Ökar diabetes bland barn?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ökar diabetes bland barn?"

Transkript

1 Ökar diabetes bland barn? Anna Möllsten Förste forskningsingenjör, pediatrik, Institutionen för klinisk vetenskap Jag ska försöka besvara frågan i rubriken genom att berätta om den forskning som görs av vår grupp på enheten för pediatrik här vid Umeå universitet och om det svenska barndiabetesregistret som vi hanterar. Först visar jag de tidstrender man kan se i Europa och senare hur det ser ut här i Sverige. Jag kommer att använda ordet incidens en hel del, och det betyder det antal fall som inträffar i en given grupp under en viss tid. Hur incidensen ser ut och förändras är naturligtvis en intressant fråga för oss forskare. Som Kristina Lejon nyss berättade är typ 1-diabetes en autoimmun sjukdom där immunförsvaret förstör kroppens egna insulinproducerande celler. Det drabbar i första hand barn och ungdomar och därför kallas sjukdomen också barndiabetes. Eftersom den som drabbas snabbt blir beroende av att få insulin talar man ibland också om insulinberoende diabetes jag använder i fortsättningen benämningen typ 1-diabetes. I Sverige idag har vi ungefär personer med den sjukdomen. För att någon ska få diabetes krävs att väldigt många olika faktorer samverkar. Den genetiska bakgrunden är väldigt viktig, men frågan om ärftlighet vid diabetes är komplex och det kommer Kristina Lejon snart att berätta mer om för det räcker inte med att ha vissa gener utan det måste till en mängd andra faktorer, vilket illustreras av Figur 1. Det centrala är reaktionen hos immunförsvaret, immunresponsen, eftersom det är den som förstör de insulinproducerande cellerna. Detta påverkas dock av faktorer i omgivningen som till exempel vissa virusinfektioner, som kan utlösa en autoimmun process. Vidare kan till och med händelser på fosterstadiet att mamman 12

2 Figur 1. Ett komplicerat mönster av många olika faktorer med genuppsättningen i botten ligger bakom typ 1-diabetes. (Blom, L., Dahlquist, G. et al.; Diabetologia. (1989) 32;1:7-13) Figur 2. Typ 1-diabetes i världen. Kartan visar incidensen, mätt i antal fall per invånare, och illustrerar ärftlighetens betydelse. 13

3 får infektioner eller röker påverka risken för diabetes hos barnet. Fysisk och psykisk stress kan utlösa sjukdomen, till exempel att man får en annan sjukdom eller att det händer någonting i familjen. Det kan också vara olika saker hos olika personer som gör att de får diabetes; sammanfattningsvis är det här mönstret väldigt komplicerat. Diabetesvärldskartan i Figur 2 visar den bakomliggande genetiken på ett ganska bra sätt. De mörkaste fälten markerar de områden som har den högsta incidensen av typ I-diabetes. Ni ser att det gäller norra Europa, Kanada och Australien, i viss mån också USA. I Australien och Nordamerika bor ju en stor andel människor som är, eller härstammar från, nordeuropeiska invandrare och de hade ju med sig sitt genetiska arv. Sedan finns det andra faktorer som är gemensamma för de här länderna, inte minst den västerländska livsstilen och matvanorna. Man kan med andra ord inte förklara allt med generna. Figur 3 visar de länder som har mest diabetes i världen, och som ni ser ligger Finland i topp medan Sverige kommer in som tvåa. Det är faktiskt så att incidensen av typ 1-diabetes har samband med ett lands bruttonationalprodukt, vilket ju är ett grovt mått på välståndet. Länder med lite lägre Figur 3. Typ 1-diabetes är särskilt vanligt i Norden. Diagrammet visar de tio länder som har högsta incidenstalen mätt i antal nya fall per invånare och år bland världens länder. 14

4 BNP exempelvis Polen, Kroatien och Rumänien ligger ganska lågt medan rikare länder som Danmark, Sverige, Norge och Luxemburg har högre incidens av typ 1-diabetes. Det här kan man tänka sig speglar livsstilarna i de olika länderna. Figur 4. EURODIAB är ett europeiskt samarbete mellan barndiabeteskliniker som sedan 1989 registrerar antalet nya fall av diabetes varje år. Bilden visar den uppdelning i fem regioner som används i Figur 6. (Patterson CC, Dahlquist GG, Gyürüs E, Green A, Soltész G; EURODIAB Study Group. Lancet Jun 13;373(9680): ) I det europeiska samarbetsprojektet EURODIAB, som startade 1989, har vi studerat diabetesincidensen lite närmare genom att dela upp de europeiska länderna i fem regioner och jämföra dessa, indelningen framgår i Figur 4. Resultaten är intressanta och sammanfattas i Figur 5, som jag ska försöka guida er genom. Den övre raden av diagram gäller för pojkarna och den undre för flickorna. Incidensen av typ 1-diabetes i regionen visas på den lodräta axeln och årtalen löper vågrätt i diagrammen. För åren 1989 till och med 15

5 Figur 5. Diagrammen visar nya fall av typ 1-diabetes per år i fem europeiska regioner (indelning enligt Figur 5) i åldersgrupperna 0-4 år (svarta punkter), 5-9 år (grå punkter) och år (ofyllda punkter). Pojkar överst och flickor under. Linjerna är framräknade tendenser. Lägg märke till att diagramskalan är logaritmisk, vilket betyder att ökningen ser linjär ut men faktiskt är accelererande. Man kan se brantare lutning på linjerna för den yngsta gruppen och i de centrala och östra regionerna. (Patterson CC, Dahlquist GG, Gyürüs E, Green A, Soltész G; EURODIAB Study Group. Lancet Jun 13;373(9680): ) 2003 hade man hade verkliga, uppmätta tal och senare fram till 2015 visas framräknade tendenser. De svarta prickarna markerar åldersgruppen 0 4 år, det vill säga barn som fått sin diabetes i den åldern. De grå prickarna visar på samma sätt de barn som fått diabetes mellan 5 och 9 års ålder medan de vita prickarna står för diabetes mellan 10 och 14 år. Dia grammen visar det viktiga faktum att vi i Norden, som från början har en hög incidens, visserligen har ökat men inte lika mycket som exempelvis länderna i östra regionen. De har börjat på en mycket lägre nivå, men lutningen i deras diagram visar en mycket kraftigare ökning än vår. Det är också viktigt att tit- 16

6 ta på åldersgrupperna var för sig, eftersom den yngsta gruppen verkar ha ökat allra mest och har den brantaste lutningen på kurvan. Det är vanligast att få diabetes i årsåldern, men i det här materialet har den yngsta åldersgruppen ökat mest. Det gäller för både pojkar och flickor. Diabetes i allt lägre ålder Man kan säga att diabetesdebuten har förskjutits nedåt i åldrarna. Det gäller inte bara i Europa utan också för resten av världen. De länder som tidigare haft den lägsta incidensen har ökat snabbast och då mest bland de yngsta. Därför tror man att det är någonting som händer väldigt tidigt i livet som har stor betydelse för att man ska utveckla diabetes. En studie av incidensen i Sverige, där man tittat på olika åldersgrupper (Man kan ju få barndiabetes även som vuxen och därför är det bättre att tala om typ 1-diabetes), visar en ungefär 3-procentig årlig ökning för båda könen i åldrarna upp till 15 år medan en mellangrupp inte haft någon ökning alls och i gruppen med debut av diabetes vid 25 år och äldre har incidensen minskat lite. Figur 6 visar att diabetesincidensen hos barn ökar med Figur 6. Medelincidens av typ 1-diabetes för olika ålder och kön enligt det svenska diabetesregistret. Flickor får i allmänheten sjukdomen något tidigare än pojkar beroende på flickornas tidigare pubertetsdebut. 17

7 åldern och når en topp vid år, sedan minskar incidensen. Flickornas incidens kulminerar lite tidigare än pojkarnas, vilket troligen beror på att flickor har sin tillväxtspurt och pubertet lite tidigare och just tillväxten är betydelsefull för diabetesutvecklingen. Figur 7. Incidensutvecklingen för typ 1-diabetes under 30 år, , enligt data från det svenska diabetesregistret. En skarp ökning av antalet fall är tydlig, liksom att det inte finns någon signifikant skillnad mellan könen. Inringade i diagrammet är två perioder med tydlig avflackning i ökningen: och (Berhan Y. et al. Diabetes. (2011) feb;60:577-81) Vårt svenska barndiabetesregister registrerar alla som får typ 1-diabetes när de är yngre än 15 år. Det har vi gjort sedan mitten av 1977, men i studien som sammanfattas i Figur 7 har vi valt perioden för att visa ten- 18

8 denser över en 30-årsperiod. Totalt registrerades barn som fick typ 1-diabetes under perioden. Pojkarna visas med den heldragna linjen och flickorna med den prickade; egentligen har vi inte någon signifikant skillnad mellan könen. Lägg märke till den kraftiga ökningen från 1978, då hade vi ungefär 20 fall per invånare och år, fram till 2007 när vi har 46 fall per Incidensen har mer än fördubblats under de 30 åren, men det finns ett par perioder när ökningen av diabetesincidensen inte är lika kraftig: omkring 1990 och efter Figur 8. Kurvorna visar åldern vid diabetesdebuten. Under den första inringade perioden ökade incidensen bland de yngsta barnen men stod stilla bland de äldre. Sedan följde en stadig ökning för alla och under nästa avflackning, inringad mellan ch 2007, utmärker sig den yngsta åldersgruppen, 0-4 år, på nytt men nu genom den största minskningen av incidensen. (Berhan Y. et al. Diabetes. (2011) feb;60:577-81) 19

9 I Figur 8 ser man att den yngsta åldersgruppen, de som fått diabetes vid 0 4 års ålder, visar en ganska kraftig ökning under perioden medan kurvorna för de äldre åldersgrupperna ligger mer plant. Senare ökade de äldre väldigt mycket. På 2000-talet verkar det som om den yngsta gruppen är den som första börjar sjunka i incidens medan de äldre följer efter. Figur 9. När man tittar närmare på varje årskull i diabetesregistret, med födelseår från 2000 till 2006, ser man att incidensen varje år är lägre än året före. Skillnaden är statistiskt signifikant. (Berhan Y. et al. Diabetes. (2011) feb;60:577-81) Varje kurva i Figur 9 representerar en årskull under 2000-talet. För var och en av dem stiger kurvan mindre brant än för det föregående året. Då kan man tänka sig antingen att diabetesincidensen avtar eller att vi åtminstone har fått en förskjutning till högre debutålder. Vad kan då den här variatio- 20

10 nen i incidens bero på? Om vi återvänder till de faktorer som visas i Figur 1 har genetiken förmodligen inte särskilt stor betydelse för en så snabb variation. Det måste vara något som händer i miljön, och vi har tittat lite extra på tillväxten hos barnen. I en europeisk studie har några olika forskningscentra i Europa tittat på journaler från barnavårdscentralen för barn med typ 1-diabetes för att notera deras längd och vikt vid 2 års ålder, när de ännu inte hade fått sjukdomen. Det visar sig då att de barn som senare fått diabetes var längre, tyngre och hade högre BMI som tvååringar än en kontrollgrupp med barn som inte hade fått sjukdomen. Därför kan man tänka sig att delar av incidensökningen kan förklaras av en snabb tillväxt hos barnet. Att en snabb kroppstillväxt också ökar insulinbehovet kan man se på det faktum att många får diabetes i samband med tillväxtspurten i puberteten. Tillväxt är något som påfrestar kroppen, den behöver då mer insulin och det kan trigga mer autoimmunitet mot de insulinproducerande cellerna. Det här kallar vi overload-hypotesen (av eng. overload, överbelastning). Parallellt med avplaningen av diabetesincidensen under 20o0-talet, se Figur 8 ovan, har man faktiskt sett att andelen överviktiga 4-åringar minskar i Västerbotten, det visar en studie som gjorts av Erik Bergström här i Umeå. Under hade länet 17 % överviktiga pojkar medan motsvarande andel fem år senare, , var 14 %. Den här minskningen är statistiskt säkerställd och motsvarande utveckling finns också bland flickorna. Eftersom vi vet att övernäring och snabb tillväxt är riskfaktorer för typ 1-diabetes har man vid BVC och i skolhälsovården haft rätt mycket fokus på att försöka minska övervikten hos små barn. Att viktminskningen här sker parallellt med en avplaning av typ I-diabetesincidensen kan faktiskt vara intressant. Det är emellertid viktigt att påpeka att det här gäller på epidemiologisk nivå i stora grupper, inte för individen. Det håller inte att säga att ett barn kommer att få diabetes bara för att det växer väldigt snabbt. Det handlar om en komplex sjukdom där många faktorer är med och påverkar. 21

11 Sverker Olofsson: Ska man ändå dra slutsatsen att den här ökningen är en välfärdsfråga? Anna Möllsten: Ja, delvis kan man nog tänka så. Sverker Olofsson: Mat och livsstil helt enkelt? Anna Möllsten: Ja. Sverker Olofsson: Men om då ökningen är så kraftig bland de allra yngsta, där är det ju svårt att tänka sig att livsstilen hunnit få så stort genomslag. Kan du bara gissa lite om vad som då kan ligga bakom? Anna Möllsten: Man kan tänka att det har med annat att göra, till exempel om det någon speciell infektion har drabbat barnen så att fler utsätts för den triggande faktorn som startar immunresponsen mot de insulinproducerande cellerna. Det är många saker som spelar in. Man vet ju att barn till en äldre mamma har en högre risk att få diabetes och man kan då tänka sig att mammorna i allmänhet har blivit äldre under den här perioden, men det är i så fall bara en pytteliten del av förklaringen. Sverker Olofsson: Den första av dina figurer visar ju en väldig röra av genetik och miljö, skulle man kunna säga. Om man har ett litet barn med en ganska stor genetisk risk, kan man göra något? Kan man minska risken för att det ska hända igen? Anna Möllsten: Jag kan bara tänka mig de alltid goda råden att leva sunt, inte röka och inte äta för mycket. Sverker Olofsson: Ni forskare ni är ju oerhört noga med att säga att man kan aldrig dra slutsatser för en individ utan det här är populationsbaserat, det gäller så att säga för alla. Men det är naturligtvis ingen som lyssnar på sådant, utan vi tänker att vad kan jag göra med just mitt fall? Kan du säga till alla som finns här idag att om ni har småbarn, se till att de håller vikten i åldern 3 7 år? Anna Möllsten: Ja, det tror jag är viktigt. Man har ju sett att om barn blir överviktiga tidigt är det svårare att bli av med övervikten senare i livet och då ökar också risken för typ 2-diabetes när man blir vuxen. 22

Forskningens dag 2012. Nya insikter om diabetes. En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet

Forskningens dag 2012. Nya insikter om diabetes. En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Forskningens dag 2012 Nya insikter om diabetes En bok från Forskningens dag 2012 Medicinska fakulteten vid Umeå universitet Du kan också bidra... till den medicinska forskningen vid Umeå universitet och

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Arv + miljö = diabetes?

Arv + miljö = diabetes? Arv + miljö = diabetes? Kristina Lejon universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Vad är det som gör att vi får diabetes? Anna Möllsten var nyss inne på den frågan och visade

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012

Diabetes hos barn. Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Diabetes hos barn Lisa Engleson SUS SFD-höstmöte 9 November 2012 Typer av barndiabetes Typ 1 Autoimmun Insulinbrist Alltid insulin Sekundär: CF, steroidbehanding MODY: Maturity Onset Diabetes in the Young;

Läs mer

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn

Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout 2 08-01-21 09.14 Sida 1 Barn med ärftlig risk drabbas oftare av diabetes, men vad utlöser sjukdomen? Omgivningsfaktorernas betydelse för uppkomsten av diabetes hos barn Teddy broschyr:layout

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004

Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 2004 Längd och vikt hos barn och ungdomar i Svenljunga kommun 4 Bakgrund WHO har förklarat övervikt som en form av epidemi i I-länderna, och man har i Sverige från många olika håll sett att både vuxna och även

Läs mer

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa

Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Trender i barns och ungdomars psykiska hälsa Planeringskommitté Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt Konferensprogram och frågeställningar Konferenspanel Arbetsgrupp för systematisk litteraturöversikt

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober

Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Resultat för KAK Stadskällaren, 2 oktober Fredrik Söderqvist Epidemiolog Tel: 021-174670 E-post: fredrik.soderqvist@ltv.se Andel elever i skolår 9 10 9 8 7 6 5 4 Mår bra eller mycket bra 1995 1998 2001

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Information om del 2 av TEDDY-studien

Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 1 Information om del 2 av TEDDY-studien TEDDY boken (justerat 0706):broschyr, steg 2 07-08-07 10.40 Sida 2 Information om TEDDY-studiens..

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Melanom på huvudet är det en könsfråga??

Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Melanom på huvudet är det en könsfråga?? Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 14 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent

Forskning i ABIS. Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent Forskning i ABIS Störningar i Immunförsvaret kan orsaka Sjukdomar Maria Faresjö, Docent Vårt immunförsvar har till uppgift att skydda oss mot angripande bakterier och virus. I immunförsvaret ingår en rad

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik

732G60 - Statistiska Metoder. Trafikolyckor Statistik 732G60 - Statistiska Metoder Trafikolyckor Statistik Projektarbete Grupp 2 Linköpings Universitet VT2011 En framtid där människor inte dödas eller skadas för livet i vägtrafiken Albin Bernholtz, albbe876

Läs mer

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar

Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar STATISTISK ANALYS Nils Olsson Utredningsavdelningen 8-563 88 4 nils.olsson@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/12 Antalet personer som skriver högskoleprovet minskar Antalet personer

Läs mer

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS

Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Normal tillväxt och utveckling Maria Elfving Barn- och ungdomsmedicinska kliniken SUS Varför mäter vi barn? Integrerat mått på fysiskt och psykiskt välbefinnande. För att tidigt upptäcka tillväxtavvikelser

Läs mer

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender

Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Ungas alkoholvanor i Sverige - aktuella trender Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Skolelevers drogvanor Riksrepresentativ urvalsundersökning av skolelever Genomförd i

Läs mer

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014

Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Slutrapport - Calicivirussäsongen 2013/2014 Redaktionen Elsie Castro och Lena Sundqvist Rapporten publicerades 2014-07-03 Sammanfattning I familjen Calicivirus ingår bland annat norovirus och sapovirus,

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Försörjningskvotens utveckling

Försörjningskvotens utveckling 49 Ett enkelt sätt att sammanfatta vad den demografiska utvecklingen kan komma att betyda för de materiella livsvillkoren i framtiden är att relatera hela befolkningen (i landet, länet eller kommunen)

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Fruktsamhet och mortalitet 2014

Fruktsamhet och mortalitet 2014 Demografisk rapport 2015:10 Fruktsamhet och mortalitet 2014 uppdelat på födelseländer, kommuner och delområden Befolkningsprognos 2015 2024/50 Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län

Läs mer

Kost och Fysisk Aktivitet

Kost och Fysisk Aktivitet 7 APRIL 21 Kost och Fysisk Aktivitet Frukost Frukosten räknas som den viktigaste måltiden eftersom den har betydelse för hur mycket man orkar prestera under dagen. På nationell nivå minskar andelen som

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut

Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Barn och stress Frisk och underkänd eller utbränd och godkänd? Peter W ährborg M D PhD F E SC Professor i beteendem edicin D ocent i kardiologi L eg. L äkare, psykolog, psykoterapeut Om barn, unga och

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Omflyttningens demografi

Omflyttningens demografi Efterkrigstidens invandring och utvandring 49 Omflyttningens demografi Det är som regel unga människor som flyttar. Under etableringsfasen i livet är det vanligast att flytta d.v.s. från den åldern då

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma

7 APRIL Fysisk Hälsa. Övervikt och fetma 7 APRIL 1 Fysisk Hälsa Övervikt och fetma Liksom föregående läsår är andelen överviktiga eller feta pojkar genomgående högre bland pojkar än flickor, utom i förskoleklass (Figur 2). Medan andelen minskar

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Sammanfattning och kommentar

Sammanfattning och kommentar Sammanfattning och kommentar De data som redovisats här har publicerats tidigare i samband med respektive års ordinarie studier i nian (görs varje år) och sexan (vartannat), men då inte analyserats eller

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Hög levnadsstandard kan ligga bakom ökningen av barndiabetes Snabb längd- och viktökning riskfaktorer

Hög levnadsstandard kan ligga bakom ökningen av barndiabetes Snabb längd- och viktökning riskfaktorer Klinik och vetenskap Gisela Dahlquist, professor i barnmedicin, Norrlands Universitetssjukhus för det Svenska Barndiabetesregistret; medarbetare i Barndiabetesregistret Hög levnadsstandard kan ligga bakom

Läs mer

Influensarapport för vecka 10, 2016 Denna rapport publicerades den 17 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 10 (7-13 mars).

Influensarapport för vecka 10, 2016 Denna rapport publicerades den 17 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 10 (7-13 mars). Influensarapport för 10, 2016 Denna rapport publicerades den 17 mars 2016 och redovisar influensaläget 10 (7-13 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Vem får prostatacancer?

Vem får prostatacancer? Vem får prostatacancer? Henrik Grönberg Professor, överläkare i onkologi Institutionen för strålningsvetenskaper Jag har fått uppgiften att försöka förklara vem som får prostatacancer. Kunde jag svara

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten

LÖNER/AVTAL. Avtal Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna. Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten LÖNER/AVTAL Avtal 2012 Lägstlöner, lönespridning och arbetslöshet bland unga vuxna Författare: Kristoffer Arvidsson Thonäng, Arbetslivsenheten Innehåll Inledning Lönespridning, lägstlöner och sysselsättning

Läs mer

Hur undviker man diabetes?

Hur undviker man diabetes? Hur undviker man diabetes? Margareta Norberg Adjungerad universitetslektor, distriktsläkare, Epidemiologi och global hälsa, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Jag delar min tid mellan universitetsforskning

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Sjukfusk och prostatacancer

Sjukfusk och prostatacancer Sjukfusk och prostatacancer Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet,

Läs mer

Västma. Undersökta. Vårdval

Västma. Undersökta. Vårdval Tandhälsan Barn och Ungdom Västma anland 2014 Barn och ungdomar Undersökta 2014 Tandvårdsenheten Vårdval Tandhälsoläget för Barn och Ungdom i Västmanland 2014 Bakgrund Sammanställningen av inrapporterade

Läs mer

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren.

Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bild: Skolflickor i Afghanistan. Utbildning för flickor har varit prioritet för det svenska biståndet till Afghanistan under de senaste tio åren. Bilden är tagen av Lotta Westerberg, Sidas handläggare

Läs mer

KLONING En kopiator för levande varelser?

KLONING En kopiator för levande varelser? KLONING En kopiator för levande varelser? Hade man utsett Årets djur 997, skulle Dolly utan tvekan stått vinnare! Dolly är ett skotskt får du ser på bilden. Men Dolly är inget vanligt får. Hon är en klon

Läs mer

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3).

Influensarapport för vecka 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget vecka 9 (23/2-1/3). rapport för 9, 2015 Denna rapport publicerades den 5 mars 2015 och redovisar influensaläget 9 (23/2-1/3). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa

evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa evolutionära perspektiv på kost, livsstil och hälsa av Christian Arnet och Göran Burenhult Boken är ett initiativ att genom den senaste forskningen inom hälsosam livsstil i ett evolutionärt perspektiv,

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8

Kunskap äger. VAs ungdomsstudie i korthet. VA-rapport 2007:8 Kunskap äger VAs ungdomsstudie i korthet VA-rapport 2007:8 Kortfakta om VAs ungdomsstudie Studiens övergripande syfte är att öka kunskapen om ungas syn på vetenskap och kunskap, samt om hur de utvecklar

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare

Övervikt och fetma hos barn 21/10 2003. Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Övervikt och fetma hos barn BUMM norr, Astrid Lindgrens Barnsjukhus 21/10 2003 Pernilla Danielsson, Barnsjuksköterska Annika Janson, Barnläkare Rikscentrum för Överviktiga Barn Barnens sjukhus, Huddinge

Läs mer

Man kan lära sig att bli lycklig

Man kan lära sig att bli lycklig Man kan lära sig att bli lycklig Lyckan är till stor del genetiskt programmerad. Men med lite övning går det att bli en lyckligare människa, visar ny forskning. - De flesta tänker att sådant som pengar,

Läs mer

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863

2007:4. Ålderspension. Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 2007:4 Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Ålderspension Pensionsunderlag och pensionsbehållning Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal

Arbetsmarknadsrapport 2010 Kvartal Kvartal Arbetsmarknadsrapport Kvartal,5 Ersättningstagare mars mars Arbetslösheten fortsätter att i långsam takt sjunka för Juseks medlemmar. I mars var,5 procent av Juseks medlemmar arbetssökande. Trendbrottet

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011

Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2011:13 12.01.2012 Inkvarteringsstatistik för hotell 2011 Hotellövernattningarna ökade under året Totala antalet övernattningar för alla

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén

Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Sara Ekvall, doktorand Inst. för immunologi, genetik & patologi Uppsala universitet Handledare: Marie-Louise Bondeson & Göran Annerén Celler & DNA Vår kropp är uppbyggd av ~100 000 miljarder celler I cellen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Christina Lindström, bitr. statistiker Inkvartering 2005:13 Tel. 25491 6.2.2006 Inkvarteringsstatistik för hotell 2005 Övernattningarna minskade under året Totala antalet övernattningar för alla hotell

Läs mer

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag

2011-08-29. Dagens föreläsning. Diabetes. Vad är blodsocker/glukos? Mekanismerna bakom diabetes. Vad är insulin? En normal dag Dagens föreläsning Diabetes Mekanismerna bakom diabetes Hur vanligt är diabetes Ärftlighet Emilie.agardh@ki.se Livsstilsrelaterade faktorer och socioekonomisk status Förändringar i människans omgivning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Influensarapport för vecka 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 12 (21 27 mars).

Influensarapport för vecka 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget vecka 12 (21 27 mars). Influensarapport för 12, 2016 Denna rapport publicerades den 31 mars 2016 och redovisar influensaläget 12 (21 27 mars). Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Vad visar övervakningssystemen?... 2 Lägesbeskrivning...

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Södermanlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Södermanlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6)

Lund i siffror. Befolkning. juni 2010 1 (6) Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 Jens.nilson@lund.se, 46-358269 1 (6) Befolkning Figur 1 Folkökningen veckovis 28-21 antal 11 19 5 19 18 5 18 17 5 17 16 5 21b 21 29 28 16 15 5 15 veck 1 4 7 1 13

Läs mer

Fakta om omega-3 och barn

Fakta om omega-3 och barn Pressinformation Fakta om omega-3 och barn intag, behov och effekter Omega-3-fettsyror Både läkare och forskare är eniga om att omega-3 är bra för hälsan. För att tillfredsställa kroppens behov av omega-3

Läs mer

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5.

ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN. Innehåll. 1. Inledning. 2. Hälsosam livsstil. 3. Hälsostress. 4. Sociala medier och stress. 5. ProViva 2013 HÄLSOSTRESSRAPPORTEN Innehåll 1. Inledning 2. Hälsosam livsstil 3. Hälsostress 4. Sociala medier och stress 5. Sammanfattning 6. Metodik 7. Källförteckning 1. Inledning Under de 20 år som

Läs mer

Barnen i befolkningen

Barnen i befolkningen 17 Barnen i befolkningen Drygt en femtedel av Sveriges befolkning är barn i åldrarna 0 17 år (22 procent). Som en följd av bl.a. låga födelsetal under en stor del av 1990 talet kommer den andelen att minska

Läs mer

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.

Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)

Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) 1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl WORLD INTERNET INSTITUTE OLLE FINDAHL INTERNET I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV DEL 1. Internet är en teknologi för de unga, välbeställda och välutbildade. Så ser bilden ut av Internets spridning i Europa.

Läs mer