Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län
|
|
- Anton Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Bilagor Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län Bilaga 4 Bedömning av generell förmåga kommunerna och landstinget Bilaga 5 Formulär särskild förmågebedömning 2011 Kalmar län
2 62 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2007:603) om intern styrning Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Föreskrifter (MSBFS 2010:6 och 2010:7) om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) Epizootilagen (1999:657) Zoonoslagen (1999:658) Plan- och bygglag (2010:900) Miljöbalk (1998:808)
3 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Prioriteringsinriktning Styrel i Kalmar län, dnr Bilaga 2, 3 sidor Nedanstående prioriteringsförslag är upprättade utifrån det inriktningsdokument som MSB tagit fram, Styrel inriktning för prioritering av elanvändare, dnr Inriktningarna nedan är framtaget i samråd med sydlänen. Enskilda objekt som centrala myndigheter pekat ut finns inte upptagna. Dessa kommer att hanteras i särskild ordning. Inriktningarna i dokumentet syftar till att vara ett hjälpmedel för kommunerna när arbetet med prioritering mellan elanvänadare ska utföras. Lokala variationer är därför möjliga. Prio 1 Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus. Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård. Servicehus/sjukhem/äldreboende/palliativ vård med vård som är elberoende och där liv och hälsa kan äventyras vid avbrott. Inrättningar eller lokaler där barn, funktionshindrade och äldre i övrigt vårdas och där vårdtagaren kräver särskild hänsyn, tillsyn och omsorg. (OBS! Ej hemsjukvård eller vård inom gruppboende utan särskilda medicinska krav). Ambulansstationer (utryckning). Sjukhusapotek (knutna i huvudsak till akutsjukhusen). Brandstationer, räddningstjänst (utryckning). Polisstationer (utryckning). Larmoperatörer (kopplade till räddningstjänst, hälsa och säkerhet et cetera.). Tele- & IT- verksamhet knuten till begreppet liv och hälsa enl. ovan. Kommunikationssystem inkl. noder för samband och larmning (Rakel et cetera.) Vattenproduktion och distribution nödvändig för vidmakthållande av verksamhet vid ovan relaterad hälsa och sjukvård. (Här är vi medvetna om att det är svårt (ohanterligt?) att skilja bort vattenförsörjning av andra delar i ett försörjningssystem, men avsikten är att prioritera sådana vattenverk som försörjer just dessa anläggningar. De pump- och tryckstegringsstationer som måste strömförsörjas för att åstadkomma detta måste sökas via kommunernas TK se även prio 2). Avloppssystem inkl. pumpstationer i anslutning till ovan relaterade anläggningar med prioriterad vattenförsörjning (exkl. reningsverk). Utomhusvarningsanläggningar för att effektuera signalen VMA Viktigt Meddelande till allmänheten i inre beredskapszonen runt kärnkraftverket i Oskarshamn inklusive styrutrustning [centralenheter, fjärrbaser och relästationer samt i förekommande fall radiolänkförbindelser]). Sluten psykiatrisk vårdanläggning. Prio 2 Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Kommunal, Landstingskommunal och annan myndighetsledning relaterad till krisledningsfunktioner, samt funktioner nödvändig för upprätthållande av denna inom respektive organisation (t.ex. intern IT-service et cetera.). Drivmedelsförsörjning kopplad till verksamhet för utryckningsorganisationer (kräver kartläggning av avtal hos resp. aktör). Vattenförsörjning och avloppssystem utöver vad som nämns i prio 1 (övriga tätbebyggda områden). Reningsverk.
4 64 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Tele- & IT i övrigt (generellt). Lokalradio (för akut nyhetsinformation). Lokal/regional TV (för akut nyhetsinformation). Teracoms sändaranläggningar och infrastruktur nödvändig för dess funktion. Prio 3 Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa: Vårdcentraler (Landstingskommunala som privata som är registrerade vårdgivare enligt vårdvalet) [OBS! Ej läkarmottagningar privata läkare utanför vårdvalet]. Tandläkarmottagningar i anslutning till vårdcentralen (akut tandvård), alt. Andra akutkliniker (Folktandvård) [OBS! prioriteringen inrymmer inte samtliga tandläkarmottagningar, utan endast sådana som har en fast akutkaraktär]. Apotek (ej upptagna under prio 1). Kommunal socialförvaltning och övrig verksamhet med anknytning till socialtjänst inom kommunal ram. Centralkök (inom kommuner och landsting samt andra vårdgivare med ansvar för verksamhet inom område liv och hälsa). Hemsjukvård och sjukvård som bedrivs på gruppboenden (inkl. lokaler för gruppboende). Djursjukhus Prio 4 Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Drivmedelsförsörjning (utöver vad som nämns under prio 2). Drivmedelsdepåer. Fjärrvärmeproduktion och distribution. Tidningsproduktion och distribution (OBS! även tidningstryckerier, men bara sådana som är relaterad till information ur ett samhällsviktigt perspektiv). Transporter (persontrafik i huvudsak resor till och från arbetet). Transporter (logistikhantering kopplad till person- och godstrafik). Spårbundna transporter (Trafikverkets anläggningar och tågoperatörer). Banker & övriga kreditinstitut (ett kontor per bank i mindre kommun, i övrigt proportionerligt efter storlek på kommun kommunen avväger). Även bankomater kan prioriteras. Livsmedelsaffärer och grossister inkl. slakterier [även mindre gårdsslakterier]. Försäkringskassans kontor. Skolor (obligatoriska) [även funktionen Värmestugor kan beaktas]. Daghemsverksamhet. Viktigare kommunala förvaltningsledningar i övrigt (utöver den som nämns under prio 2) ex.vis TK, Miljö m.fl. Postterminaler och postkontor (bl.a. nödvändiga för tryckt nyhetsförmedling och kopplat mot betalningsförmedling). Krematorie- och begravningsverksamhet inkl. kylförvaring. Fängelser och häkten.
5 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Prio 5 Elanvändare som har representerar stora ekonomiska värden: Verksamhetsutövare med stora djuranläggningar, B-anläggningar enligt Miljöbalken. Det kan bl. a. vara gris, fjäder eller nöt. Djurparker. Större hamnar. I övrigt följande kriterier för urval lokalt: -- Verksamhet som i samband med avbruten elleverans kan råka ut för betydande produktionsbortfall under längre tid. -- Verksamhet som på grund av avbrottet riskerar att tappa väsentlig del av marknad. Anm: Det man generellt kan tänka sig är verksamheter där återställningstiden efter ett elavbrott är lång (dagar). Här bör man även undersöka vilka åtgärder företaget vidtaget för att minska konsekvenser av ett elavbrott och även fundera på frivillig förbrukningsreducering. Näringsidkare som bedriver djurhållning lyder under särskild lagstiftning i detta avseende och har, när det gäller gris- och fjäderfäbesättningar, enlig Djurskyddslagen (1988:534) och Djurskyddsförordningen med kompletterande bestämmelser skyldighet att ha egen reservkraft, medan andra frivilligt eller av verksamhetsskäl har anskaffat sådan till djurstallar. Då vi enligt planeringsförutsättningarna inte får diskriminera verksamhetsutövare eller annan juridisk eller fysisk person som har egen reservkraft ur prioriteringshänseende måste även djurhållare (främst gris- och fjäderfäproducenter) kunna anses som föremål för intolkning i begreppet stora ekonomiska värden, i all synnerhet som det skulle innebära mycket stor risk för dessa typer av djurbesättningars liv att stå utan elektricitet under t.o.m. kortare perioder (här måste främst ventilationsbehov tillgodoses). Prio 6 Elanvändare som har stor betydelse för miljön: Industrier med miljöfarlig verksamhet där ett elavbrott kan innebära allmänfarliga risker (utsläpp av farliga kemikalier eller bildande av giftiga gaser). Reningsverk i små tätorter eller verksamhetsanknutna reningsverk. Anläggningar/sortergårdar där miljöfarligt avfall hanteras och som har ett stort elberoende. Kommunerna bör rikta särskild uppmärksamhet mot miljöbalkens 2:4-anläggningar inom kommunen. Prio 7 Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden: Museér eller arkiv där föremål riskerar att förstöras vid avbruten elleverans. Något exempel i Kalmar län är inte funnet. Prio 8 Elanvändare som har inte omfattas av prioriteringskriterier. Övriga elabonnenter (privata och näringsrelaterade) som inte omfattas av prioriteringsbegrepp (behöver inte förtecknas). Inom denna grupp hänförs allmänhetens boende samt små, medelstora och stora företag som inte upptas med någon prioriteringsgrund här ovan.
6 66 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Bilaga 3, 7 sidor Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län Sammanfattning av bedömningen Länsstyrelsens generella förmåga bedöms som God med viss brist både för krishanteringsförmåga och förmåga att motstå störning i samhällsviktig verksamhet. Båda bedömningarna ligger nära God. Det som drar ned krishanteringsförmågan är främst uthålligheten för krisorganisationen vid en längre händelse. Förmågan att motstå störningar i samhällsviktig verksamhet når inte upp till God då planering för flytt av verksamhet saknas. Enbart krisorganisationen och länsveterinärerna har prövats praktiskt eftersom det inte har inträffat några händelser som påverkat Länsstyrelsens verksamhet i övrigt. Samtidigt är avsaknaden av praktiska erfarenheter för den övriga verksamheten en tydlig indikator på hur låg sannolikhet det är att en extraordinär händelse påverkar den egna verksamheten. Länsstyrelsens krisorganisation är utbildad och övad, krisledningsplanen är känd i organisationen. Ledningsplatsen Valborg är utformad för att möta behoven vid en kärnteknisk olycka, tillgången på reservkraft är god och det finns alternativa kommunikationsvägar. Samverkansbehoven i länet är tillgodosedda. Krisorganisationen är dimensionerad för att klara tvåskift under en veckas tid men skulle inte klara av en intensiv händelse som kräver treskift i en vecka. Få händelser skulle påverka Länsstyrelsens egen verksamhet men om så skulle ske finns det en planering för att kunna upprätthålla de viktigaste verksamheterna. Däremot är flytt av verksamheten vare sig planerad eller övad. Generell krishanteringsförmåga Länsstyrelsen Kalmar län Förmågan har bedömts med stöd av de indikatorer som MSB anvisat i sina föreskrifter (MS- BFS 2010:7). Indikatorerna och deras komponenter anges i tur och ordning nedan. För varje indikator anges om Länsstyrelsen uppfyller samtliga, vissa eller inga av indikatorns komponenter följt av en kommentar. Ledning, samverkan och information Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Krishanteringsplanen är från 2007, den och övrigt planverk är kända i organisationen. Krishanteringsplanen revideras nu under hösten Vissa förändringar i krisorganisationen har gjorts efter erfarenheterna från SAMÖ-KKÖ.
7 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Länsstyrelsens ledningscentral Valborg är utformad med tanke på de tekniska och andra behov som finns för att kunna leda vid en kärnteknisk olycka. Det finns reservel både till ledningscentralen och resten av lokalerna på Länsstyrelsen. Försvarets telenät (FTN) utgör alternativ kommunikationsväg, Rakel finns och blir allt viktigare då fler aktörer ansluts till det systemet. Länsstyrelsens samverkansbehov med andra aktörer i länet är tillgodosedda. OmRådet är Kalmar läns regionala krishanteringsråd. Där ingår Länsstyrelsen, kommuner, landsting och andra aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samverkansorganet är väl etablerat och träffas regelbundet. Vid en kris sammankallas OmRådet till samverkansmöte och det finns prövade praktiska rutiner för detta. OmRådet kompletteras med nätverk för informationsansvariga, säkerhetssamordnare respektive räddningschefer. Länsstyrelsens beredskapsfunktion har även ett etablerat samarbete inom Sydlänen och mot central nivå. Utbildningar och övningar för den egna krisorganisationen genomförs regelbundet och Länsstyrelsen genomför eller deltar årligen i övningar med andra aktörer i länet. Förberedelserna inför övningen SAMÖ-KKÖ 2011 innebar en utökad satsning för att öka krisorganisationens förmåga. I länet finns ITA (Information till allmänheten), ett aktivt nätverk som arbetar med informationssamordningsfrågor. Här diskuteras och utvecklas metoder för informationssamordning, FAQ (förberedda svar på vanliga frågor), att bereda budskapsplattformar, förbereda presshantering med mera. Radio kan sändas från ledningscentralen. Informationssäkerhet Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Länsstyrelserna har en gemensam IT-struktur där både servrar och IT-organisation är samlade centralt. Det finns redundans i kommunikationsvägarna men en händelse under midsommar 2011 visade på brister i larmfunktioner och driftsäkerhet för länsstyrelsernas centrala IT-system. Länsstyrelsen Kalmar län kan vid en händelse nyttja lokalt placerad IT-personal i sin krisorganisation och som lokal IT-support.
8 68 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Larm Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Länsstyrelsen har alltid en utbildad och övad tjänsteman i beredskap tillgänglig (en timmes inställelsetid utanför kontorstid). Övade larmrutiner finns både internt och med samverkande myndigheter via SOS. Omvärldsbevakning Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis Komponenter: Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Initial omvärldsbevakning sköts av TiB. Interna rutiner för detta finns delvis men bör utvecklas. Det finns en etablerad rutin att ha förebyggande samverkansmöten på telefon med OmRådet exempelvis vid vädervarningar. När Länsstyrelsens krisorganisation etablerats sköts omvärldsbevakningen av Analysfunktionen. Materiella resurser Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Ledningscentralen är anpassad för att möta behoven vid en kärnteknisk olycka och utrustningen tillgodoser krisorganisationens behov av materiella resurser.
9 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Personella resurser Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Länsstyrelsens krisorganisation övas regelbundet. TiB kan agera snabbt och tämligen omgående kalla in den så kallade inre kärnan vilken består av några nyckelbefattningar samt informationskompetens. Det finns goda möjligheter att omfördela myndighetens egen personal vid behov. I samband med pandemiplanering har de nödvändigaste funktionerna som alltid behövs identifierats vilket gör att kunskap även finns om vilka delar man kan ta personal ifrån. Det finns avtal mellan kärnkraftslänen att kunna stödja varandra med viss personal inom några nyckelområden. Samverkande aktörer vid en kris skickar även vid behov samverkanspersoner till Länsstyrelsens ledningscentral. En omfattande, arbetsintensiv händelse skulle kräva treskift för att upprätthålla under en vecka medan en mindre omfattande händelse skulle kunna skötas med tvåskift. De personella resurserna bedöms som tillräckliga för tvåskift men inte för treskift. Generellt är det även svårt med uthålligheten för experter i nyckelfunktioner, exempelvis länsveterinär, saneringsledare och infostrateg. Praktisk erfarenhet Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. De senaste åren har Länsstyrelsen kallat in och aktiverat delar av sin krisorganisation vid översvämningar och snöoväder som berört hela eller delar av länet. Utöver de faktiska händelserna har TiB genomfört förberedande samverkansmöten vid förvarning, till exempel stormvarning från SMHI och då vulkanaska hotade flygtrafiken. Kärnkraftsövningen SAMÖ-KKÖ som genomfördes under början av 2011 har gett både Länsstyrelsen och länet många viktiga erfarenheter om hur vi samverkar i länet. Längre bakåt i tiden finns erfarenheter från stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) som var påfrestande men också har lett till att det idag finns ett etablerat samarbete med bland annat elbolagen. Fågelinfluensan 2006 prövade hela krisorganisationen och särskilt länsveterinärerna.
10 70 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Länsstyrelsens generella förmåga att motstå allvarliga störningar i sin samhällsviktiga verksamhet Förmågan har bedömts med stöd av de indikatorer som MSB anvisat i sina föreskrifter (MS- BFS 2010:7). Indikatorerna och deras komponenter anges i tur och ordning nedan. För varje indikator anges om Länsstyrelsen uppfyller samtliga, vissa eller inga av indikatorns komponenter följt av en kommentar. Informationssäkerhet Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Länsstyrelserna har en gemensam IT-struktur där både servrar och IT-organisation är samlade centralt. Det finns redundans i kommunikationsvägarna men en händelse under midsommar 2011 visade på brister i larmfunktioner och driftsäkerhet för länsstyrelsernas centrala IT-system. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Bedömningen avser ledningscentralen och länsstyrelsebyggnaden i sin helhet. Övriga lokaler som Länsstyrelsen förfogar över bedöms inte. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer har redundans och uthållighet, uppvärmning sker via fjärrvärme. Reservkraft Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter Komponenter: Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Länsstyrelsens ledningsscentral samt stora delar av övriga lokaler har tillgång till reservkraft. Startövningar av reservkraften görs regelbundet. Ledningscentral och serverutrymme är batteriförsedda för att kunna hållas igång till dess att reservkraften startar.
11 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Krisorganisationen kan flyttas men det är vare sig planerat eller övat. Informationssystemen är inte platsberoende. Vid flytt till lokaler vid annan länsstyrelse borde den prioriterade verksamheten kunna bedrivas utan större problem. Vid placering utanför länsstyrelserna sjunker emellertid förmågan avsevärt eftersom tillgången till IT-stöd blir minimalt bara ett begränsat antal användare kan ansluta sig på distans till länsstyrelsernas informationssystem genom VPN-tunnel. Länsstyrelsen är väl försedd med mobiltelefoner. Materiella resurser Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Viktiga materiella resurser är IT-stöd inklusive tekniska system (till exempel GIS) för lägesbild, telefoni och internetåtkomst samt Länsstyrelsens fordon för att kunna verka i länet. Resurserna bedöms som tillräckliga. Dock har Länsstyrelsen inget eget drivmedelslager till fordonen utan är beroende av kommersiella bensinstationer för tankning. Personella resurser Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Det finns möjlighet och underlag för att vid behov omfördela personal. I samband med pandemiplaneringen har Länsstyrelsen identifierat de funktioner och verksamheter som ska prioriteras och beräknat personalbehoven för dem. Den planeringen bedömer behovet till ungefär en femtedel av den totala personalstyrkan och utgår från ett scenario där händelsen varar i sex till åtta veckor. Att klara bemanning för de prioriterade samhällsviktiga verksamheterna i minst en veckas tid ska i de flesta fall inte vara ett problem. Uppgifterna som ska utföras är delar av den ordinarie verksamheten och utförs under kontorstid. Situationen för personalen i krisorganisationen värderas i Krishanteringsförmåga ovan.
12 72 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Samverkan Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter Komponenter: Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Länsstyrelsen samverkar med de identifierade aktörerna i den ordinarie verksamheten. Praktisk erfarenhet Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Krisorganisationen är både övad och har fått praktisk erfarenhet av flera händelser de senaste åren. Länsveterinärerna har arbetat skarpt under fågelinfluensan 2006 och deras ordinarie verksamhet består av att hantera mindre smittutbrott. Den övriga verksamheten har aldrig prövats av en skarp händelse.
13 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Bedömning av generell förmåga kommunerna och landstinget Bilaga 4, 2 sidor Nedan visas bedömning av generell förmåga för kommunerna och landstinget. De två tabellerna visar krishanteringsförmåga respektive förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det går även att (i de underlag där bedömning av enskilda indikatorer har redovisats) se status på de olika indikatorer som använts för att bedöma förmågan. Underlaget utgörs av de risk- och sårbarhetsanalyser som redovisats till Länsstyrelsen. Observera att varje aktör har bedömt sin egen förmåga och att värderingen av förmåga kan vara olika. Man bör därför vara försiktig vid jämförelser mellan olika aktörer. * Länsstyrelsen har tolkat textunderlag till nivåbedömning av komponenterna ** Status enskilda komponenter ej redovisade *** Ej lämnat in RSA-rapport till Länsstyrelsen3
14 74 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 * Länsstyrelsen har tolkat textunderlag till nivåbedömning av komponenterna ** Status enskilda komponenter ej redovisade *** Ej lämnat in RSA-rapport till Länsstyrelsen
15 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Bilaga 5, 30 sidor Formulär för särskild förmågebedömning 2011 för Kalmar län SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Länsstyrelsen Kalmar län Dnr
16 76 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Generell förmågebedömning Länsstyrelsens förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Länsstyrelsens ledningscentral Valborg är utformad med tanke på de tekniska och andra behov som finns för att kunna leda vid en kärnteknisk olycka. Det finns reservel både till ledningscentralen och resten av lokalerna på Länsstyrelsen. Försvarets telenät (FTN) utgör alternativ kommunikationsväg, Rakel finns och blir allt viktigare då fler aktörer ansluts till det systemet. Länsstyrelsens samverkansbehov med andra aktörer i länet är tillgodosedda. OmRådet är Kalmar läns regionala krishanteringsråd. Där ingår Länsstyrelsen, kommuner, landsting och andra aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samverkansorganet är väl etablerat och träffas regelbundet. Vid en kris sammankallas OmRådet till samverkansmöte och det finns prövade praktiska rutiner för detta. OmRådet kompletteras med nätverk för informationsansvariga, säkerhetssamordnare respektive räddningschefer. Länsstyrelsens beredskapsfunktion har även ett etablerat samarbete inom Sydlänen och mot central nivå. Utbildningar och övningar för den egna krisorganisationen genomförs regelbundet och Länsstyrelsen genomför eller deltar årligen i övningar med andra aktörer i länet. Förberedelserna inför övningen SAMÖ-KKÖ 2011 innebar en utökad satsning för att öka krisorganisationens förmåga. I länet finns ITA (Information till allmänheten), ett aktivt nätverk som arbetar med informationssamordningsfrågor,. Här diskuteras och utvecklas metoder för informationssamordning, FAQ (förberedda svar på vanliga frågor), att bereda budskapsplattformar, förbereda presshantering med mera. Radio kan sändas från ledningscentralen.
17 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Ledning, samverkan och information Ja Delvis Nej X Kryssa ja om myndigheten uppfyller samtliga av indikatorns komponenter. Kryssa delvis om endast vissa av komponenterna är uppfyllda. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. Larm och omvärldsbevakning Påverkar krishanteringsförmågan Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Länsstyrelsen har alltid en utbildad och övad tjänsteman i beredskap tillgänglig (en timmes inställelsetid utanför kontorstid). Övade larmrutiner finns både internt och med samverkande myndigheter via SOS. Initial omvärldsbevakning sköts av TiB. Interna rutiner för detta finns delvis men bör utvecklas. Det finns en etablerad rutin att ha förebyggande samverkansmöten på telefon med OmRådet exempelvis vid vädervarningar. När Länsstyrelsens krisorganisation etablerats sköts omvärldsbevakningen av Analysfunktionen. Larm samt omvärldsbevakning Ja Delvis Nej X Kryssa ja om myndigheten har övade larmrutiner samt en funktion för omvärldsbevakning inklusive utbildad och övad TiB ständigt under året. Kryssa delvis om endast vissa av de båda indikatorernas komponenter är uppfyllda. Kryssa nej om ingen av komponenterna finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorernas samtliga komponenter i textrutan ovan.
18 78 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Informationssäkerhet Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio) Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Länsstyrelserna har en gemensam IT-struktur där både servrar och IT-organisation är samlade centralt. Det finns redundans i kommunikationsvägarna men en händelse under midsommar 2011 visade på brister i larmfunktioner och driftsäkerhet för länsstyrelsernas centrala IT-system. Länsstyrelsen Kalmar län kan nyttja lokalt placerad IT-personal i sin krisorganisation och som lokal IT-support vid en händelse. Informationssäkerhet Ja Delvis Nej X Kryssa ja om ni anser att myndigheten har redundanta och robusta kommunikationssystem samt att myndighetens förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet är tillräcklig enligt er mening. Kryssa delvis om ni bedömer att någon av komponenterna endast delvis är uppfyllda. Kryssa nej om ni bedömer båda komponenterna som delvis uppfyllda. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet i myndighetens infrastruktur Bedömningen avser ledningscentralen och länsstyrelsebyggnaden i sin helhet. Övriga lokaler som Länsstyrelsen förfogar över bedöms ej. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer har redundans och uthållighet, uppvärmning sker via fjärrvärme. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Ja Delvis Nej X Kryssa ja om ni anser att myndighetens infrastruktur är robusta och redundanta. Kryssa delvis om ni anser att myndighetens infrastruktur endast delvis är robusta och redundanta samt kryssa nej om ni anser att myndighetens infrastruktur saknar robusthet och redundans. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan.
19 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Reservkraft Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Länsstyrelsens ledningsscentral samt stora delar av övriga lokaler har tillgång till reservkraft. Startövningar av reservkraften görs regelbundet. Ledningscentral och serverutrymme är även batteriförsedd för att klara ett tillfälligt elbortfall i väntan på reservkraft. Reservkraft Ja Delvis Nej X Kryssa ja om myndigheten har testad reservkraft till de samhällsviktiga verksamheterna med uthållighet om minst en vecka. Kryssa delvis om det t.ex. finns reservkraft men inte bränsle för sju dygn. Kryssa nej om ingen reservkraft finns för myndighetens verksamhet. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Krisorganisationen kan flyttas men det är vare sig planerat eller övat. Informationssystemen är inte platsberoende. Vid flytt till lokaler vid annan länsstyrelse borde den prioriterade verksamheten kunna bedrivas utan större problem. Vid placering utanför länsstyrelserna sjunker vår förmåga avsevärt då tillgången till IT-stöd blir minimalt bara ett begränsat antal användare kan genom VPN-tunnel ansluta sig på distans till våra informationssystem. Länsstyrelsen är väl försedd med mobiltelefoner. Möjlighet att flytta verksamheten Ja Delvis Nej Kryssa ja om myndigheten har övat och förberett flytt av de samhällsviktiga verksamheterna. Kryssa delvis om möjlighet till flytt finns men den inte är övad eller förberedd. Kryssa nej om ingen möjlighet finns att flytta verksamheten. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. X
20 80 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Länets förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse. Som underlag för denna bedömning finns till Länsstyrelsen inkomna RSA-rapporter från kommuner och landsting, vilka har bedömt sin generella förmåga utifrån indikatorerna i MSBFS 2010:6, och övergripande samtal om krishanteringsförmåga som förts med representanter för vissa av det regionala krishanteringsrådet OmRådets medlemmar. Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda I länet finns fungerande samverkansformer som är övade och prövade skarpt. Styrkan i länets förmåga ligger framförallt i ett fungerande samarbete i vardagen. Det finns fungerande nätverk med god personkännedom. Trots det visade övningen SAMÖ-KKÖ på att det går att utveckla kriskommunikationen i länet ytterligare och arbetet med att höja förmågan har redan påbörjats. Uthålligheten i krisorganisationerna behöver stärkas. Flertalet aktörer uppfyller samtliga indikatorer men inte alla. Flera kommuner saknar formella lokala krishanteringsråd (och har identifierat skapande av sådana som åtgärdsbehov). Ledning, samverkan och information Ja Delvis Nej Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller samtliga av indikatorns komponenter. Kryssa delvis om endast vissa av komponenterna är uppfyllda. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. X
21 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Larm och omvärldsbevakning Påverkar krishanteringsförmågan Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Larmrutiner övades under SAMÖ-KKÖ och inom OmRådet blir de praktiskt prövade årligen då händelser inträffar. TiB finns bara i två av tolv kommuner, däremot har alla en räddningchef i beredskap (RCB). Två kommuner bedömer att deras förmåga till omvärldsbevakning inte är tillräcklig. Larm samt omvärldsbevakning Ja Delvis Nej Kryssa ja om sektorn eller länet har övade larmrutiner samt en funktion för omvärldsbevakning inklusive utbildad och övad TiB ständigt under året. Kryssa delvis om endast vissa av de båda indikatorernas komponenter är uppfyllda. Kryssa nej om ingen av komponenterna finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorernas samtliga komponenter i textrutan ovan. X Informationssäkerhet Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio) Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet I stort bedömer aktörerna sin informationssäkerhet som tillräcklig, men det finns några avvikelser. Alternativa kommunikationsvägar i form av till exempel Rakel finns eller införs i år hos länets räddningstjänster. De kommunala ledningsplatserna är på gång att skaffa Rakel men själva kärnverksamheterna i kommunerna saknar idag alternativa kommunikationsvägar vid teleavbrott. Informationssäkerhet Ja Delvis Nej X Kryssa ja om ni anser att sektorn eller länet har redundanta och robusta kommunikationssystem samt att myndighetens förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet är tillräcklig enligt er mening. Kryssa delvis om ni bedömer att någon av komponenterna endast delvis är uppfyllda. Kryssa nej om ni bedömer båda komponenterna som delvis uppfyllda. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan.
22 82 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Några kommuner bedömer att de inte har tillräcklig redundans och säkerhet. Övningar och erfarenheter visar också att järnvägsnätet både är sårbart vid exempelvis väderstörningar och att vägtransporter som ersättningsmedel inte kan täcka upp all gods- och persontrafik. E22:an är som nord-sydlig förbindelse svår att ersätta helt om den måste stängas. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Ja Delvis Nej X Kryssa ja om ni anser att myndighetens infrastruktur är robusta och redundanta. Kryssa delvis om ni anser att myndighetens infrastruktur endast delvis är robusta och redundanta samt kryssa nej om ni anser att myndighetens infrastruktur saknar robusthet och redundans. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. Reservkraft Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Tillgången på reservkraft är bättre än vad den har varit tidigare. Det är dock få aktörer som bedömer att den är räcker för hela deras samhällsviktiga verksamhet. Överlag så finns det tillräckligt med reservkraft för krisorganisationerna men inte för all verksamhet. Att säkra drivmedelsförsörjningen till reservkraften är ett utvecklingsområde för flera aktörer. Reservkraft Ja Delvis Nej Kryssa ja om sektorn eller länet har testad reservkraft till de samhällsviktiga verksamheterna med uthållighet om minst en vecka. Kryssa delvis om det t.ex. finns reservkraft men inte bränsle för sju dygn. Kryssa nej om ingen reservkraft finns för sektorns eller länets verksamhet. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. X
23 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Landstinget och merparten av kommunerna bedömer att de har förmåga att flytta sin verksamhet. Länsstyrelsen har varken planerat eller övat flytt. Möjlighet att flytta verksamheten Ja Delvis Nej Kryssa ja om sektorn eller länet har övat och förberett flytt av de samhällsviktiga verksamheterna. Kryssa delvis om möjlighet till flytt finns men den inte är övad eller förberedd. Kryssa nej om ingen möjlighet finns att flytta verksamheten. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. X
24 84 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden. Höstens torka har lett till att vattennivåerna i vattenkraftverkens magasin är låga. Två av de svenska kärnkraftsreaktorerna en i Ringhals och en i Forsmark har varit avställda för revision sedan september. Natten mellan den 1 och 2 februari är kall och snöig i hela Sverige. Under 2 till 3 februari uppstår en rad problem i Oskarshamns kärnkraftverk och sporadiska elavbrott uppstår i drabbade län. På kvällen och under natten den 3 februari blir elläget i Sverige allt mer ansträngt. Risken för effektbrist och manuell förbrukningsfrånkoppling ökar. Diskussioner kring prioritering av el är ett faktum. Klockan meddelar Oskarshamns kärnkraftverk att produktionen har stoppats. Då reaktorerna på Oskarshamn inte är i produktion förvärras elläget allt mer. Kommunerna tvingas möta problem med servicebostäder utan el, med äldre människor som bor hemma och som känner sig otrygga, med företag som inte kan bedriva sin verksamhet fullt ut et cetera. Svenska Kraftnät meddelar på eftermiddagen det råder effektbrist och kl tas beslut om manuell förbrukningsfrånkoppling, MFK. Ringhals och Forsmark meddelar att produktionen kan återupptas fullt ut tidigast om en månad. Oskarshamns kärnkraftverk kommer minst att vara obrukbart det närmaste året. Den manuella förbrukningsfrånkopplingen innebär att roterande bortkoppling kommer att ske mellan klockan och på morgonen och mellan klockan och på eftermiddagen den kommande månaden. De områden som kopplas bort på morgonen berörs inte av bortkopplingen på eftermiddagen. Vid bedömning av ovanstående, utgå från att huvuddelen av ert län eller verksamhetsområde är utan el i tre timmar per dag, varannan dag på förmiddagen och varannan dag på eftermiddagen, i en månads tid.
25 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Länsstyrelsens förmåga vid störningar i elförsörjningen Med störningar i elförsörjningen avses scenariot på sidan 84. MFK = Manuell frånkoppling av el till vissa områden på grund av elbrist Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Se även generell förmåga. Länsstyrelsen har ingen särskild planering för en elbristsituation men väl en beredskap för andra elstörningar. Telefon- och internetförbindelser skulle påverkas vid en elbristsituation (se Länets förmåga Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur nedan) och försvåra kommunikation åtminstone gentemot andra aktörer, vilket försvårar Länsstyrelsens samordnande uppdrag vid en extraordinär händelse. Ange hur indikatorn ledning, samverkan och information påverkas av scenariot. Materiella resurser Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Ledningscentralen är anpassad för att möta behoven vid en kärnteknisk olycka och utrustningen tillgodoser därmed krisorganisationens behov av materiella resurser. Ange hur indikatorn materiella resurser påverkas av scenariot.
26 86 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Personella resurser Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Länsstyrelsens krisorganisation övas regelbundet. TiB kan agera snabbt och tämligen omgående kalla in den så kallade inre kärnan vilken består av några nyckelbefattningar samt informationskompetens. Det finns goda möjligheter att omfördela myndighetens egen personal vid behov. I samband med pandemiplanering har de nödvändigaste funktionerna som alltid behövs identifierats vilket gör att kunskap även finns om vilka delar man kan ta personal ifrån. Det finns avtal mellan kärnkraftslänen att kunna stödja varandra med viss personal inom några nyckelområden. Samverkande aktörer vid en kris skickar vid behov samverkanspersoner till Länsstyrelsens ledningscentral. En omfattande, arbetsintensiv händelse skulle kräva treskift för att upprätthålla under en vecka medan en mindre omfattande händelse skulle kunna skötas med tvåskift. De personella resurserna bedöms som tillräckliga för tvåskift men inte för treskift. Generellt är det även svårt med uthålligheten för experter i nyckelfunktioner, exempelvis länsveterinär, saneringsledare och infostrateg. Ange hur indikatorn personella resurser påverkas av scenariot. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet i myndighetens infrastruktur Bedömningen avser ledningscentralen och länsstyrelsebyggnaden i sin helhet. Övriga lokaler som Länsstyrelsen förfogar över bedöms ej. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer har redundans och uthållighet, uppvärmning sker via fjärrvärme. Ange hur indikatorn säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur påverkas av scenariot.
27 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län Praktisk erfarenhet Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Övningen SAMÖ-KKÖ innefattade en elbristsituation som var en följdhändelse av den kärntekniska olyckan. Ange hur indikatorn praktisk erfarenhet påverkas av scenariot. Övrig indikator regelverk Det finns legalt stöd för hur myndigheten ska hantera scenariot Det finns riktlinjer och policys för hur myndigheten ska hantera scenariot Det finns avtal som gäller vid scenariot Ansvarsfördelningen mellan myndigheter och övriga berörda aktörer är klargjord Länsstyrelsen bedömer inte att scenariot kräver särskilt legalt stöd utöver det som finns för Länsstyrelsens vanliga uppgifter och befogenheter vid en extraordinär händelse. Detsamma gäller för ansvarsfördelningen. Länsstyrelsen har inte någon särskilt handlingsplan för ett elbristscenario. Ange hur indikatorn regelverk påverkas av scenariot. Krishanteringsförmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen Myndighetens förmåga vid störningar i elförsörjningen Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist x x God
28 88 Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 Konsekvenser för samhället Hur påverkas samhället och medborgarna av att myndigheten har den angivna förmågan att hantera det beskrivna scenariot? Länsstyrelsens krishanteringsförmåga påverkas främst av att det kan bli svårare att nå andra aktörer om den manuella frånkopplingen leder till avbrott för telefon- och internetförbindelser. Tillgången till reservkraft gör att den egna verksamheten i stort kan upprätthållas. En manuell frånkoppling kan leda till störningar i de finansiella systemen. Det i sin tur kan påverka den del av Länsstyrelsens verksamhet som berör ekonomiska överföringar och därmed även medborgare och företag som är beroende av dessa. Tillgängligheten till Länsstyrelsen som myndighet kan lösas genom att tillfälligt anpassa telefon- och öppettider så att allmänheten i oförändrad utsträckning kan komma i kontakt med Länsstyrelsen. Länets förmåga vid störningar i elförsörjningen Med störningar i elförsörjningen avses scenariot på sidan 84. MFK = Manuell frånkoppling av el till vissa områden på grund av elbrist Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Se även generell förmåga. Såvitt känt är det ingen organisation som har en särskild planering för en elbristsituation men de flesta har en planering och beredskap att hantera andra elstörningar. Den manuella frånkopplingen (MFK) skulle troligen leda till störningar i telefon- och internetförbindelserna vilket påverkar både förmågan att kommunicera internt i organisationerna som externt. Ange hur indikatorn ledning, samverkan och information påverkas av scenariot.
Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus. Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård.
Prioriteringsinriktning Styrel 1 (5) Kommuner och Landsting i Kalmar län Prioriteringsinriktning Styrel i Kalmar län Nedanstående prioriteringsförslag är upprättade utifrån det inriktningsdokument som
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merMiljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014
Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska
Läs merRISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Foto: BoSC Genom att göra riskerna synliga och vidta åtgärder för att förebygga olyckor, tas ett avgörande steg mot ett motståndskraftigt samhälle. Antagen av kommunfullmäktige
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merPrioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun
risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter
Läs merSärskild förmågebedömning PTS 2011
Särskild förmågebedömning PTS 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka 1 Myndighetens förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett
Läs merSamlad bedömning 2011. En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap
Samlad bedömning 2011 En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Carl-Gustaf Erixon, 010-240 44 35 Johanna Enberg, 010-240 40 55 Publikationsnummer MSB372 ISBN 978-91-7383-213-7
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys 2013-2015
Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merVästra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22
Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför
Läs merVÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS
VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM
Läs merSärskild förmågebedömning 2011
Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merYttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Läs merÖckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap
Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men
Läs merSteget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap
Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,
Läs merCentral krisledningsplan för Örebro kommun
2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3
Läs merKRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69
KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ansvar... 3 Informationsstabens uppgifter...
Läs merKrisberedskapsplan 2015-2018
Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...
Läs merDelprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet
Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Falkenbergs kommun 2011
Risk- och sårbarhetsanalys Falkenbergs kommun 2011 1 Innehållsförteckning 1. 1 Falkenbergs kommun 6 1.1 Falkenbergs kommuns riskbild 2011 6 2. 2 Analysmetod 8 3. 3 Samhällsviktig verksamhet 9 Definition
Läs merKrisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab
1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merSärskild förmågebedömning 2011
Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner
Läs merLandstingens ledningsförmåga
Landstingens ledningsförmåga - Vid allvarlig händelse Handbok med stöd och riktlinjer för landstingens regionala och lokala ledningsplatser och dess tekniska förstärkningsåtgärder Utgåva nr 1.3 2013-10-10
Läs merVad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället
Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt
Läs merKOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS
KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS Flogas Sverige AB:s gasoldepå BOTORPS INDUSTRIOMRÅDE KARLSKOGA Diarienummer: 235/13-300 Antagen av direktionen 2013-06-19 Inledning Lagen (1999:381) om åtgärder för att
Läs merKrisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Läs merKf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits
Läs merInformation till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Almroths Express & Åkeri AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot
Läs merTrygghetsbokslut 2008
Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och
Läs merSOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merBedömningar grundar sig på de underlag som lämnats till MSB och det som framkommit vid besöket.
MSB-14.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (11) Samordnat av Carina Fredström Mötesdatum 2015-05-07 Mötestid 08:30 16:45 Närvarande Länsstyrelsen Stig Husin Torbjörn Johansson
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merStyrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB
Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys 2015
Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Komplettering till risk- och sårbarhetsanalyser med början 2007 Innehållsförteckning Inledning... 4 1 Definitioner... 4 2 Övergripande beskrivning... 5 2.1 Örkelljunga kommun...
Läs mer2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012
1 (7) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Norrköpings Hamn AB Ramshälls bergrumsanläggning, enligt 14 Lag (1999:381)
Läs merPLAN KRISER 2012-08-31
PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...
Läs merSAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar
SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga
Läs merKonsekvensutredning. Förslag till nya föreskrifter och allmänna råd om katastrofmedicinsk beredskap
2010-01-12 Dnr 2164/2010 1(5) Enheten för krisberedskap Joakim Beck-Friis Tel: 075-247 34 38 E-post: joakim.beck-friis@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning Förslag till nya föreskrifter och allmänna
Läs merPlan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun
Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks
Läs merLag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst
Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH
Läs merHandlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15
Läs mer... 9... 10... 11 ... 26... 27
... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där
Läs merHandlingsplan vid oväder
Styrdokument 1(6) Handlingsplan vid oväder Till vem riktar den sig? s krisledningsgrupp samt chefer: både interna och externa utförare. Vad kan inträffa? Hårt väder: storm, snö, översvämning Tänkbara följder:
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014
Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014 2 (16) Sammanfattning Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att den ska bidra till att visa på riskbilden i samhället.
Läs merTal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien
C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april
Läs merKriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten
Läs merKrislednings- och informationsplan
Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan
Läs merYttrande över betänkande, En myndighet för alarmering, SOU 2013:33
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Nils Edsmalm TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-08 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 7 1 (7) HSN 1305-0577 Yttrande över betänkande, En myndighet för alarmering,
Läs merAnvisning vid väpnat våld i skolmiljöer
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare
Läs mer2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012
1 (8) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende BillerudKorsnäs AB, enligt 14 Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och
Läs merRegion Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBakgrund robusthet och reparationsberedskap
RakEL Bakgrund robusthet och reparationsberedskap Målen för vår säkerhet! Prop. 2008/09:140 Målen för vår säkerhet är: att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet och att
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merUtlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem
MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:
Läs merInformation till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Datum Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG- Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Swed Handling AB, enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor.
Läs merHot Risker Larma 112 Eld och brand
Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola
Läs merPlan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018. Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX
Plan för krisledningsnämnden i Landstinget Blekinge 2014-2018 Antagen av landstingsfullmäktige 2015-XX-XX Innehållsförteckning 1 Inledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 1.1 Mål... Fel! Bokmärket
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merGeneraldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering
Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Läs merOxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6
ROS 11/77:1 1 (10) Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6 Denna redogörelse ska ses som en sammanställning
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap
Risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2008-02-20 1478/2007 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys KBM:s dnr: 1478/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens
Läs merRegional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län
Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:
Läs merMall. Katastrofmedicinsk. för primärvården. Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning. November 2011 Reviderad 2012-03-20
Mall Katastrofmedicinsk plan för primärvården Förvaltning Vårdcentral Sjukvårdsrådgivning November 2011 Reviderad 2012-03-20 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD 3 1. INLEDNING 4 1.1. Lagar, föreskrifter och
Läs merBilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith.
Kurskatalog 2013 1 Bilder Med tillstånd av http://www.utryckning-uppsala.se (Utryckning Uppsala). Fickr.com, Creative Commons-licensed, Waldo-Jaquith. 2 Kurser Grundläggande ledningsmetodik Datum: 11 april
Läs merLedningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun
Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Oktober 2010
1 Risk- och sårbarhetsanalys Oktober 2010 2 Innehåll 1. Övergripande beskrivning av Bollnäs kommun 3 2. Övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter 3 3. Identifierade och värderade
Läs merBilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10. Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 61 Bilagor Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10 Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen
Läs merDokumentation. Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015. Första diskussionspunkterna:
Dokumentation Utrymningsövning UTÖ 14 april 2015 Första diskussionspunkterna: 1. Vart vänder man sig för att hitta bästa mottagningsort? 2. Vem har mandat att fatta beslut om mottagning? 3. Vet kommunerna
Läs merStudiehandledning beredskap i kris STUDIEHANDLEDNING. Beredskap i kris. Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG
STUDIEHANDLEDNING Beredskap i kris Om livsmededelsstrategi och försörjning GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 1 Studiehandledning Studieplan för studiecirkel om fem träffar om svensk försörjningsberedskap beträffande
Läs merRISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011 KS 2011-08-29, 134 Innehåll Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Övergripande beskrivning av identifierad
Läs merSTADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06
Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06 Innehåll 1. Inledning... 4 Metod... 4 Avgränsningar... 5 2. Kommunbeskrivning... 5 Kommunens organisation... 6 Krisledningsorganisation...
Läs merI princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i Styreplaneringen år 2011.
Beskrivning av vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader. I princip deltog landets alla nätkoncessionsinnehavare i
Läs merVälkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting
Krishanteringssystemet Verksamhet Krisledning Stöd Övrigt Välkommen till Krisberedskapsmyndighetens utbildningspaket Krishantering i kommuner och landsting I dokumentet Instruktioner.pdf finns information
Läs merSamhällets elberedskap
Datum Dnr 2010-06-30 2009/722 Samhällets elberedskap Analys och förslag beträffande elberedskapslagen (1997:288) En redovisning av regeringsuppdrag N2009/5027/E 1/27 1 Rapportens huvudsakliga innehåll
Läs merInformationsmöte. Örebro, 4 maj 2010
Informationsmöte Örebro, 4 maj 2010 1 Agenda informationsmöte Övergripande om Styrel Utbildningens upplägg Exemplet: Jönköping Avslutande frågor och kommentarer 2 Obalans ger elbrist El är en färskvara
Läs merSvar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende
2016-04-21 1(8) Svar på frågor som ställdes under IVO:s webbinarium om förbättrad samverkan mellan kommun och landsting/region för barn på korttidsboende IVO genomförde den 21 april 2016 ett webbinarium
Läs merKrisplan för Nacka kommun
2012-03-15 KFKS 2012/83-012 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167 Innehåll
Läs merSFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP
LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation
Läs merHANDLINGSPROGRAM RÄDDNINGSTJÄNST
HANDLINGSPROGRAM RÄDDNINGSTJÄNST Enligt lagen om skydd mot olyckor Västra Mälardalens räddningstjänstförbund Köping Arboga - Kungsör Antagen av direktionen: 2005-08 - 22 1 Handlingsprogram för räddningstjänstverksamhet
Läs merKrishanteringsprogram
1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige
Läs merBilaga 2. POSOM-plan
STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift
Läs merPolicy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7
Sida 1/7 Handlingsplan för samhällsstörning Detta dokument beskriver hur Kungsbacka kommun ska hantera samhällsstörningar som går utanför de vardagshändelser som man normalt är förberedd på. I händelse
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014
sid 1 (33) Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun 2011-2014 Dnr 570.2011.00347 Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen,
Läs mer