 STYVHETSMODUL 79 Provning vid 1 C 79 Inverkan av provningstemperatur 81 Korrelation mellan styvhetsmodul och pressdraghållfasthet 82 VTI notat 1-21

4 STABILITET 84 Inverkan av provningstemperaturen 87 Inverkan av provkroppens höjd 88 BESTÄNDIGHET 9 Allmänt 9 Vattenkänslighet vidhäftningstal 9 Frys-tökänslighet 96 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER KALLA MASSOR PROVNING AV HALVVARMA ÅTERVINNINGSMASSOR BAKGRUND 16 KARAKTERISERING AV ASFALTGRANULAT 16 PROVPREPARERING 17 PROPORTIONERING AV HALVVARMA ÅTERVINNINGSMASSOR - FÄLTFÖRSÖK 19 Asfaltgranulat från Härnösand (Viksjö) 19 Provvägsförsök på riksväg 9 11 Kontrollsträckor på väg 725, Seskarö (Haparanda) 114 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER HALVVARMA MASSOR LITTERATUR VTI notat 1-21

5 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 laboratorieprovning av Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Linköping Sammanfattning Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Rapporten är en sammanställning av laboratorieundersökningar på kalla och halvvarma återvinningsmassor tillverkade i verk. En del av studien behandlar renodlade metodstudier där syftet varit att ta fram lämplig metodik för kalla eller halvvarma återvinningsmassor. Andra delar berör returasfalt och asfaltgranulat (gamla beläggningsmassor) från mellanupplag med inriktning på materialsammansättning, åldring av bindemedel, variationer i upplag och lämplighet för återvinning. Det är viktigt att påpeka att materialet till denna rapport kommer ifrån en rad olika undersökningar från 199-talet som berör olika aspekter på provning av returasfalt och återvinningsbeläggning. Vissa kompletteringar har dock gjorts under 2. Mycket av det material som presenteras har redan implementerats i Vägverkets anvisningar, t.ex. ATB VÄG. Rapporten kan därför ses som en bakgrund och i viss mån metodhandbok till Vägverkets nya anvisningar. Relevansen hos många av metoderna har testats genom provvägar och kontrollsträckor. Den delen av studien finns redovisade i VTI notat och 7-2. Kort beskrivning av kall och halvvarm återvinning i verk Kall och halvvarm återvinning av asfaltbeläggning är en resurssnål teknik eftersom materialet inte eller endast måttligt behöver värmas upp och genom den stora mobilitet som blandningsverken har. Vid dessa tekniker kan upp mot 1 % gammal asfalt återvinnas men för ett bra resultat är det viktigt att de gamla asfaltmassorna förebehandlas på ett riktigt sätt. Återvinning av gamla asfaltbeläggningar har blivit allt vanligare på senare år och samtidigt har tekniken genomgått en stark utveckling. Vid kall återvinning i verk utgörs det nya bindemedlet av bitumenemulsion och vid halvvarm återvinning används mjukbitumen. I de flesta fall tillsätts dessutom vatten och ibland nytt stenmaterial. Karakterisering av returasfalt och asfaltgranulat För att beläggningar med återvunnet asfaltmaterial skall få acceptabel kvalitet och funktion behöver granulatet ha en lämplig gradering och återvinningsmassan en lämplig sammansättning. Granulatets korngradering och vatteninnehåll har betydelse för massans homogenitet, bearbet- och packbarhet. Uppgifter om bindemedelshalt och det gamla bindemedlets egenskaper är nödvändig information för val av erforderlig mängd och typ av nytt bindemedel som skall användas. Därför har följande områden studerats: VTI notat

6 Granulatkurva Bindemedelshalt och kornkurva på extraherat material Variationen i mellanupplag Åldring av bindemedel Packningsegenskaper tung instampning och gyratorisk packning Vatteninnehåll i asfaltgranulat Provtagning Föroreningar (stenkolstjära) Proportionering inriktad mot funktionella egenskaper Funktionellt inriktad proportionering innebär att receptet för återvinningsmassan tas fram genom jämförande provningar på provkroppar av granulat, bindemedel och vatten i olika proportioner. Efter det att provkropparna lagrats/härdats testas de med avseende på mekaniska egenskaper och beständighet. Den blandning som bäst uppfyller ställda krav väljs. Provningarna görs genom dubbelprov och vid flera olika bindemedelshalter. Bindemedelshalterna väljs utifrån bindemedelsinnehållet och kornkurvan i granulatet samt hur åldrat det gamla bindemedlet är. Det innebär bland annat att en större bindemedelstillsats bör eftersträvas vid förhårdnat, åldrat bindemedel och en mindre giva när bindemedlet är mjukare och fräschare. Skillnaden i bindemedelshalt bör minst vara,4 procentenheter mellan provblandningarna. Ett samlingsprov av granulat från upplaget ligger till grund för proportioneringen. För att provningarna skall bli jämförbara måste provningsförfarandet styras upp noggrant med avseende på provberedning, blandning, packning av provkroppar och lagring innan provning utförs. Detta brukar benämnas provpreparering. Provningarna i denna del av studien behandlar följande: Provpreparering - blandning, tillverkning av provkroppar, härdning Inverkan av lagringstid och lagringstemperatur Packningsmetod Marshall-, statisk-, knådande- och gyratorisk packning Proportionering system, antal prov, receptur, metoder och egenskaper Massans konsistens och packningsbarhet gyratorisk packning Hålrumshalt inverkan av provningsmetod Pressdraghållfasthet torr och våtlagrade prov Styvhetsmodul inverkan av provningstemperatur Marshallstabilitet inverkan av provningstemperatur och provkroppens höjd Dynamisk kryptest Inblandning av bindemedel, stenmaterial, vatten, cement och vidhäftningsmedel Inblandning av ett eller flera bindemedel är nödvändig för att massan skall binda ihop och ibland behövs även tillsats av vatten eller stenmaterial för att få hanterbarhet och stabilitet. En mindre mängd cement kan förbättra både beständighet och mekaniska egenskaper. När mjukbitumen används inblandas vidhäftningsmedel. Följande områden har studerats: 6 VTI notat 1-21

7 Typ och mängd av bindemedel standard och specialbindemedel Mängd nytt bindemedel (bindemedelshalt) Inblandning av stenmaterial och vatten Tillsats av cement och vidhäftningsmedel Hålrumshalt och mekaniska egenskaper hos kalla och halvvarma återvinningsmassor En sammanställning över erhållna egenskaper från ett stort antal undersökningar på återvinningsmassa har gjorts. Provkropparna har tillverkats genom statisk packning och lagrats vid förhöjd temperatur i 7 dygn innan de testats. Vatteninnehållet i granulatet har legat på 3 %. Variabler i provblandningarna är asfaltgranulat, bindemedelstyp och mängden (halten) nytt bindemedel. Ett bra samband konstaterades bland annat mellan hålrumshalt och totalt bindemedelsinnehåll samt mellan pressdraghållfasthet och styvhetsmodul. Störst spännvidd mellan provblandningarna uppvisade styvhetsmodulen och minst Marshallstabiliteten. Beständigheten hos kalla och halvvarma återvinningsmassor Bristande beständig är sannolik den vanligaste skadeorsaken för kalla och halvvarma återvinningsmassor. Om beständigheten inte är fullgod hos ett asfaltlager försämras i princip de flesta egenskaperna hos materialet och beläggningen riskerar att få en förkortad livslängd. I svårare fall brukar en kombination av brister hos själva materialet/massan, dåligt utförande och fuktiga lägen föreligga. Svagheter i underliggande lager, hög andel tung trafik eller riklig saltning kan också bidra till en alltför snabb nedbrytning av asfaltlager. Fukt och vägsalt blir mycket kritiskt om kalla eller halvvarma beläggningstyper är felproportionerade, speciellt om alltför liten mängd nytt bindemedel tillsätts. Därför är det viktigt att beständigheten blir fullgod och proportioneringssystem för kalla eller halvvarma massor måste innehålla tester som åtminstone beskriver materialets resistens mot vatten. Om förhållandena är svåra bör även frys-tö och saltbeständigheten undersökas. De beständighetstester som ingår i studien behandlar: Vattenkänslig - inverkan av vattenlagring och vattenmättning Frys-töbeständighet Känslighet för vägsalt och osmotisk konditionering VTI notat

8 Inledning och syfte För att beläggningar med återvunnet asfaltmaterial skall få acceptabel kvalitet och funktion behöver granulatet ha en lämplig gradering och återvinningsmassan en lämplig sammansättning. Inblandning av ett nytt bindemedel är nödvändig för att massan skall binda ihop och ibland behövs även tillsats av stenmaterial för att få hanterbarhet och stabilitet. Granulatets korngradering och vatteninnehåll har betydelse för massans homogenitet, bearbet- och packbarhet. Uppgifter om bindemedelshalt och det gamla bindemedlets egenskaper är nödvändig information för val av erforderlig mängd och typ av nytt bindemedel. Eftersom äldre asfaltbeläggningar kan ha mycket varierande ursprung och sammansättning bör krav på funktionellt inriktade egenskaper ställas vid proportionering av återvinningsmassa som skall läggas på vägar med stor trafikbelastning. Egenskaper som kan vara viktiga att bestämma på massan är styvhetsmodul, pressdraghållfasthet, stabilitet, konsistens och beständighet. Vid provningen måste prepareringen av provkropparna noggrant styras upp för att relevanta, jämförbara resultat skall erhållas. När förprovningen är klar bör en provläggning av massan enligt arbetsreceptet göras. En provläggning är det bästa sättet för att få svar på om massan går att hantera och lägga ut. Enligt tidigare erfarenheter av kalla massor kan, efter det att produktionen kommit igång, en viss korrigering av arbetsreceptet bli nödvändig. I denna rapport ges en sammanställning över vilka material- och provningsparametrar som har betydelse vid laboratorieundersökningar av kalla och halvvarma återvinningsmassor. Olika provningsmetoder redovisas och förslag på metodbeskrivningar ges. Relevansen mellan laboratorieresultat och erfarenheter från fält diskuteras också. Viktigt vid provning av kalla massor som innehåller vatten är att provberedningen styrs upp noggrant. Blandning, packning och lagring av provkroppar har härvidlag stor betydelse. En förprovning på laboratoriet kan omfatta bindemedelshalt och kornkurva på granulat, proportionering av massa, provning av mekaniska egenskaper samt beständighet. Vid produktions- och kvalitetskontroll kan asfaltmassa eller borrkärnor testas. Innan provningen är det viktigt att provtagningen styrs upp så att proverna på ett representativt sätt återspeglar beläggningsmaterialet som skall återvinnas. En nyutkommen metodbeskrivning (se litteraturlistan) från Vägverket beskriver provtagning av granulat i upplag eller borrkärnor från beläggning. Det är viktigt att påpeka att materialet till denna rapport kommer från en rad olika undersökningar från 199-talet. Vissa kompletteringar har dock gjorts under år 2. Syftet är att belysa lämplig provningsmetodik för kalla och halvvarma återvinningsmassor. Mycket av det material som presenteras har redan implementerats i Vägverkets anvisningar, t.ex. TBV-Återvinning och ATB VÄG. Rapporten kan därför ses som en bakgrund och i viss mån metodhandbok till Vägverkets nya anvisningar. Vissa modifieringar och kompletteringar kan också bli aktuella utifrån resultaten i rapporten. I VTI notaten och 7-2 behandlas erfarenheter från provvägar och kontrollsträckor. Undersökningarna i denna rapport är till delar framtagna vid 8 VTI notat 1-21

9 provvägsförsök och därför finns en stark koppling mellan dessa rapporter och denna undersökning. I handboken för återvinning av asfalt som kom ut hösten 2 finns utförliga beskrivningar (teknik, provningsmetodik, bindemedel, miljö, prestanda, erfarenheter mm) över kall och halvvarm återvinning i verk. VTI notat

10 Asfaltåtervinning allmänt Asfaltbeläggningar kan återvinnas genom kalla, halvvarma eller varma produktionsmetoder och inblandningen av nytt bindemedel, massa, vatten eller stenmaterial i det gamla asfaltmaterialet kan ske i verk eller på vägen. Återvinningsmassor kan användas till slit-, bind- eller bärlager. Kalla och halvvarma metoder riktar sig till vägar med låg eller måttlig trafikvolym (ÅDT total <3) medan varm återvinning är en teknik även för det högtrafikerade vägnätet. I Sverige återvinns årligen drygt en miljon ton (ca 13 % av total produktion) äldre asfaltbeläggningar. Om massorna innehåller stenkolstjära rekommenderas kall återvinning. Asfaltgranulat används också som bär- eller förstärkningslager på lågtrafikerade gator, vägar samt gång- och cykelbanor. Återvunnet beläggningsmaterial (ton) Varm återvinning Halvvarm återvinning Kall återvinning Figur 1 Fördelning mellan olika återvinningstekniker i Sverige (Vägverket, 1998). 1 VTI notat 1-21

11 Kall återvinning i verk Kall återvinning i verk är en resurssnål teknik eftersom materialet inte behöver värmas upp. Genom att blandningsverken är lätta att flytta minskar också transportbehovet. Vid kall återvinning kan massan bestå av upp till 1 % returasfalt men för att få ett bra resultat är det viktigt att returasfalten har förebehandlats på ett riktigt sätt. Vid kall återvinning i verk utgörs det nya bindemedlet av bitumenemulsion. I de flesta fall tillsätts dessutom vatten och stenmaterial. Olika varianter av blandningsförfaranden har utvecklats för att massan skall bli så homogen som möjligt och för att stenmaterialet skall få en bra täckningsgrad. Kalla massor kan ibland bli tröga och därför inblandas vatten som har en smörjande inverkan på massan. Det är dock viktigt att mängden nytt bindemedel, vatten samt eventuell tillsats av stenmaterial tas fram efter förprovning på laboratoriet. Syftet är att ge massan en lämplig sammansättning för att säkerställa att beläggningen får god funktion. Kall återvinningsmassa innehåller vatten och bitumenemulsion samt granulat och ibland nytt stenmaterial. Emulsionsbeläggningar hårdnar med tiden, mycket beroende på hur snabbt materialet hinner torka ut. På så sätt har vädret och årstiden vid utförandet stor betydelse för den här typen av beläggningar. Vid blandningen i verket klibbar bindemedlet fast vid granulatet och det är ovanligt med bindemedelsavrinning under tillverkning och transport av massan. När massan packas hårdnar den. Vägytan kan dock fortfarande vara förhållandevis mjuk den första tiden men tål ändå normal trafik utan problem. Ytan hårdnar successivt när vattnet avdunstar och genom den nödvändiga efterpackningen från trafiken som slutligen knådar och packar vägytan. Bild 1 Modernt blandningsverk för kall återvinning. VTI notat

12 Halvvarm återvinning vid verk Vid halvvarm återvinning i verk brukar materialet värmas upp till ca 5-8 C. Uppvärmningen medför att massan blir mer lättpackad och att hålrumshalten i beläggningen vanligen blir lägre än vid kall återvinning. Metoden kommer till sin fördel på hösten eftersom beläggningens prestanda åtminstone till en början blir bättre än för kallblandade massor. Halvvarm återvinning fungerar bra med granulat från halvvarm beläggning med mjukare bindemedel, men också återvinning av kall- eller varmtillverkade massor kan utföras med denna teknik. Den här typen av massor kan ibland upplevas som något tröga och svårlagda på grund av att det gamla bindemedlet aktiveras och blir klibbigt. Förändring av temperaturen, inblandning av stenmaterial eller inblandning av mjukare bindemedel kan dock förbättra massans konsistens och läggbarhet. Bindemedlet utgörs av mjukbitumen. Massan kan sammansättas med enbart granulat, bindemedel och vatten men i de flesta fall inblandas 1-3 % stenmaterial. Bild 2 Modernt blandningsverk för halvvarm återvinning. 12 VTI notat 1-21

13 Returasfalt Gamla asfaltbeläggningar eller beläggningsmaterial brukar kallas för returasfalt när de tagits bort från vägen och skall återvinnas, mellanlagras eller deponeras. Returasfalt består i huvudsak av bituminöst bindemedel och stenmaterial. Därtill kan det finnas tillsatser såsom fibrer, vidhäftningsmedel och däcksgummi. Returasfalt från specialbeläggningar kan innehålla tillsatser som är av okänd sammansättning. Vid grävning men ibland även vid uppgrävning kan obundet stenmaterial följa med, speciellt om materialet är tjälat (gäller vid grävning). De bindemedel som förekommer i returasfalt är i regel bitumenbaserade. Till denna grupp räknas penetrationsbitumen, mjukbitumen, emulsioner och bitumenlösning. Vägolja, som är det mjukaste bituminösa bindemedlet som använts i modern tid, förekommer också. En annan typ av bituminöst bindemedel som användes fram till 1973 är stenkolstjära. Användningen upphörde genom en frivillig överenskommelse inom asfaltindustrin i Sverige. Stenkolstjäran användes ibland som självständigt bindemedel och ibland utblandad med bitumen. De bituminösa bindemedel som återfinns i en returasfalt har förändrats i förhållande till sina ursprungliga egenskaper. Processen vid framställning, t ex uppvärmning och blandning i ett asfaltverk, transport och utläggning, gör bindemedlet hårdare. Under den efterföljande brukstiden hårdnar bindemedlet ytterligare genom olika delprocesser som går under den gemensamma benämningen åldring. Processerna är: oxidation genom inverkan av syret i atmosfären avdunstning av lättare beståndsdelar fysikalisk hårdnande hårdnande genom utsöndring. Bild 3 Tippning av returasfalt i mellanupplag. VTI notat

14 Asfaltgranulat Asfaltgranulat är benämningen på krossad eller fräst asfaltbeläggning (returasfalt). Granulatkornen består huvudsakligen av klumpar av bindemedel och stenmaterial (beläggning) av varierande storlek, men även inslag av stenmaterial kan förekomma. För att återvinningsbeläggningen skall få en jämn och bra kvalitet måste de gamla asfaltmassorna krossas (sönderdelas) och sorteras. Fräsmassor kan ibland ha en lämplig sammansättning och behöver då inte krossas. Bild 4 Krossning och sortering av returasfalt. Klumpar större än 2 mm tas bort från granulatet. Bild 5 Närbild på osorterat asfaltgranulat. Inslag av grus brukar finnas i uppbrutna massor. 14 VTI notat 1-21

15 Provtagning Provtagningen av den beläggning som ska återvinnas är ett av de viktigaste momenten vid en karakterisering för återvinning eftersom de prov som tas ut ska kunna repressentera hela objektet vid proportionering, val av recept och utförande av återvinningsbeläggningen. Provtagningen av asfaltbeläggningen som ska återvinnas kan ske genom borrkärnor från det aktuella objektet, krossning av uppgrävda beläggningar eller provtagning ur ett upplag med fräsgranulat (eller färdigkrossad uppgrävd beläggning). Fördelaktigast är att provtagning sker av det färdigbehandlade granulatet så att samma granulat som avses användas vid återvinningen är av samma karaktär som det som används vid framtagande av arbetsreceptet. Det kan dock vara svårt att få representativa prov på granulatet eftersom prover enbart kan tas från högens ytterkanter och därmed finns risken att proverna är separerade på grund av högens rasvinklar (om den är för hög). Vid provtagning av borrkärnor är det viktigt att prov tas på hela lagret som ska avlägsnas och återvinnas så att borrkärnan kan anses representera det granulat som erhålls efter avlägsnandet av den befintliga beläggningen. I Vägverkets metodbeskrivning Provtagning, provning och bedömning av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning (se litteraturförteckning) finns anvisningar för provtagning av returasfalt, asfaltgranulat och borrkärnor på beläggning. VTI notat

16 Karakterisering av returasfalt eller asfaltgranulat Innan återvinning måste asfaltmaterialet undersökas med avseende på materialsammansättning och ibland bindemedelsegenskaper. Resultatet ligger till grund för val av metod, typ och mängd av nytt bindemedel samt behov av stenmaterialinblandning. Representativa prov uttas från upplag eller genom borrprov från befintlig väg. Ur proven bestäms: kornstorleksfördelning på granulat (tvättsiktning) bindemedelshalt och kornstorleksfördelning på extraherat material penetration eller mjukpunkt på återvunnet bitumen (vid hårdare bitumen) eller kinematisk viskositet (6 C) på återvunnet bindemedel (vid mjukbitumen). Vatteninnehållet kan variera i granulatet, vilket bör beaktas vid proportionering och produktion av massa. Om bindemedelshalten eller kornstorleksfördelningen varierar för mycket i upplaget bör materialet i möjligaste mån homogeniseras vid lagring och inmatning i verket. Det kan göras genom omblandning av materialen, genom skiktvis lagring av materialen i mellanupplaget och genom ett bra förfarande när granulatet skall utlastas till kalldoseringsenheterna. Standardavvikelsen på bindemedelshalten och kornstorleksfördelningen (extraherat material, t.ex. fillerhalten och passerande mängd på sikt 4 mm) kan ligga till grund för bedömning av materialets homogenitet. I följande avsnitt ges en översikt av asfaltgranulat från olika mellanupplag. Kornkurva och bindemedelshalt Asfaltgranulaten kommer från mellanupplag i både södra och norra Sverige. De ursprungliga beläggningstyperna är ABT och AG. I några prov finns inslag av dränasfalt, skelettasfalt och asfaltemulsionsbetong. Granulaten var av typen samkrossmaterial med gradering -16 eller -22 mm. Både uppgrävda och frästa massor finns representerade i materialen. Endast i några fall har vattenhalten kontrollerats. Data om returasfaltens bindemedelshalt och extraherade kornkurva har stor betydelse för valet av erforderlig mängd och typ av nytt bindemedel som skall tillsättas asfaltgranulatet. 16 VTI notat 1-21

17 Passerande mängd, vikt-% Figur 2 Övre gräns ABT11 Undre gräns ABT16 Extraherade granulat,74,125,25, ,6 8 11, ,4 31,5 Kornstorlek, mm Sammanställning av kornkurvor från asfaltgranulat. 8 Bindemedelshalt, % Borlänge 1 Borlänge 3 Lunde granulatprov 2 Borlänge 2 Överum-95 prov 1 Lunde granulatprov 3 Lunde granulatprov 4 Borlänge 4 Lunde granulatprov 1 Seskarö Ängelholm Borlänge 5 Lunde förkross 1 Rv 4 Saxån Lunde förkross 2 Lunde förkross 3 Tjära Ljusne 1F Ljusne 2F Laholm Ljusne 1 Bommersvik 1 Rv 42 Ljusne 2 Bommersvik 2 Märsta Ljusne 3 Vikan Underås Överum-95 prov 3 Överum-95 prov 4 Arkösund Dalsjöfors Figur 3 Sammanställning över bindemedelshalten på asfaltgranulat. Bindemedelshalten och kornkurvan (den extraherade kurvan från returasfalten) kan variera mellan olika upplag men ligger i de flesta inom gränskurvorna för ABT16 eller ABT11. Bindemedelshalten ligger mellan 3,5-7, %. De bindemedelsfattiga granulaten kommer från kommunala mellanlager där materialen utgjordes av uppgrävda massor. I de fall bindemedelshalten överskrider 5, % utgörs massorna av fräsgranulat från slitlagerbeläggningar. När massorna överskrider 6, % i bindemedelsinnehåll kan stenmaterialinblandning bli nödvändigt. VTI notat

18 Faktorer som påverkar bindemedelshalten och kornkurvan är bland annat ursprunglig beläggningstyp, förekomst av lagningsmassor, åldring, krossning, avnötning, bindemedelsförluster, materialsläpp med mera. Vid bortgrävning och fräsning kan en sammanslagning av olika beläggningstyper ske samtidigt som obundet material kan komma med i massorna. Trots detta uppvisar mellanupplag ibland en förvånansvärt homogen sammansättning med avseende på bindemedelshalt och kornkurva. Standardavvikelsen på bindemedelshalten låg mellan,4-,7. I båda fallen delades upplaget upp i tårtbitar så att proven spreds ut över hela mellanupplaget. Passerande mängd, vikt-% 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Bind.halt: 4,7 % Stdav:,7 Min: 4,2 % Max: 5,4 %,8,13,25, ,6 8 11, ,4 Kornstorlek, mm Figur 4 Spridningen hos kornkurva och bindemedelshalt i ett mellanupplag med fräsmassor från E2. Passerande mängd, vikt-% 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Bindemedelshalt: 4, % Stdav:,4 Min: 3,4 % Max: 4,7 %,8,13,25, ,6 8 11, ,4 31,5 Kornstorlek, mm Figur 5 Spridningen hos kornkurva och bindemedelshalt i ett mellanupplag med uppgrävda massor från en kommun. 18 VTI notat 1-21

19 Möjligheterna att förändra bindemedelshalten i granulat genom fraktionsuppdelning kan vara begränsade eftersom bindemedel förekommer både i de finare och grövre fraktionerna även om den finaste fraktionen innehåller högst halt bitumen. Bindemedelshalt, % mm 4-8 mm 8-11,2 mm 11,2-16 mm >16mm Fraktion Figur 6 Fördelningen i bindemedelshalt mellan olika fraktioner från samma asfaltgranulat. Asfaltgranulatets sammansättning och vatteninnehåll Asfaltgranulatets korngradering (granulatkurva) och vatteninnehåll har betydelse för massans homogenitet, bearbetbarhet och packbarhet. Granulatets kornkurva bestäms genom tvättsiktning. Vid analysen torkas materialet vid rumstemperatur för att inte partiklarna skall klibba ihop. I diagrammet har gränskurvorna för granulat till kall och halvvarm återvinning lagts in (krav i ATB VÄG). VTI notat

20 Passerande mängd, vikt-% Tvättsiktade granulat,74,125,25, ,6 8 11, ,4 31,5 Kornstorlek, mm Figur 7 Sammanställning över kornkurvan på tvättsiktat asfaltgranulat. I de flesta fall uppfyller asfaltgranulaten (krossade massor eller fräsgranulat) de gränskurvor som satts upp i Vägverkets anvisningar. Materialet får bryta en av de inre gränslinjerna. Kornkurvan liknar bärlagergrus men finmaterialhalten är låg och i regel under 2 %. Det innebär att materialen är förhållandevis välgraderade vilket är viktigt vid t ex packningen av massan. Asfaltgranulaten i denna undersökning utgörs av samkrossprodukter där partiklar större än 16 eller 22 mm siktats bort. Ibland brukar granulatet delas upp i en finresp. grovfraktion som sedan vid återvinning blandas ihop till lämpligt sammansättning. Tabell 1 Vatteninnehåll i asfaltgranulat. Granulat Vattenhalt, % Väderlek, tidpunkt Underås 5,4 Regn, september Bommersvik 5,1 Regn, september Saxån 1,-1,6 Värmebölja, juni Linköping (-18 mm) 5,2-7,5 December Linköping (-32 mm) 5,-6,1 December Proverna på vattenhalten är tagna i upplaget vid mellanlagring. I de flesta fall brukar vattenhalten ligga mellan 2-3 % under sommarhalvåret. De prov som erhöll drygt 5 % vatten togs efter ett kraftigt regn. Vid nederbörd så är det ytlagret som får det högsta fuktinnehållet men med tiden kan vatten tränga igenom upplaget vilket fullskaliga lakförsök visat (Thorsenius, 1996). Proverna som togs under vintern 2/1 erhöll högst vatteninnehåll, 5,-7,5 % med de högsta värdena för finsorteringen (-18 mm). 2 VTI notat 1-21

21 Egenskaper hos bindemedel i returasfalt De bindemedel som förekommer i returasfalt är i regel bitumenbaserade. Till denna grupp räknas penetrationsbitumen, mjukbitumen, emulsioner och bitumenlösning. Vägolja, som är det mjukaste bituminösa bindemedlet som använts i modern tid, förekommer också. En annan typ av bituminöst bindemedel som användes fram till 1973 är stenkolstjära. Användningen upphörde genom en frivillig överenskommelse inom asfaltindustrin i Sverige. Stenkolstjäran användes ibland som självständigt bindemedel och ibland utblandad med bitumen. De bituminösa bindemedel som återfinns i en returasfalt har förändrats i förhållande till sina ursprungliga egenskaper. Processen vid framställning, t ex uppvärmning och blandning i ett asfaltverk, transport och utläggning, gör bindemedlet hårdare. Under den efterföljande brukstiden hårdnar bindemedlet ytterligare genom olika delprocesser som går under den gemensamma benämningen åldring. Processerna är: oxidation genom inverkan av syret i atmosfären avdunstning av lättare beståndsdelar fysikalisk hårdnande hårdnande genom utsöndring. Det är inte fel att påstå att varje beläggningslager utfört vid en viss tidpunkt har unika bindemedelsegenskaper. Det beror på att olika bindemedel har använts vid framställningen och att åldringsprocessen därefter varit olika. Vid upptagning genom rivning eller fräsning blandas dessutom i regel lager av olika ursprung och sammansättning i den borttagna returasfalten. I följande figurer redovisas egenskaper på återvunnet bindemedel från olika returasfalter med varierande ursprung och ålder. Det handlar huvudsakligen om ursprungligen varma beläggningstyper (ABT, ABS, AG) men inslag av kallmassa finns i några fall (IM, AEBÖ, IM). De analyser som utförts är penetration, mjukpunkt, duktilitet och Fraass brytpunkt. VTI notat

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

Stenkolstjära i asfaltmassor

Stenkolstjära i asfaltmassor Stenkolstjära i asfaltmassor Lägesrapport med råd och rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning Stora mängder asfaltbeläggningar, 1,5 till 2 miljoner ton, tas årligen bort från svenska

Läs mer

EXAMENSARBETE. Återvinning av asfalt

EXAMENSARBETE. Återvinning av asfalt EXAMENSARBETE 2009:161 CIV Återvinning av asfalt En utvärdering av återvinningsmetoder för asfalt vid Skanskas verk i regionerna syd och sydost Lenita Hellman Andreas Morgin Luleå tekniska universitet

Läs mer

Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö

Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö VTI notat 45 2002 VTI notat 45-2002 Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö Uppföljning av provvägar och kontrollsträckor 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

Homogenitetsmätning med laser

Homogenitetsmätning med laser Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och

Läs mer

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten TRV 2011:094

Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten TRV 2011:094 Trafikverkets regler för reglering av beläggningsarbeten TRV 2011:094 Titel: Kontaktperson: Kenneth Lind Uppdragsansvarig: Per Andersson Utgivningsdatum: 2011-06-30 Fastställt av: civt, ctvu Utgivare:

Läs mer

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka 26-3-16 Tankdaen, Arlanda 1 Innehåll Prall Ytbehandlinar Funktionsprovnin av beständihet och slitstyrka Torbjörn Jacobson VTI Modifierin av Prallmetoden Konditionerin och varvtal Metod för beständihet

Läs mer

KALLfix. Lagar så det håller

KALLfix. Lagar så det håller KALLfix Lagar så det håller KALLfix är en lagringsbar lagningsmassa för lågtrafikerade gator, vägar och planer. KALLfix används för permanenta lagningar under lätta belastningar och som tillfälliga lagningar

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom varmextraktion Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by hot extraction. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING

Läs mer

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfalt är inte grön utan svart Den svarta färgen kommer från bitumen, den oljeprodukt som

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Undersökning av bitumen från asfalt med hjälp av dynamisk skjuvreometer, DSR

Undersökning av bitumen från asfalt med hjälp av dynamisk skjuvreometer, DSR Undersökning av bitumen från asfalt med hjälp av dynamisk skjuvreometer, DSR - Utveckling av mätteknik och jämförande bitumenstudier christoffer andersson-pajtim sulejmani teknik och samhälle LTH Lunds

Läs mer

Återvinning av asfalt och betong

Återvinning av asfalt och betong Thesis 219 Återvinning av asfalt och betong - ekonomisk lönsamhet Pontus Törnblom Trafik och väg Institutionen för Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola, Lunds universitet Återvinning av asfalt och

Läs mer

Funktionsupphandlingar i kommuner

Funktionsupphandlingar i kommuner Funktionsupphandlingar i kommuner 1 NVF utskott 33, asfaltbeläggningar, initierade 1996 projektet Upphandling av funktionella egenskaper inom beläggningsområdet - underlag för kommunala beställare. Arbetet

Läs mer

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter

Definitioner, benämningar, kategorier. SS-EN 932-1 Provtagning. SS-EN933-5 Allmän utrustning och kalibrering. Ex vågar och vikter Metodagen den 15 mars 2006 Ballast Några erfarenheter och tankar från ett år med nya CEN-standarder för ballast Elisabeth Lyhagen SYDSTEN Ett sätt att verifiera en egenskap, oberoroende av användningsområde

Läs mer

Icopal Byggkemiska produkter. Byggkemiska produkter För tak, mur samt ytor av asfalt och betong

Icopal Byggkemiska produkter. Byggkemiska produkter För tak, mur samt ytor av asfalt och betong Icopal Byggkemiska produkter Byggkemiska produkter För tak, mur samt ytor av asfalt och betong Allt du behöver! Icopal erbjuder marknadens bredaste sortiment av byggmaterial som skyddar husets skal mot

Läs mer

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation.

Finja 610 Binder. Bindemedel för lättklinkerkulor. 08-331231 Giftinformation. 1. Namnet på produkten och företaget Produktnamn: Användningsområde: Finja 610 Binder Bindemedel för lättklinkerkulor. Leverantör: Finja Betong AB Betongvägen 1 281 93 Finja Tel.nummer: 0451-66600 Fax.nummer:

Läs mer

Presentation Kenneth Lind. Disposition

Presentation Kenneth Lind. Disposition Trafikverkets regelverk Presentation Kenneth Lind Kenneth Lind Investering Avdelning Teknik och miljö Enhet Vägteknik Metoddagen Solna 2013 02 07 2 2013-02-07 Trafikverket / Investering / Teknik- och Miljö/

Läs mer

Slaggasfalt, delrapport A

Slaggasfalt, delrapport A VTI notat 10-2015 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Slaggasfalt, delrapport A Ballastegenskaper och slitageegenskaper enligt Prall VTI notat 10-2015 Slaggasfalt, delrapport A Ballastegenskaper

Läs mer

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design

Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Fanerfuktkvot och klimat i produktionslokaler vid Åberg & Söner AB Dick Sandberg Växjö University, School of Technology & Design Working paper no. 6:17 Sammanfattning I den nu genomförda undersökningen

Läs mer

Funktioner hos Typar

Funktioner hos Typar Att använda geotextiler vid anläggningsarbeten har sedan länge varit accepterat som en kostnadsbesparande och funktionshöjande lösning jämfört med konventionella tekniker. Förmåga att motstå skador i anläggningsskedet

Läs mer

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1

Monteringsinfo. Produkter. Generellt. Platttyper. Nr. 2.101 - S Mar. 2000 SfB (4-) Sq 4 Sida 1 Sida 1 Plattsättning med cementbaserat sättmedel. Dessa anvisningar redogör för de viktigaste momenten vid sättning och läggning av keramiska plattor enligt tunnsättningsmetoden. De gäller för arbeten

Läs mer

LABORATORIE PRISLISTA 2013

LABORATORIE PRISLISTA 2013 LABORATORIE PRISLISTA 2013 exkl. moms MRM KONSULT AB har ett certifierat kvalitets- och miljölednings system enligt ISO 9001:2004 resp. 14001:2008 och laboratoriet arbetar med ackrediterade metoder. MRM

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR

DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Ett Trafikverket/VTI/Nynäs/SBUF-projekt Datum 2010-11-16 Författare Richard Nilsson DATABAS ÖVER PROVVÄGAR Skanska Sverige AB Teknik - Väg och Asfalt Box 9044 200 39 Malmö Tel: 010-448 32 68 Fax: 010-448

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Fouling? Don t fight it. Release it.

Fouling? Don t fight it. Release it. Fouling? Don t fight it. Release it. Upptäck HEMPEL:s senaste innovation och tekniska landvinning nya SilicOne bexäxningssläppande silikonbottenfärgssystem! + + Grundfärg Silikongrundfärg Silikonbottenfärg

Läs mer

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING Smörjfett består av en eller flera basoljor som gjorts halv-fasta genom att man tillsatt en förtjockare. Ofta tillsätts även additiver för att få önskade egenskaper. Basoljorna

Läs mer

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 7402

FÖRSVARETS MATERIELVERK FÖRSVARSSTANDARD FSD 7402 2003-04-04 2 1 (6) Grupp M07 ANTIFOULINGFÄRG 1 ALLMÄNT 1.1 Typuppgifter Färg enligt denna standard är avsedd för bottenmålning på fartyg av stål som korrosionskyddsmålats. Färgen är lufttorkande, påväxthämmande

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

PETROLEUMKEMI Råolja

PETROLEUMKEMI Råolja Råolja 1 Vad händer med råoljan? PETROLEUMKEMI 2 TRANSFORMATOROLJA Additiv till olika användningsområden Additiv typ Metalldetergenter Motorolja @ Automatiska transmissionsoljor Askfria dispergenter @

Läs mer

Tjocklek 2 3mm Vätskegenomsläpplighet ingen. Vikt ca7kg/m2 Inverkan av termochock ingen. Tryckhållfasthet 42N/mm2 Kemikalieresistens se sep info

Tjocklek 2 3mm Vätskegenomsläpplighet ingen. Vikt ca7kg/m2 Inverkan av termochock ingen. Tryckhållfasthet 42N/mm2 Kemikalieresistens se sep info AcryMaster Industry200 är avsedd för industrigolv och andra ytor där höga krav ställs på vätsketäthet, korrosionsskydd, halksäkerhet, dammfrihet och hygien. Golvet lägges i utrymmen där slitaget är lättare

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING

TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING PM MAJ 2012 BETECKNING 109123 PM JULI 2012 BETECKNING 109123 TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING IDENTIFIERANDE BEHOV AV TÄKTER OCH MATERIALTILLVERKNING VID FÄNGSJÖN OCH STORSJÖHÖJDEN 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Betongvägen vid Arlanda

Betongvägen vid Arlanda VTI notat 35-2002 VTI notat 35 2002 Betongvägen vid Arlanda Tillståndet efter 10 års trafik Foto: VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn Uppdragsgivare Bengt-Åke Hultqvist Bo Carlsson

Läs mer

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL

Säkerhetsdatablad PAROC STENULL 1. NAMN PÅ PRODUKTERNA OCH FÖRETAGET Produktnamn Paroc Stenull i form av lösull för värme-, brand- och ljudisolering. Stenullsprodukter i bunden form redovisas på särskilt blad. Tillverkare och leverantör

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

Torpargrund och krypgrund

Torpargrund och krypgrund Torpargrund och krypgrund GRUNDEN TÄTADES MED SNÖ PÅ VINTERN Gammal och ny torpargrund Torpargrund i nybyggda hus är inte detsamma som traditionell torpargrund. Det enda som ny torpargrund har gemensamt

Läs mer

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder

Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av detaljplan för nybyggnation av bostäder PM Skanska Sverige AB Handläggare Cecilia Edmark Datum 2009-12-15 Vår referens/nr 131466.030 DEL AV HJÄLTSGÅRD 6:1, SKEE STRÖMSTAD KOMMUN Tekniskt PM angående geoteknik undersökning för upprättande av

Läs mer

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl.

Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. Vägledning för certifieringsorgan vid ackreditering Produktcertifiering för korrosionsskyddssystem i form av beläggning enl. MSBFS 2011:8 Grundförutsättningar Ackreditering av certifieringsorgan för certifiering

Läs mer

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun Miljö och hälsoskydd Projekt Provtagning av köttfärs i butik 2008 Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun 1(5) Sammanfattning För att kontrollera den hygieniska kvaliteten på butiksmald köttfärs har provtagning

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

Kövarningssystem på E6 Göteborg

Kövarningssystem på E6 Göteborg TI notat 12 23 TI notat 12-23 Kövarningssystem på E6 Göteborg Analys av parameterinställningar Författare FoU-enhet Projektnummer 4489 Projektnamn Uppdragsgivare Urban Björketun Arne Carlsson Mohammad-Reza

Läs mer

Allmän beskrivning BRUKSANVISNING

Allmän beskrivning BRUKSANVISNING BRUKSANVISNING Allmän beskrivning HygroFlex3-seriens enheter är universella transmitters för överföring av luftfuktighet och temperatur mätningar. Dessa korta instruktioner är begränsade till en beskrivning

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6a MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6a. Krympning hos betong med krossand Sprickor är en effekt av stor krympning Dr Mats Emborg

Läs mer

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING

marmoleum LÄGGNINGSANVISNING marmoleum LÄGGNINGSANVISNING creating better environments LÄGGNINGSANVISNING Läggningsanvisning för Marmoleum click Allmän information Marmoleum Click har en ytbeläggning av linoleum som i huvudsak är

Läs mer

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar

Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Fuktmätning i betonggolv med pågjutningar Bakgrund och syfte Fuktmätning i betonggolv med RF-metoden före mattläggning av fuktkänsliga golvbeläggningar är idag väletablerad. Metodiken togs fram i början

Läs mer

04 SE. Vägledning. Fukt

04 SE. Vägledning. Fukt 04 SE Vägledning Fukt Dinesen fuktvägledning Februari 2011 Väsentligt att känna till innan man lägger trägolv Sida 3 Sida 4 Innehåll Dinesen fuktvägledning Fukt och trägolv 6 Träets egenskaper 6 Luftfuktighet

Läs mer

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET

Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET SÄKERHETSDATABLAD Produktnamn: Mataki Vägasfalt Kallmak Omarbetad: 2009-01-29 Ersätter: 2006-09-25 1. NAMNET PÅ ÄMNET/BEREDNINGEN OCH BOLAGET/FÖRETAGET Handelsnamn: MATAKI VÄGASFALT KALLMAK Art.nr: 50135401

Läs mer

Funktionstest av varmkompostbehållare

Funktionstest av varmkompostbehållare Sid 1 (8) Funktionstest av varmkompostbehållare Enheten för Kemi och Materialteknik Borås 2002 Sid 2 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering 3 2 Syfte 3 3 Kriterier 3 4 Princip 4 5 Utrustning 4 6 Organiskt

Läs mer

Varia 542. Ytutlakning av återvunnen asfalt innehållande stenkolstjära STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE.

Varia 542. Ytutlakning av återvunnen asfalt innehållande stenkolstjära STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE. STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Ytutlakning av återvunnen asfalt innehållande stenkolstjära Lägesrapport 2003 LENNART LARSSON Varia 542 LINKÖPING 2004 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT

Läs mer

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2011-02-22 FX000041 B 1 (3)

RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2011-02-22 FX000041 B 1 (3) RAPPORT Datum Uppdragsnummer Sida 2011-02-22 FX000041 B 1 (3) Handläggare Pavlos Ollandezos Provning och kontroll, Borås 010-516 68 64, Pavlos.Ollandezos@cbi.se Sika Sverige AB Christer Gustavsson Flöjelbergsgatan

Läs mer

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet

Absol. det mångsidiga saneringsmedlet Absol det mångsidiga saneringsmedlet Absol absolut rätt när du hanterar och sanerar miljöfarliga vätskor Absol suger upp, sanerar och neutraliserar snabbt och effektivt miljöfarliga vätskor. Produkten

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium

RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium RAPPORT utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Datum Beteckning Sida Magnus Döse 2011-08-07 PX10513-1 1 (2) Material, Borås 010-516 68 52 magnus.dose@cbi.se Scanstone AB Att. Fredrik

Läs mer

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Elva Peterson 2015-01-09 4F024741 1 (7) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 56 16 Elva.Peterson@sp.

Kontaktperson Datum Beteckning Sida Elva Peterson 2015-01-09 4F024741 1 (7) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 56 16 Elva.Peterson@sp. utfärdad av ackrediterat provningslaboratorium Kontaktperson Elva Peterson 2015-01-09 4F024741 1 (7) SP Kemi, Material och Ytor 010-516 56 16 Elva.Peterson@sp.se 1002 ISO/IEC 17025 Förlaget Villaliv AB

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november.

Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort redovisning av deltagande på AR 2009 Nanjing Kina 2-4 november. Vägverket Väg 40533 Göteborg Thorsten Nordgren Sektion Vägteknik thorsten.nordgren@vv.se Direkt: 031-635092 Mobil: 070-393 50 92 Datum: 2009-11-25 Beteckning: Lägesrapport gummiasfaltprojektet samt kort

Läs mer

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade

En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Ö Hallberg 2009-05-26 B 1 En dynamisk modell för att prediktera antalet trafikdödade Örjan Hallberg, Hallberg Independent Research, Trångsund Inledning Statistiska Centralbyrån har sedan 1960-talet utgivit

Läs mer

Varför PMB? Michael Langfjell Asfaltdagen 2014. Agenda. Polymerer, viktiga år (kort historik). Hur började det hela?

Varför PMB? Michael Langfjell Asfaltdagen 2014. Agenda. Polymerer, viktiga år (kort historik). Hur började det hela? Agenda Kort presentation om hur det hela började. Varför PMB? Kort förklaring av vad Polymerer/PMB är. Skillnad? Varför PMB. E6 Bohuslän Föreläsare: Michael Langfjell Hur började det hela? Peab Asfalts

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson

MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson A n na Joha nsson M A SK I N HY V L A D E S TICK SPÅ N MASKINHYVLADE STICKSPÅN Anna Johansson INNEHÅLL 3.6 Förord 7.6 Inledning FÖRSTA KAPITLET - HANTVERKET 13.6 13. 18. 19. Virke till stickspån Val av

Läs mer

Prov med olika överbyggnadstyper

Prov med olika överbyggnadstyper VTI notat 25-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Prov med olika överbyggnadstyper Observationssträckor på väg E6, Fastarp Heberg Resultatrapport efter 7 års uppföljning 1996 2003 Leif G Wiman

Läs mer

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor.

ARBETSBESKRIVNING. Alla underlag som är stabila och utan sprickor. Här är några exempel på lämpliga ytor. ARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Underlaget ska vara väl rengjort, stabilt, torrt och fritt från spår av olja, fett, gammal färg eller andra ämnen som kan påverka vidhäftningen. Underlaget

Läs mer

Golvplattor KMAB 200803-03

Golvplattor KMAB 200803-03 Golvplattor KMAB 200803-03 Iron black Tack vare en ny tillverkningsmetod så kan golvplattor tillverkas till hållbara och slitstarka mosaikplattor i magnetit. Pressningen bygger på en teknik med endast

Läs mer

Sika Pyroplast Wood T Kiwa TG 1143 med topplack Sika Pyroplast Top T Vattenbaserat brandskyddssystem, lack, för trä inomhus.

Sika Pyroplast Wood T Kiwa TG 1143 med topplack Sika Pyroplast Top T Vattenbaserat brandskyddssystem, lack, för trä inomhus. Sika Pyroplast Wood T Kiwa TG 1143 med topplack Sika Pyroplast Top T Vattenbaserat brandskyddssystem, lack, för trä inomhus. PRODUKTBESKRIVNING Sika Pyroplast Wood T är en vattenlösligt, transparant, brandskyddsfärg

Läs mer

Flödesblandning av slitlager enligt KGO-III metoden

Flödesblandning av slitlager enligt KGO-III metoden VTI notat 19-2004 VTI notat 19 2004 Flödesblandning av slitlager enligt KGO-III metoden Foto: Mats Wendel, Vägverket Region Mälardalen Författare FoU-enhet Projektnummer 60748 Projektnamn Uppdragsgivare

Läs mer

2 Broisolering & beläggning.

2 Broisolering & beläggning. 2 Broisolering & beläggning. Nyckel 2.0 System Beta: 2.1 Principskisser på detaljer: Förhöjd kantbalk och ytavlopp. 2.1.1 Underliggande kantbalk. 2.1.2 Grundavlopp. 2.1.3 Broände. 2.1.4 System B2A: 2.3

Läs mer

Tekniskt faktablad StoLevell FT

Tekniskt faktablad StoLevell FT Mineraliskt klister- och armeringsbruk/grundputs, snabbhärdande, tidigt filmbildande och fuktsäker Karakteristik Användning Egenskaper Teknisk data ut- och invändigt för alla mineraliska och nästan alla

Läs mer

RÅD OCH ANVISNINGAR VID BASSÄNGMÅLNING 2009-02-18

RÅD OCH ANVISNINGAR VID BASSÄNGMÅLNING 2009-02-18 1 (7) RÅD OCH ANVISNINGAR VID BASSÄNGMÅLNING 2009-02-18 Tikkurila Coatings AB Besöksadress : Textilgatan 31 120 86 STOCKHOLM Telefon: 08-598 91600 Telefax: 08-598 91700 E-post : coatings@tikkurila.se Styrelsens

Läs mer

RULLPOLERING S.C.A.M.I.

RULLPOLERING S.C.A.M.I. S.C.A.M.I. Katalog 2011 2 Rullpolering är en plastisk bearbetning. Genom rullens tryck omfördelas material plastiskt och därmed uppnås en god ytjämnhet. Bearbetningen reducerar dessutom porer och repor

Läs mer

Betongväg på E20 vid Eskilstuna

Betongväg på E20 vid Eskilstuna VTI notat 57-2002 VTI notat 57 2002 Betongväg på E20 vid Eskilstuna Byggnads- och uppföljningsrapport för delen Eskilstuna Arphus Foto: Bo Carlsson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60530 Projektnamn

Läs mer

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta

Läs mer

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet

Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus. - flerbostadshus från 1950-talet Resultat från mätningar och beräkningar på demonstrationshus - flerbostadshus från 1950-talet Bakgrund Del av forskningsprojektet: Energieffektivisering av efterkrigstidens flerbostadshus genom beständiga

Läs mer

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani

Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor. Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Pilotplats Cykel: Utvärdering av ytjämnhet på södra Götgatans cykelbanor Rapport 2014-11-10 Trafikutredningsbyrån AB och Andréns Datamani Syfte Syftet med föreliggande studie är att utvärdera Götgatans

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

PRODUKTÖVERSIKT SEGJÄRNSBETÄCKNINGAR ENLIGT EN124 D400

PRODUKTÖVERSIKT SEGJÄRNSBETÄCKNINGAR ENLIGT EN124 D400 2012-09 PRODUKTÖVERSIKT SEGJÄRNSBETÄCKNINGAR ENLIGT EN124 D400 Passdel Bärla Monteringsanvisningar Nordic Cover betäckningar Galler Ram Skrapring Galler Ram Skrapring Galler Ram Asfalt Asfalt Asfalt VARIABLA

Läs mer

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik

Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik 1(5) Allmänna föreskrifter gällande betongval och gjutteknik Betonggolv dimensioneras efter allmänna krav beroende på verksamhet och belastning. Konstruktören har alltid ansvaret för att beräkningen av

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Weber Sortimentsöversikt. Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger

Weber Sortimentsöversikt. Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger Weber Sortimentsöversikt Vägleder dig i valet av ytputser/putsfärger Weber har en mängd olika mineraliska ytputser/ putsfärger baserade på kalk, hydraulisk kalk eller kalk och cement. Produkterna har olika

Läs mer

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan

Partille, Hossaberget i Öjersjö Översiktlig geoteknisk utredning: PM till underlag för detaljplan 2 (11) Beställare: Partille kommun 433 82 PARTILLE Beställarens representant: Erica von Geijer Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg HannaSofie Pedersen Araz Ismail

Läs mer

Byggkeramikra dets syn pa de av La nsfö rsa kringar utfö rda testerna av ta tskikt

Byggkeramikra dets syn pa de av La nsfö rsa kringar utfö rda testerna av ta tskikt Byggkeramikra dets syn pa de av La nsfö rsa kringar utfö rda testerna av ta tskikt I de preliminära analyser som Byggkeramikrådet hunnit göra, står det klart att en rad olika detaljer i Länsförsäkringars

Läs mer

Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V

Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V Svenska sid 1/5, 070619 Monteringsanvisning Ebeco Foil 48V Läs noga igenom hela monteringsanvisningen innan du börjar förläggningen Anslutning av transformator och termostat

Läs mer

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar 2014-05-27. Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp Däckens betydelse för väggreppet Mattias Hjort Friktion på sommarvägar 2014-05-27 Däckens inverkan Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp 1 Däckstatus i trafiken - Däckrazzior Mönsterdjup/Bromsfriktion på våt väg

Läs mer

Evercrete Vetrofluid

Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid Evercrete Vetrofluid är ett speciellt impregneringsmedel som skyddar betong från försämring. Dess huvudsakliga formula baseras på vattenglas med en speciell katalysator som tillåter

Läs mer

_ Anvisning för mångledade skruvkopplade konstruktioner

_ Anvisning för mångledade skruvkopplade konstruktioner FRAMEWORK MANAGEMENT _ Anvisning för mångledade skruvkopplade konstruktioner ENDAST MÖJLIGT MED CERAMILL MOTION 2 ELLER I M-CENTER ALLMÄNNA ANVISNINGAR _ Arbete med titanbaser SR * är endast möjligt med

Läs mer

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering

Version OPM 3-15. Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering Version OPM 3-15 Monteringsanvisning för fuktskyddsisolering En varm och torr grund ger dig kvalitet i ditt boende. Utvändig isolering är bäst. Källarväggar bör man isolera utvändigt. Utvändig isolering

Läs mer

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik

CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN. Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning. PM, Geoteknik PM Vår referens/nr 139223 CANNINGOMRÅDET STRÖMSTAD KOMMUN Sammanfattning av översiktlig geoteknisk undersökning PM, Geoteknik G:\\GoI\Uppdrag Gbg\139223 Canningområdet\Text\Canningområdet PM sammanfattning

Läs mer

Kartaktärisering av biobränslen

Kartaktärisering av biobränslen Skogsteknologi 2010 Magnus Matisons Kartaktärisering av biobränslen Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning och geomatik Analysgång vid karaktärisering A. Provtagning Stickprov

Läs mer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer

Grågröna systemlösningar för hållbara städer Grågröna systemlösningar för hållbara städer Kontrollrutin för naturstens- och markbetongöverbyggnader i trafikklass G/C, 0, 1 och 2 i urban miljö Program: Vinnova Utmaningsdriven innovation Hållbara attraktiva

Läs mer