Kall och halvvarm återvinning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kall och halvvarm återvinning"

Transkript

1 VTI notat 1 21 VTI notat 1-21 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 Laboratorieprovning Författare FoU-enhet Projektnummer 6621 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall Väg- och banteknik Asfaltåtervinning Vägverket Fri

2 Förord Återvinning av gamla asfaltbeläggningar har blivit allt vanligare på senare år och en rad olika metoder har utvecklats inom detta område. Denna rapport behandlar kall och halvvarm återvinning i verk med inblandning av bitumenemulsion eller mjukbitumen och ibland tillsats av nytt stenmaterial och vatten. Rapporten beskriver ett stort antal försök på VTIs laboratorium. Undersökningarna och sammanställningen av rapporten har utförts inom ett av Vägverket finansierat FoU-projekt rörande kall och halvvarm asfaltåtervinning. I de olika försöken har också Vägverket Produktion, NCC, PEAB, Vägmästarna, Skanska, Nynäs och flera av Vägverkets regioner medverkat. Kontaktpersoner på Vägverket (huvudkontoret) har varit Åsa Lindgren och Bengt Krigsman. Från VTIs sida har Torbjörn Jacobson varit projektledare medan Fredrik Hornwall har medverkat vid sammanställningen av rapporten. Laboratorieundersökningarna har till stor del utförts av Karl-Axel Thörnström och Fredrik Hornwall. Linköping i april 21 Torbjörn Jacobson Projektledare

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING OCH SYFTE... 8 ASFALTÅTERVINNING ALLMÄNT... 1 KALL ÅTERVINNING I VERK HALVVARM ÅTERVINNING VID VERK RETURASFALT ASFALTGRANULAT PROVTAGNING 15 KARAKTERISERING AV RETURASFALT ELLER ASFALTGRANULAT.. 16 KORNKURVA OCH BINDEMEDELSHALT 16 ASFALTGRANULATETS SAMMANSÄTTNING OCH VATTENINNEHÅLL 19 EGENSKAPER HOS BINDEMEDEL I RETURASFALT 21 PACKNINGSEGENSKAPER HOS ASFALTGRANULAT 25 Optimal vattenkvot (vätskeinnehåll) 25 KONSISTENS OCH BEARBETBARHET HOS GRANULAT OCH MASSA 25 Gyratorisk packning 26 STENMATERIALKVALITET 36 I returasfalt 36 Inblandning av stenmaterial 36 FÖRORENINGAR (STENKOLSTJÄRA) 36 PROPORTIONERING, MEKANISKA EGENSKAPER OCH BESTÄNDIGHET HOS KALLA ASFALTMASSOR PROPORTIONERING AV ÅTERVINNINGSMASSA - ALLMÄNT 37 UPPLÄGGNING AV UNDERSÖKNINGEN 37 PROVMATERIAL, BINDEMEDEL, TILLSATSER OCH RECEPT 38 PROVPREPARERING 38 Materialberedning 38 Blandning av massa 39 Packning och lagring av provkroppar 4 INVERKAN AV BINDEMEDELSTYP SAMT TILLSATTS AV CEMENT OCH STENMATERIAL 61 Hårdheten på bindemedlet (basbitumenet i emulsionen) 61 Inblandning av stenmaterial 68 Tillsats av en mindre mängd cement 71 Hålrumshalt 73 PRESSDRAGHÅLLFASTHET 76 STYVHETSMODUL 79 Provning vid 1 C 79 Inverkan av provningstemperatur 81 Korrelation mellan styvhetsmodul och pressdraghållfasthet 82 VTI notat 1-21

4 STABILITET 84 Inverkan av provningstemperaturen 87 Inverkan av provkroppens höjd 88 BESTÄNDIGHET 9 Allmänt 9 Vattenkänslighet vidhäftningstal 9 Frys-tökänslighet 96 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER KALLA MASSOR PROVNING AV HALVVARMA ÅTERVINNINGSMASSOR BAKGRUND 16 KARAKTERISERING AV ASFALTGRANULAT 16 PROVPREPARERING 17 PROPORTIONERING AV HALVVARMA ÅTERVINNINGSMASSOR - FÄLTFÖRSÖK 19 Asfaltgranulat från Härnösand (Viksjö) 19 Provvägsförsök på riksväg 9 11 Kontrollsträckor på väg 725, Seskarö (Haparanda) 114 SAMMANFATTANDE KOMMENTARER HALVVARMA MASSOR LITTERATUR VTI notat 1-21

5 Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 laboratorieprovning av Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) Linköping Sammanfattning Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Rapporten är en sammanställning av laboratorieundersökningar på kalla och halvvarma återvinningsmassor tillverkade i verk. En del av studien behandlar renodlade metodstudier där syftet varit att ta fram lämplig metodik för kalla eller halvvarma återvinningsmassor. Andra delar berör returasfalt och asfaltgranulat (gamla beläggningsmassor) från mellanupplag med inriktning på materialsammansättning, åldring av bindemedel, variationer i upplag och lämplighet för återvinning. Det är viktigt att påpeka att materialet till denna rapport kommer ifrån en rad olika undersökningar från 199-talet som berör olika aspekter på provning av returasfalt och återvinningsbeläggning. Vissa kompletteringar har dock gjorts under 2. Mycket av det material som presenteras har redan implementerats i Vägverkets anvisningar, t.ex. ATB VÄG. Rapporten kan därför ses som en bakgrund och i viss mån metodhandbok till Vägverkets nya anvisningar. Relevansen hos många av metoderna har testats genom provvägar och kontrollsträckor. Den delen av studien finns redovisade i VTI notat och 7-2. Kort beskrivning av kall och halvvarm återvinning i verk Kall och halvvarm återvinning av asfaltbeläggning är en resurssnål teknik eftersom materialet inte eller endast måttligt behöver värmas upp och genom den stora mobilitet som blandningsverken har. Vid dessa tekniker kan upp mot 1 % gammal asfalt återvinnas men för ett bra resultat är det viktigt att de gamla asfaltmassorna förebehandlas på ett riktigt sätt. Återvinning av gamla asfaltbeläggningar har blivit allt vanligare på senare år och samtidigt har tekniken genomgått en stark utveckling. Vid kall återvinning i verk utgörs det nya bindemedlet av bitumenemulsion och vid halvvarm återvinning används mjukbitumen. I de flesta fall tillsätts dessutom vatten och ibland nytt stenmaterial. Karakterisering av returasfalt och asfaltgranulat För att beläggningar med återvunnet asfaltmaterial skall få acceptabel kvalitet och funktion behöver granulatet ha en lämplig gradering och återvinningsmassan en lämplig sammansättning. Granulatets korngradering och vatteninnehåll har betydelse för massans homogenitet, bearbet- och packbarhet. Uppgifter om bindemedelshalt och det gamla bindemedlets egenskaper är nödvändig information för val av erforderlig mängd och typ av nytt bindemedel som skall användas. Därför har följande områden studerats: VTI notat

6 Granulatkurva Bindemedelshalt och kornkurva på extraherat material Variationen i mellanupplag Åldring av bindemedel Packningsegenskaper tung instampning och gyratorisk packning Vatteninnehåll i asfaltgranulat Provtagning Föroreningar (stenkolstjära) Proportionering inriktad mot funktionella egenskaper Funktionellt inriktad proportionering innebär att receptet för återvinningsmassan tas fram genom jämförande provningar på provkroppar av granulat, bindemedel och vatten i olika proportioner. Efter det att provkropparna lagrats/härdats testas de med avseende på mekaniska egenskaper och beständighet. Den blandning som bäst uppfyller ställda krav väljs. Provningarna görs genom dubbelprov och vid flera olika bindemedelshalter. Bindemedelshalterna väljs utifrån bindemedelsinnehållet och kornkurvan i granulatet samt hur åldrat det gamla bindemedlet är. Det innebär bland annat att en större bindemedelstillsats bör eftersträvas vid förhårdnat, åldrat bindemedel och en mindre giva när bindemedlet är mjukare och fräschare. Skillnaden i bindemedelshalt bör minst vara,4 procentenheter mellan provblandningarna. Ett samlingsprov av granulat från upplaget ligger till grund för proportioneringen. För att provningarna skall bli jämförbara måste provningsförfarandet styras upp noggrant med avseende på provberedning, blandning, packning av provkroppar och lagring innan provning utförs. Detta brukar benämnas provpreparering. Provningarna i denna del av studien behandlar följande: Provpreparering - blandning, tillverkning av provkroppar, härdning Inverkan av lagringstid och lagringstemperatur Packningsmetod Marshall-, statisk-, knådande- och gyratorisk packning Proportionering system, antal prov, receptur, metoder och egenskaper Massans konsistens och packningsbarhet gyratorisk packning Hålrumshalt inverkan av provningsmetod Pressdraghållfasthet torr och våtlagrade prov Styvhetsmodul inverkan av provningstemperatur Marshallstabilitet inverkan av provningstemperatur och provkroppens höjd Dynamisk kryptest Inblandning av bindemedel, stenmaterial, vatten, cement och vidhäftningsmedel Inblandning av ett eller flera bindemedel är nödvändig för att massan skall binda ihop och ibland behövs även tillsats av vatten eller stenmaterial för att få hanterbarhet och stabilitet. En mindre mängd cement kan förbättra både beständighet och mekaniska egenskaper. När mjukbitumen används inblandas vidhäftningsmedel. Följande områden har studerats: 6 VTI notat 1-21

7 Typ och mängd av bindemedel standard och specialbindemedel Mängd nytt bindemedel (bindemedelshalt) Inblandning av stenmaterial och vatten Tillsats av cement och vidhäftningsmedel Hålrumshalt och mekaniska egenskaper hos kalla och halvvarma återvinningsmassor En sammanställning över erhållna egenskaper från ett stort antal undersökningar på återvinningsmassa har gjorts. Provkropparna har tillverkats genom statisk packning och lagrats vid förhöjd temperatur i 7 dygn innan de testats. Vatteninnehållet i granulatet har legat på 3 %. Variabler i provblandningarna är asfaltgranulat, bindemedelstyp och mängden (halten) nytt bindemedel. Ett bra samband konstaterades bland annat mellan hålrumshalt och totalt bindemedelsinnehåll samt mellan pressdraghållfasthet och styvhetsmodul. Störst spännvidd mellan provblandningarna uppvisade styvhetsmodulen och minst Marshallstabiliteten. Beständigheten hos kalla och halvvarma återvinningsmassor Bristande beständig är sannolik den vanligaste skadeorsaken för kalla och halvvarma återvinningsmassor. Om beständigheten inte är fullgod hos ett asfaltlager försämras i princip de flesta egenskaperna hos materialet och beläggningen riskerar att få en förkortad livslängd. I svårare fall brukar en kombination av brister hos själva materialet/massan, dåligt utförande och fuktiga lägen föreligga. Svagheter i underliggande lager, hög andel tung trafik eller riklig saltning kan också bidra till en alltför snabb nedbrytning av asfaltlager. Fukt och vägsalt blir mycket kritiskt om kalla eller halvvarma beläggningstyper är felproportionerade, speciellt om alltför liten mängd nytt bindemedel tillsätts. Därför är det viktigt att beständigheten blir fullgod och proportioneringssystem för kalla eller halvvarma massor måste innehålla tester som åtminstone beskriver materialets resistens mot vatten. Om förhållandena är svåra bör även frys-tö och saltbeständigheten undersökas. De beständighetstester som ingår i studien behandlar: Vattenkänslig - inverkan av vattenlagring och vattenmättning Frys-töbeständighet Känslighet för vägsalt och osmotisk konditionering VTI notat

8 Inledning och syfte För att beläggningar med återvunnet asfaltmaterial skall få acceptabel kvalitet och funktion behöver granulatet ha en lämplig gradering och återvinningsmassan en lämplig sammansättning. Inblandning av ett nytt bindemedel är nödvändig för att massan skall binda ihop och ibland behövs även tillsats av stenmaterial för att få hanterbarhet och stabilitet. Granulatets korngradering och vatteninnehåll har betydelse för massans homogenitet, bearbet- och packbarhet. Uppgifter om bindemedelshalt och det gamla bindemedlets egenskaper är nödvändig information för val av erforderlig mängd och typ av nytt bindemedel. Eftersom äldre asfaltbeläggningar kan ha mycket varierande ursprung och sammansättning bör krav på funktionellt inriktade egenskaper ställas vid proportionering av återvinningsmassa som skall läggas på vägar med stor trafikbelastning. Egenskaper som kan vara viktiga att bestämma på massan är styvhetsmodul, pressdraghållfasthet, stabilitet, konsistens och beständighet. Vid provningen måste prepareringen av provkropparna noggrant styras upp för att relevanta, jämförbara resultat skall erhållas. När förprovningen är klar bör en provläggning av massan enligt arbetsreceptet göras. En provläggning är det bästa sättet för att få svar på om massan går att hantera och lägga ut. Enligt tidigare erfarenheter av kalla massor kan, efter det att produktionen kommit igång, en viss korrigering av arbetsreceptet bli nödvändig. I denna rapport ges en sammanställning över vilka material- och provningsparametrar som har betydelse vid laboratorieundersökningar av kalla och halvvarma återvinningsmassor. Olika provningsmetoder redovisas och förslag på metodbeskrivningar ges. Relevansen mellan laboratorieresultat och erfarenheter från fält diskuteras också. Viktigt vid provning av kalla massor som innehåller vatten är att provberedningen styrs upp noggrant. Blandning, packning och lagring av provkroppar har härvidlag stor betydelse. En förprovning på laboratoriet kan omfatta bindemedelshalt och kornkurva på granulat, proportionering av massa, provning av mekaniska egenskaper samt beständighet. Vid produktions- och kvalitetskontroll kan asfaltmassa eller borrkärnor testas. Innan provningen är det viktigt att provtagningen styrs upp så att proverna på ett representativt sätt återspeglar beläggningsmaterialet som skall återvinnas. En nyutkommen metodbeskrivning (se litteraturlistan) från Vägverket beskriver provtagning av granulat i upplag eller borrkärnor från beläggning. Det är viktigt att påpeka att materialet till denna rapport kommer från en rad olika undersökningar från 199-talet. Vissa kompletteringar har dock gjorts under år 2. Syftet är att belysa lämplig provningsmetodik för kalla och halvvarma återvinningsmassor. Mycket av det material som presenteras har redan implementerats i Vägverkets anvisningar, t.ex. TBV-Återvinning och ATB VÄG. Rapporten kan därför ses som en bakgrund och i viss mån metodhandbok till Vägverkets nya anvisningar. Vissa modifieringar och kompletteringar kan också bli aktuella utifrån resultaten i rapporten. I VTI notaten och 7-2 behandlas erfarenheter från provvägar och kontrollsträckor. Undersökningarna i denna rapport är till delar framtagna vid 8 VTI notat 1-21

9 provvägsförsök och därför finns en stark koppling mellan dessa rapporter och denna undersökning. I handboken för återvinning av asfalt som kom ut hösten 2 finns utförliga beskrivningar (teknik, provningsmetodik, bindemedel, miljö, prestanda, erfarenheter mm) över kall och halvvarm återvinning i verk. VTI notat

10 Asfaltåtervinning allmänt Asfaltbeläggningar kan återvinnas genom kalla, halvvarma eller varma produktionsmetoder och inblandningen av nytt bindemedel, massa, vatten eller stenmaterial i det gamla asfaltmaterialet kan ske i verk eller på vägen. Återvinningsmassor kan användas till slit-, bind- eller bärlager. Kalla och halvvarma metoder riktar sig till vägar med låg eller måttlig trafikvolym (ÅDT total <3) medan varm återvinning är en teknik även för det högtrafikerade vägnätet. I Sverige återvinns årligen drygt en miljon ton (ca 13 % av total produktion) äldre asfaltbeläggningar. Om massorna innehåller stenkolstjära rekommenderas kall återvinning. Asfaltgranulat används också som bär- eller förstärkningslager på lågtrafikerade gator, vägar samt gång- och cykelbanor. Återvunnet beläggningsmaterial (ton) Varm återvinning Halvvarm återvinning Kall återvinning Figur 1 Fördelning mellan olika återvinningstekniker i Sverige (Vägverket, 1998). 1 VTI notat 1-21

11 Kall återvinning i verk Kall återvinning i verk är en resurssnål teknik eftersom materialet inte behöver värmas upp. Genom att blandningsverken är lätta att flytta minskar också transportbehovet. Vid kall återvinning kan massan bestå av upp till 1 % returasfalt men för att få ett bra resultat är det viktigt att returasfalten har förebehandlats på ett riktigt sätt. Vid kall återvinning i verk utgörs det nya bindemedlet av bitumenemulsion. I de flesta fall tillsätts dessutom vatten och stenmaterial. Olika varianter av blandningsförfaranden har utvecklats för att massan skall bli så homogen som möjligt och för att stenmaterialet skall få en bra täckningsgrad. Kalla massor kan ibland bli tröga och därför inblandas vatten som har en smörjande inverkan på massan. Det är dock viktigt att mängden nytt bindemedel, vatten samt eventuell tillsats av stenmaterial tas fram efter förprovning på laboratoriet. Syftet är att ge massan en lämplig sammansättning för att säkerställa att beläggningen får god funktion. Kall återvinningsmassa innehåller vatten och bitumenemulsion samt granulat och ibland nytt stenmaterial. Emulsionsbeläggningar hårdnar med tiden, mycket beroende på hur snabbt materialet hinner torka ut. På så sätt har vädret och årstiden vid utförandet stor betydelse för den här typen av beläggningar. Vid blandningen i verket klibbar bindemedlet fast vid granulatet och det är ovanligt med bindemedelsavrinning under tillverkning och transport av massan. När massan packas hårdnar den. Vägytan kan dock fortfarande vara förhållandevis mjuk den första tiden men tål ändå normal trafik utan problem. Ytan hårdnar successivt när vattnet avdunstar och genom den nödvändiga efterpackningen från trafiken som slutligen knådar och packar vägytan. Bild 1 Modernt blandningsverk för kall återvinning. VTI notat

12 Halvvarm återvinning vid verk Vid halvvarm återvinning i verk brukar materialet värmas upp till ca 5-8 C. Uppvärmningen medför att massan blir mer lättpackad och att hålrumshalten i beläggningen vanligen blir lägre än vid kall återvinning. Metoden kommer till sin fördel på hösten eftersom beläggningens prestanda åtminstone till en början blir bättre än för kallblandade massor. Halvvarm återvinning fungerar bra med granulat från halvvarm beläggning med mjukare bindemedel, men också återvinning av kall- eller varmtillverkade massor kan utföras med denna teknik. Den här typen av massor kan ibland upplevas som något tröga och svårlagda på grund av att det gamla bindemedlet aktiveras och blir klibbigt. Förändring av temperaturen, inblandning av stenmaterial eller inblandning av mjukare bindemedel kan dock förbättra massans konsistens och läggbarhet. Bindemedlet utgörs av mjukbitumen. Massan kan sammansättas med enbart granulat, bindemedel och vatten men i de flesta fall inblandas 1-3 % stenmaterial. Bild 2 Modernt blandningsverk för halvvarm återvinning. 12 VTI notat 1-21

13 Returasfalt Gamla asfaltbeläggningar eller beläggningsmaterial brukar kallas för returasfalt när de tagits bort från vägen och skall återvinnas, mellanlagras eller deponeras. Returasfalt består i huvudsak av bituminöst bindemedel och stenmaterial. Därtill kan det finnas tillsatser såsom fibrer, vidhäftningsmedel och däcksgummi. Returasfalt från specialbeläggningar kan innehålla tillsatser som är av okänd sammansättning. Vid grävning men ibland även vid uppgrävning kan obundet stenmaterial följa med, speciellt om materialet är tjälat (gäller vid grävning). De bindemedel som förekommer i returasfalt är i regel bitumenbaserade. Till denna grupp räknas penetrationsbitumen, mjukbitumen, emulsioner och bitumenlösning. Vägolja, som är det mjukaste bituminösa bindemedlet som använts i modern tid, förekommer också. En annan typ av bituminöst bindemedel som användes fram till 1973 är stenkolstjära. Användningen upphörde genom en frivillig överenskommelse inom asfaltindustrin i Sverige. Stenkolstjäran användes ibland som självständigt bindemedel och ibland utblandad med bitumen. De bituminösa bindemedel som återfinns i en returasfalt har förändrats i förhållande till sina ursprungliga egenskaper. Processen vid framställning, t ex uppvärmning och blandning i ett asfaltverk, transport och utläggning, gör bindemedlet hårdare. Under den efterföljande brukstiden hårdnar bindemedlet ytterligare genom olika delprocesser som går under den gemensamma benämningen åldring. Processerna är: oxidation genom inverkan av syret i atmosfären avdunstning av lättare beståndsdelar fysikalisk hårdnande hårdnande genom utsöndring. Bild 3 Tippning av returasfalt i mellanupplag. VTI notat

14 Asfaltgranulat Asfaltgranulat är benämningen på krossad eller fräst asfaltbeläggning (returasfalt). Granulatkornen består huvudsakligen av klumpar av bindemedel och stenmaterial (beläggning) av varierande storlek, men även inslag av stenmaterial kan förekomma. För att återvinningsbeläggningen skall få en jämn och bra kvalitet måste de gamla asfaltmassorna krossas (sönderdelas) och sorteras. Fräsmassor kan ibland ha en lämplig sammansättning och behöver då inte krossas. Bild 4 Krossning och sortering av returasfalt. Klumpar större än 2 mm tas bort från granulatet. Bild 5 Närbild på osorterat asfaltgranulat. Inslag av grus brukar finnas i uppbrutna massor. 14 VTI notat 1-21

15 Provtagning Provtagningen av den beläggning som ska återvinnas är ett av de viktigaste momenten vid en karakterisering för återvinning eftersom de prov som tas ut ska kunna repressentera hela objektet vid proportionering, val av recept och utförande av återvinningsbeläggningen. Provtagningen av asfaltbeläggningen som ska återvinnas kan ske genom borrkärnor från det aktuella objektet, krossning av uppgrävda beläggningar eller provtagning ur ett upplag med fräsgranulat (eller färdigkrossad uppgrävd beläggning). Fördelaktigast är att provtagning sker av det färdigbehandlade granulatet så att samma granulat som avses användas vid återvinningen är av samma karaktär som det som används vid framtagande av arbetsreceptet. Det kan dock vara svårt att få representativa prov på granulatet eftersom prover enbart kan tas från högens ytterkanter och därmed finns risken att proverna är separerade på grund av högens rasvinklar (om den är för hög). Vid provtagning av borrkärnor är det viktigt att prov tas på hela lagret som ska avlägsnas och återvinnas så att borrkärnan kan anses representera det granulat som erhålls efter avlägsnandet av den befintliga beläggningen. I Vägverkets metodbeskrivning Provtagning, provning och bedömning av provningsresultat av asfaltmaterial för återvinning (se litteraturförteckning) finns anvisningar för provtagning av returasfalt, asfaltgranulat och borrkärnor på beläggning. VTI notat

16 Karakterisering av returasfalt eller asfaltgranulat Innan återvinning måste asfaltmaterialet undersökas med avseende på materialsammansättning och ibland bindemedelsegenskaper. Resultatet ligger till grund för val av metod, typ och mängd av nytt bindemedel samt behov av stenmaterialinblandning. Representativa prov uttas från upplag eller genom borrprov från befintlig väg. Ur proven bestäms: kornstorleksfördelning på granulat (tvättsiktning) bindemedelshalt och kornstorleksfördelning på extraherat material penetration eller mjukpunkt på återvunnet bitumen (vid hårdare bitumen) eller kinematisk viskositet (6 C) på återvunnet bindemedel (vid mjukbitumen). Vatteninnehållet kan variera i granulatet, vilket bör beaktas vid proportionering och produktion av massa. Om bindemedelshalten eller kornstorleksfördelningen varierar för mycket i upplaget bör materialet i möjligaste mån homogeniseras vid lagring och inmatning i verket. Det kan göras genom omblandning av materialen, genom skiktvis lagring av materialen i mellanupplaget och genom ett bra förfarande när granulatet skall utlastas till kalldoseringsenheterna. Standardavvikelsen på bindemedelshalten och kornstorleksfördelningen (extraherat material, t.ex. fillerhalten och passerande mängd på sikt 4 mm) kan ligga till grund för bedömning av materialets homogenitet. I följande avsnitt ges en översikt av asfaltgranulat från olika mellanupplag. Kornkurva och bindemedelshalt Asfaltgranulaten kommer från mellanupplag i både södra och norra Sverige. De ursprungliga beläggningstyperna är ABT och AG. I några prov finns inslag av dränasfalt, skelettasfalt och asfaltemulsionsbetong. Granulaten var av typen samkrossmaterial med gradering -16 eller -22 mm. Både uppgrävda och frästa massor finns representerade i materialen. Endast i några fall har vattenhalten kontrollerats. Data om returasfaltens bindemedelshalt och extraherade kornkurva har stor betydelse för valet av erforderlig mängd och typ av nytt bindemedel som skall tillsättas asfaltgranulatet. 16 VTI notat 1-21

17 Passerande mängd, vikt-% Figur 2 Övre gräns ABT11 Undre gräns ABT16 Extraherade granulat,74,125,25, ,6 8 11, ,4 31,5 Kornstorlek, mm Sammanställning av kornkurvor från asfaltgranulat. 8 Bindemedelshalt, % Borlänge 1 Borlänge 3 Lunde granulatprov 2 Borlänge 2 Överum-95 prov 1 Lunde granulatprov 3 Lunde granulatprov 4 Borlänge 4 Lunde granulatprov 1 Seskarö Ängelholm Borlänge 5 Lunde förkross 1 Rv 4 Saxån Lunde förkross 2 Lunde förkross 3 Tjära Ljusne 1F Ljusne 2F Laholm Ljusne 1 Bommersvik 1 Rv 42 Ljusne 2 Bommersvik 2 Märsta Ljusne 3 Vikan Underås Överum-95 prov 3 Överum-95 prov 4 Arkösund Dalsjöfors Figur 3 Sammanställning över bindemedelshalten på asfaltgranulat. Bindemedelshalten och kornkurvan (den extraherade kurvan från returasfalten) kan variera mellan olika upplag men ligger i de flesta inom gränskurvorna för ABT16 eller ABT11. Bindemedelshalten ligger mellan 3,5-7, %. De bindemedelsfattiga granulaten kommer från kommunala mellanlager där materialen utgjordes av uppgrävda massor. I de fall bindemedelshalten överskrider 5, % utgörs massorna av fräsgranulat från slitlagerbeläggningar. När massorna överskrider 6, % i bindemedelsinnehåll kan stenmaterialinblandning bli nödvändigt. VTI notat

18 Faktorer som påverkar bindemedelshalten och kornkurvan är bland annat ursprunglig beläggningstyp, förekomst av lagningsmassor, åldring, krossning, avnötning, bindemedelsförluster, materialsläpp med mera. Vid bortgrävning och fräsning kan en sammanslagning av olika beläggningstyper ske samtidigt som obundet material kan komma med i massorna. Trots detta uppvisar mellanupplag ibland en förvånansvärt homogen sammansättning med avseende på bindemedelshalt och kornkurva. Standardavvikelsen på bindemedelshalten låg mellan,4-,7. I båda fallen delades upplaget upp i tårtbitar så att proven spreds ut över hela mellanupplaget. Passerande mängd, vikt-% 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Bind.halt: 4,7 % Stdav:,7 Min: 4,2 % Max: 5,4 %,8,13,25, ,6 8 11, ,4 Kornstorlek, mm Figur 4 Spridningen hos kornkurva och bindemedelshalt i ett mellanupplag med fräsmassor från E2. Passerande mängd, vikt-% 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1,, Bindemedelshalt: 4, % Stdav:,4 Min: 3,4 % Max: 4,7 %,8,13,25, ,6 8 11, ,4 31,5 Kornstorlek, mm Figur 5 Spridningen hos kornkurva och bindemedelshalt i ett mellanupplag med uppgrävda massor från en kommun. 18 VTI notat 1-21

19 Möjligheterna att förändra bindemedelshalten i granulat genom fraktionsuppdelning kan vara begränsade eftersom bindemedel förekommer både i de finare och grövre fraktionerna även om den finaste fraktionen innehåller högst halt bitumen. Bindemedelshalt, % mm 4-8 mm 8-11,2 mm 11,2-16 mm >16mm Fraktion Figur 6 Fördelningen i bindemedelshalt mellan olika fraktioner från samma asfaltgranulat. Asfaltgranulatets sammansättning och vatteninnehåll Asfaltgranulatets korngradering (granulatkurva) och vatteninnehåll har betydelse för massans homogenitet, bearbetbarhet och packbarhet. Granulatets kornkurva bestäms genom tvättsiktning. Vid analysen torkas materialet vid rumstemperatur för att inte partiklarna skall klibba ihop. I diagrammet har gränskurvorna för granulat till kall och halvvarm återvinning lagts in (krav i ATB VÄG). VTI notat

20 Passerande mängd, vikt-% Tvättsiktade granulat,74,125,25, ,6 8 11, ,4 31,5 Kornstorlek, mm Figur 7 Sammanställning över kornkurvan på tvättsiktat asfaltgranulat. I de flesta fall uppfyller asfaltgranulaten (krossade massor eller fräsgranulat) de gränskurvor som satts upp i Vägverkets anvisningar. Materialet får bryta en av de inre gränslinjerna. Kornkurvan liknar bärlagergrus men finmaterialhalten är låg och i regel under 2 %. Det innebär att materialen är förhållandevis välgraderade vilket är viktigt vid t ex packningen av massan. Asfaltgranulaten i denna undersökning utgörs av samkrossprodukter där partiklar större än 16 eller 22 mm siktats bort. Ibland brukar granulatet delas upp i en finresp. grovfraktion som sedan vid återvinning blandas ihop till lämpligt sammansättning. Tabell 1 Vatteninnehåll i asfaltgranulat. Granulat Vattenhalt, % Väderlek, tidpunkt Underås 5,4 Regn, september Bommersvik 5,1 Regn, september Saxån 1,-1,6 Värmebölja, juni Linköping (-18 mm) 5,2-7,5 December Linköping (-32 mm) 5,-6,1 December Proverna på vattenhalten är tagna i upplaget vid mellanlagring. I de flesta fall brukar vattenhalten ligga mellan 2-3 % under sommarhalvåret. De prov som erhöll drygt 5 % vatten togs efter ett kraftigt regn. Vid nederbörd så är det ytlagret som får det högsta fuktinnehållet men med tiden kan vatten tränga igenom upplaget vilket fullskaliga lakförsök visat (Thorsenius, 1996). Proverna som togs under vintern 2/1 erhöll högst vatteninnehåll, 5,-7,5 % med de högsta värdena för finsorteringen (-18 mm). 2 VTI notat 1-21

21 Egenskaper hos bindemedel i returasfalt De bindemedel som förekommer i returasfalt är i regel bitumenbaserade. Till denna grupp räknas penetrationsbitumen, mjukbitumen, emulsioner och bitumenlösning. Vägolja, som är det mjukaste bituminösa bindemedlet som använts i modern tid, förekommer också. En annan typ av bituminöst bindemedel som användes fram till 1973 är stenkolstjära. Användningen upphörde genom en frivillig överenskommelse inom asfaltindustrin i Sverige. Stenkolstjäran användes ibland som självständigt bindemedel och ibland utblandad med bitumen. De bituminösa bindemedel som återfinns i en returasfalt har förändrats i förhållande till sina ursprungliga egenskaper. Processen vid framställning, t ex uppvärmning och blandning i ett asfaltverk, transport och utläggning, gör bindemedlet hårdare. Under den efterföljande brukstiden hårdnar bindemedlet ytterligare genom olika delprocesser som går under den gemensamma benämningen åldring. Processerna är: oxidation genom inverkan av syret i atmosfären avdunstning av lättare beståndsdelar fysikalisk hårdnande hårdnande genom utsöndring. Det är inte fel att påstå att varje beläggningslager utfört vid en viss tidpunkt har unika bindemedelsegenskaper. Det beror på att olika bindemedel har använts vid framställningen och att åldringsprocessen därefter varit olika. Vid upptagning genom rivning eller fräsning blandas dessutom i regel lager av olika ursprung och sammansättning i den borttagna returasfalten. I följande figurer redovisas egenskaper på återvunnet bindemedel från olika returasfalter med varierande ursprung och ålder. Det handlar huvudsakligen om ursprungligen varma beläggningstyper (ABT, ABS, AG) men inslag av kallmassa finns i några fall (IM, AEBÖ, IM). De analyser som utförts är penetration, mjukpunkt, duktilitet och Fraass brytpunkt. VTI notat

Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 - Laboratorieprovning

Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 - Laboratorieprovning Kall och halvvarm återvinning av asfalt i verk Del 1 - Laboratorieprovning Torbjörn Jacobson och Fredrik Hornwall VTI notat 1-21 1 Förord Återvinning av gamla asfaltbeläggningar har blivit allt vanligare

Läs mer

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager

Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager 1 I I1 Typblad, kontrollblad, bindemedel och konstruktionstyper för bitumenbundna lager Innehållsförteckning I TYPBLAD, KONTROLLBLAD, BINDEMEDEL OCH KONSTRUKTIONSTYPER FÖR BITUMENBUNDNA LAGER... 1 I1 Innehållsförteckning...1

Läs mer

Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager

Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager VTI notat 31-2002 Återvinning av krossad asfalt som bär- och förstärkningslager VTI notat 31 2002 Del 1 Karakterisering och egenskaper genom laboratoriestudier Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet

Läs mer

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial

Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial Miljöpåverkan vid återvinning av tjärhaltiga beläggningsmaterial FoU-projekt 2001-2002 Projektet behandlar följande delar Miljöanpassad metod för återvinning Förekomst av PAH i vägmaterial Utlakningsstudier

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-3:2012 Bestämning av kornform - Flisighetsindex SS-EN 933-4:2012 Bestämning av kornform - LT-index SS-EN 933-5/A1:2004 Bestämning

Läs mer

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001

Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 VTI notat 4 2002 VTI notat 4-2002 Försök med asfaltåtervinning i Stockholm Asfaltgranulat som bärlager på GC-vägar Varm återvinning som slitlager på vägar/gator Lägesrapport 2001 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB

Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB VTI notat 2-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Undersökning av mekaniska egenskaper hos tunna beläggningar av MJAB Etapp I Torbjörn Jacobson Hassan Hakim Safwat Said Förord På uppdrag av

Läs mer

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor

Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor VTI notat 12 2002 VTI notat 12-2002 Miljöpåverkan vid kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor Fältförsök 2001 (lägesrapport) Författare FoU-enhet Projektnummer 60659 Projektnamn

Läs mer

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg

Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg Laboratoriets kundbilaga Metodnamn Benämning i rapport Metodavsteg SS-EN 933-1:2012 Bestämning av kornstorleksfördelning - Siktning SS-EN 933-1 Kornfördelning Manuell skakning görs endast vid egenkontrollen

Läs mer

Metoddagen 11 februari, 2010

Metoddagen 11 februari, 2010 Metoddagen 11 februari, 2010 Ändringar i VVTBT Bitumenbundna lager 2009,rev1 Pereric Westergren, VGtav Större förändringar Samtliga kalkylvärden är flyttade från VVTBT till Vägverkets Regler för reglering

Läs mer

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket

Asfaltdagen 2013, Hvordan møter man. miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige. Torbjörn Jacobson Trafikverket Asfaltdagen 2013, Oslo Hvordan møter man klima- og miljøutfordringene på belegningssiden i Sverige Torbjörn Jacobson Trafikverket Specialist inom p vägteknik och beläggningar Fakta Trafikverket k Bygga,

Läs mer

Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269

Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10. Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Av: Karl Öhman Datum: 2012-01-30 Telefon: 0733 84 71 10 Erfarenhetsåterföring av halvvarma massor SBUF projekt 12269 Förord Halvvarma beläggningsmassor används i stor utsträckning på det låg- och medeltrafikerade

Läs mer

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav

Omfattning 2015-11-03. Asfaltbeläggningar. Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg. Johanna Thorsenius, Trafikverket. Kort om asfalt. Regelverk och krav Asfaltbeläggningar ur besiktningsmannens synvinkel Utbildning BEUM 27 aug 2015 Göteborg Johanna Thorsenius, Trafikverket Omfattning Kort om asfalt Ingående material Tillverkning Utläggning Regelverk och

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av varmblandade massabeläggningar, bundet bärlager, gjutasfalt och ytbehandling. 2014-03-03 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige

Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Specialistseminarium PMB 1 Polymermodifierade bindemedel i asfaltbeläggning - erfarenheter i Sverige Användning Arbetsmiljö Egenskaper Provvägar Torbjörn Jacobson, VGtav Specialistseminarium PMB 2 Polymermodifierat

Läs mer

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt

Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfalt maj 2015 2 Marknadskontroll av byggprodukter, slutrapport för produktgruppen Stenrik asfal Marknadskontroll av byggprodukter,

Läs mer

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1

TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING. Bilaga 1 TEKNISK HANDBOK DEL 2 - ANLÄGGNING Krav, toleranser och provningsmetoder vid utförande av asfaltbeläggningar, gjutasfalt och ytbehandling. 2015-04-22 Sidan 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDAN 01 ALLMÄNT...

Läs mer

Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se

Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Prislista Laboratorieprovning Vägmaterial 2015 * Obundna material Håkan Arvidsson, 013-20 43 57, hakan.arvidsson@vti.se Provberedning (neddelning, krossning m.m.) Petrografisk beskrivning bergartsbestämning

Läs mer

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind TMALL 0141 Presentation v 1.0 2015-01-24 NVF Specialistseminarium Solna 2015-01-22 Kenneth Lind Trafikverket Investering/Vägteknik Bra återvinning kräver bra regelverk Presentation Kenneth Lind Trafikverket

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Provberedning Bituminous pavement and mixture. Sample preparation. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. ORDFÖRKLARINGAR 4. UTRUSTNING 5. BEREDNINGENS UTFÖRANDE 5.1

Läs mer

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg

Bitumenbundna lager. Kapitlets omfattning och upplägg ATB VÄG 2005 VV Publ 2005:112 1 F F1 Bitumenbundna lager Kapitlets omfattning och upplägg F1.1 Allmänt Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade

Läs mer

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning

Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning 2010-01-21 Asfaltdagen, Oslo 2010 1 Nya metoder och hjälpmedel för kvalitetsuppföljning Aktuellt om beläggningar Miljöfrågor Provning och kontroll av beläggningar Fältmätningar Hur ska vi kontrollera insatsmaterial,

Läs mer

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB

Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Peter Gustafsson Peab Asfalt AB Hur gör vi idag? Hur ser dagens teknik ut? 42 000 m 2 motorväg 3 lager 50 mm AG 22 160/220 50 mm ABb 16 70/100 (Trafikeras i 8 månader) 35 mm ABS 16 50/70 84 provkroppar

Läs mer

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014

Torbjörn Jacobson Asfaltdagen 2014 Torbjörn Jacobson Asfaltdagar 24 Torbjörn Jacobson Trafikverket, Investering, Teknik & Miljö Asfalt och miljö Miljöaspekter att ta hänsyn till vid val av beläggning Miljöaspekter: Resurs- och energieffektivisering

Läs mer

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning

EXAMENSARBETE. Vältning och packning vid asfaltbeläggning EXAMENSARBETE 09:001 YTH Vältning och packning vid asfaltbeläggning Luleå tekniska universitet Yrkestekniska utbildningar - Yrkeshögskoleutbildningar Bygg- och anläggning Institutionen för Samhällsbyggnad

Läs mer

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning

Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Målkonflikter? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller Partiklar Kemikalier Återvinning Energieffektiva asfaltbeläggningar NVF Beläggning Specialistseminarium 2014 2014-01-23 Kristina Martinsson UHnbve Hållbart byggande. Vad styr vid val av beläggning? Miljömål: Energi Växthusgaser Buller

Läs mer

Stenkolstjära i asfaltmassor

Stenkolstjära i asfaltmassor Stenkolstjära i asfaltmassor Lägesrapport med råd och rekommendationer för hantering, mellanlagring och återvinning Stora mängder asfaltbeläggningar, 1,5 till 2 miljoner ton, tas årligen bort från svenska

Läs mer

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält

Egenskap Provningsmetod Utgåva Fält Krocklaboratoriet Uniform provisions concerning the approval of restraining devices for child occupants of power-driven vehicles. ( child restraint systems ) ECE Regulation 44 Inkluderar ej dammprovning,

Läs mer

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter

Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter 2007-03-17 Tankdagen, Solna 1 Innehåll Tillståndsbedömning av ytbehandling - defekter Torbjörn Jacobson Europastandard 12272-2 Olika typer av defekter (skador) Hur de ska kontrolleras Orsaker till defekter

Läs mer

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG

Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG VTI notat 4-2006 Utgivningsår 2006 www.vti.se/publikationer Utvärdering av massabeläggning med mjukgjord bitumen, MJAB och MJAG Etapp II Safwat Said Hassan Hakim Torbjörn Jacobson Förord På uppdrag av

Läs mer

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning

Grön. asfalt. Återvinning. Återvinning. Återvinning Grön asfalt Återvinning Återvinning Återvinning Trender i samhället I dagens samhälle finns en stark önskan att spara på naturresurser. Återanvändning och återvinning av material och produkter är något

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av skrymdensitet och hålrumshalt hos dränerande asfaltbetong Bituminous pavement and mixture. Determination of bulk density and air void content of porous

Läs mer

Besiktning av KGO-sträckor

Besiktning av KGO-sträckor Besiktning av KGO-sträckor utförda 2007, 2008, 2009 och 2010 av Gunnar Dryselius Torbjörn Jacobson Mats Wendel Leif Viman Gunnar Dryselius och Mats Wendel in action - 1 - - 2 - INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.

Läs mer

Publikation 2004:90. Hantering av tjärhaltiga beläggningar

Publikation 2004:90. Hantering av tjärhaltiga beläggningar Publikation 2004:90 Hantering av tjärhaltiga beläggningar Titel: Hantering av tjärhaltiga beläggningar Upphovsman: Enheten för Samhälle och Trafik, Teknikavdelningen, Vägtekniksektionen, Åsa Lindgren Sökord:

Läs mer

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket

AD dagen Regelverk ballastmaterial. Klas Hermelin Trafikverket AD dagen 2014 Regelverk ballastmaterial Klas Hermelin Trafikverket Nya kravdokument för material från TRV Nytt namn Identifikations nr Gammalt namn Obundna lager för vägkonstruktioner TDOK 2013:0530 TRVKB

Läs mer

NCC Roads Sverige FoU Asfalt

NCC Roads Sverige FoU Asfalt NCC Roads Sverige FoU Asfalt Återvinning av asfaltmassor innehållande stenkolstjära Sammanfattande slutrapport av SBUF-projekt Tord Lindahl, Nils Ulmgren Rapport 2003-09 Distribution: Fri FÖRORD Denna

Läs mer

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg

Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg VTI notat 68 21 VTI notat 68-21 Prov med krossad betong på Stenebyvägen i Göteborg Lägesrapport 21 Författare FoU-enhet Projektnummer 6611 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution Håkan Carlsson Väg- och

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Återvinning av bindemedel från asfaltmassor, utförd med rotationsindunstare. Recovery of binder from bituminous mixes: procedure with rotary evaporator. 1. ORIENTERING

Läs mer

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA

Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA Provning av Cement Stabiliserad Asfalt CSA Martyn Luby Vad är viktigt? Hålrum i öppen asfalt Brukets tryckhållfasthet 2 2015-02-06 Asfaltmassa Flisighet i stenmaterialet Gradering med fokus på 2 mm och

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt. Allmänt Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content. General. 1. ORIENTERING 2. UTRUSTNING OCH KEMIKALIER 3. SÄKERHET

Läs mer

Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga.

Resultat Resultaten från de deltagande laboratorierna framgår av tabell 2 5 och diagrambilaga. Ringanalysrapport 1 (7) RINGANALYS PÅ BITUMEN 2008 Bakgrund Denna ringanalys på bitumen har arrangerats av Vägverket. Deltagande laboratorier representerar Vägverket, Bitumentillverkare och Forskningslab.

Läs mer

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära

2013-05-02 577-2753-13. Inventering av anläggningar med Oljegrus- och asfaltverk, stationära Bakgrund Sedan slutet av 1990-talet pågår en rikstäckande inventering av förorenade områden i Sverige. Det är länsstyrelserna som utför inventeringen på uppdrag av Naturvårdsverket. Arbetet med förorenade

Läs mer

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT

NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT NYTILLVERKAD ASFALT MED PMB OCH ÅTERVUNNEN ASFALT - vad händer i Europa? Krister Persson Total Bitumen Nordic VEM ÄR JAG? Krister Persson Deputy Bitumen Manager, TOTAL Nordic - Arbetar med kunder i Danmark,

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (7) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom kallextraktion med mekanisk omrörning Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by cold extraction with

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 MinBaS Område 2 Rapport nr 2:17 Alternativ ballast i betong - Krossat berg som ballast till betong - Packningsstudie av krossgrus Hans-Erik Gram Eva Attenius Alternativ ballast i betong - Krossat berg

Läs mer

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008

Gummiasfalt. Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen. Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009. Dokumentation från Asfaltdagarna 2008 Gummiasfalt Asfaltbeläggning med gummimodifierat bitumen lars.preinfalk@vv.se Treårigt utvecklingsprojekt 2007-2009 Teknik Prestanda Miljö Arbetsmiljö Yttre miljö Tillverkning gummiasfalt våta tekniken

Läs mer

Försegling och Spricklagning

Försegling och Spricklagning Försegling och Spricklagning Dick Sundell Arbetsledare Snabel och HP27 i Uppsala Jens Södergren Chaufför snabelbil i Uppsala området 1 2 Med HP27......Och Snabelbil Bild HP Bild snabel 3 4 Varför Snabelbil?

Läs mer

EXAMENSARBETE. Återvinning av asfalt

EXAMENSARBETE. Återvinning av asfalt EXAMENSARBETE 2009:161 CIV Återvinning av asfalt En utvärdering av återvinningsmetoder för asfalt vid Skanskas verk i regionerna syd och sydost Lenita Hellman Andreas Morgin Luleå tekniska universitet

Läs mer

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005

TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning. Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005 TRVMB 704: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Metodbeskrivning : Asfaltbeläggning Publ. 2011:005 Dokumenttitel: Bestämning av vattenkänslighet genom pressdragprovning Skapat av: Kullander

Läs mer

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss.

Vad kan Stockholms stad göra för att minska bullret från vägbeläggning? Skrivelse från Mats Rosén (kd) och Björn Nyström (kd). Återremiss. GATU- OCH FASTIGHETSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE GFN 2002-10-01 Handläggare: Christer Rosenblad Region Ytterstad Drift- och underhållsbyrån Tel: 508 262 94 christer.rosenblad@gfk.stockholm.se Dnr 01-370-4237

Läs mer

Program 10.00-10.10 3 x Välkommen 10.10 10.30 Tillverkning av slaggasfalt Torbjörn Sörhuus (Ovako Bar AB) 10.30 10.50 Provning och provningsmetoder

Program 10.00-10.10 3 x Välkommen 10.10 10.30 Tillverkning av slaggasfalt Torbjörn Sörhuus (Ovako Bar AB) 10.30 10.50 Provning och provningsmetoder Välkommen Program 10.00-10.10 3 x Välkommen 10.10 10.30 Tillverkning av slaggasfalt Torbjörn Sörhuus (Ovako Bar AB) 10.30 10.50 Provning och provningsmetoder för slaggballast och slaggasfalt Mats Jonsson

Läs mer

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc

Bilaga 1. Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat. K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 Materialundersökning och redovisning av undersökningsresultat K:\81_2\810582\Rapport\SBUF-rapport\Bilagor\Bilaga 1.doc Bilaga 1 - Provväg 90 Redovisning 6.6.2001 1 (8) Provväg 90 materialundersökning

Läs mer

Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö

Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö VTI notat 45 2002 VTI notat 45-2002 Kall och halvvarm återvinning av tjärhaltiga beläggningsmassor påverkan på omgivningsmiljö Uppföljning av provvägar och kontrollsträckor 2002 Författare FoU-enhet Projektnummer

Läs mer

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong.

Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. VTI notat 69-2000 VTI notat 69 2000 Hållfasthetstillväxt hos ballast av krossad betong. Erfarenheter från laboratoriemätningar och provvägsförsök i Sverige. Bild: Jörgen Svensson, VTI Författare FoU-enhet

Läs mer

Ytbehandling med polymermodifierad

Ytbehandling med polymermodifierad VTI notat 2 2001 Ytbehandling med polymermodifierad emulsion Uppföljning av äldre provvägar Foto: Torbjörn Jacobson, VTI Författare FoU-enhet Projektnummer 60617 Projektnamn Uppdragsgivare Distribution

Läs mer

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister.

Dokumentation från Asfaltdagarna 2008. Ola Sandahl, PEAB Asfalt. Varför skall man klistra? Klistring, Skarvar. Typer av klister. Klistring, Skarvar Varför skall man klistra? Yta till bild på startsidan Vidhäftning till underliggande beläggning samverkande konstruktion Vidhäftning för att kunna packa massan Membran för att täta mellan

Läs mer

Stålslagg i asfaltbeläggning

Stålslagg i asfaltbeläggning VTI notat 5-2008 Utgivningsår 2008 www.vti.se/publikationer Stålslagg i asfaltbeläggning En kunskapsöversikt samt fältförsök i Dalarna Torbjörn Jacobson Förord I syfte att ta till vara stålslagg, som

Läs mer

Framtiden för Kallteknik

Framtiden för Kallteknik Framtiden för Kallteknik Per Redelius Nynas AB INTRODUKTION I dessa dagar kräver omtanken om vår miljö att vi ser över alla sektorer av vårt samhälle för att minska energianvändning och förbättra miljövänligheten.

Läs mer

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt

Vi utför provsträckor med. gummiasfalt Vi utför provsträckor med gummiasfalt Längre livslängd och mindre buller Vägverket vill göra det möjligt att få fram ännu bättre asfalt att använda på våra vägar. Därför inleder vi nu ett projekt där vi

Läs mer

NVF Specialistseminarium 2014

NVF Specialistseminarium 2014 NVF Specialistseminarium 2014 Beläggningsteknik för framtiden PMB i asfaltsbeläggningar Michael Langfjell, Peab Asfalt E6 Bohuslän PMB i asfaltsbeläggningar Agenda Historik Vad har vi lärt oss? Framtiden

Läs mer

Metoddagen 2007 Provtagning i fält

Metoddagen 2007 Provtagning i fält Metoddagen 2007 Vägverket Produktion Beläggning Mansour Ahadi Chef avdelning Industri Nöjd Medarbetare Index (NMI) Vägverket Fråga: Jag känner mig trygg när jag arbetar på väg 2004 1,2 2005 1,3 2006 3,5

Läs mer

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken

Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Transportforum Smala körfält - Hur påverkas slitaget av dubbdäcken Torbjörn Jacobson Trafikverket Smala körfält en utmaning för beläggningsbranschen? Spårbunden trafik ger: ökat slitage från dubbdäckstrafiken

Läs mer

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR

Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR Confalt TÄNK DIG ETT SLITLAGER SÅ STARKT SOM BETONG, LIKA FLEXIBEL SOM ASFALT MEN UTAN FOGAR LAGERHALL CONFALT - Stark, flexibel och fogfri beläggning EGENSKAPER Perfekt kombination av styrka och flexibilitet

Läs mer

Stålslagg i asfaltbeläggning Fältförsök 2005 2012

Stålslagg i asfaltbeläggning Fältförsök 2005 2012 VTI notat 19 2013 Utgivningsår 2013 www.vti.se/publikationer Stålslagg i asfaltbeläggning Fältförsök 2005 2012 Nils-Gunnar Göransson Torbjörn Jacobson Förord I syfte att ta till vara stålslagg, som är

Läs mer

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna

Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna VTI notat 33 2003 VTI notat 33-2003 Stålarmering av väg E6 Ljungskile, Bratteforsån Lyckorna Töjning (

Läs mer

Metodgruppens styrgrupp

Metodgruppens styrgrupp Protokoll från möte med Metodgruppens styrgrupp Tid: 2010-10-05 kl. 10-15 Plats: Svevia, Solna Närvarande: Torbjörn Jacobson Trafikverket Leif Viman VTI Thorsten Nordgren Trafikverket Nils Ulmgren NCC

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av bindemedelshalt genom extraktion i filtercentrifug Bituminous pavement and mixture. Determination of binder content by extraction in a filter centrifuge.

Läs mer

Presentation Kenneth Lind

Presentation Kenneth Lind Metoddagen 2015-02-05 Nyheter Trafikverkets kravdokument TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket Investering/ Teknik o Miljö Vägteknik Presentation Kenneth Lind Trafikverket / Investering

Läs mer

Bakgrund. Cirkulationsplatser

Bakgrund. Cirkulationsplatser Cirkulationsplatser Projekt som genomförs av VTI Författare: Lars-Göran Wågberg På uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting Rapport klar våren 2007 Styrgrupp Åke Sandin Åke Gustavsson Leif Andersson

Läs mer

6 BITUMENBUNDNA LAGER

6 BITUMENBUNDNA LAGER 1 6 BITUMENBUNDNA LAGER 6.1 Kapitlets uppläggning 6.1.1 Introduktion Bitumenbundna lager är uppbyggda av bituminösa bindemedel och stenmaterial, i vissa fall kompletterade med tillsatsmedel. I detta kapitel

Läs mer

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten

MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS Område 2 Rapport nr 2:14 Mineral Ballast Sten MinBaS projekt nr 2,2 Framtida betong Delprojekt 2,23 Utnyttjande av alternativa typer av ballast i betong Krossad ballast i betong Tvättning och tillsatsmaterial

Läs mer

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite

OBS I Finland användes namnet Gilsonite för Uintaite NVF/Finska avdelningen Utskott 33 - asfaltbeläggningar FÖRBUNDSUTSKOTTSMÖTET 17. JUNI 22 PÅ NÅDENDAL SPA Jari Pihlajamäki Den eviga asfaltbeläggningen mot utmattningen? - erfarenheter från testsektioner

Läs mer

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren

Asfaltdagen 2016 Torsten Nordgren ASFALTDAGRNA 2016 Vikten av samverkan i utvecklingsarbetet TORSTEN NORDGREN TRAFIKVERKET Underhåll Vägsystem Tillstånd Väg Nationell specialist och projektledare för utvecklingsprojekt inom beläggning

Läs mer

Homogenitetsmätning med laser

Homogenitetsmätning med laser Uppdraget Syfte: En metod behövs för att objektivt kunna avgöra ytans kvalitet vid nybyggnads- och underhållsobjekt. Homogenitetsmätning med laser Metoddagen 7 februari 2013 Thomas Lundberg, Drift och

Läs mer

MÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10

MÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10 Uppvidinge kommun 2010-2011 1 MÄNGDFÖRTECKNING 2009-11-10 Mängdförteckning och á-prislista för avgivande av anbud för beläggningsarbeten inom Uppvidinge kommuns väghållningsområde. Anbudet ska gälla under

Läs mer

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING

FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING Metoddagen 2016-02-11 Solna Det handlar om återvinning på plats TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kenneth Lind Trafikverket FÖRPROVNING / KONTROLL VID REMIXING Beställarens projektering och val av remixing

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA sid 1 (5) ASFALTBELÄGGNING OCH MASSA Bestämning av nötningsmotstånd enligt Prallmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of abrasion by studded tyres. 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3.

Läs mer

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell

Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell VTI notat 36-2005 Utgivningsår 2005 www.vti.se/publikationer Undersökning av dubbslitaget vintern 2004/2005 och validering av VTI:s slitagemodell Torbjörn Jacobson Förord För att undersöka beläggningsslitaget

Läs mer

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr 2010. Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA?

Anläggnings-AMA. Metoddagen 11 febr 2010. Anvisningar i AMA Anläggning. Anläggnings-AMA. Anläggnings-AMA. Vad är Anläggnings AMA? Metoddagen 11 febr 2010 Anvisningar i AMA Anläggning Vad är Anläggnings AMA? Allmän Material- och Arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten Fördelen med AMA Ett branschgemensamt beskrivningssystem AMA s

Läs mer

SBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar

SBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar SBUF - Projekt 11 456 Blåsbildning på broar Sammanfattning Överbyggnader av brodäck har från tid till annan blivit föremål för blåsbildning. Orsaken till en över tid ökande blåsbildning har sin troliga

Läs mer

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA

ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Sid 1 (6) ASFALTBELÄGGNING OCH -MASSA Bestämning av vidhäftningen mellan sten och bitumen i närvaro av vatten enligt rullflaskmetoden Bituminous pavement and mixture. Determination of adhesion between

Läs mer

Handledning för tillverkning av asfaltmassa/beläggning med gummimodifierat bitumen 2011

Handledning för tillverkning av asfaltmassa/beläggning med gummimodifierat bitumen 2011 Handledning för tillverkning av asfaltmassa/beläggning med gummimodifierat bitumen 2011 1 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Benämningar... 3 2. Gummi... 4 2.1 Gummigranulat... 4 3. Gummimodifierat bitumen...

Läs mer

Återvinning av asfalt en fallstudie i Malmberget JOHANNA HJERPE 2015 MVEM12 EXAMENSARBETE FÖR MASTEREXAMEN 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET

Återvinning av asfalt en fallstudie i Malmberget JOHANNA HJERPE 2015 MVEM12 EXAMENSARBETE FÖR MASTEREXAMEN 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET Återvinning av asfalt en fallstudie i Malmberget JOHANNA HJERPE 2015 MVEM12 EXAMENSARBETE FÖR MASTEREXAMEN 30 HP MILJÖVETENSKAP LUNDS UNIVERSITET Återvinning av asfalt en fallstudie i Malmberget JOHANNA

Läs mer

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB

Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Inblandning av lignin från SEKAB i pellets vid Bioenergi i Luleå AB Robert Samuelsson Mehrdad Arshadi Torbjörn Lestander Michael Finell Pelletsplattformen BTK-Rapport 2011:3 SLU Biomassateknologi och Kemi

Läs mer

Tankdagen 2005. Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15

Tankdagen 2005. Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson. Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15 Tankdagen 2005 Indränkt makadam och massabunden makadam Rune Fredriksson Anläggning Teknik, Rune Fredriksson 2005-10-15 Principiell skillnad mellan obundet grus och indränkt makadam Obundet grus Lagertjockleken

Läs mer

Parametrar i provningsmetoder 1(5)

Parametrar i provningsmetoder 1(5) Parametrar i provningsmetoder 1(5) 932-1 5 Storlek på samlingsprov Formeln M = 6*D^0,5*ρ b är en rekommendation 932-1 9 Neddelning av samlingsprov till laboratorieprov Kan göras med diverse metoder: Neddelningapparat,

Läs mer

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast

SLUTRAPPORT. Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast MinBaS II Mineral Ballast Sten Område 2 Rapport nr 2.1.6b MinBaS II Produktutveckling SLUTRAPPORT Projekt 2.1.6b.Frostbeständighet hos betong med helkrossballast Dr Hans-Erik Gram Projektledare FoU Cementa

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5)

STENMATERIAL. Bestämning av kulkvarnsvärde. FAS Metod 259-02 Sid 1 (5) Sid 1 (5) STENMATERIAL Bestämning av kulkvarnsvärde. Mineral aggregates. Determination of the resistance to wear by abrasion from studded tyres - Nordic test. 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING 4. PROVBEREDNING

Läs mer

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas

Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013. 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfaltens gröna framtid Gatukontorsdagarna 2013 22 maj 2013, Sven Fahlström, Produktchef, Bitumen Nordic, Nynas Asfalt är inte grön utan svart Den svarta färgen kommer från bitumen, den oljeprodukt som

Läs mer

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka

Prall Ytbehandlingar Funktionsprovning av beständighet och slitstyrka 26-3-16 Tankdaen, Arlanda 1 Innehåll Prall Ytbehandlinar Funktionsprovnin av beständihet och slitstyrka Torbjörn Jacobson VTI Modifierin av Prallmetoden Konditionerin och varvtal Metod för beständihet

Läs mer

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson

Asfaltdagen 2016 Kristina Martinsson Kristina Martinsson Hur bidrar asfaltbranschen till klimatmålen? Är det någon som har hört talas om klimathotet?... Kristina Martinsson Underhåll Beläggning 2 Innehåll i presentationen Vilka är klimatmålen

Läs mer

Energiförbrukning och kvalité

Energiförbrukning och kvalité 1 Energiförbrukning och kvalité hos olika vägkonstruktioner och beläggningar 2 1 Presentationen baseras på: Examensarbete vid KTH 1995 Examensarbete Högskolan Dalarna 1995 och1997 Examensarbete Högskolan

Läs mer

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper

Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper Bilaga 3 Vägbeläggningars reflextionsegenskaper En vägbeläggning tillhör en N-klass och en W-klass beroende på dess reflexionsegenskaper, d.v.s. ljushet och textur, i torrt och vått tillstånd. För den

Läs mer

Bindemedelsförsegling

Bindemedelsförsegling Vad är en bindemedelsförsegling? Vad är syftet med förseglingen? Vad är förväntningen på slutprodukten? Patrik Malmberg och Bo Svensson Svevia Beläggning 1 2 ATB Väg 94 Försegling Försegling görs för att

Läs mer

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts)

Ballastutskottets medlemmar. Ballastutskottet. Aktiviteter. Aktiviteter (forts) Ballastutskottet Metoddagen 11 februari 21 Henrik Broms Henrik Broms Konsult AB Ballastutskottets medlemmar Klas Hermelin,VV, ordförande Leif Viman, VTI, sekreterare Peter Andersson, Swerock Jan Bida,

Läs mer

Kalltillverkad asfaltbeläggning

Kalltillverkad asfaltbeläggning VTI rapport 865 Utgivningsår 2015 www.vti.se/publikationer Kalltillverkad asfaltbeläggning Safwat Said Torbjörn Jacobson VTI rapport 865 Kalltillverkad asfaltbeläggning VTI rapport 865 Kalltillverkad

Läs mer

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand

Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand VTI notat 16-28 Utgivningsår 28 www.vti.se/publikationer Vägavsnitt med hyttsten och hyttsand Inventering genom provbelastning Håkan Carlsson Förord VTI har av SSAB Merox AB fått i uppdrag att inventera

Läs mer

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor

De första viktiga timmarna. Plastiska krympsprickor De första viktiga timmarna Plastiska krympsprickor 4 De första viktiga timmarna Risken för så kallade plastiska krympsprickor finns alltid vid betonggjutning. Risken är som störst under de första timmarna

Läs mer

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.*

STENMATERIAL. Bestämning av slipvärde. FAS Metod 231-98 Sid 1 (7) Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* Sid 1 (7) STENMATERIAL Bestämning av slipvärde Mineral aggregates. Determination of abrasion value.* 1. ORIENTERING 2. SAMMANFATTNING 3. UTRUSTNING OCH MATERIAL 4. PROVBEREDNING 5. PROVNING 6. BERÄKNING

Läs mer

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN Bana: Hangtown, Californien USA 1 MATERIALVAL Materialval är mycket viktigt för att skapa en bra, utmanande och säker bana. Olika material uppför sig mycket olika och

Läs mer