KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT"

Transkript

1 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 2003:2 KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT OCH VIKTUTVECKLING I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING JUNI 2003 MARIANNE ANGBRATT ELIN ERIKSSON SOFIA FUNCKE ULLA NILSSON CHRISTINA SÄTERSKOG MARIANNE SÖDERLIND

2 FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Telefon: eller fax: e-post: ISSN

3 Kartläggning av barns vikt och viktutveckling i Östergötland Rapport 2003:2 Marianne Angbratt Elin Eriksson Sofia Funcke Ulla Nilsson Christina Säterskog Marianne Söderlind

4

5 Vi som har genomfört denna kartläggning önskar framföra vårt tack till samtliga barn och målsmän som låtit oss ta del av vikt och längduppgifter. Vidare vill vi tacka samtliga skolsköterskor och landstingets arkivpersonal vilka under arbetets gång visat ett stort engagemang och hjälpsamhet. Tack även till samtliga BVC-sköterskor som under ett halvår dokumenterade vikt och längd för kartläggningens räkning samt till övriga personer inom landstinget och de 13 kommunerna som på olika sätt bidragit till att kartläggningen kunnat genomföras. Vi vill också rikta ett tack till Elisabeth Wärnberg Gerdin, FoU-handledare, som under framskrivandet av rapporten stöttat oss med konstruktiv kritik och fört arbetet framåt, och till Cristina Aldin som bearbetat rapportens layout. Folkhälsovetenskapligt Centrum, Linköping, juni 2003 Marianne Angbratt Projektledare

6

7 Sammanfattning Övervikt och fetma är ett ökande folkhälsoproblem bland barn och ungdomar. För Östergötlands län saknas beskrivande data om barns vikt och viktutveckling. Det är därför angeläget att undersöka hur stort problemet är i länet, samt att ta fram en baslinjemätning att utgå från vid planering av förebyggande och behandlande åtgärder. Syftet är att kartlägga 10-åringars vikt/längd body mass index (BMI) samt 5 5½åringars vikt/längd (BMI) i Östergötland. Vikt och längd dokumenterades från skolhälsovårds- och barnavårdscentralsjournaler för alla barn i länet födda 1991, vid 10 års ålder, n=5987. Data om vikt och längd samlades också in retrospektivt, för samma barn vid åldrarna 7 år, 5 5½ år, 4år, 2½ år, 1½ år samt födelsevikt. Vikt och längd dokumenterades dessutom hos alla barn som besökte 5 5½-årskontroll vid länets samtliga BVC under april till september 2002, n=1681, för jämförelse av viktutveckling över tid. Från de 13 kommunerna i Östergötland deltog 5517 barn födda 1991 (92 %) i studien. Kompletta data vid alla mätningspunkter uppnåddes för 3965 barn (72 %). Resultaten från kartläggningen bekräftar att övervikt och fetma hos barn i åldrarna 5 och 10 år är ett hälsoproblem i Östergötland. Studien visar att övervikt och fetma ökar för både flickor och pojkar, dels över ålder och dels över tid, vilket understryker behovet av både primär- och sekundärpreventiva insatser. Ökningen är mer påtaglig bland pojkar. Geografiska skillnader föreligger på såväl länsdels- som kommunnivå. Resultaten tyder också på att övervikt och fetma i yngre år, i betydande omfattning, kvarstår vid 10 års ålder. Detta talar för att preventionsinsatser behöver utvecklas för barn redan i lägre åldrar.

8

9 Innehållsförteckning INTRODUKTION... 3 BAKGRUND... 5 UPPDRAG... 5 ÖVERVIKT OCH FETMA HOS BARN OCH UNGDOMAR ETT FOLKHÄLSOPROBLEM... 5 DEFINITIONER OCH MÄTMETODER... 6 ORSAKER OCH PROGNOS... 7 KONSEKVENSER... 8 SYFTE... 9 URVAL OCH METOD STUDIEUPPLÄGG GENOMFÖRANDE/FÖRANKRING DATAINSAMLING DATAUNDERLAG ANALYSMETOD/DATABEARBETNING ETISKA ÖVERVÄGANDEN RESULTAT DELTAGANDE BORTFALL BMI OCH VIKTUTVECKLING HOS BARN FÖDDA UNDERVIKT BMI HOS 5-ÅRINGAR FÖDDA 1996/ DISKUSSION FÖREBYGGANDE INSATSER ÄVEN FÖR SMÅ BARN OCH DERAS FÖRÄLDRAR BORTFALL FORTSATTA STUDIER REFERENSLISTA BILAGA 1: NYCKEL TILL INMATNINGSMALL FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS VIKT OCH LÄNGD I BMI 2002 BILAGA 2: BREV FRÅN ELEVHÄLSAN TILL DIG SOM GÅR I ÅR 4 BILAGA 3: BREV FRÅN ELEVHÄLSAN TILL MÅLSMAN/VÅRDNADSHAVARE TILL BARN FÖDDA 1991 BILAGA 4: BREV FRÅN REFERENSGRUPPEN FÖR PREVENTION OCH BEHANDLING AV ÖVERVIKT OCH FETMA INOM LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND TILL MÅLSMAN/VÅRDNADSHAVARE MED BARN FÖDDA 1991

10 2

11 Introduktion Beskrivande data om barns vikt och viktutveckling saknas nationellt och lokalt för Östergötlands län. Vårt syfte är därför att ta fram epidemiologiska data som visar hur vikt och längd i Body Mass Index (BMI) fördelar sig bland barn. En totalundersökning för hela länet har genomförts på barn födda 1991 samt på en utvald grupp barn födda 1996/97. Kartläggningen har genomförts av Folkhälsovetenskapligt Centrum (FHV-Centrum) i samarbete med barnhälsovården (BHV) och skolhälsovården (SHV) i Östergötlands 13 kommuner under år Kartläggningen omfattar såväl normalvikt, undervikt som övervikt och fetma. Fokus i denna rapport är på problematiken kring övervikt och fetma. 3

12 4

13 Bakgrund Uppdrag Landstinget i Östergötland erhåller under två år statliga medel från Socialdepartementet, för att utveckla förebyggande och behandlande insatser för personer med övervikt och fetma. En referensgrupp bildades av personer som arbetar med problematiken övervikt och fetma inom landstinget och i viss mån kommunerna. Folkhälsovetenskapligt Centrum, landstingets kunskapscentrum i folkhälsovetenskapliga frågor, är sammankallande för referensgruppen och har sedan augusti 2001 landstingets uppdrag att arbeta med kompetensutveckling kring förebyggande insatser och behandling av övervikt och fetma. Övervikt och fetma hos barn och ungdomar ett folkhälsoproblem Övervikt och fetma är ett snabbt växande hälsoproblem i Östergötland och Sverige liksom i övriga västvärlden, och benämns av Världshälsoorganisationen (WHO) som en global epidemi [1-3]. Förekomsten av fetma stiger även bland barn och ungdom [4]. I Sverige har andelen mönstrande 18-åringar med övervikt ökat från 6 % till drygt 16 % mellan åren 1971 och 1995 [5]. I en studie av C Marcus (under publicering) på 10-åringar i en kommun är 25 % överviktiga och 3 % lider av fetma (Tabell 1). I USA har förekomsten av fetma bland barn och ungdom fördubblats under perioden 1980 till 1999 [6]. Booth et al visar i sin studie, bland unga i Australien (7 15 år), att prevalensen av övervikt och fetma tillsammans har fördubblats under åren 1969 till 1997 och att andelen ungdomar med fetma har tredubblats [7]. Av 504 barn mellan 0 och 16 år, som remitterades till sjukhus för fetma mellan 1921 och 1947, följde Mossberg 458 barn med 10 års intervall under 40 år [8]. Hos de flesta, 397 barn (79 %), debuterade fetman efter 2 års ålder. Debut före 2 års ålder förekom hos 28 barn, och 80 barn hade fetma på grund av sjukdom. Den senaste kända prevalensen av övervikt och fetma hos svenska skolbarn presenteras av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) (Tabell 1) [6]. Tabell 1. Andel med övervikt och fetma mätt i BMI bland svenska 10-åringar [6] Ort Antal Övervikt % flickor pojkar Fetma % flickor pojkar Göteborg Borås (f+p) Norrtälje f+p= flickor och pojkar 5

14 Definitioner och mätmetoder Tidigare definierades behandlingskrävande fetma som en vikt över % av normalvikten. Normalvikt beräknas inom varje lands befolkning som den genomsnittliga vikten för en grupp individer med samma ålder, längd och kön. Detta innebär att normalvikten tenderar att öka på grund av att andelen barn och ungdomar med övervikt och fetma ökar. Den normala variationen i vikt är också större i vissa åldrar, exempelvis är 20 % övervikt mer avvikande vid 6 års ålder än vid 16 års ålder. Numera ställs diagnosen fetma hos barn om vikten i förhållande till längden överstiger 2 SD (standardavvikelse). Vikt och längd dokumenteras i tillväxtkurvor inom BHV och SHV. Alla barn i Sverige undersöks avseende tillväxt vid 0, 1½, 2½, 4 och 5-5½ års ålder på BVC. Vid 7 och 10 års ålder görs motsvarande undersökning inom SHV (Figur 1). Eftersom längden men inte vikten är normalfördelad i populationen så fungerar inte denna regel vid avvikelser från medellängdkurvan i tillväxtdiagrammet, exempelvis ger en storvuxen individ med + 3SD i både vikt och längd ett överviktigt intryck [9]. WHO definierar fetma som en sjukdom och ett Body Mass Index (BMI) överstigande 30 definieras som fetma. Fetma har ett eget diagnosnummer, E66, enligt ICD-10, Socialstyrelsens klassifikation av sjukdomar och hälsoproblem. BMI är ett kroppsmasseindex som uttrycker den relativa kroppsvikten och definieras som en individs vikt dividerad med individens längd i kvadrat (kg/m 2 ) [4]. BMI är ett enkelt, billigt och bra sätt att värdera vuxnas vikt. Nu rekommenderar både WHO och European Childhood Obesity Group att BMI används vid definition av övervikt och fetma hos barn och ungdom. En nackdel är att BMI varierar med ålder och pubertetsstatus och man kan inte sätta några åldersgränser för när barn kan räknas vara feta. Vidare skiljer inte BMI mellan fettväv och muskelmassa [4]. BMI är också beroende av kroppsproportionerna, korta ben ger högre BMI än långa ben för samma bålstorlek [10]. BMI-måttet kompenserar inte helt för skillnader i längd. Graden av övervikt bör därför uttryckas i standardavvikelse från medel-bmi för en viss ålder, vilken motsvarar BMI 25 för övervikt respektive BMI 30 vid fetma vid 18 års ålder och äldre [11]. Detta styrks av JJ Reilly och IOTF, som bland andra föreslår Coles data som referensvärden [12] [13]. Coles gränsvärden är framtagna ur ett underlag ur populationer från 5 länder. Trots sina begränsningar är BMI-måttet av värde för att följa den individuella viktutvecklingen och populationers viktutveckling över tid [10]. Enligt Poskitt vet vi inte hur användbart BMI är, hur det ska användas och var begränsningarna ligger. BMI är dock den mest praktiska och användbara metoden, "vi kan inte vänta på den perfekta definitionen, fetmaepidemin ökar nu så snabbt och okontrollerat att beslutsam aktion krävs nu" [14]. Viktuppgångsspurt (viktuppgångsspurt/andra viktuppgången/adiposity rebound) kallas den brytpunkt då BMI-måttet åter börjar öka efter att stadigt ha minskat under småbarnsåldern. Under spädbarnstiden sker en fettvävsspurt som ger ett ökat BMI. Sedan sjunker BMI kontinuerligt under småbarnsåldern fram till 4 6 år, då viktuppgångsspurten sker [10]. 6

15 Beträffande undervikt finns det i Coles referensmaterial inga gränsvärden. I en fransk studie på barn 7, 8 och 9 år gamla används 3:e percentilen (BMI 13,07 för flickor och 13,4 för pojkar, båda 7 år) som gräns för undervikt [13]. Orsaker och prognos Övervikt och fetma kan uppstå på grund av för högt energiintag eller för liten energiförbrukning och ofta i kombination. Orsakerna till barnfetma är flera; genetiska faktorer påverkar upp till %, men även matvanor och graden av fysisk aktivitet har stor betydelse. Hormonella, sociala och psykologiska faktorer kan också ha betydelse [15]. Rikligt intag av söta drycker har visat sig vara associerat med fetma [16]. Effekterna av fysisk inaktivitet och utveckling av fetma framgår i The Framingham Children s Study [17]. Sociala faktorer kan ha en inverkan på utvecklingen av fetma. Övervikt är exempelvis dubbelt så vanligt bland mönstrande unga män vars mödrar har mindre än 9 års utbildning jämfört med dem vars mödrar har högskoleutbildning [18]. Yarnell et al fann i sin studie av åringar inget samband mellan BMI och social klass hos barn, medan ett sådant samband återfanns bland yngre vuxna [19]. För spädbarn med övervikt är risken för bestående övervikt liten, % av spädbarn med övervikt är normalviktiga i skolåldern [20]. Vid måttlig övervikt hos yngre barn utan hereditet för fetma är prognosen god [9]. Enligt Dahlqvist et al normaliserar majoriteten av små barn, 2 7 år, spontant lätt och måttlig övervikt till normalvikt [20]. G Dahlquist et al [20] fann att risken för kvarstående fetma hos överviktiga ungdomar i puberteten är ca 50 %. Överviktiga tonåringar behåller sin övervikt i vuxen ålder till 80 % [4]. Mossberg fann att faktorer av mindre betydelse var födelsevikt över 4500g och ålder för start av fetman [8]. De barn som senare blir feta, ökar i BMI (viktuppgångsspurt) i 2 4 års ålder medan övriga ökar i BMI först i 8 10 års ålder. Ju tidigare denna viktuppgångsspurt uppstår desto större är risken för barnet att utveckla fetma [3, 4]. Barn i 5 6 års ålder är tämligen slanka, de som ser "normalt runda ut", är i verkligheten de överviktiga barnen [4]. Graden av övervikt, ålder då övervikten uppstod samt ärftlig belastning från föräldrar, speciellt modern, är viktiga bestämningsfaktorer för kvarstående övervikt i vuxen ålder [8]. Enligt William är den största riskfaktorn för bestående fetma hos barn 1 3 år den ärftliga belastningen, oberoende av barnets viktstatus [21], medan Dahlquist et al fann att småbarn som är kraftigt överviktiga och dessutom har anlag för fetma utgör en riskgrupp [20]. Man räknar med att 10 % av överviktiga vuxna var överviktiga redan som barn, medan 50 % av vuxna med fetma var överviktiga redan innan 10 års ålder [4]. Är båda föräldrarna överviktiga blir, enligt T Andersen, 80 % av barnen också överviktiga. Är båda föräldrarna däremot normalviktiga, blir endast 10 % av barnen överviktiga [4]. Såväl hereditet som miljöfaktorer är betydelsefulla [3]. 7

16 Konsekvenser Fetma är synligt för alla och många individer med fetma har förödmjukande erfarenheter på grund av sitt utseende, vilket kan leda till dåligt självförtroende [4] [22]. Studier visar att redan små barn kan ha starkt negativa attityder till överviktiga barn. Bouchard beskriver att 6-åringar som fick se siluetter av överviktiga barn, sa att dessa var "lata, smutsiga, dumma, fula och lögnaktiga" [20]. Övervikt under uppväxten kan kopplas till graden av självkänsla, skolprestationer, antagande till högre studier och problem att finna en partner [4]. Bruche summerade effekterna av fetma och påverkan på barnens sociala och emotionella utveckling redan på 1970-talet; "obesity is a serious handicap in the social life of a child, even more so of a teenager. Obesity does not have the dignity of other diseases, and it is not always taken seriously, even by adults" [22]. Fetma uppfattas som någonting man medvetet åsamkar sig genom brist på viljestyrka, lathet, känslomässiga problem. Feta människor ställs till svars för sin fetma [4]. Det finns dock studier där man inte har noterat någon sämre självuppfattning bland överviktiga ungdomar [23]. Barn och ungdomar med övervikt och fetma har betydligt ökad risk att utveckla hjärtkärlsjukdom och psykosociala problem än normalviktiga barn [3]. Långtidsuppföljning visar att barn med fetma drabbas långt tidigare än normalviktiga av sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdom och diabetes [8]. I en långtidsuppföljning från USA visas att måttlig övervikt under tonåren, oavsett vikt senare i livet, resulterar i ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdomar före 66 års ålder [24]. Mot denna bakgrund kan konstateras att övervikt och fetma bör förebyggas. För att kunna förebygga behöver problemet identifieras. Föreliggande kartläggning kan ligga till grund för planering av både förebyggande och behandlande insatser. 8

17 Syfte Syftet med studien är att kartlägga 10-åringars vikt/längd (BMI) och viktutveckling samt 5 5½-åringars vikt/längd (BMI) i Östergötland. Frågeställningar 1. Hur är prevalensen av under- och normalvikt (sammanslaget), övervikt och fetma, vid cirka 10 år, för barn födda 1991? 2. Hur utvecklas BMI över ålder, för barn födda 1991? 3. Vid vilken ålder inträffar viktuppgångsspurten (adiposity rebound) räknat från födelsen och fram till 10 år, för barn födda 1991? 4. Hur stor andel av de barn födda 1991, som är överviktiga och feta vid mättillfällena 2½, 4, 5½ och 7 år, är fortfarande överviktiga eller feta vid mättillfället 10 år? 5. Hur är prevalensen av undervikt vid 7 år, för barn födda 1991? 6. Hur är prevalensen av under- och normalvikt (sammanslaget), övervikt och fetma, vid cirka 5 år, för barn födda 1996/97? 7. Finns det några geografiska skillnader? 8. Hur är skillnaden i prevalens av övervikt och fetma vid 5 5½ år, för barn födda 1991 och 1996/97? 9

18 10

19 Urval och Metod Kartläggningen omfattar två undersökningsgrupper. En grupp består av alla barn födda år 1991 i Östergötlands län. Denna åldersgrupp valdes, då samtliga kommuner dokumenterar barnens vikt och längd vid 10 år. Den andra undersökningsgruppen består av de barn som besökt BVC för 5 5½-årskontroll under tiden april till och med september Denna åldersgrupp valdes för att kunna jämföra data för barn vid 5 5½ års ålder, födda 1996/97 med barn födda 1991, och på så vis kunna studera viktutveckling i BMI över tid. Barn födda 1991 men som går i annan årskurs än fyra har exkluderats från kartläggningen i Linköpings kommun. I övriga kommuner har kriteriet varit alla barn födda år 1991 oavsett årskurs. Studieupplägg Studien baseras på journaldata som underlag för datainsamling. Uppgifter i form av vikt och längd hämtades från BVC- och SHV-journaler. All datainsamling gjordes För barn födda 1991 dokumenterades uppgifter för varje barn vid 7 mättillfällen, från barnets födelseår 1991, till år 4 då tillväxtundersökningen genomförs (Figur 1). För barn födda 1996/97 sammanställdes vikt- och längddata från BVCbesöket vid 5 5½ års ålder. Studien omfattar hela Östergötland. Födda 1991 BVC SHV Undersökningsålder År födelse ½ år 1992/93 2 ½ år 1993/94 4 år 1995/96 5-5½ 1996/97 7 år 1998/99 10 år 2002 Mättillfälle Födda 1996/97 BVC Undersökningsålder År 5 5 ½ år april september 2002 Mättillfälle 8 Figur 1. Mättillfällen på barn inom barnhälsovård och skolhälsovård. Insamlingsår

20 Genomförande/Förankring På initiativ av Referensgruppen för prevention och behandling av övervikt och fetma inom Landstinget i Östergötland bestämdes att en kartläggning av vikt och viktutveckling skulle omfatta barn i hela Östergötland. Folkhälsovetenskapligt Centrum fick i uppdrag att genomföra arbetet i samarbete med Barnavårdscentralerna i länet och Skolhälsovården för respektive mellanstadieskola i de 13 kommunerna. Inför uppdraget tog Folkhälsovetneskapligt Centrum kontakt med skolsköterskor i kommunerna, skolöverläkare (Linköping samt Norrköping), barnhälsovårdsöverläkare, skolledare och PuL-ansvariga (PuL=Personuppgiftslagen) i landstinget och kommunerna, för att förankra och diskutera utformningen av den planerade kartläggningen (Figur 2). Innan metoden för kartläggningen fastställdes, fördes också diskussioner med Elevhälsan i Linköping och Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping, eftersom det där redan påbörjats en likartad datainsamling på barn födda Linköpings kartläggning blev en del av hela Östergötlands kartläggning för barn födda Folkhälsovetenskapligt Centrum Skolsköterskor Skolöverläkare Skolchefer PUL-ansvariga i Kommun och Landsting Barnhälsovårdsöverläkare Vårdscentralschefer BVCsjuksköterskor Kartläggning viktutveckling 10-åringar i Östergötland Kartläggning BMI 5-åringar i Östergötland Figur 2. Förankringsprocessen Datainsamling I de 13 kommunerna utfördes datainsamlingen av fyra personer med hjälp av en gemensam mall och instruktion för inmatning (Bilaga 1). Projektpersonalen kontaktade skolsköterskan på respektive mellanstadieskola för att få tillgång till arkivet där BVC- och SHV-journaler förvarades. I Linköpings kommun registrerades data av respektive skolsköterska och sammanställdes av en samordnande skolsköterska i samarbete med Folkhälsovetenskapligt Centrum och Barn- och ungdoms- 12

21 medicinska kliniken, Universitetssjukhuset Linköping. De barn vars vårdnadshavare avböjt medverkan utelämnades från datainsamlingen. Barn födda 1996/97 och som under ett halvår 2002 besökte BVC för 5 5½-årskontroll, ingick i kartläggningen. Denna datainsamling utfördes på BVC-sjuksköterskornas respektive arbetsplatser på vårdcentraler och distriktssköterskemottagningar i länet. BVC-sjuksköterskorna dokumenterade efter en mall som innehöll: datum, initialer, födelsedatum (6 siffror), ålder (år och månad), flicka/pojke, vikt i kg, längd i m, vårdcentral och BVC-sköterska. Det ifyllda formuläret sändes in till Folkhälsovetenskapligt Centrum efter datainsamlingsperiodens slut. Dataunderlag För att få fram journaldata för barn födda 1991, användes olika metoder i länets olika skolor. I några kommuner använde projektpersonalen klasslistor som underlag vid datainsamlingen. I andra kommuner blev projektpersonalen hänvisad direkt till arkivet där skolsköterskan förvarade journaler. I Linköpings kommun användes ett databaserat administrativt elevregister (Extens). Den samordnande skolsköterskan skickade ut formulär med förtryckta personuppgifter till respektive skolsköterska. Inmatningen av data gjordes i programmet Excel med hjälp av en färdig mall som innehöll: konsekutivt löpnummer, kommun, skola, personnummer, kön, datum för mättillfälle 1 7, vikt i Kg för mättillfälle 1 7, längd i cm för mättillfälle 1 7 samt kommentarer. BVC-journaler som inte hittades ute på skolorna eftersöktes senare på Landstingsarkivet. Endast enstaka SHV-journaler saknades. De eftersöktes inte i något kommunarkiv. Analysmetod/Databearbetning Andel barn med undervikt/normalvikt, övervikt och fetma har räknats ut med hjälp av gränsvärden för övervikt och fetma som anpassats till olika åldersklasser hos barn. Gränsvärden för övervikt respektive fetma är BMI för varje åldersgrupp som motsvarar BMI >25 för övervikt samt BMI >30 för fetma hos en 18-åring eller äldre [11]. Vid beskrivning av andelen under- och normalviktiga, överviktiga och feta barn, har vi valt att slå samman under- och normalvikt och skilja på övervikt och fetma. Det saknas referensvärden för undervikt i Coles referensmaterial. Vid jämförelser av andelen med undervikt/normalvikt, övervikt och fetma mellan olika grupper i 1996/97-årsundersökningen samt mellan de två kartläggningarna har chi-tvåtest använts. Ett p-värde <0,05 accepterades som statistiskt säkerställd (signifikant) skillnad. Inga testmetoder har använts vid jämförelser av barn födda 1991 på grund av det är en totalundersökning, det vill säga de skillnader som uppkommer är reella skillnader som inte påverkas av slumpen. 13

22 Etiska överväganden Inom Elevhälsan (Linköpings skolhälsovård) pågick ett samarbete med Barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping, vilket bland annat gällde viktutveckling på barn födda Inför denna datainsamling i Linköpings kommun gjordes en ansökan till forskningsetiska kommittén. Den forskningsetiska kommittén rekommenderade att ett brev skulle skickas ut till alla vårdnadshavare, där studien och samarbetet beskrevs och att barnet skulle få informationsblad där studien förklarades på ett för barnet enkelt språk (Bilaga 2). De vårdnadshavare som avböjde medverkan lämnade efter påskrift tillbaka brevet till klassläraren eller skolsköterskan. I Linköping kompletterade Folkhälsovetenskapligt Centrum brevet med stöd av Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning [25], en annons i Östgöta Correspondenten. Annonsen (Bilaga 3) tydliggjorde att studien/kartläggningen kompletterades med längd och viktuppgifter ur BVC-journalen och att de som tidigare avsagt sig deltagande i studien alltjämt skulle utgå. I de övriga kommunerna skickade Folkhälsovetenskapligt Centrum brev till varje skola som sedan vidarebefordrade informationsbrevet till vårdnadshavaren (Bilaga 4). I informationsbrevet beskrevs kartläggningen och Folkhälsovetenskapligt Centrum bad vårdnadshavare underteckna informationsbrevet om barnet inte skulle vara med i kartläggningen. Skolsköterskor och skolpersonal skickade vidare påskrivna brev till projektpersonalen. För den del av studien som bestod av barn födda 1996/97 godkände varje vårdcentralschef att FHV-Centrum fick ta del av längd/viktdata och födelsedatum (6 siffror) för de barn som besökte BVC under aktuell insamlingsperiod. 14

23 Resultat Deltagande I resultatet ingår 13 kommuner, barnunderlaget varierar betydligt som tabellerna 2 och 4 visar. Linköpings och Norrköpings kommuner utgör tillsammans cirka 60 % av hela materialet för både årskullen 1991 och 1996/97. Motala och Mjölby utgör tillsammans 18 % och resterande kommuner mellan 1 % och 5 % vardera av materialet för årskullarna 1991 och 1996/97. Av de 5987 barn, som enligt länsstyrelsens befolkningsregister bodde i Östergötland , erhölls data från 5517 barn (92 %). Deltagande för hela länet visas i tabell 2. Deltagandet i kommunerna varierade mellan 84 % och 100 %. I det insamlade materialet är 48 % flickor och 52 % pojkar. Tabell 2. Antal skolor och deltagare per kommun, av barn födda 1991, samt bortfall i procent Kommun Antal skolor i undersökningen Antal deltagare Antal barn enl. befolkningsregister Bortfall % Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög TOTALT (92%) Bortfall Det externa bortfallet för studiegruppen barn födda 1991 består av 470 barn (8 %). De barn som aktivt avstod från att delta i kartläggningen var 61 barn i Norrköpings kommun och centrala Finspång. I Linköpings kommun avböjde 57 barn och för övriga 11 kommuner 66 barn, tillsammans 184 barn. Resten av bortfallet kan till största del förklaras av att barnen gick i lägre eller högre årskurs. Det interna bortfallet, vilket här innebär att data saknas för något eller några av de sju mättillfällena, varierar mellan 18,5 % och 1,9 % (Tabell 3). Det interna bortfallet beror på saknade journaluppgifter, exempelvis att barnet är fött i annat land eller 15

24 uteblivna besök. Detta är vanligast inom BVC. Fullständiga data vid samtliga mättillfällen återfinns för 3965 barn (72 %). Tabell 3. Antal deltagare per mättillfälle samt internt bortfall i % för barn födda 1991 Mättillfälle Antal deltagare Internt bortfall % , , , , , , ,8 Totalt 1681 barn besökte barnhälsovården i länet för års kontroll där vikt och längd dokumenterades under april till och med september barn ingår i studien, 51 % pojkar och 49 % flickor. Data från 4 barn exkluderades på grund av att uppgift om kön saknades. Antal deltagare per kommun framgår av tabell 4. Tabell 4. Fördelning per kommun av deltagande barn i 5 5½-års kontroll, födda 1996/97 Kommun Antal deltagare Boxholm 33 Finspång 89 Kinda 27 Linköping 488 Mjölby 127 Motala 167 Norrköping 525 Söderköping 65 Vadstena 23 Valdemarsvik 34 Ydre 13 Åtvidaberg 55 Ödeshög 31 TOTALT

25 BMI och viktutveckling hos barn födda 1991 Av barn födda 1991 var 18 % av flickorna överviktiga och 4 % hade fetma. Bland pojkarna var 17 % överviktiga och 5 % hade fetma ,3 76,8 80,8 Andel (%) Under- och normalvikt Övervikt Fetma ,4 18,3 16,0 5,2 4,9 3,2 Västra (n=1144) Östra (n=2077) Centrala (n=1951) Figur 3. Procentandel 10-åringar födda 1991 med under- och normalvikt, övervikt och fetma per länsdel. I figur 3 är kommunerna uppdelade i olika länsdelar och i staplarna ingår både pojkar och flickor. Kartläggningen är en totalundersökning och resultatet av den visar att det finns en skillnad i förekomsten av övervikt och fetma mellan länsdelarna. Störst är skillnaden mellan västra och centrala länsdelarna. I västra länsdelen är övervikt och fetma vanligast medan centrala länsdelen har lägst förekomst av övervikt och fetma. Tabell 5. Andel (%) barn i BMI-grupper vid 10 års ålder, fördelat över kommunerna Kommun och deltagarantal Under och normalvikt % Övervikt och fetma % Västra länsdelen Boxholm (n=76) 75,0 25 Mjölby (n=369) 79,6 20,4 Motala (n=600) 73,6 26,4 Vadstena (n=97) 70,1 29,9 Ödeshög (n=82) 75,7 24,3 Östra länsdelen Finspång (n=255) 78,6 21,3 Norrköping (n=1607) 75,8 24,2 Söderköping (n=236) 81,1 18,9 Valdemarsvik (n=120) 77,5 22,5 Centrala länsdelen Kinda (n=136) 80,0 20 Linköping (n=1721) 81,4 18,7 Ydre (n=59) 69,0 31,1 Åtvidaberg (n=159) 79,7 20,3 17

26 Tabell 5 visar variation i förekomst av övervikt och fetma mellan kommunerna. Kinda, Linköping och Åtvidaberg har lägst andel barn med övervikt och fetma med cirka 20 % eller lägre, medan Ydre och Vadstena har högst andel barn med övervikt och fetma cirka 30 % ,7 Andel (%) ,7 10,7 11,5 13,0 Övervikt Fetma 5 2,3 2,1 3,0 3,9 4,3 0 2½ 4 5-5½ 7 10 Ålder Figur 4. Andel barn med övervikt och fetma per mättillfälle I figur 4 visas att andelen barn med övervikt och fetma ökar med stigande ålder. I figurerna 4, 5 och 6 ser man att viktuppgångsspurten inträffar omkring 4-års ålder Andel (%) ,6 11,8 12,5 13,8 9,0 9,4 14,7 11,4 18,1 17,4 Flickor Pojkar 5 0 2½ 4 5-5½ 7 10 Ålder Figur 5. Andel barn med övervikt, från mättillfälle vid 2½ år fram till mättillfälle vid 10 år, uppdelat på kön. I figur 5 visas att en större andel flickor har övervikt jämfört med pojkar. Vid 5 5½ år är den största skillnaden av övervikt mellan könen och flickorna är som grupp mer överviktiga än pojkarna. 18

27 30 25 Andel (%) Flickor Pojkar 5 2,2 2,4 2,6 1,7 3,6 4,0 4,7 3,7 3,8 2,4 0 2½ 4 5-5½ 7 10 Ålder Figur 6. Andel flickor och pojkar med fetma per mättillfälle 2½, 4, 5 5½, 7 och 10 år. Fetma hos pojkar och flickor ligger på samma nivå vid 2½ år. Andelen barn med fetma stiger sedan vid varje mättillfälle. Vid 10 års ålder är andelen pojkar med fetma större än andelen flickor med fetma (Figur 6). Tabell 6 visar antalet barn med övervikt och fetma vid respektive mättillfälle 2½, 4, 5 5½, och 7 år samt hur stor andel av övervikt och fetma som för samma grupp kvarstår vid 10 års ålder. Knappt hälften av andelen barn med övervikt och fetma vid 2½ års ålder har normalvikt vid 10 års ålder. Andelen barn som har normalvikt vid 10 års ålder, blir färre för varje mättillfälle. Tabell 6. Andel barn (%) med övervikt/fetma vid respektive mättillfälle, samt andel som kvarstår med övervikt/fetma för samma grupp vid 10-årsmätningen Andel barn med övervikt och fetma vid respektive mättillfälle Vid 10 års ålder Övervikt % Fetma % Övervikt och fetma % vid 2½ år (n=669) vid 4 år (n=642) vid 5 5½ år (n=733) vid 7 år (n=910) Undervikt För att få en uppfattning om hur stor andel barn i Östergötland som har undervikt, analyserades 7-åringarna bland barn födda 1991, med 3:e percentilen som gränsvärde för undervikt. Analyserna visar att andelen 7-åringar med undervikt är 1,1 % för flickor och 1,8 % för pojkar. 19

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan.

Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Barns och ungdomars vikt i Västernorrland - insamlat genom barnavårdscentraler och skolsköterskors hälsosamtal i skolan. Folkhälsocentrum och Primärvårdscentrum, Landstinget Västernorrland 6 Bakgrund Fetma

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder?

Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? Bröstmjölk eller ersättning, har det någon inverkan på barns vikt vid 4 års ålder? En retrospektiv kohortstudie i Kiruna. ST-arbete: Samuel Blomqvist ST-läkare Allmänmedicin Granitens Hälsocentral Kiruna

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland

Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Resultat av insamling av skolbarns vikt år 4 läsåret 2003-2004 i Västernorrland Kicki Wickberg Landstinget Västernorrland Ledningsstaben, folkhälsocentrum 871 85 Härnösand Tel: 0611-800 57 kicki.wickberg@lvn.se

Läs mer

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län

Övervikt och fetma iso-bmi i Jönköpings län Övervikt och fetma iso-bmi 4 -åringar samt Elever årsklasser; F-klass, år 4, år 7 alt.8 samt gymn. år 1 Läsåren 24/25, 25/26, 26/27 samt 27/28 Definition av Body Mass Index - BMI BMI beräknas som vikten

Läs mer

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva

Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva S V E N S K I D R O T T S F O R S K N I N G N R 3-3 Överviktiga ungdomar är mindre fysiskt aktiva men har inte lägre energiförbrukning i jämförelse med normalviktiga kontroller Det är troligt att den ökande

Läs mer

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011

Bakgrund. Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Christina. C Fåhraeus Barnläkare 2011 Bakgrund Fetma är en av västvärldens snabbast växande hälsoproblem. Trenden likartad över hela världen. WHO klassificerar fetma som kronisk sjukdom Nationella data

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985

Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 person) No Data

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning

Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton Lager, Bjöörn Fossum och Sven Bremberg statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Övervikt bland barn nytt system för nationell uppföljning Anton

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515.

Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Viktig, ung och stolt. Göteborg 080515. Övervikt och fetma i Sverige För tio år sedan var en av tio svenska sjuåringar överviktig Idag har minst var fjärde sjuåring övervikt Prognos; Åtta av tio förblir

Läs mer

Barnkliniker Universitetskliniker

Barnkliniker Universitetskliniker Vi har aldrig varit så många Vi representerar idag 57 registrerande enheter! 32 21 4 BUMMAR Barnkliniker Universitetskliniker BORIS Styrgrupp 2014 Jovanna Dahlgren läkare Göteborg Pernilla Danielsson ssk

Läs mer

Psykisk besvär och BMI

Psykisk besvär och BMI Psykisk besvär och BMI - om eventuella samband hos ungdomar på gymnasiet Författare: Håkan Karlsson, Gotahälsan, Jerikodalsgatan 8, 595 30 Mjölby 0142-299890 Hakan.karlsson@gotahalsan.se Handledare: Martin

Läs mer

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma

Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Inbjudan till redovisning av Behovsanalysen inom området Övervikt och fetma Tid och plats: Tisdagen den 25 september 2007 Klockan 09.40 11.00 Aulan, Birgittaskolan i Linköping Program: 09.40 09.45 Inledning

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT 5:4 LÄNSDELSRAPPORT ÖSTERGÖTLAND SAMMANSTÄLLNING ÖVER DEMOGRAFISKA OCH SOCIOEKONOMISKA VARIABLER SAMT HÄLSOVARIABLER PER LÄNSDEL I ÖSTERGÖTLAND LINKÖPING

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

Ökar diabetes bland barn?

Ökar diabetes bland barn? Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland

Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland Beteckning: Institutionen för vårdvetenskap och sociologi Förekomst av övervikt och fetma bland 4-åringar i Hälsingland Författare Susanne Andersson Gunilla Rundberg Mars 2006 C-uppsats, 10 poäng Omvårdnadsvetenskap

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår

Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår Övervikt bland barn - system för nationell uppföljning: fem kommuner under fem läsår www.fhi.se A 2009:09 A 2009:09 ISSN: 1653-0802 ISBN: 978-91-7257-657-5 FÖRFATTARE: ANTON LAGER ÖVERVIKT BLAND BARN -

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning

Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning Vårdprocessprogram för barn 0-18 år i Östergötland med specifik tal- och språkstörning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ÖVERGRIPANDE MÅL OCH SYFTE:... 1 LOGOPEDMOTTAGNINGAR I LÄNET MED ANSVARSOMRÅDEN... 1 REMITTENTER...

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson

Länsövergripande projekt Östergötland. Motala 2013-05-22. Pär Holgersson. Nationellt fackspråk Pär Holgersson Motala 2013-05-22 Pär Holgersson Bakgrund Nationell ehälsa högt på agendan i Östergötland HSL Nätverk med länets medicinskt ansvariga initierade under 2010 samarbete kring gemensam struktur för dokumentation

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma

Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma Övervikt och fetma Förekomst av övervikt och fetma I Sverige är i dag hälften av alla män och drygt en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 16 84 år överviktiga eller feta, (egenrapporterade vikt-och längduppgifter)

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING

FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING RAPPORT Hälsa och livsstil i områden med olika socioekonomiska förutsättningar LINKÖPING NOVEMBER 23 HELLE NOORLIND BRAGE ELIN ERIKSSON JOHAN BYRSJÖ www.lio.se/fhvc

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 2012-09-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av september månad 2012 Arbetsmarknaden har tydligt mattats av och antalet personer varslade om uppsägning steg kraftigt under

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study)

AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) AMOS (Adolescents Morbid Obesity Surgery study) Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne Stockholm 18 mars 213 Vad var AMOS? Kirugisk interventionsstudie med svår fetma Syfte Finns det några

Läs mer

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier

Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist. Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Hilde Brekke Fredrik Bertz Ena Huseinovic Anna Winkvist Viktnedgång under amningsperioden två randomiserade studier Bakgrund Epidemi av övervikt och fetma i västvärlden, ökning hos unga kvinnor Viktökning

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 RättspsyK Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010 juni, 2011 Innehåll 1 Inledning.........................................................................

Läs mer

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103

Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 Statistik och jämförelser/statistik 2 2015-10-29 1(6) Amning och föräldrars rökvanor Barn födda 2013 HS0103 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan

Forskningsplan. Bihandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet. Forskningsplan 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008

Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 2008-12-16 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat

Läs mer

Övervikt och fetma hos 10-åriga barn i Stockholms län - förändrade mönster över en fyraårsperiod

Övervikt och fetma hos 10-åriga barn i Stockholms län - förändrade mönster över en fyraårsperiod Övervikt och fetma hos 10-åriga barn i Stockholms län - förändrade mönster över en fyraårsperiod Elinor Sundblom Master of Public Health MPH 2006:25 Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Övervikt och

Läs mer

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare

Nybesök 2011. Ökning av barnfetma i Malmö. Carl-Erik Flodmark Barnöverviktsenheten Region Skåne. karnätverket. Carl-Erik Flodmark Överläkare Reviderat vårdprogram v vid barnfetma Skånska skolläkarn karnätverket Carl-Erik Flodmark Överläkare 2013-10-14 Ökning av barnfetma i Malmö Andel med fetma enl BMI 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 2002 2004 2006 2008

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige

Forskningsplan. Huvudhandledare Docent Thorkild F Nielsen MD PhD Kvinnokliniken, Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS), Borås, Sverige 1 Forskningsplan Kvinnans body mass index (BMI) under graviditeten och fosterviktens betydelse för förekomsten av bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen Leg läkare Maria Gyhagen Avdelningen för obstetrik

Läs mer

Vårdprogram. mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar

Vårdprogram. mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Vårdprogram mot övervikt och fetma bland barn och ungdomar Christina Fåhraeus, distriktsläkare, Hälsan, Jönköping Hans Lingfors, distriktsläkare, Habo Ansvarig för uppdatering och revidering: Christina

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av december månad 2013 2014-01-14 Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län december 2013 21 480 (10,2 %) 9 590 kvinnor (9,7 %) 11 890 män (10,6 %) 5 390 unga 18-24 år (21,6 %) (Andel av registerbaserade arbetskraften)

Läs mer

Vikt sex år efter barnets födelse:

Vikt sex år efter barnets födelse: Vikt sex år efter barnets födelse: En uppföljningsstudie av feta kvinnor som deltagit i ett interventionsprogram under graviditeten Ing-Marie Claesson RNM, PhD Body mass index (BMI) WHO Normalvikt 18,5

Läs mer

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans.

Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Bästa förälder! Ditt barn erbjuds att delta i en studie om glutenintolerans. Studiens syfte är att ta reda på hur vanligt det är med glutenintolerans och om det finns sätt att förebygga sjukdomen. Läsåret

Läs mer

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun Metod Hälsobesök enligt basprogram. CGM J4 BMI-kurva. Tillväxtkurvan och BMI-kurvan visas för elever och vid behov föräldrar. Erbjuda

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt?

Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas tidigt? Claude Marcus National Childhood Obesity Centre Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Varför är det så viktigt att barnfetma uppmärksammas

Läs mer

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN

HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande

Läs mer

Uppsökande verksamhet för äldre

Uppsökande verksamhet för äldre Uppsökande verksamhet för äldre LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr 701-17067-2006 FÖRORD Länsstyrelsen har tillsyn över den socialtjänst som kommunerna inom länet svarar för. I tillsynen ingår bland annat

Läs mer

En guidad tur i kostdjungeln

En guidad tur i kostdjungeln Malmö 2015-09-30 En guidad tur i kostdjungeln Staffan Lindeberg Distrikstläkare, Vårdcentralen Sankt Lars, Lund Docent i allmänmedicin, Centrum för primärvårdsforskning 1 Alla är överens detta är inte

Läs mer

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid.

Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Karolinska Institutet Institutionen för Folkhälsovetenskap Folkhälsovetenskapens utveckling Samband mellan ökande BMI och expanderande snabbmatskedjor i Stockholm från 70-talet till nutid. Abstract Bakgrund:

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Information till deltagaren

Information till deltagaren Information till deltagaren Bakgrund Är du i åldern 60 75 år? Har du funderingar om din hälsa och då specifikt kring övervikt, diabetes, högt blodtryck eller depression? Vill du veta mer om hur din livsstil

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 2013-12-18 Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av november månad 2013 Något färre lediga platser Under november 2013 anmäldes 2 080 lediga platser till Arbetsförmedlingen

Läs mer

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC

Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.

Läs mer

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet

Socker och sjukdomsrisk. Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Socker och sjukdomsrisk Emily Sonestedt, PhD Lunds Universitet Aspekter att ta hänsyn till vid tolkning av forskningen! Vilken typ av socker har studerats?! Vilken typ av studiedesign har använts?! Har

Läs mer

Fritidshusområden 2010

Fritidshusområden 2010 2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen

Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Susanna Calling Med dr, ST- läkare CPF, VC Bokskogen Epidemiologi Hälften av svenskarna är överviktiga 14% är obesa Vanligare hos män än kvinnor Vanligare i glesbygd Vanligare vid låg utbildning och låg

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping

Rörelse är bästa pillret. Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse är bästa pillret Hans Lingfors Distriktsläkare, MD Habo vårdcentral Primärvårdens FoU-enhet, Jönköping Rörelse har effekt på: Symtom och upplevd hälsa Biologiska riskmarkörer Sjukdom och död www.fyss.se

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland

Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:3 Fördjupad analys av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland Linköping september 2001 Kerstin Aronsson Johan Bysjö Christina Aldin RAPPORT

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östergötland 2014-04-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Mars 2014 20 364 (9,6 %) 9 056 kvinnor (9,1 %) 11 308 män

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009

Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2009 Folkhälsocentrum Linköping februari 2011 Kerstin Aronsson Elin Mako Lars Walter www.lio.se/fhc Rapport 2011:1 Innehållsförteckning

Läs mer

Barn och ungdomars Vitamin D-status

Barn och ungdomars Vitamin D-status Barn och ungdomars Vitamin D-status vid inskrivning på Rikscentrum Barnobesitas Kerstin Ekbom Leg ssk, Med Dr Kort sammanfattning vitamin D Vitamin-D D2 (ergokalciferol, förekommer i vissa svampar) D3

Läs mer

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas

Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Pernilla Danielsson Barnsjuksköterska, med dr Vid Rikscentrum för överviktiga barn barnfetma barnobesitas Måndagen den 9 Januari 2012 Bakgrund. Vad, Hur och Varför? Psykologiska aspekter Paus Film Kollot

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05

Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03. Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Linköpings Universitet Jour; Ulf Andersson Institutionen för beteendevetenskap Tel: 0733-633 266 013-27 45 57/28 21 03 Tentamen i kvantitativ metod Psykologi 2 HPSB05 Torsdagen den 3/5 2007, kl. 14.00-18.00

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd?

Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Kan vi förebygga övervikt och fetma i utsatta områden genom särskilt stöd? Nordiska folkhelsekonferensen 27 augusti Jenny Sydhoff Programansvarig Handlingsprogram övervikt och fetma Stockholms läns landsting

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Östergötlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Linköping 2014-03-11 Jens Lotterberg Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län Februari 2014 21 060 (9,9 %) 9 344 kvinnor (9,3 %) 11 716 män

Läs mer