KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:2 KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT OCH VIKTUTVECKLING I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING JUNI 2003 MARIANNE ANGBRATT ELIN ERIKSSON SOFIA FUNCKE ULLA NILSSON CHRISTINA SÄTERSKOG MARIANNE SÖDERLIND

2 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Telefon: eller fax: e-post: ISSN

3 Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland Rapport 2003:2 Marianne Angbratt Elin Eriksson Sofia Funcke Ulla Nilsson Christina Säterskog Marianne Söderlind

4

5 Vi som har genomfört denna kartläggning önskar framföra vårt tack till samtliga barn och målsmän som låtit oss ta del av vikt och längduppgifter. Vidare vill vi tacka samtliga skolsköterskor och landstingets arkivpersonal vilka under arbetets gång visat ett stort engagemang och hjälpsamhet. Tack även till samtliga BVC-sköterskor som under ett halvår dokumenterade vikt och längd för kartläggningens räkning samt till övriga personer inom landstinget och de 13 kommunerna som på olika sätt bidragit till att kartläggningen kunnat genomföras. Vi vill också rikta ett tack till Elisabeth Wärnberg Gerdin, FoU-handledare, som under framskrivandet av rapporten stöttat oss med konstruktiv kritik och fört arbetet framåt, och till Cristina Aldin som bearbetat rapportens layout. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping, juni 2003 Marianne Angbratt Projektledare

6

7 Sammanfattning Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem bland barn och ungdomar. För Östergötlands län saknas beskrivande data om barns vikt och viktutveckling. Det är därför angeläget att undersöka hur stort problemet är i länet, samt att ta fram en baslinjemätning att utgå från vid planering av förebyggande och behandlande åtgärder. Syftet är att kartlägga 10-åringars vikt/längd body mass index (BMI) samt 5 5½åringars vikt/längd (BMI) i Östergötland. Vikt och längd dokumenterades från skolhälsovårds- och barnavårdscentralsjournaler för alla barn i länet födda 1991, vid 10 års ålder, n=5987. Data om vikt och längd samlades också in retrospektivt, för samma barn vid åldrarna 7 år, 5 5½ år, 4år, 2½ år, 1½ år samt födelsevikt. Vikt och längd dokumenterades dessutom hos alla barn som besökte 5 5½-årskontroll vid länets samtliga BVC under april till september 2002, n=1681, för jämförelse av viktutveckling över tid. Från de 13 kommunerna i Östergötland deltog 5517 barn födda 1991 (92 %) i studien. Kompletta data vid alla mätningspunkter uppnåddes för 3965 barn (72 %). Resultaten från kartläggningen bekräftar att övervikt och fetma hos barn i åldrarna 5 och 10 år är ett hälsoproblem i Östergötland. Studien visar att övervikt och fetma ökar för både flickor och pojkar, dels över ålder och dels över tid, vilket understryker behovet av både primär- och sekundärpreventiva insatser. Ökningen är mer påtaglig bland pojkar. Geografiska skillnader föreligger på såväl länsdels- som kommunnivå. Resultaten tyder också på att övervikt och fetma i yngre år, i betydande omfattning, kvarstår vid 10 års ålder. Detta talar för att preventionsinsatser behöver utvecklas för barn redan i lägre åldrar.

8

9 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 3 BAKGRUND... 5 UPPDRAG... 5 ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN OCH UNGDOMAR ETT FOLKHÄLSOPROBLEM... 5 DEFINITIONER OCH MÄTMETODER... 6 ORSAKER OCH PROGNOS... 7 KONSEKVENSER... 8 SYFTE... 9 URVAL OCH METOD STUDIEUPPLÄGG GENOMFÖRANDE/FÖRANKRING DATAINSAMLING DATAUNDERLAG ANALYSMETOD/DATABEARBETNING ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT DELTAGANDE BORTFALL BMI OCH VIKTUTVECKLING HOS BARN FÖDDA UNDERVIKT BMI HOS 5-ÅRINGAR FÖDDA 1996/ DISKUSSION FÖREBYGGANDE INSATSER ÄVEN FÖR SMÅ BARN OCH DERAS FÖRÄLDRAR BORTFALL FORTSATTA STUDIER REFERENSLISTA BILAGA 1: NYCKEL TILL INMATNINGSMALL FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT OCH LÄNGD I BMI 2002 BILAGA 2: BREV FRÅN ELEVHÄLSAN TILL DIG SOM GÅR I ÅR 4 BILAGA 3: BREV FRÅN ELEVHÄLSAN TILL MÅLSMAN/VÅRDNADSHAVARE TILL BARN FÖDDA 1991 BILAGA 4: BREV FRÅN REFERENSGRUPPEN FÖR PREVENTION OCH BEHANDLING AV ÖVERVIKT OCH FETMA INOM LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND TILL MÅLSMAN/VÅRDNADSHAVARE MED BARN FÖDDA 1991

10 2

11 Introduktion Beskrivande data om barns vikt och viktutveckling saknas nationellt och lokalt för Östergötlands län. Vårt syfte är därför att ta fram epidemiologiska data som visar hur vikt och längd i Body Mass Index (BMI) fördelar sig bland barn. En totalundersökning för hela länet har genomförts på barn födda 1991 samt på en utvald grupp barn födda 1996/97. Kartläggningen har genomförts av Folkhälsovetenskapligt Centrum (FHV-Centrum) i samarbete med barnhälsovården (BHV) och skolhälsovården (SHV) i Östergötlands 13 kommuner under år Kartläggningen omfattar såväl normalvikt, undervikt som övervikt och fetma. Fokus i denna rapport är på problematiken kring övervikt och fetma. 3

12 4

13 Bakgrund Uppdrag Landstinget i Östergötland erhåller under två år statliga medel från Socialdepartementet, för att utveckla förebyggande och behandlande insatser för personer med övervikt och fetma. En referensgrupp bildades av personer som arbetar med problematiken övervikt och fetma inom landstinget och i viss mån kommunerna. Folkhälsovetenskapligt Centrum, landstingets kunskapscentrum i folkhälsovetenskapliga frågor, är sammankallande för referensgruppen och har sedan augusti 2001 landstingets uppdrag att arbeta med kompetensutveckling kring förebyggande insatser och behandling av övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar ett folkhälsoproblem Övervikt och fetma är ett snabbt växande hälsoproblem i Östergötland och Sverige liksom i övriga västvärlden, och benämns av Världshälsoorganisationen (WHO) som en global epidemi [1-3]. Förekomsten av fetma stiger även bland barn och ungdom [4]. I Sverige har andelen mönstrande 18-åringar med övervikt ökat från 6 % till drygt 16 % mellan åren 1971 och 1995 [5]. I en studie av C Marcus (under publicering) på 10-åringar i en kommun är 25 % överviktiga och 3 % lider av fetma (Tabell 1). I USA har förekomsten av fetma bland barn och ungdom fördubblats under perioden 1980 till 1999 [6]. Booth et al visar i sin studie, bland unga i Australien (7 15 år), att prevalensen av övervikt och fetma tillsammans har fördubblats under åren 1969 till 1997 och att andelen ungdomar med fetma har tredubblats [7]. Av 504 barn mellan 0 och 16 år, som remitterades till sjukhus för fetma mellan 1921 och 1947, följde Mossberg 458 barn med 10 års intervall under 40 år [8]. Hos de flesta, 397 barn (79 %), debuterade fetman efter 2 års ålder. Debut före 2 års ålder förekom hos 28 barn, och 80 barn hade fetma på grund av sjukdom. Den senaste kända prevalensen av övervikt och fetma hos svenska skolbarn presenteras av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (Tabell 1) [6]. Tabell 1. Andel med övervikt och fetma mätt i BMI bland svenska 10-åringar [6] Ort Antal Övervikt % flickor pojkar Fetma % flickor pojkar Göteborg Borås (f+p) Norrtälje f+p= flickor och pojkar 5

14 Definitioner och mätmetoder Tidigare definierades behandlingskrävande fetma som en vikt över % av normalvikten. Normalvikt beräknas inom varje lands befolkning som den genomsnittliga vikten för en grupp individer med samma ålder, längd och kön. Detta innebär att normalvikten tenderar att öka på grund av att andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma ökar. Den normala variationen i vikt är också större i vissa åldrar, exempelvis är 20 % övervikt mer avvikande vid 6 års ålder än vid 16 års ålder. Numera ställs diagnosen fetma hos barn om vikten i förhållande till längden överstiger 2 SD (standardavvikelse). Vikt och längd dokumenteras i tillväxtkurvor inom BHV och SHV. Alla barn i Sverige undersöks avseende tillväxt vid 0, 1½, 2½, 4 och 5-5½ års ålder på BVC. Vid 7 och 10 års ålder görs motsvarande undersökning inom SHV (Figur 1). Eftersom längden men inte vikten är normalfördelad i populationen så fungerar inte denna regel vid avvikelser från medellängdkurvan i tillväxtdiagrammet, exempelvis ger en storvuxen individ med + 3SD i både vikt och längd ett överviktigt intryck [9]. WHO definierar fetma som en sjukdom och ett Body Mass Index (BMI) överstigande 30 definieras som fetma. Fetma har ett eget diagnosnummer, E66, enligt ICD-10, Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem. BMI är ett kroppsmasseindex som uttrycker den relativa kroppsvikten och definieras som en individs vikt dividerad med individens längd i kvadrat (kg/m 2 ) [4]. BMI är ett enkelt, billigt och bra sätt att värdera vuxnas vikt. Nu rekommenderar både WHO och European Childhood Obesity Group att BMI används vid definition av övervikt och fetma hos barn och ungdom. En nackdel är att BMI varierar med ålder och pubertetsstatus och man kan inte sätta några åldersgränser för när barn kan räknas vara feta. Vidare skiljer inte BMI mellan fettväv och muskelmassa [4]. BMI är också beroende av kroppsproportionerna, korta ben ger högre BMI än långa ben för samma bålstorlek [10]. BMI-måttet kompenserar inte helt för skillnader i längd. Graden av övervikt bör därför uttryckas i standardavvikelse från medel-bmi för en viss ålder, vilken motsvarar BMI 25 för övervikt respektive BMI 30 vid fetma vid 18 års ålder och äldre [11]. Detta styrks av JJ Reilly och IOTF, som bland andra föreslår Coles data som referensvärden [12] [13]. Coles gränsvärden är framtagna ur ett underlag ur populationer från 5 länder. Trots sina begränsningar är BMI-måttet av värde för att följa den individuella viktutvecklingen och populationers viktutveckling över tid [10]. Enligt Poskitt vet vi inte hur användbart BMI är, hur det ska användas och var begränsningarna ligger. BMI är dock den mest praktiska och användbara metoden, "vi kan inte vänta på den perfekta definitionen, fetmaepidemin ökar nu så snabbt och okontrollerat att beslutsam aktion krävs nu" [14]. Viktuppgångsspurt (viktuppgångsspurt/andra viktuppgången/adiposity rebound) kallas den brytpunkt då BMI-måttet åter börjar öka efter att stadigt ha minskat under småbarnsåldern. Under spädbarnstiden sker en fettvävsspurt som ger ett ökat BMI. Sedan sjunker BMI kontinuerligt under småbarnsåldern fram till 4 6 år, då viktuppgångsspurten sker [10]. 6

15 Beträffande undervikt finns det i Coles referensmaterial inga gränsvärden. I en fransk studie på barn 7, 8 och 9 år gamla används 3:e percentilen (BMI 13,07 för flickor och 13,4 för pojkar, båda 7 år) som gräns för undervikt [13]. Orsaker och prognos Övervikt och fetma kan uppstå på grund av för högt energiintag eller för liten energiförbrukning och ofta i kombination. Orsakerna till barnfetma är flera; genetiska faktorer påverkar upp till %, men även matvanor och graden av fysisk aktivitet har stor betydelse. Hormonella, sociala och psykologiska faktorer kan också ha betydelse [15]. Rikligt intag av söta drycker har visat sig vara associerat med fetma [16]. Effekterna av fysisk inaktivitet och utveckling av fetma framgår i The Framingham Children s Study [17]. Sociala faktorer kan ha en inverkan på utvecklingen av fetma. Övervikt är exempelvis dubbelt så vanligt bland mönstrande unga män vars mödrar har mindre än 9 års utbildning jämfört med dem vars mödrar har högskoleutbildning [18]. Yarnell et al fann i sin studie av åringar inget samband mellan BMI och social klass hos barn, medan ett sådant samband återfanns bland yngre vuxna [19]. För spädbarn med övervikt är risken för bestående övervikt liten, % av spädbarn med övervikt är normalviktiga i skolåldern [20]. Vid måttlig övervikt hos yngre barn utan hereditet för fetma är prognosen god [9]. Enligt Dahlqvist et al normaliserar majoriteten av små barn, 2 7 år, spontant lätt och måttlig övervikt till normalvikt [20]. G Dahlquist et al [20] fann att risken för kvarstående fetma hos överviktiga ungdomar i puberteten är ca 50 %. Överviktiga tonåringar behåller sin övervikt i vuxen ålder till 80 % [4]. Mossberg fann att faktorer av mindre betydelse var födelsevikt över 4500g och ålder för start av fetman [8]. De barn som senare blir feta, ökar i BMI (viktuppgångsspurt) i 2 4 års ålder medan övriga ökar i BMI först i 8 10 års ålder. Ju tidigare denna viktuppgångsspurt uppstår desto större är risken för barnet att utveckla fetma [3, 4]. Barn i 5 6 års ålder är tämligen slanka, de som ser "normalt runda ut", är i verkligheten de överviktiga barnen [4]. Graden av övervikt, ålder då övervikten uppstod samt ärftlig belastning från föräldrar, speciellt modern, är viktiga bestämningsfaktorer för kvarstående övervikt i vuxen ålder [8]. Enligt William är den största riskfaktorn för bestående fetma hos barn 1 3 år den ärftliga belastningen, oberoende av barnets viktstatus [21], medan Dahlquist et al fann att småbarn som är kraftigt överviktiga och dessutom har anlag för fetma utgör en riskgrupp [20]. Man räknar med att 10 % av överviktiga vuxna var överviktiga redan som barn, medan 50 % av vuxna med fetma var överviktiga redan innan 10 års ålder [4]. Är båda föräldrarna överviktiga blir, enligt T Andersen, 80 % av barnen också överviktiga. Är båda föräldrarna däremot normalviktiga, blir endast 10 % av barnen överviktiga [4]. Såväl hereditet som miljöfaktorer är betydelsefulla [3]. 7

16 Konsekvenser Fetma är synligt för alla och många individer med fetma har förödmjukande erfarenheter på grund av sitt utseende, vilket kan leda till dåligt självförtroende [4] [22]. Studier visar att redan små barn kan ha starkt negativa attityder till överviktiga barn. Bouchard beskriver att 6-åringar som fick se siluetter av överviktiga barn, sa att dessa var "lata, smutsiga, dumma, fula och lögnaktiga" [20]. Övervikt under uppväxten kan kopplas till graden av självkänsla, skolprestationer, antagande till högre studier och problem att finna en partner [4]. Bruche summerade effekterna av fetma och påverkan på barnens sociala och emotionella utveckling redan på 1970-talet; "obesity is a serious handicap in the social life of a child, even more so of a teenager. Obesity does not have the dignity of other diseases, and it is not always taken seriously, even by adults" [22]. Fetma uppfattas som någonting man medvetet åsamkar sig genom brist på viljestyrka, lathet, känslomässiga problem. Feta människor ställs till svars för sin fetma [4]. Det finns dock studier där man inte har noterat någon sämre självuppfattning bland överviktiga ungdomar [23]. Barn och ungdomar med övervikt och fetma har betydligt ökad risk att utveckla hjärtkärlsjukdom och psykosociala problem än normalviktiga barn [3]. Långtidsuppföljning visar att barn med fetma drabbas långt tidigare än normalviktiga av sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom och diabetes [8]. I en långtidsuppföljning från USA visas att måttlig övervikt under tonåren, oavsett vikt senare i livet, resulterar i ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar före 66 års ålder [24]. Mot denna bakgrund kan konstateras att övervikt och fetma bör förebyggas. För att kunna förebygga behöver problemet identifieras. Föreliggande kartläggning kan ligga till grund för planering av både förebyggande och behandlande insatser. 8

17 Syfte Syftet med studien är att kartlägga 10-åringars vikt/längd (BMI) och viktutveckling samt 5 5½-åringars vikt/längd (BMI) i Östergötland. Frågeställningar 1. Hur är prevalensen av under- och normalvikt (sammanslaget), övervikt och fetma, vid cirka 10 år, för barn födda 1991? 2. Hur utvecklas BMI över ålder, för barn födda 1991? 3. Vid vilken ålder inträffar viktuppgångsspurten (adiposity rebound) räknat från födelsen och fram till 10 år, för barn födda 1991? 4. Hur stor andel av de barn födda 1991, som är överviktiga och feta vid mättillfällena 2½, 4, 5½ och 7 år, är fortfarande överviktiga eller feta vid mättillfället 10 år? 5. Hur är prevalensen av undervikt vid 7 år, för barn födda 1991? 6. Hur är prevalensen av under- och normalvikt (sammanslaget), övervikt och fetma, vid cirka 5 år, för barn födda 1996/97? 7. Finns det några geografiska skillnader? 8. Hur är skillnaden i prevalens av övervikt och fetma vid 5 5½ år, för barn födda 1991 och 1996/97? 9

18 10

19 Urval och Metod Kartläggningen omfattar två undersökningsgrupper. En grupp består av alla barn födda år 1991 i Östergötlands län. Denna åldersgrupp valdes, då samtliga kommuner dokumenterar barnens vikt och längd vid 10 år. Den andra undersökningsgruppen består av de barn som besökt BVC för 5 5½-årskontroll under tiden april till och med september Denna åldersgrupp valdes för att kunna jämföra data för barn vid 5 5½ års ålder, födda 1996/97 med barn födda 1991, och på så vis kunna studera viktutveckling i BMI över tid. Barn födda 1991 men som går i annan årskurs än fyra har exkluderats från kartläggningen i Linköpings kommun. I övriga kommuner har kriteriet varit alla barn födda år 1991 oavsett årskurs. Studieupplägg Studien baseras på journaldata som underlag för datainsamling. Uppgifter i form av vikt och längd hämtades från BVC- och SHV-journaler. All datainsamling gjordes För barn födda 1991 dokumenterades uppgifter för varje barn vid 7 mättillfällen, från barnets födelseår 1991, till år 4 då tillväxtundersökningen genomförs (Figur 1). För barn födda 1996/97 sammanställdes vikt- och längddata från BVCbesöket vid 5 5½ års ålder. Studien omfattar hela Östergötland. Födda 1991 BVC SHV Undersökningsålder År födelse ½ år 1992/93 2 ½ år 1993/94 4 år 1995/96 5-5½ 1996/97 7 år 1998/99 10 år 2002 Mättillfälle Födda 1996/97 BVC Undersökningsålder År 5 5 ½ år april september 2002 Mättillfälle 8 Figur 1. Mättillfällen på barn inom barnhälsovård och skolhälsovård. Insamlingsår

20 Genomförande/Förankring På initiativ av Referensgruppen för prevention och behandling av övervikt och fetma inom Landstinget i Östergötland bestämdes att en kartläggning av vikt och viktutveckling skulle omfatta barn i hela Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum fick i uppdrag att genomföra arbetet i samarbete med Barnavårdscentralerna i länet och Skolhälsovården för respektive mellanstadieskola i de 13 kommunerna. Inför uppdraget tog Folkhälsovetneskapligt Centrum kontakt med skolsköterskor i kommunerna, skolöverläkare (Linköping samt Norrköping), barnhälsovårdsöverläkare, skolledare och PuL-ansvariga (PuL=Personuppgiftslagen) i landstinget och kommunerna, för att förankra och diskutera utformningen av den planerade kartläggningen (Figur 2). Innan metoden för kartläggningen fastställdes, fördes också diskussioner med Elevhälsan i Linköping och Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping, eftersom det där redan påbörjats en likartad datainsamling på barn födda Linköpings kartläggning blev en del av hela Östergötlands kartläggning för barn födda Folkhälsovetenskapligt Centrum Skolsköterskor Skolöverläkare Skolchefer PUL-ansvariga i Kommun och Landsting Barnhälsovårdsöverläkare Vårdscentralschefer BVCsjuksköterskor Kartläggning viktutveckling 10-åringar i Östergötland Kartläggning BMI 5-åringar i Östergötland Figur 2. Förankringsprocessen Datainsamling I de 13 kommunerna utfördes datainsamlingen av fyra personer med hjälp av en gemensam mall och instruktion för inmatning (Bilaga 1). Projektpersonalen kontaktade skolsköterskan på respektive mellanstadieskola för att få tillgång till arkivet där BVC- och SHV-journaler förvarades. I Linköpings kommun registrerades data av respektive skolsköterska och sammanställdes av en samordnande skolsköterska i samarbete med Folkhälsovetenskapligt Centrum och Barn- och ungdoms- 12

21 medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping. De barn vars vårdnadshavare avböjt medverkan utelämnades från datainsamlingen. Barn födda 1996/97 och som under ett halvår 2002 besökte BVC för 5 5½-årskontroll, ingick i kartläggningen. Denna datainsamling utfördes på BVC-sjuksköterskornas respektive arbetsplatser på vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar i länet. BVC-sjuksköterskorna dokumenterade efter en mall som innehöll: datum, initialer, födelsedatum (6 siffror), ålder (år och månad), flicka/pojke, vikt i kg, längd i m, vårdcentral och BVC-sköterska. Det ifyllda formuläret sändes in till Folkhälsovetenskapligt Centrum efter datainsamlingsperiodens slut. Dataunderlag För att få fram journaldata för barn födda 1991, användes olika metoder i länets olika skolor. I några kommuner använde projektpersonalen klasslistor som underlag vid datainsamlingen. I andra kommuner blev projektpersonalen hänvisad direkt till arkivet där skolsköterskan förvarade journaler. I Linköpings kommun användes ett databaserat administrativt elevregister (Extens). Den samordnande skolsköterskan skickade ut formulär med förtryckta personuppgifter till respektive skolsköterska. Inmatningen av data gjordes i programmet Excel med hjälp av en färdig mall som innehöll: konsekutivt löpnummer, kommun, skola, personnummer, kön, datum för mättillfälle 1 7, vikt i Kg för mättillfälle 1 7, längd i cm för mättillfälle 1 7 samt kommentarer. BVC-journaler som inte hittades ute på skolorna eftersöktes senare på Landstingsarkivet. Endast enstaka SHV-journaler saknades. De eftersöktes inte i något kommunarkiv. Analysmetod/Databearbetning Andel barn med undervikt/normalvikt, övervikt och fetma har räknats ut med hjälp av gränsvärden för övervikt och fetma som anpassats till olika åldersklasser hos barn. Gränsvärden för övervikt respektive fetma är BMI för varje åldersgrupp som motsvarar BMI >25 för övervikt samt BMI >30 för fetma hos en 18-åring eller äldre [11]. Vid beskrivning av andelen under- och normalviktiga, överviktiga och feta barn, har vi valt att slå samman under- och normalvikt och skilja på övervikt och fetma. Det saknas referensvärden för undervikt i Coles referensmaterial. Vid jämförelser av andelen med undervikt/normalvikt, övervikt och fetma mellan olika grupper i 1996/97-årsundersökningen samt mellan de två kartläggningarna har chi-tvåtest använts. Ett p-värde <0,05 accepterades som statistiskt säkerställd (signifikant) skillnad. Inga testmetoder har använts vid jämförelser av barn födda 1991 på grund av det är en totalundersökning, det vill säga de skillnader som uppkommer är reella skillnader som inte påverkas av slumpen. 13

22 Etiska överväganden Inom Elevhälsan (Linköpings skolhälsovård) pågick ett samarbete med Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, vilket bland annat gällde viktutveckling på barn födda Inför denna datainsamling i Linköpings kommun gjordes en ansökan till forskningsetiska kommittén. Den forskningsetiska kommittén rekommenderade att ett brev skulle skickas ut till alla vårdnadshavare, där studien och samarbetet beskrevs och att barnet skulle få informationsblad där studien förklarades på ett för barnet enkelt språk (Bilaga 2). De vårdnadshavare som avböjde medverkan lämnade efter påskrift tillbaka brevet till klassläraren eller skolsköterskan. I Linköping kompletterade Folkhälsovetenskapligt Centrum brevet med stöd av Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning [25], en annons i Östgöta Correspondenten. Annonsen (Bilaga 3) tydliggjorde att studien/kartläggningen kompletterades med längd och viktuppgifter ur BVC-journalen och att de som tidigare avsagt sig deltagande i studien alltjämt skulle utgå. I de övriga kommunerna skickade Folkhälsovetenskapligt Centrum brev till varje skola som sedan vidarebefordrade informationsbrevet till vårdnadshavaren (Bilaga 4). I informationsbrevet beskrevs kartläggningen och Folkhälsovetenskapligt Centrum bad vårdnadshavare underteckna informationsbrevet om barnet inte skulle vara med i kartläggningen. Skolsköterskor och skolpersonal skickade vidare påskrivna brev till projektpersonalen. För den del av studien som bestod av barn födda 1996/97 godkände varje vårdcentralschef att FHV-Centrum fick ta del av längd/viktdata och födelsedatum (6 siffror) för de barn som besökte BVC under aktuell insamlingsperiod. 14

23 Resultat Deltagande I resultatet ingår 13 kommuner, barnunderlaget varierar betydligt som tabellerna 2 och 4 visar. Linköpings och Norrköpings kommuner utgör tillsammans cirka 60 % av hela materialet för både årskullen 1991 och 1996/97. Motala och Mjölby utgör tillsammans 18 % och resterande kommuner mellan 1 % och 5 % vardera av materialet för årskullarna 1991 och 1996/97. Av de 5987 barn, som enligt länsstyrelsens befolkningsregister bodde i Östergötland , erhölls data från 5517 barn (92 %). Deltagande för hela länet visas i tabell 2. Deltagandet i kommunerna varierade mellan 84 % och 100 %. I det insamlade materialet är 48 % flickor och 52 % pojkar. Tabell 2. Antal skolor och deltagare per kommun, av barn födda 1991, samt bortfall i procent Kommun Antal skolor i undersökningen Antal deltagare Antal barn enl. befolkningsregister Bortfall % Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög TOTALT (92%) Bortfall Det externa bortfallet för studiegruppen barn födda 1991 består av 470 barn (8 %). De barn som aktivt avstod från att delta i kartläggningen var 61 barn i Norrköpings kommun och centrala Finspång. I Linköpings kommun avböjde 57 barn och för övriga 11 kommuner 66 barn, tillsammans 184 barn. Resten av bortfallet kan till största del förklaras av att barnen gick i lägre eller högre årskurs. Det interna bortfallet, vilket här innebär att data saknas för något eller några av de sju mättillfällena, varierar mellan 18,5 % och 1,9 % (Tabell 3). Det interna bortfallet beror på saknade journaluppgifter, exempelvis att barnet är fött i annat land eller 15

24 uteblivna besök. Detta är vanligast inom BVC. Fullständiga data vid samtliga mättillfällen återfinns för 3965 barn (72 %). Tabell 3. Antal deltagare per mättillfälle samt internt bortfall i % för barn födda 1991 Mättillfälle Antal deltagare Internt bortfall % , , , , , , ,8 Totalt 1681 barn besökte barnhälsovården i länet för års kontroll där vikt och längd dokumenterades under april till och med september barn ingår i studien, 51 % pojkar och 49 % flickor. Data från 4 barn exkluderades på grund av att uppgift om kön saknades. Antal deltagare per kommun framgår av tabell 4. Tabell 4. Fördelning per kommun av deltagande barn i 5 5½-års kontroll, födda 1996/97 Kommun Antal deltagare Boxholm 33 Finspång 89 Kinda 27 Linköping 488 Mjölby 127 Motala 167 Norrköping 525 Söderköping 65 Vadstena 23 Valdemarsvik 34 Ydre 13 Åtvidaberg 55 Ödeshög 31 TOTALT

25 BMI och viktutveckling hos barn födda 1991 Av barn födda 1991 var 18 % av flickorna överviktiga och 4 % hade fetma. Bland pojkarna var 17 % överviktiga och 5 % hade fetma ,3 76,8 80,8 Andel (%) Under- och normalvikt Övervikt Fetma ,4 18,3 16,0 5,2 4,9 3,2 Västra (n=1144) Östra (n=2077) Centrala (n=1951) Figur 3. Procentandel 10-åringar födda 1991 med under- och normalvikt, övervikt och fetma per länsdel. I figur 3 är kommunerna uppdelade i olika länsdelar och i staplarna ingår både pojkar och flickor. Kartläggningen är en totalundersökning och resultatet av den visar att det finns en skillnad i förekomsten av övervikt och fetma mellan länsdelarna. Störst är skillnaden mellan västra och centrala länsdelarna. I västra länsdelen är övervikt och fetma vanligast medan centrala länsdelen har lägst förekomst av övervikt och fetma. Tabell 5. Andel (%) barn i BMI-grupper vid 10 års ålder, fördelat över kommunerna Kommun och deltagarantal Under och normalvikt % Övervikt och fetma % Västra länsdelen Boxholm (n=76) 75,0 25 Mjölby (n=369) 79,6 20,4 Motala (n=600) 73,6 26,4 Vadstena (n=97) 70,1 29,9 Ödeshög (n=82) 75,7 24,3 Östra länsdelen Finspång (n=255) 78,6 21,3 Norrköping (n=1607) 75,8 24,2 Söderköping (n=236) 81,1 18,9 Valdemarsvik (n=120) 77,5 22,5 Centrala länsdelen Kinda (n=136) 80,0 20 Linköping (n=1721) 81,4 18,7 Ydre (n=59) 69,0 31,1 Åtvidaberg (n=159) 79,7 20,3 17

26 Tabell 5 visar variation i förekomst av övervikt och fetma mellan kommunerna. Kinda, Linköping och Åtvidaberg har lägst andel barn med övervikt och fetma med cirka 20 % eller lägre, medan Ydre och Vadstena har högst andel barn med övervikt och fetma cirka 30 % ,7 Andel (%) ,7 10,7 11,5 13,0 Övervikt Fetma 5 2,3 2,1 3,0 3,9 4,3 0 2½ 4 5-5½ 7 10 Ålder Figur 4. Andel barn med övervikt och fetma per mättillfälle I figur 4 visas att andelen barn med övervikt och fetma ökar med stigande ålder. I figurerna 4, 5 och 6 ser man att viktuppgångsspurten inträffar omkring 4-års ålder Andel (%) ,6 11,8 12,5 13,8 9,0 9,4 14,7 11,4 18,1 17,4 Flickor Pojkar 5 0 2½ 4 5-5½ 7 10 Ålder Figur 5. Andel barn med övervikt, från mättillfälle vid 2½ år fram till mättillfälle vid 10 år, uppdelat på kön. I figur 5 visas att en större andel flickor har övervikt jämfört med pojkar. Vid 5 5½ år är den största skillnaden av övervikt mellan könen och flickorna är som grupp mer överviktiga än pojkarna. 18

27 30 25 Andel (%) Flickor Pojkar 5 2,2 2,4 2,6 1,7 3,6 4,0 4,7 3,7 3,8 2,4 0 2½ 4 5-5½ 7 10 Ålder Figur 6. Andel flickor och pojkar med fetma per mättillfälle 2½, 4, 5 5½, 7 och 10 år. Fetma hos pojkar och flickor ligger på samma nivå vid 2½ år. Andelen barn med fetma stiger sedan vid varje mättillfälle. Vid 10 års ålder är andelen pojkar med fetma större än andelen flickor med fetma (Figur 6). Tabell 6 visar antalet barn med övervikt och fetma vid respektive mättillfälle 2½, 4, 5 5½, och 7 år samt hur stor andel av övervikt och fetma som för samma grupp kvarstår vid 10 års ålder. Knappt hälften av andelen barn med övervikt och fetma vid 2½ års ålder har normalvikt vid 10 års ålder. Andelen barn som har normalvikt vid 10 års ålder, blir färre för varje mättillfälle. Tabell 6. Andel barn (%) med övervikt/fetma vid respektive mättillfälle, samt andel som kvarstår med övervikt/fetma för samma grupp vid 10-årsmätningen Andel barn med övervikt och fetma vid respektive mättillfälle Vid 10 års ålder Övervikt % Fetma % Övervikt och fetma % vid 2½ år (n=669) vid 4 år (n=642) vid 5 5½ år (n=733) vid 7 år (n=910) Undervikt För att få en uppfattning om hur stor andel barn i Östergötland som har undervikt, analyserades 7-åringarna bland barn födda 1991, med 3:e percentilen som gränsvärde för undervikt. Analyserna visar att andelen 7-åringar med undervikt är 1,1 % för flickor och 1,8 % för pojkar. 19

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se

Läs mer

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland

Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland Författare Susanne Andersson Gunilla Rundberg Mars 2006 C-uppsats, 10 poäng Omvårdnadsvetenskap

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår

Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår www.fhi.se A 2009:09 A 2009:09 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-657-5 FÖRFATTARE: ANTON LAGER ÖVERVIKT BLAND BARN -

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Vårdprogram. mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar

Vårdprogram. mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Christina Fåhraeus, distriktsläkare, Hälsan, Jönköping Hans Lingfors, distriktsläkare, Habo Ansvarig för uppdatering och revidering: Christina

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga eller feta, (egenrapporterade vikt-och längduppgifter)

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar

Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar Projektbeskrivning av arbetet med att införa FaR för barn och ungdomar Upplevelser under projektets gång Håkan Bengtsson Förbättringskunskap 7,5 hp Linköpings Universitet VT 2011 INNEHÅLL Bakgrund... 1

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Kondition hos barn & ungdomar

Kondition hos barn & ungdomar Kondition hos barn & ungdomar Under 2000-talet har många larmrapporter publicerats som varnat för en ökad förekomst av övervikt & fetma hos barn och ungdomar. Orsaken är precis som hos vuxna ett för högt

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ!

Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Ekerö kommun först att mäta aktivitet med IPAQ! Till huvuduppgifterna i hälsoarbetet idag hör att främja en fysiskt aktiv livsstil. Resurserna är begränsade, varför det är viktigt att lägga de knappa medel

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg RAPPORT 2003: 6 Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg Sociala enheten 2003-04-22 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten sid 1 (4) 701-11273-2002 FÖRORD Enligt regeringens regleringsbrev

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund

Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund Grav övervikt och knäproteskirurgi, ortopedens handlande för individ och samhälle. Roger Olsson, Östersund OBESITAS OCH KNÄPROTESKIRURGI Extremt ökad risk för artros i knäled vid högre grader av obesitas.

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL. Ht 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA DEL Ht 2014-2015 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen för

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Vikarierande bedömningstandläkare

Vikarierande bedömningstandläkare 2010-12-20 2/2010 Nationella riktlinjer Barn- och ungdomstandvård Vikarierande bedömningstandläkare Tandvårdens hemsida Informationsansvarig: Klas Lindström Tel. 010-103 70 84 e-post klas.lindstrom@lio.se

Läs mer

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige)

Årsrapport 2008 2008-12-01. BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapport 2008 BORIS (BarnObesitasRegister I Sverige) Årsrapporten avser registreringar t o m juni 2008. Förändringar som beskrivs nedan är således jämförelser med föregående rapport som avsåg tiden dessförinnan,

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA

= = + 7KG + 3KG +1KG +1KG 25 KG HUND 10 KG HUND VIKTEN AV VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? ATT HÅLLA VIKTEN FETMA LÅT DIN HUND LEVA LIVET LÄTTARE VIKTEN AV ATT HÅLLA VIKTEN VARFÖR ÄR ÖVERVIKT HOS HUNDAR SÅ VANLIGT? Rätt hull är en förutsättning för din hunds hälsa och välbefinnande Hundar lagrar sina överflödiga fettreserver

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre Vård och omsorg om äldre SO0309 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialtjänst A.2 Statistikområde Äldre och handikappomsorg A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella statistik Ja A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Bilaga 1 Premiepriser Ärende: Frisktandvård, Folktandvården Skåne Diarienummer: 1200962 Premiepriser i frisktandvård nuvarande treårspremie, nuvarande premiepris per månad, nytt förslag på treårspremie

Läs mer

Hur ska vi anpassar oss?

Hur ska vi anpassar oss? Hur ska vi anpassar oss? Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting Alla dessa faror Climate change (temperature change, altered precipitation, storm frequency) Socioeconomic

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006

Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Folkhälsovetenskapligt centrum 2006-06-21 Minnesanteckningar från Folkhälsoberedningens extra möte den 14 juni 2006 Närvarande Agneta Niklasson (mp) ordförande Birgitta Wessman-Thyrsson (s) Criss Hagfeldt

Läs mer

relation till vikt, viktutveckling och kariesförekomst.

relation till vikt, viktutveckling och kariesförekomst. Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Övervikt/fetma hos barn, ungdomar och unga vuxna i relation till vikt, viktutveckling och kariesförekomst. Christina Celsing Fåhraeus DISSERTATION SERIES NO. 27, 2012

Läs mer

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt

Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Forskning om övervikt, fetma och somatisk sjukdom hos psykiatriska patienter jämfört med befolkningen i övrigt Yvonne von Hausswolff-Juhlin Enhetschef SCÄ-FoU SCÄ 16 oktober 2014 1 Prognos Nature 404,

Läs mer

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound

Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Carotid Artery Wall Layer Dimensions during and after Pre-eclampsia An investigation using non-invasive high-frequency ultrasound Studie I-IV I. Increased carotid intima thickness and decreased media thickness

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

2013-10- 08. Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v. Slutsatser rörande råd om STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING 2013-10- 08 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Slutsatser om livsmedel, drycker, koster- barnperspek=v Carl- Erik Flodmark Mat vid fetma Slutsatser rörande råd om Viktnedgång hos barn och

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter?

Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Kan skolmåltiderna bidra till jämlik hälsa och medvetna konsumenter? Lena Björck Anna-Karin Quetel 2015-08-26 ca 1900 1956 Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf: okänd Bild: Stockholms stadsmuseum Fotograf:

Läs mer

VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN

VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN VIKTIGA BARN ATT FÖREBYGGA OCH BEHANDLA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN SAMVERKAN MELLAN NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING OCH KALIX KOMMUN Ulla Waller Skolläkare Övervikt och fetma hos 10-åringar Malmö slutet av

Läs mer

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö

Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Erfarenheter från skolhälsan i Stockholm och Malmö Marie Johannesson och Giselle Hedberg Skolöverläkare resp. 1:a skolsköterska, Stockholms Stad Stefan Kling, Skolöverläkare Malmö stad Inspirationsdag

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Annelie Almérus Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Östergötlands län september 2015 Färre fick arbete Antalet personer som fått arbete har haft en sjunkande

Läs mer

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33 Barnets tillväxt och utveckling Health Department, Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling......3 Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Samband mellan BMI och kariesprevalens hos barn och ungdomar

Samband mellan BMI och kariesprevalens hos barn och ungdomar Samband mellan BMI och kariesprevalens hos barn och ungdomar - En litteraturstudie Shyina Tai Karin Öhman Handledare: Helene Frid Examensarbete (15 hp) Tandläkarprogrammet Februari, 2013 Malmö högskola

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn

Övervikt och fetma hos barn Övervikt och fetma hos barn Kristina Thorngren-Jerneck Barnhälsovårdsöverläkare Barn- och ungdomssjukhuset Universitetssjukhuset i Lund Normalviktig, överviktig eller fet? BMI-gränser Vuxna: BMI >25=överviktig

Läs mer

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd

Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Abstract till presentationerna den 22 oktober. Björn Kadesjö.Glädje och utmaningar generellt föräldrastöd Många föräldrar i stadsdelen Angered i Göteborg har i kontakt med förskolan uttryckt osäkerhet

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år

SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år SPRÅK, TAL OCH KOMMUNIKATION VID 2 ½ och 3 år Hälsobesök vid 2 ½ års ålder följer riktlinjerna i barnhälsovårdens Rikshandbok. Besöket omfattar både den fysiska, psykosociala och språkliga utvecklingen.

Läs mer

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg

Tandhälsodata 2008. Landstinget Gävleborg Tandhälsodata 2008 Landstinget Gävleborg Barn- och ungdomstandvård Landstinget Gävleborgs Beställarenhet för Tandvård Upphandling och avtal Ledning och Verksamhetsstöd 2 Inledning Via insamlade uppgifter

Läs mer

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden)

The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) The Creative Sector Makes It Happen! A presentation of the work with the creative sector in Östergötalnad ( East Sweden) Where is Östergötland? Östergötland, Fourth largest county in Sweden What are Östergötland?

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Maj 2013 SBU påverkar sjukvården Oberoende utvärderingar för bättre hälsa Maj 2013 SBU ger kunskap för bättre vård Kunskapssammanställningar Systematiska

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER

PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER PSYKIATRISKA SJUKDOMAR OCH OBESITAS OPERTIONER SOD 2013 Joanna Uddén Hemmingsson Överläkare / Med Dr Capio St Görans sjukhus och Karolinska Institutet Stockholm 1 Olika siluetter men SAMMA PERSON Obesitas

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson

JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA. Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson JÄMSTÄLLT FÖRÄLDRASKAP FÖR BARNETS BÄSTA Alexandra Thorén Todoulos & Ida Ivarsson VARFÖR? Barnet har rätt till och mår bäst av en trygg och nära relation till båda sina föräldrar (SOU, 2005:73) Tidigt

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Undernäring är vanligt bland äldre personer inom hela vård- och omsorgssektorn. Med en åldrande befolkning kan denna problematik komma att öka under de kommande decennierna.

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?

Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde? Hvordan snakke med barn og unge om kroppsvekt, uten negativt å påvirke barnets selvbilde?, PhD Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) Karolinska Institutet, Stockholm paulina.nowicka@ki.se

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) RAPPORT 2004:12 Ej verkställda beslut och domar enligt 9 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sociala enheten 2004-09-07 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten 701-22828-2003

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning

Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom postpartum - betydelsen av viktnedgång under amning Hilde Brekke, Docent Avd för invärtesmedicin och klinisk nutrition Göteborgs universitet, Sweden Bakgrund I epidemiologiska

Läs mer