VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

Transkript

1 VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

2 AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA

3 OM KRONOBERGS LÄN 9400 km2 Ca invånare 8 kommuner, Växjö residensstad 5 räddningstjänster, 2 förbund 2 sjukhus IKEA, Linnéuniversitetet, Volvo Construction Equipment Skogslän Känsliga vattendrag Grannar med kärnkraft Transitlän Farliga verksamheter Arenastaden

4 OM KRISSAMVERKAN KRONOBERG

5 TIDIGARE RSA ARBETE I LÄNET Var med och tog fram ROSA metoden (2003), en kvalitativ metod som bygger på scenarioanalys Grundidé fokus på sårbarhetsaspekterna och på hypotesen att vi inte kan identifiera alla specifika händelser som kan inträffa 1. Förankring 2. Plan och organisation 3. Urval och prioritering 4. Djupanalyser 5. Sammanställning 6. Beslut 7. Genomförande Tungt att driva runt processen år efter år För mycket fokus på scenariot i sig, och inte på konsekvenserna

6 UTVECKLINGEN AV RSA ARBETET EFTER ROSA - ETT GOTT EXEMPEL

7 Se helheten Samlad bild Bortfall av viktiga resurser Bred process Synergieffekter Samverkan i länet

8 Påverkan kan ske inåt, utåt och inom fälten i cirkeln Exempel: Tsunamin i Japan 2011 Okända faktorer

9 RSA som process snarare än en rapport Allt vi gör är en del av RSA-processen! Fokus på den regionala riskbilden Underlag rapport populärversion Exempel på bilagor!

10 REGIONAL OMVÄRLDS- OCH FRAMTIDSANALYS Bakgrund: Varför omvärldsanalys? Genomförande: Inspirationsdag, workshop, rapport

11 Identifierade trender 1. Från strategisk time-out till försvarsplanering 2. Ökat utanförskap och psykisk ohälsa 3. Sårbarhet i tekniska system 4. Ett förändrat sjukdomspanorama 5. Förstärkt riskbild i ett förändrat klimat 6. Demokratins förutsättningar förändras Konsekvenser, utmaningar och möjligheter Fortsatt arbete

12 2:4 PROJEKT OM KONTINUITETSPLANERING Från scenarioanalys till fokus på hanteringsförmågan Syfte att stödja kommunerna i arbetet med att höja sin förmåga genom att arbeta med kontinuitetsplanering Målet att kommunerna ska kontinuitetsplanera och att alla kommuner ska arbeta utifrån samma principer, metodik och mallar Genomförande 2:4 PROJEKT OM CBRNE Syftar till gemensam kunskapsuppbyggnad i länet kring riskbilden för CBRNE-händelser samt till att bygga upp en samverkansfunktion för att hantera CBRNE-händelser Ag CBRNE Roller och ansvar, inventera personella och materiella resurser, rutiner för samverkan, kartläggning av riskbilden

13 2012 KARTLÄGGNING AV SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETER OCH BEROENDEN I KRONOBERGS LÄN Krishanteringsförmågan är avhängig kunskapen om samhällsviktiga verksamheters sårbarheter. Vad klarar de? Vilka är mest prioriterade? Kunskapen om detta och om beroendekedjor utvecklas kontinuerligt men bilden är varken komplett eller tillräckligt konkret Den kunskap som finns behöver fördjupas, bearbetas och omsättas så att den kan användas i krishanteringen

14 MÅL OCH IDÉ Ökad kunskap om beroendekedjor för olika typer av scenarier Kunskap om samhällsviktig verksamhet omsatt i hanterbara underlag att använda vid en kris

15 EFFEKTER Ökad förmåga att förutse olika konsekvenser av händelser. Rutiner för att hantera sådana konsekvenser kan förberedas. Höjd kvalitet i kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser då ett användbart underlag finns till hands.

16 AVGRÄNSNINGAR Projektet innebär att vissa åtgärder för att förbättra förmågan att motstå störningar eller minska konsekvenserna av vissa störningar kommer att identifieras. Projektet omfattar dock inte genomförande av dessa åtgärder utan syftar bara till att bygga upp den gemensamma kunskapen om sårbarheten och beroendeförhållanden.

17 SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Bakgrund i pandemiplanering och Styrel Flera problem och frågetecken kring identifieringen. Vad menas? Detaljnivå? Syftet? Vad vill vi veta? Och vad vill de att vi ska veta? Ett första steg till en kartläggning Grupperingen bygger på den indelning som gjorts i MSBs faktablad om samhällsviktig verksamhet Uppdelning Samhällsviktig funktion/verksamhet Organisation GIS-skikt

18 Hälso- och sjukvård samt omsorg Funktion/ Organisation GIS Kommentar verksamhet Akutsjukhus Växjö lasarett X Ljungby lasarett? Vårdcentraler = primärvård? Finns ett flertal i samtliga kommuner X Vilka borde märkas ut? De som är försörjda med reservkraft? Psykiatri Rättspsykiatriska - regionkliniken? Smittskydd Smittskyddsfunktionen inom Landstinget i länet - Omsorg om funktionshindrade och äldre (boenden etc. inom Landstingets och kommunernas försorg) Apotek, läkem ed elsförsörjning Finns ett flertal i samtliga kommuner Finns ett flertal i samtliga kommuner X Vilka borde märkas ut? De boenden som är försedda med reservkraft? X? Borde viktiga apotek i respektive kommun märkas ut? Ambulanser? Finns det ambulansstationer i samtliga kommuner? Borde några av dessa märkas ut?

19 Samhällsviktig funktion/verksamhet El Produktion Distribution Fjärrvärme Produktion Distribution Drivmedel Produktion? Distribution Energiförsörjning Organisation GIS Kommentar Huvudleverantörer i kommunerna Alvesta: Lessebo: Ljungby: Markaryd: Tingsryd: Uppvidinge: Växjö: Älmhult: Huvudleverantörer i kommunerna Alvesta: Lessebo: Ljungby: Markaryd: Tingsryd: Uppvidinge: Växjö: VEAB Älmhult: Viktiga avtalskunder för samhällsviktiga verksamheter Fossila bränslen?? - X Märka ut viktiga anläggningar? X Märka ut viktiga anläggningar? X? Kan det vara bra att märka ut reservkraftsförsörjda drivmedelsstationer och eventuellt drivmedelsdepåer.

20 Händelse Samhällskonsekvenser En oönskad händelse medför ett antal oönskade konsekvenser som måste hanteras, ofta på kort tid Beroendekedja Avhjälpare Organisationer som är viktiga för att avhjälpa händelsen och dess konsekvenser Stödresurser Organisationer som är viktiga för att avhjälpa händelsen och dess konsekvenser 1. En händelse inträffar 2. Denna medför ett antal oönskade konsekvenser för samhällsviktiga verksamheter 3. Ett flertal organisationer kommer att behöva agera, enskilt eller i samverkan, för att avhjälpa de oönskade konsekvenserna 4. Av hjälpande organisationer är beroende av stödresurser för att kunna utföra sitt arbete

21 ANALAYS 1. Värmebortfall 2. Avbrott vatten 3. Pandemi 4. Avbrott elektroniska kommunikationer 5. Störningar i finansiella tjänster/system Generella beroenden Bakgrund Konsekvenser på samhället och exempel på åtgärder Samhällsviktiga verksamheter och kritiska beroenden (utifrån modell) Förslag på GISinformation

22 EXEMPEL 1, VÄRMEBORTFALL

23 Många funktioner i samhället försvåras eller upphör utan normal uppvärmning och därför måste värmeförsörjningen vara pålitlig och trygg. Effekten av att uppvärmningen upphör vid ett elavbrott, fel i värmeutrustningen eller brister i bränsleförsörjningen märks inte direkt. Men inom ett eller några dygn kan det leda till en mycket besvärlig och påfrestande situation för den som bor eller arbetar i den byggnad som är drabbad. När det inträffar mycket vidsträckta fel i elsystem, som drabbar hela regioner eller haverier som slår ut värmeförsörjningen för många tusentals människor, drabbas hela samhället av en svår påfrestning som kan vara nästan omöjlig att hantera. Det stora plötsliga elavbrottet kan vara jämförbart med effekten av en jordbävning om det skulle drabba en region i Sverige under den kallaste årstiden. Stormen Gudrun i januari 2005 var en måttlig varning om vad som kan hända.

24 Konsekvenser på samhället Utkylning av fastigheter vilket kan leda till behov av omfattande evakueringar och svårigheter att bedriva verksamheter på arbetsplatser utan reservmöjligheter Skador på fastigheter Extra köldkänsliga personer far illa Exempel på åtgärder: Evakuering av folk till värmestugor/trygghetspunkter och eventuell omflytt av vårdtagare alternativt omflytt av verksamheter till annan plats Information till allmänheten Reservkraftsförsörjning av viktiga punkter/verksamheter vilket kräver bränsleförsörjning av reservkraftaggregat

25 Verksamheter som drabbas av/riskerar att få stora konsekvenser av händelsen Sjukhus Äldreboenden Köld känsliga personer i hemmiljö Viktiga verksamheter/ funktioner i länet som behövs för att avhjälpa händelsen Fjärrvärmeleverantörer - produktion - distribution Elleverantörer - produktion - distribution Kommuner - Äldreomsorgen - Barnomsorgen - Hemtjänsten - Vattenförsörjningen - Information och kommunikation Landstinget Stödresurser/-funktion till avhjälpande verksamheter Reservkraft vilket kräver bränsleförsörjning av aggregat Vatten till kraftvärmeverk Bränsle till fjärrvärmeverket (Nyckel-)Personal Transporter Mediciner och hygienartiklar Viktiga IT-system

26 Befolkning: köldkänslighet, ålder, vårdbehov, boende Bebyggelse: fastighetsbeståndets karaktär, uppvärmningssystem Fjärrvärmeverk och andra viktiga energianläggningar: kunder Värmestugor

27 EXEMPEL 2, AVBROTT VATTEN

28 Ett avbrott i vattenförsörjningen skulle påverka de allra flesta människor och verksamheter i samhället då vatten är vårt viktigaste livsmedel. Förutom som dricksvatten används vatten även för att klara den personliga hygienen, för livsmedelshantering och inom industrin. Ett långvarigt avbrott i vattenförsörjningen bedöms därför få mycket omfattande konsekvenser för den eller de kommuner som drabbas och det är tveksamt om någon klarar att hantera detta på egen hand. Livsmedelsverket lyfter i flera av sina rapporter fram slutsatser som gjorts i samband med störningar i vattenförsörjningen. Bland annat pekar man på följande: Världshälsoorganisationen (WHO) har identifierat vattenburen smitta som den allvarligaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning och för utvecklingsländer särskilt parasiter. I framtiden får vi räkna med att även klimatförändringarna kommer att påverka vattenkvaliteten och därmed risken för vattenburna smittor. Flera och mer omfattande översvämningar ökar risken för en försämrad vattenkvalitet i vattentäkter på grund av t.ex. översvämmade jordbruksmarker och/eller industriområden. Att evakuera invånare, inklusive sjukhus, i ett större område som saknar fungerande dricksvattenförsörjning är troligtvis inte möjligt.

29 Konsekvenser på samhället: Samhällsviktiga verksamheter som sjukhus och andra vårdinrättningar, äldreboenden och livsmedelsproducenter får svårt att bedriva verksamhet utan tillgång på dricksvatten och fungerande avlopp. Övriga verksamheter, exempelvis inom kommunens regi eller privata företag, kan få problem med att bedriva sin verksamhet (särskilt om avloppssystemen inte fungerar). Risk för att smitta och föroreningar sprids. Hårt tryck på kommunen när det gäller att fördela ut reservvatten till allmänheten. Exempel på åtgärder för att avhjälpa en inträffad händelse: Aktivera regional nödvattenplan Placera ut reservvatten på strategiska ställen Information till allmänheten

30 Verksamheter som drabbas av/riskerar att få stora konsekvenser av händelsen Privatpersoner (dryck, hygien, toaletter) Vård och omsorg Livsmedelsindustrin Viktiga verksamheter/ funktioner i länet som behövs för att avhjälpa händelsen Vattenleverantörer - intag - rening - distribution Kommuner - Äldreomsorg - Barnomsorg - Skolkök/ kostenheter - Information och kommunikation Landstinget - Hygien - Sterilisering - Tvätt - Matlagning Stödresurser/-funktion till avhjälpande verksamheter Livsmedelsverket (Nyckel) personal

31 Trygghetspunkter eller andra platser där information till allmänheten kommer att finnas I förväg bestämda platser där reservvatten kan placeras Sjukhus, övriga vårdinrättningar och äldreboenden Viktiga vattenberoende industrier Vattenverk, avloppsreningsverk, ledningsnät

32 FORTSATT ARBETE

33 FRAMTIDA RSA Grund för verksamhetsplanering hos Lst och Krissamverkan Kronoberg Bredare process Intern grupp som höjer kunskapsnivån generellt, kompletterar med kompetens från externa aktörer där det behövs och föreslår särskilda insatser där kunskapen behöver höjas Privat-offentlig samverkan i form av scenarioanalys vid tex förmågebedömningar eller tex frukostmöten. Även runt sakfrågor Ambition om gemensam bild Krissamverkan Kronobergs RSA RSA med fler perspektiv och målgrupper

34 TACK!