Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6

Transkript

1 ROS 11/77:1 1 (10) Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6 Denna redogörelse ska ses som en sammanställning av det arbete med att identifiera risker och sårbarheter som bedrivs i kommunen. Grundsynen för arbetet är att betrakta det som en kontinuerlig och levande process och inte ett statiskt dokument. Detta innebär att dokumentationen inte finns sammanställd i ett dokument utan finns utspridd på många olika. Övergripande beskrivning av Oxelösunds kommun I Oxelösunds kommun bor ca invånare. Kommunen är till ytan 36 km 2 och därmed en av landets minsta kommuner. I Oxelösund finns i stor sett ingen landsbygd, men en betydande del av kommunarealen upptas av hav och skärgård. Genom Oxelösund löper en motorväg, som fysiskt delar kommunen i ett Ytter- och ett innerområde. I ytterområdet dominerar villabebyggelse i områden som Inskogen, Peterslund och Sunda medan flerfamiljshus i centrum och Frösäng präglar stadsbilden i centrum. Oxelösund är en utpräglad industristad med en av regionens största arbetsgivare, SSAB, samt en betydande transportverksamhet genom verksamheten i Oxelösunds Hamn. Från och till kommunens sker en betydande arbetspendling i vardera riktning. Närheten till Nyköping, utvecklingen av Stockholm Skavsta flygplats samt lokala satsningar har de senaste åren resulterat i ett påtagligt ökat intresse för kommunens turist- och besöksnäring. Arbetsprocess och metod Krishanteringsförberedelserna samordnas internt i Oxelösunds kommun av kommunens beredskapssamordnare. Oxelösund har ett avtal med Sörmlandskustens räddningstjänst avseende stöd i kommunens krishanteringsarbete. Räddningstjänsten kan även bistå Oxelösunds kommun med ett antal andra handläggare (experter inom kriskommunikation, riskingenjör, internt skydd, mm) som deltar i arbetet med att i nätverk och arbetsgrupper sammanställa hotbilder och ta fram åtgärdsförslag. Kommunens ledningsgrupp har ställt sig bakom en gemensam plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun. Planen gäller från och med 1 juni Planen ska säkerställa ett systematiskt arbete mot målet att minimera negativa konsekvenser av oönskade händelser. Planen ska också utgöra

2 ROS 11/77:1 2 (10) ett instrument som möjliggör för kommunens chefer att verkställa sina respektive arbetsmiljöansvar Beredskapsplaneringen bygger på risk- och sårbarhetsanalyser på flera nivåer i de kommunala verksamheterna. En helhetssyn är basen för kommunens arbete med att identifiera risker och sårbarheter, där kommunens övriga arbete med riskanalyser inom till exempel arbetsmiljöområdet och lagen om skydd mot olyckor ses som en naturlig del. En kontinuerlig process utgör grunden för att medvetandegöra kris- och riskhanteringsarbetet bland personalen ute i organisation. Detta genomförs bland annat genom så kallade säkerhetsronder. Analysarbetet avseende risker och sårbarheter inleddes 2007 och har sedan genomförts kontinuerligt under 2009 och 2010 på en mer övergripande nivå. Analyserna har genomförts på förvaltnings-, kommunlednings och bolagsledningsnivå. Utfallet av risk- och sårbarhetsanalyserna utgör en grund för det fortsatta arbetet med att vidta förebyggande och förberedande åtgärder för att stärka kommunens förmåga att hantera svåra påfrestningar och krissituationer. De analyser som har genomförts grundades delvis på två specifika scenarier/händelser men även en identifiering av alla tänkbara händelser som kan innebära en påfrestning på kommunen. Analyserna utformades så generellt att de kan utgöra stöd även vid oförutsedda händelser. Krisplaneringen baseras på den ordinarie organisationens grundförmåga och beredskapsplaneringen inriktas mot att säkra viktiga samhällsfunktioner i kommunen. Oxelösunds kommun är en liten kommun med korta kontaktvägar präglad av det personliga nätverket där informationsspridning och samverkan går snabbt. Med viktiga aktörer på ett regionalt plan sker ett mer utbrett och direkt samarbete, till exempel länsstyrelsen, andra kommuner, leverantörer av el och värme och särskilt känsliga objekt. Det finns en lokal säkerhetsgrupp i Oxelösund OXSÄK med representanter från de största aktörerna från den privata sektorn, kommunen, myndigheter samt de kommunala bolagen. Ett forum för att diskutera säkerhets och krishanteringsfrågor som omfattas av kommunens geografiska samordningsansvar. Samhällsviktig verksamhet Oxelösunds kommun har i samband med Styrelsprojektet genomfört ett arbete med att identifiera samhällsviktiga verksamheter i kommunen; Energiförsörjning Kommunens egna bolag Oxelö energi är i stort sett den enda elnätsföretaget i Oxelösund kommun. Vattenfalls regionnät utgör de inkommande ellinorna till kommunen och SSAB som är en stor förbrukare av elenergi. Vattenförsörjning Oxelösunds kommun har idag samarbete med Nyköpings kommun avseende vattentäkt och dricksvatten. Kommunerna äger tillsammans vattenverket vid Högåsen som försörjer kommunerna med dricksvatten. Vattentornet i Oxelösund är

3 3 (10) av betydelse för en fungerande vattendistribution men i och med samarbetet fungerar vattentornet i Nyköping som en backup mot Oxelösunds kommun. Värmeförsörjning Det kommunala bolaget Oxelö energi försörjer delar av Oxelösund med värme Finansiella tjänster I Oxelösund tätort finns ett bankkontor Telekommunikationer Fibernät, mobiltelefonnät samt fasta telefonnätet Hälso- och sjukvård Kommunen har några äldreboenden och en vårdcentral i Oxelösunds tätort Social omsorg Kommunen bedriver vård och omsorg i form av hemtjänst, handikappomsorg och hemsjukvård. Utbildning och omsorg Kommunen har ett antal skolor och förskolor. Skydd och säkerhet Räddningstjänsten har sina lokaler mitt i Oxelösund. Polisen är lokaliserade i kommunhuset i centrala Oxelösund. Transporter En motorväg förbinder Oxelösund med Nyköping. Dessutom går ett industrispår (järnväg) till SSAB, parallellt med motorvägen, där tunga transporter med stora mängder stålprodukter och farligt gods transporteras. Järnvägen går genom bebyggda områden. Människor är beroende av vägen för pendling till och från jobbet. Busstrafiken är beroende av drivmedel. Övrig kommunalteknisk försörjning Renhållningen måste fungera i ett längre perspektiv för att inte skapa risker för smittspridning och ohälsa. Reningsverk, snöröjning, etc Livsmedel Det finns två stycken större matvaruaffärer i tätorten. Köket på Björntorp svarar för matlagning till kommunens äldreboenden, skolor samt till ett flertal förskolor. Handel och industri SSAB, AGA Gas, hamnen och större oljeförråd lokaliserat vid hamnen är de stora industrierna som ligger centralt placerade i Oxelösunds tätort Offentlig förvaltning Kommunhuset är av vikt för kommunens krisledning och förmåga att hantera olika händelser. Kommunen köper IT-driften Nyköpings kommun och ett fungerande ITsystem och nätverk är av stor betydelse för fungerande informationsspridning men även för tillgång till drift av olika tekniska system, åtkomst av vårdtagares journaler och hantering av mediciner.

4 4 (10) Risker Klimatpåverkan Översvämning pga kraftiga skyfall Snöoväder Sabotage, vansinnesdåd, skadegörelse Trafik-/transportolycka med farligt gods Störningar i dricksvattenförsörjningen Beroende av nyckelkompetenser Smitta Avbrott avseende el och värme Bränder Bombdåd Mord Utsläpp av farliga ämnen vid industriolycka Oljepåslag på kusten Skärgård med boende och fritidshus på öarna Riskobjekt Länsvägar TGOJ-banan och järnvägstrafik SSAB AGA Gas Oljeförråd Hamnen Vårdcentral Vårdboenden Skolor och förskolor Ramdalens idrottsanläggning Cupan (fd Folkets hus) Sårbarhet Exempel på vad genomförda sårbarhetsanalyser visar: Verksamheterna drabbas hårt vid bland annat långvariga strömavbrott, epidemier eller händelser som gör byggnader och lokaler obrukbara. Sabotage riktat mot vattenförsörjningen eller smittat/förgiftat dricksvatten skulle kunna medföra svåra följder för kommunen. Stora delar av befolkningen och samhällsviktig verksamhet utsätts för störningar. Kommunen har i dag ingen reservvattentäkt. Flera anställda som sitter på nyckelkompetenser och i ledande befattningar. Det tillsammans med det faktum att det till viss del saknas dokumentation och handlingsplaner, kan försvåra kommunens förmåga att hantera uppkomna situationer och händelser om inte nyckelpersoner är tillgängliga.

5 5 (10) Att många invånare/arbetar pendlar in och ut från Oxelösund innebär också att kommunala verksamheter är känsliga för störningar som drabbar områden utanför kommungränsen, till exempel störningar i infrastruktur som tåg, vägar, el och telekommunikationer. Stora händelser och olyckor tenderar att kräva allt mer omfattande hantering av information och kommunikation vilket ställer större krav på kommunens hantering av dessa frågor. Försörjningen med bränsle till reservkraft och fordon kan bli ett problem på längre sikt då ingen egen depå finns idag. Epidemier, smittor med många drabbade drabbar den egna organisationens personalförsörjning och planering. Viktigt att kommunen har identifierat nyckelpersoner/funktioner och vidtagit åtgärder för att bygga bort sådana sårbarheter. Olyckor som innefattar SSAB, AGA Gas, hamnen och farligtgodstransporter på järnvägen kan innebära allvarliga konsekvenser för Oxelösunds tätort på grund av industriernas verksamhet och geografiska läge. Vid kraftiga oväder som stormar och snöoväder kan kommunen bli hårt belastad och viktiga samhällsfunktioner som till exempel omvårdnad av gamla och sjuka människor i hemmet kan få stora problem att fungera. Beroendet av teknik i dagens samhälle är stort och Oxelösund kommun behöver kartlägga hur IT-beroendet ser ut för de samhällsviktiga funktionerna och vidta lämpliga åtgärder för att stärka säkerheten och tillgången till vital digital information och IT-stöd samt möjligheten till kommunikation. Samhällsviktiga funktioner För Oxelösund finns ett fjärrvärmeverk som drivs av Oxelö energi som försörjer delar av staden med värme. Om det inte finns kartlagt sedan tidigare behöver svaga punkter i systemet identifieras och kartläggas. Fjärrvärmeverket och viktiga punkter i nätet behöver eventuell förses med fast reservkraft alternativt förberedas för att kunna koppla in mobila aggregat. Detta för att upprätthålla cirkulation i nätet. Frågetecken fanns vid genomförd sårbarhetsanalys huruvida det finns reservpannor för att hålla temperatur i nätet som fungerar per automatik eller om det behöver vidtas några åtgärder för att det ska fungera. Om cirkulationen i fjärrvärmenätet kan säkerställas så återstår ändå strömförsörjning av de anslutna byggnadernas cirkulationspumpar, fjärrvärmen kommer in i undercentralerna men går sannolikt inte runt i byggnaden med självcirkulation med de klenrörsystem som finns i byggnaderna. Det finns antaganden, genom teoretiska beräkningar, att viss självcirkulation eventuellt kan ske, men denna funktion är ej prövad i praktiken. Här finns det ett behov av

6 6 (10) att informera den enskilde kunden hur de själva kan säkerställa att fastighetens cirkulationspump fungerar vid elavbrott. Vid ett elavbrott kommer det inte vara möjligt att inhandla mat på ett normalt sätt. Frågetecken finns huruvida matbutikerna i Oxelösund har förberett sig för ett läge utan el. Mat i frysar/kylar tinar, kassafunktionen fungerar ej och stora svårigheter att inhandla mat blir följden. I kommunen finns ett antal drivmedelsinrättningar som troligtvis inte har egen reservkraft för att kunna driva pumparna vid ett elavbrott (detta har inte kartlagts) Kommunen har via Räddningstjänsten tillgång till utrustning för att manuellt kunna pumpa upp drivmedel ur tankarna, för att kunna försörja prioriterade transporter inom de kommunala verksamheterna. Frivillig överenskommelse med drivmedelsinrättning finns inte idag men skulle kunna träffas. I Oxelösund finns en vårdcentral och är förberedd för att kunna koppla in mobila reservkraftsaggregat, men då landstinget endast har ett par stycken mobila aggregat för hela länet finns det risk att dessa prioriteras på andra platser. Huruvida vårdcentralens reservkraft är prövad av landstinget kan ej verifieras Förmåga I kommunföretagen finns en vana att handskas med oönskade händelser och störningar i produktionen, exempelvis läckor på dricksvattenledningar, strömavbrott och liknande och kunskaper finns hos medarbetarna hur man löser de flesta scenarier. Dock saknas till viss del dokumentation och handlingsplaner vilket kan vara försvåra om inte nyckelpersoner är tillgängliga. En översyn av kommunens reservkraft pågår. Så här långt kan konstateras att kommunen har två reservkraftverk om vardera 315 kwa samt två kraftverk om vardera 100 kwa. Denna egna kapacitet är inte tillräcklig om hela kommunen skulle ställas strömlös. Kommunen har emellertid tecknat avtal med andra elbolag om lån av reservkraftverk, vilket säkerställer en god kapacitet. En mer fullständiga redovisning av kommunens kapacitet, gällande reservkraft, görs under hösten. Kommunen har en uppdaterad och aktuell krisledningsplan och kriskommunikationsplan. Erfarenheten från nyligen inträffade händelser har visat att aktuella larmlistor behöver uppdateras. Ledningsplats för kommunens krisledning är utsedd och förberedd. Vid kortare elavbrott fungerar kommunens växel med batteribackup i några timmar som dock ej har testats. Kommunen kommer att delta i en upphandling av ramavtal för framtida inköp av RAKEL-terminaler som Räddningstjänsten håller på att genomföra, detta för att

7 7 (10) förstärka förmågan att kommunicera internt men även med grannkommuner och centrala myndigheter vid en kris där vanliga kommunikationsvägar är utslagna. Kommunen har en engagerad och väl organiserad POSOM-grupp som kan planera och koordinera frivilliga organisationer och kyrkan för ett ökat hjälpbehov. Sörmlandskustens räddningstjänsts chef i beredskap är tillika tjänsteman i beredskap för Oxelösund kommun vilket bedöms ge goda möjligheter till omvärldsbevakning och förutsättningar för ett snabbt agerande och avstyra mindre incidenter innan de eskalerar till en potentiell kris. Oxelösunds kommuns krisorganisation är uppbyggd efter principen att det är i ordinarie linjeorganisation som händelserna ska hanteras och endast vid behov beslutar kommunchef om att i första hand kalla in gruppen av tjänstemän för ledningsstöd. Kommunhuset där ledningsplatsen är lokaliserad behöver förses med ett fast reservkraftsaggregat för elförsörjning alternativt förberedas för att kunna koppla in ett mobilt aggregat. Kommunen förfogar över ett antal mobila reservkraftsaggregat och behöver jobba vidare med för att säkerställa tillgången till reservkraft i kommunhus för att trygga elförsörjningen till kommunens växel och ledningsplats. Kommunen har en god förmåga avseende reservkraft idag men behöver komplettera sin planering med att förbereda för mottagning av reservel till viktiga anläggningar (samhällsviktiga funktioner). Kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker bedöms som god med vissa förbättringsmöjligheter. Planeringen utformas generellt för att man ska ha har handlingskraft även inför det oanade. Planerade och genomförda åtgärder Kommunen har i samband med en föregående risk- och sårbarhetsanalys genomfört en krisledningsövning. Med utgångspunkt i övningen kunde kommunledningen senare upprätta ett antal förslag till förstärkning av kommunens krisberedskap ( ). Här redovisas åtgärder som vidtagits med koppling till krisledningsövningen; Uppdaterad krisledningsplan Kommunens krisledningsplan har uppdaterats vid två tillfällen sedan Senast våren För närvarande pågår informationsspridning och förankring av planen.

8 8 (10) Personalförsörjning Kommunen har upprättat en pandemiplan med prioritering för de kommunala verksamheterna vid upp till 50 % bortovaro av anställda. Säkerhetsgrupp och utvecklad samverkan Med start våren 2011 har kommunen tagit initiativ en lokal säkerhetsgrupp, OXSÄK, bestående av representanter för kommunledning, kommunbolag, SSAB, Oxelösunds hamn, polismyndigheten samt räddningstjänsten. Länsgemensam samverkan Kommunen är representerad i styrgruppen för projekt DSAM, ett arbete som ska utveckla samverkan mellan länets kommuner, Länsstyrelsen, räddningstjänsten, polismyndigheten och Landstinget. Samverkan med grannkommunerna sker också i vardagen vilket ger nätverk som underlättar samverkan när det blir kris. Informatörerna träffas regelbundet en eller två gånger per år. Informationscheferna träffas ytterligare två eller tre gånger per år och diskuterar bland annat krissamverkan. Länsstyrelsen anordnar också gemensamma träffar i länet för kommunens beredskapssamordnare. Övningar Kommunledningen har deltagit i en länsgemensam krisledningsövning, Alexandra, våren 2011 och planerar för en lokal krisledningsövning vintern 2011/2012. Reservkraft En översyn av kommunens reservkraft pågår. Så här långt kan konstateras att kommunen har två reservkraftverk om vardera 315 kwa samt två kraftverk om vardera 100 kwa. Denna egna kapacitet är inte tillräcklig om hela kommunen skulle ställas strömlös. Kommunen har emellertid tecknat avtal med andra elbolag om lån av reservkraftverk, vilket säkerställer en god kapacitet. En mer fullständiga redovisning av kommunens kapacitet, gällande reservkraft, görs under hösten. IT-bortfall I samverkan med Nyköpings kommun har kommunen upprättat en plan för hur ett avbrott i de viktigaste IT-funktionerna ska säkerställas i händelse av avbrott/ bortfall. Plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete Kommunens ledningsgrupp har ställt sig bakom en gemensam plan för systematiskt säkerhets- och arbetsmiljöarbete inom Oxelösunds kommun. Planen gäller från och med 1 juni Planen ska säkerställa ett systematiskt arbete mot målet att minimera negativa konsekvenser av oönskade händelser. I arbetsmodellen ingår en flerårsplan för säkerhets- och arbetsmiljöronder, egenkontroll samt utbildning för all personal. Detta är grunden för att medvetandegöra betydelsen av risk- och krishanteringsarbete i kommunen.

9 9 (10) Behov av ytterligare åtgärder Tillgången till drivmedel i samband med brist på drivmedel eller vid långvarigt elavbrott behöver analyseras. Räddningstjänsten har batteridrivna pumpar avsedda för bensinstationerna men leveransmöjligheten av bränsle från depåer är ej anpassad till det ökade behovet vid ett längre el-bortfall. Möjligheterna att själva lagra olja till fordon, reservkraft och värmepannor i befintliga cisterner behöver ses över. En kartläggning av sårbarheter i fjärrvärmesystemet behöver genomföras. Identifierade förslag på åtgärder (från genomförd RSA); Förse den nya värmecentralen på SSAB med stationärt aggregat för reservkraft så att värme kan distribueras i nätet även vid strömavbrott (se punkt under genomförda åtgärder avseende en övergripande översyn av reservkraft). Informera fastighetsägare om hur man kan göra för att få cirkulation i den egna fastigheten, förhindra frysning, alternativ uppvärmning, mm. Kartlägg/dokumentera känsliga delar i fjärrvärmenätet och förbered dessa för att ta emot reservkraft (se punkt avseende reservkraft) Införskaffa ett antal mindre reservkraftaggregat för att sätta in på känsliga punkter (se punkt avseende reservkraft) Scenariot med avbrott på vattenförsörjningen behöver belysas och krisplanen för vattenförsörjningen behöver revideras och uppdateras, eventuellt antas av kommunens politiska organisation på någon nivå. Tillsammans med Nyköping behöver Oxelösund förbättra tillträdesskydd vid vattenverken samt färdigställa reservvattentäkter för tillgång till dricksvatten utifall nuvarande vattentäkt skulle slås ut. Utrustning för tillfällig vattenförsörjning för viktig verksamhet bör utredas och eventuella resurser införskaffas utifrån bedömt behov. Oxelö energi har idag viss utrustning (vattentankar) för distribution av dricksvatten vid ett avbrott. Erfarenheterna från den stora vattenläckan som inträffade under augusti 2011 har visat på behovet av ytterligare egna resurser för distribution av dricksvatten och arbete med att införskaffa fler tankar och cisterner har påbörjats Se över oljeskyddsplaneringen och aktualisera den i organisationen. En analys av IT-beroendet och sårbarheterna i de tekniska systemen behöver genomföras. Det handlar om till exempel trygghetslarm, driftlarm, inbrottslarm, telefonsystem, informationsflöde, hemsidan, tillgång till vital digital information avseende patientjournaler, medicinering, andra viktiga dokument, mm.

10 10 (10) Det mesta av all dokumentation sparas digitalt. Det finns ofta papperskopior men finns det systematik i uppdaterandet av dessa. Ta fram rutiner för back up på till exempel laptop, usb-minne och/eller utskrift av papperskopior av viktig data. Utbildning och övning i krishantering på olika nivåer behöver vidareutvecklas vilket även inkluderar information om krishanteringssystemet i den kommunala organisationen. Alternativ ledningsplats för kommunens krisledning bör utses och finnas förberett för de tillfällen då ordinarie plats ej går att nyttja av någon anledning. Upprätta en kriskommunikationsplan, som anger hur kommunen ska jobba med informations- och kommunikationsfrågor vid en kris. Avgränsa kommunföretagens ansvar för information i en kriskommunikationsplan och koppla den till kommunens övergripande krisledningsplan. Strukturera för respektive förvaltning/bolag rutiner för hur information ska hanteras och spridas. Knyt samman förvaltningarnas och bolagens krisplaner med kommunens krisledningsplan. Ha kopplingar mellan all krisplanering - det gemensamma (tvärsektoriella) perspektivet är mycket viktigt. Verka för en planering för tänkta värmestugor och kök tillsammans med andra aktörer. En plats dit människor kan komma för att värma sig, få lite mat och få information från kommunen och andra viktiga samhällsfunktioner. Kommunföretagen bör sätta samman en mindre säkerhetsgrupp, bestående av personer med beslutsrätt inom sina respektive områden, som driver säkerhetsfrågorna vidare.