Sammanträdesprotokoll

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr Risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Upprättad risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011 fastställs. Beskrivning av ärendet Detta är den första risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för Vingåkers kommun. Arbetet har utförts genom kommunens riskhanteringsgrupp, bestående av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen, som leds av kommunens säkerhetsstrateg. Arbetet har sedan sammanställts av säkerhetsstrategen. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun Justerandes sign Utdragsbestyrkande

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Johan Harter johan.harter@vsr.katrineholm.se Risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011 Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Att fastställa upprättat risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011 Sammanfattning Detta är den första risk- och sårbarhetsanalys (RSA) för Vingåkers kommun. Arbetet har utförts genom kommunens riskhanteringsgrupp, bestående av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen, som leds av kommunens säkerhetsstrateg. Arbetet har sedan sammanställts av säkerhetsstrategen. Under 2011 genomfördes det en riskinventering av vilka händelser som kan leda till en extraordinär händelse. Detta grundar sig i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Med extraordinär händelse menas att det är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser. Riskerna har värderats och sammanställts i en RSA. I denna beskrivs och bedöms de scenarier som tagits fram utifrån sannolikhet och konsekvens och till sist fått ett samlat riskvärde. VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE risk- och I rapporten finns det tydligt utpekat vad som är samhällsviktig verksamhet, det vill säga verksamhet som oavsett händelse alltid måste fungera. Detta ger kommunen ett tydligt prioriteringsunderlag vid en extraordinär händelse. I RSA rapporten finns det åtgärdsförslag som syftar till att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Kommunledningsförvaltningen Utvecklingsenheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8-10 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

3 2 (2) VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Johan Harter Säkerhetsstrateg Tommy Gustafsson Kommunchef BILAGOR: Risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011

4 Remiss_Risk- och sårbarhetsanalys Vingåkers kommun 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011

5 För kontakt Vingåkers kommun Telefonväxel: Informationssekreterare: Säkerhetsstrateg: Framsida Foto Maria Pestrea, informationssekreterare Vingåkers kommun Bild 1: Outletområdet i Vingåker Bild 2: Säfstaholms slott Bild 3: Lantmiljö i Österåker Bild 4: Säfstaholmsträdet i äppelblom Sida 1 av 31

6 1 Sammanfattning Övergripande beskrivning av Vingåkers kommun... 5 Infrastruktur... 5 Näringsliv 5 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område... 8 Definition 8 Intern samhällsviktig verksamhet... 9 Extern samhällsviktig verksamhet Sjukvård 11 Elbolag och värme Övriga 11 Riskobjekt Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Definition 13 Identifierade risker Scenarier 13 Kritiska beroenden Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Avgränsning 24 Bedömning av förmågan att hantera elavbrott Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten Bedömning av förmågan att hantera avbrott i telefonin Bedömning kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning av förmågan att hantera elavbrott Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten Bedömning av förmågan att hantera avbrott i telefonin Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Planerade åtgärder med bedömning av effekt Total effekt på förmåga utifrån åtgärder Åtgärdsförslag Referenslista/källor Sida 2 av 31

7 1 Sammanfattning Vingåkers kommun har i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (även kallad LEH) genomfört och upprättat en aktuell risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Sammanställningen är gjord under hösten 2011 av Vingåkers kommuns säkerhetsstrateg Johan Harter i samverkan med berörda verksamheter. Följande RSA med tillhörande förmågebedömning syftar till att öka kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som finns inom Vingåkers kommun och vilken förmåga det finns att hantera dessa. Analysarbetet har lett fram till en identifiering av vilka riskreducerande åtgärdsbehov kommunen har för att stärka krisberedskapen och utveckla god förmåga till fortsatt verksamhet även vid kris. Rapporten vänder sig till alla som bor och är verksamma i kommunen och innehåller inga sekretessbelagda uppgifter. Representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen har genom sitt deltagande i riskhanteringsgruppen identifierat vad som är samhällsviktig verksamhet, verksamhet som alltid måste fungera oavsett kris, och vilka hot och risker som finns mot dessa. I rapporten analyseras och värderas konsekvenser och sårbarheter utifrån scenarierna elavbrott, smitta i vatten och avbrott i telefonin. Om ett omfattande elavbrott skulle drabba kommunen är vi mycket sårbara. I och med det elberoende som råder idag gör att många har svårt att föreställa sig vilka funktioner som försvinner när det blir ett elbortfall vilket gör oss mycket sårbara. Skulle detta hända under en kall vintermånad skulle situationen bli mycket ansträngd och svår att hantera. Det skulle ställas stora krav på ledning, samordning, kommunikation, logistik och teknisk utrustning för att kunna säkra de samhällsviktiga verksamheternas fortsatta drift. Samma krav kommer att ställas vid smitta i vatten och avbrott i telefonin. Här har kommunen en stor uppgift att informera kommuninvånarna vilken beredskap de behöver ha i hemmet i form av nödmateriell. Sida 3 av 31

8 Kriskommunikation har blivit en mycket viktigt del inom alla verksamheter i dagens samhälle, både inom offentlig och privat sektor. Om det uppstår en kris i kommunen ställer det stora krav på robusthet i tekniska system såsom kommunväxel och hemsida. Det måste finnas en kompetent organisation tillgänglig att bemöta frågor från media och allmänheten. Idag finns det dessutom betydligt fler informationskanaler att hantera än vad det gjorde för 10 år sedan som t.ex. kommunens hemsida, Facebook och Twitter. Det föranleder andra sätt att arbeta med spridning och inhämtning av information än hur kommunen arbetat tidigare. Riskhanteringen bör vara en naturlig och integrerad del inom kommunens alla verksamheter. Framtida analysarbete bör fortlöpa i nära relation till verksamheternas ordinarie arbete, särskilt de verksamheter som hanterar samhällsviktig verksamhet. Detta är viktigt för att alla verksamheter ska få ett bra underlag för prioritering av åtgärder inför verksamhetsplaneringen. Sida 4 av 31

9 1. Övergripande beskrivning av Vingåkers kommun Vingåkers kommun är beläget i västra delarna av Södermanlands län. Per den 31 december 2010 var invånarantalet I Vingåkers centralort bor ca 4279 invånare. Övriga tätorter är Högsjö, Baggetorp, Marmorbyn, Österåker och Läppe. Kommunens landarea är 372 kvkm Infrastruktur Riksväg 52 går genom kommunen och järnvägen passerar genom centralorten. Det tar ca 80 minuter med tåg från Vingåker till Stockholm. Kommunen är en pendlarkommun. Näringsliv Näringslivet i Vingåker består till största delen av små och medelstora företag. Företagandet har en lång tradition inom konfektionsindustrin och fortfarande är de största arbetsgivarna sysselsatta med tillverkning av industritextilier. Lång tradition inom textilindustrin lever vidare genom Sida 5 av 31

10 Vingåkers Factory Outlet, en av Sveriges största butiker för fabriksförsäljning av märkeskläder. På samma område finns även fabriksförsäljning av bl.a. skor, keramik och glas. Området är det mest besökta turistmålet i Sörmland med omkring en halv miljon besökare varje år. Kommunen är den absolut största arbetsgivaren med ca 650 anställda. I dagsläget finns omkring 550 registrerade företag i kommunen. De största privata arbetsgivarna är Voiths Papers Fabrics Högsjö med 280 anställda, därefter Vingåkers Factory Outlet med omkring 70 personer, Oppunda El har 55 anställda, Stiftelsen Linden 50 och det har även Silver och Stål. De registrerade företagen i kommunen genererar arbetstillfällen sammanlagt. Jordbruk, fastigheter, bygg och schakt, industritextilproduktion, handel och besöksnäringen är framträdande branscher för kommunen där det finns potential för tillväxt inom samtliga branscher. Sida 6 av 31

11 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet har bedrivits processinriktat och leddes av säkerhetsstrategen och som stöd användes ROSA-metoden 1. Arbetet började via en förankring hos kommunledningen och genomfördes av kommunens riskhanteringsgrupp, som består av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen. En övergripande riskidentifiering genomfördes av riskhanteringsgruppen och riskerna delades sedan in i två kategorier: Verksamhetsrisker, risker som enbart drabbar en enskild verksamhet LEH risker, risker som kan leda till en extraordinär händelse Hänsyn har givetvis tagits till att det finns risker som drabbar en enskild verksamhet men som även påverkar andra verksamheter. En sådan risk kan till exempel vara ett bombhot eller vansinnesdåd. Med dessa risker som grund togs sedan tre scenarier fram. Elavbrott totalt/omfattande Smitta i vatten Avbrott i telefonin Förvaltningarna och bolagen fick sedan arbeta med dessa scenarier inom sina respektive verksamheter. Resultatet sammanställdes av säkerhetsstrategen i en risk- och sårbarhetsanalys. Vi valde att använda oss av ROSA 2 av den anledningen att det känns som att det är det sättet som man når ut med arbetet på förvaltningsnivå. 1 MSB Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser Vägledning av risk- och sårbarhetsanalyser, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, ISBN Sida 7 av 31

12 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Definition Kommunen har följt den definition 3 som MSB har tagit fram gällande samhällsviktig verksamhet. En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I Vingåkers kommun kan detta exempelvis vara: Punkt ett: ett stort elbortfall som leder till att viktiga funktioner slutar fungera såsom vatten och avlopp, värme, kommunikation m.m. Punkt två: att polis, räddningstjänst och sjukvård inte kan agera utifrån att rädda liv på ett tillfredsställande sätt på grund av uppkommen situation. Det är viktigt att belysa att samhällsviktig verksamhet inte alltid är detsamma utan det att är olika vid olika typer av händelser. Vidare ställningstagande har även tagits med hjälp av den prioriterings- och rangordning som finns framtagen inom ramen för projektet Styrel 4. Styrel syftar till att prioritera olika elanvändare vid elbrist. I denna har samhällsviktiga verksamheter delats in i olika kategorier för att förenkla prioriteringen. Verksamhet med betydelse för liv och hälsa (högst prioriterat) samt för samhällets funktionalitet är exempel på kategorier. 3 MSBFS 2010:6 4 Handbok för Styrel 2011 / Sida 8 av 31

13 Intern samhällsviktig verksamhet Alla kommunala förvaltningar och bolag har varit delaktiga i arbetet och har analyserat sin egen verksamhet utifrån samhällsviktig verksamhet (SV) och funktion. Frågeställningar som användes var: Vad har vår verksamhet för mål? Vad inom vår verksamhet måste alltid fungera? (Oavsett händelse) Vad kan hindra oss från att uppnå verksamhetens mål? Vad kan hindra oss från att fullgöra verksamhet som alltid måste fungera? I detta har följts den definition på risk från riskhanteringsstandarden ISO som lyder: osäkerhetens effekt på mål 5. Detta betyder att varje verksamhet ser till vad som är verksamhetens mål och sedan ser vad som kan hindra verksamheten från att nå uppsatta mål. Här kommer en redogörelse för alla verksamheter. Även de som inte har någon SV då de kan ändå fungera som ett stöd till annan verksamhet under en kris. Barn och utbildningsförvaltning Barn och utbildningsförvaltningens (BoU) verksamhet är barnomsorg från förskola till årskurs 9. SV inom BoU Barnomsorg Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen (KLF)Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens (KS) räkning samt stödja KS och kommunfullmäktige (KF) i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja inom t.ex. upphandling, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. SV inom KLF Krishantering o Krisledning o Information o Kommunväxel o Samverkan/samordning Miljö o Tillsyn 5 SS-ISO 31000: 2009 Riskhantering Principer och riktlinjer Sida 9 av 31

14 o Kravställan vid händelse o Bistå akuta händelser IT o IT drift, finns prioritering av system (till exempel startordning efter elavbrott) Tekniska o Väghållning o Transporter av mat/post o Underhåll Kommunhus och/med demokratiska aspekter Kultur och fritidsförvaltning Kultur och fritidsförvaltningen ansvarar för badhus, fritidsgård, bibliotek, kultur och fritid Ingen SV, men kan fungera som en viktig resurs i fråga om lokaler och andra funktioner under en kris Socialförvaltning, Socialförvaltningen (Soc) ska på socialnämndens uppdrag verkställa nämndens beslut och arbeta för att uppnå uppsatta mål inom givna ekonomiska ramar inom exempelvis äldre- och handikappomsorg, färdtjänst, flyktingmottagning. SV inom Soc Äldreboende Gruppboende för funktionshindrade Hemtjänst Personlig assistans Utbetalningssystem POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) Sörmland vatten och avfall AB Bolag som ägs av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommuner. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom Sörmland Vatten och Avfall AB Dricksvatten Avlopp Avfall Sida 10 av 31

15 Viadidakt Viadidakt är en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner. Ingen SV, men Viadidakts lokal Åbrogården kan fungera som en viktigt lokal/funktion under en kris Vingåkershem AB Vingåkershem är Vingåkers kommuns bostadsbolag. Vingåkershem har ungefär 320 bostadslägenheter. AB Vingåkershem har ett dotterbolag som heter Vingåkers Kommunfastigheter AB som äger Humlegården, Ekgården, Nordangård och Åbrogården. SV inom Vingåkershem Tillhandahålla och bistå med funktionsdugliga lokaler åt kommunen Västra Sörmlands Räddningstjänst Gemensamt räddningstjänstförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VSR Beredskap för utryckning Extern samhällsviktig verksamhet Sjukvård Landstinget Vårdcentral (privat) Elbolag och värme Vattenfall AB Större delen av kommunen Katrineholms energi AB Levererar till Marmorbyn Rindi Energibolag som levererar fjärrvärme Övriga Polisen Telenätsoperatörer Trafikverket Sida 11 av 31

16 Riskobjekt Detta är en bedömning av verksamheter som påverkar riskbilden för kommunen genom att de bedriver känslig verksamhet, äger stora tankar innehållande farliga ämnen, innehar stora volymer farliga ämnen och/eller ligger inom bebyggelse. Nammo; destruerar explosiva ämnen, ingen tätbebyggelse i närheten men innehar mycket känsligt material Voith paper fabrics Högsjö AB; 235 kubik eldningsolja, 200 kubik/90 ton gasol, tank står nära tätbebyggt område Silver och stål; ligger nära centrum och nära järnvägen, 130 kubik brandfarlig gas Sida 12 av 31

17 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Definition En extraordinär händelse kännetecknas av följande: Avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner Kräver skyndsamma insatser från en kommun eller landsting Identifierade risker Följande risker har identifierats som kan leda till en extraordinär händelse: Elavbrott Storbrand (byggnad, skog, bostadsområde) Vattenavbrott Smitta i vatten Pandemi/epidemi Skred Tågolycka Vansinnesdåd Bombhot Skolskjutning Fjärrvärmeavbrott Infrastruktur som havererar; VA-system, vägar, järnvägar, it- och telekommunikation, mobilnät Scenarier Från dessa risker togs sedan tre scenarier fram med olika förutsättningar. Elavbrott Smitta i vatten Avbrott i telefonin Den gradering som användes vid värdering av de olika scenarierna var enligt tabellen nedan. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 1=Mycket låg 1=Mycket låg S x K = 1-6 = Kan accepteras 2=Låg 2=Låg S x K = 7-12 = Bör åtgärdas 3=Medelstor 3=Medelstor S x K = = Åtgärdas 4=Stor 4=Stor S x K = 19-25= Åtgärdas genast 5=Mycket stor 5=Mycket stor Sida 13 av 31

18 En sammantagen bedömning är sedan gjord efter varje scenario. Elavbrott Totalt/omfattande i Vingåkers kommun Februari -15 C 2 veckor eller mer och okänt hur länge det varar Konsekvenser vid elavbrott Om det skulle ske ett elavbrott som endast varar några få timmar så skulle detta få relativt små konsekvenser, både för den enskilde invånaren och för kommunen som helhet. Problemen blir dock kännbara för dem som arbetar med exempelvis datorer och annan elektrisk utrustning. Dagens samhälle är oerhört beroende av el för att utföra saker. Blir det istället ett omfattande och långvarigt avbrott i elförsörjningen uppstår det allvarliga problem för alla verksamheter. Ser man först och främst dem som hanterar samhällsviktig verksamhet så blir konsekvenserna snabbt kännbara. Den största påverkan kommer att vara inom socialförvaltningen innehållande Äldreboende Gruppboende för funktionshindrade Hemtjänst Personlig assistans Utbetalningssystem POSOM (psykiskt och socialt omhändertagande) Det finns uttag för reservkraft för Humlegården och Ekgården var för sig och de har tillsammans 105 lägenheter. Det finns dock ingen reservkraft att tillgå genom tecknade avtal eller annat förvärv och det finns ingen kunskap idag om systemen. Då det inte finns möjlighet till någon reservkraft inom dessa verksamheter skulle man vid kall yttertemperatur behöva flytta samman dessa till andra faciliteter och skapa värmestugor. Dessa värmestugor är inte utpekade. Kommunen har inte utpekade värmestugor dit kommuninvånare skulle kunna bege sig om det krävdes. Personal inom äldreverksamheten får svårt att arbeta då de förlorar hjälpmedel såsom lyftar, höj och sänkbara sängar, hissar m.m. I och med det elberoende som råder idag gör att många har svårt att Sida 14 av 31

19 föreställa sig vilka funktioner som försvinner när det blir ett elavbrott. De trygghetslarm som kommunen ansvarar för skulle i händelse av ett elavbrott sluta fungera vilket skulle innebära att de som använder dessa inte skulle kunna larma. Personal inom socialförvaltningen skulle få öka besöken till dessa brukare vilket skulle kunna föranleda att mer personal behövs. Generellt sett så bor många av dem som arbetar inom vården i kommunen. Många inom kommunen har s.k. office extension (OE) vilket innebär att man inte har någon fast kontorstelefon utan kontorsnumret är kopplat till mobiltelefonen. Vid elavbrott fungerar inte OE och kommunens telefonväxel. Mobiltelefonin fungerar så länge som det finns reservkraft för telemaster och så länge telefonens batteri räcker. Problem inom kommunens kommunikation via telefonin är att många använder kortnummer för att ringa och vid elavbrott måste man använda mobiltelefonnumret. En utförligare konsekvensbeskrivning finns under scenariot avbrott i telefonin. Det finns tre skolor i centralorten samt två ytterskolor i Marmorbyn och Högsjö. Barn och utbildningsförvaltningen saknar i dagsläget evakueringsplaner för hur man skulle behöva använda andra lokaler. Värdering av scenario elavbrott: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - mycket låg Konsekvens (K) 5 av 5 - bedöms som mycket stor Riskvärde blir 5 av 25 - kan accepteras Det som bör nämnas i detta fall är att riskvärdet inte förändras särskilt mycket om förutsättningar är 1 eller 14 dagar utan el. I fallet med en dag är sannolikheten högre men konsekvensen är lägre, vilket resulterar i att riskvärdet är relativt oförändrat. Som exempel, om man tar S 4 x K 2 så får man riskvärde 8 vilket fortsatt hamnar lågt i värderingen. Sida 15 av 31

20 Slutsats Risken för ett totalt eller mycket omfattande strömavbrott för kommunen har bedömts som mycket låg. Om detta ändå skulle ske under en kall vintermånad skulle påfrestningarna för kommunen vara enorma. Svårigheter att kommunicera mellan verksamheter skulle märkas efter några timmar när kommunikationssystem slutar fungera. Behovet av att förflytta människor skulle snabbt bli påtagligt. Handikapp- och äldreomsorgen skulle flytta ihop sina brukare till gemensamma platser men uppvärmning av lokaler skulle inte vara möjlig utan med hjälp av självförsörjande element exempelvis gasoldriva. Bristen på såväl stationära som mobila reservkraftaggregat för äldreboenden och förvaltningsbyggnader innebär att kommunen är mycket sårbar vid långvarigt elavbrott, som inte är lokalt. POSOM (kommunens krisstödsgrupp; psykiskt och socialt omhändertagande) har Ekbackskyrkan som samlingslokal i händelse av en större kris. Blir det en störning som påverkar värmeförsörjningen så går det dock inte att få någon värme i kyrkan. Möjlighet att snabbt få igång en större värmestuga saknas för tätortens invånare om detta skulle bli aktuellt. Många verksamheter påvisar att efter en dags elavbrott blir det kännbara effekter dels i och med avsaknad av reservkraft och dels att personal inte är tränade för detta. Det som i arbetet bedömdes som troligare var att ett begränsat område drabbas av ett elavbrott och att för vården skulle detta innebära att man skulle bli tvungen att flytta brukare från olika äldreboenden till andra äldreboenden. Vissa skolor kan bli tvungna att stänga då det blir för kallt att bedriva verksamhet. Allmänheten Många människor saknar nödvändigt beredskapsmateriell och kunskap för att klara sig några dagar utan el. Likaså när det gäller information då många saknar radio med batteri. För många människor blir det en ny insikt efter ett något längre elavbrott hur beroende av el vi är i dagens samhälle. Det blir mycket svårt att nå ut med information både internt inom kommunen och externt till kommuninvånare. Sida 16 av 31

21 Resultatet är stora påfrestningar för samtliga verksamheter. Ett stort strömavbrott påverkar drift av VA-system, fjärrvärmen, kommunikationssystem m.m. Är avbrottet långvarigt så kommer det även att påverka betalningssystem, kontanthantering, drivmedelsförsörjning, matförsäljning m.m. Beroendeförhållanden i flera led kommer att upptäckas. Detta ställer i sin tur stora krav på samordnad information men det blir svårt att kommunicera då telefonin inte kommer att fungera. Smitta i vatten Initialt kan många insjukna innan det upptäcks Kokningsföreläggande Vattendistribution på utvalda platser Stor åtgång på flaskvatten Konsekvenser vid smitta i vatten Det initiala problemet vid smitta i vatten kan vara det stora antalet insjuknade innan problemet upptäcks. Det tar även tid att analysera och fastställa vad orsaken är. För medborgaren kan det bli besvärligt att inte ha dricksvatten att tillgå. Man kommer antingen att bli uppmanad att koka sitt dricksvatten (kokningsföreläggande) eller att man får hämta vatten vid nödvattenstationer. Många människor kan insjukna vilket gör att verksamheter som kräver mycket personal t.ex. vården kan bli drabbade. Det kommer att kräva stora logistikinsatser för att förse alla verksamheter och kommuninvånare med dricksvatten. För kommunen så kommer vissa verksamheter att få styra om sin planering för att kunna bistå med distribution av vatten. Sörmland Vatten och Avfall AB har relativt goda resurser inom den egna verksamheten samt att de samarbetar med andra verksamheter i andra län. Det finns även expertis från andra instanser som till exempel VAKA 6. 6 Nationell vattenkatastrofgrupp, har även tillgång till nationellt nödvattenlager Sida 17 av 31

22 Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan kan komma att bli stort. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal då den används både internt av kommunanställda och externt av kommuninvånare. Samverkan internt mellan förvaltningar och bolag kommer att vara av största vikt. Värdering av scenario smitta i vatten: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - mycket låg Konsekvens (K) 3 av 5 - bedöms som mycket stor Riskvärde blir 3 av 25 - kan accepteras Slutsats Det kommer att ställas stora krav på logistik och information från Sörmland Vatten och Avfall AB (SVAAB). Kommunen kommer att få stötta med resurser utifrån de behov som SVAAB behöver. Beroende på hur stort antalet insjuknade blir så kan det bli personalbrist i verksamheterna. Detta ställer krav på planering, organisering och uthållighet hos ledningen inom de olika förvaltningarna och bolagen. Verksamheter kommer bli tvungna att omorganisera sig och kan då med fördel använda sig av den pandemiplanering som togs fram i samband med influensan A/HN1N Information internt och externt kommer att vara mycket viktigt och ställer stora krav på samordnad information. Detta kan bli svårt om växeln och hemsida överbelastas. Hänvisning kommer att ske från kommunens hemsida och sociala medier (Facebook och Twitter) till SVAAB:s hemsida som har den senaste informationen. För kommunens verksamheter kommer det främst att påverka personal och boende inom handikapp- och äldreomsorgen, barnomsorg (förskola upp till högstadie) och tillagning av mat. Stora krav kommer att ställas på logistik och distribution av vattentankar till dessa verksamheter vilket också kommer att påverka hur stor konsekvensen blir. Om det finns det god tillgång på dricksvatten så minskas den allvarliga påverkan. Det mest 7 Kallades för svininfluensan men bytte sedan namn till den nya influensan av Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC i slutet av april 2009 (källa Sida 18 av 31

23 allvarliga blir dock om många insjuknar samtidigt och blir sjukskriva under en tid. Avbrott i telefonin Under minst 2 veckor Orsak är okänd och det går inte att bruka telefonin. Konsekvenser vid avbrott i telefonin Internt inom kommunen kommer problem att uppstå primärt inom hemtjänst och inom de olika serviceyrkena inom tekniska kontoret. Kommuninvånare skulle inte kunna komma i kontakt med kommunen via växeln utan skulle få använda sig av hemsidan, sociala medier och fysiska besök för att få information. Störst konsekvens skulle det bli om det samtidigt uppstår en akut händelse som kräver räddningstjänst, ambulans eller polisassistans (blåljusverksamheter). Detta antingen då någon vill ringa ut från kommunen eller in till kommunen. Det finns ytterligare konsekvensbeskrivning i scenariot elavbrott. Skolan drabbas av att föräldrar inte kommer kunna nå skolan eller att personal inte kan komma i kontakt med föräldrar eller blåljusverksamheterna. Värdering av scenario avbrott i telefonin: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - mycket låg Konsekvens (K) 4 av 5 - bedöms som mycket stor Riskvärde blir 4 av 25 - kan accepteras Slutsats Att inte kunna kommunicera skapar stora problem för kommunen. Dock så bedöms det som mycket osannolikt att både det fasta telenätet och mobilnätet skulle drabbas samtidigt. Detta kan ändå ske om det blir ett elvabrott under en dag eller mer. Annan kommunikationsutrustning finns inte att använda idag vilket gör att kommunen är sårbar i händelse av en allvarlig störning som sker i samband med att telefonin inte fungerar. Under 2011 har det vid några tillfällen varit störningar i telefonin och främst i kommunväxeln. Den s.k. OE funktionen har inte Sida 19 av 31

24 fungerat och det har inte gått att ringa in till kommunen. Dessa störningar har legat utanför kommunens ansvarsområden men har i hög grad påverkat arbetet för flertalet anställda och deras uppdrag. En annan faktor som spelar in i detta är även den avveckling av det fasta telefonnätet som Telia håller på med. I en rapport 8 från 2010 så kan man läsa: Telia har beslutat att under de kommande åren montera ned telefonstolpar och ta bort telestationer i områden där det är minst lönsamt att ha fast telefoni. Det innebär att personer som bor på landsbygden och företag som drivs i dessa områden inte kommer att ha tillgång till en fast telefon utan istället kommer att hänvisas till att använda mobiltelefon och mobilt bredband. I Flen har nedmonteringen börjat och det finns anledning att tro att det inte dröjer så länge innan Vingåker också kommer att drabbas på något sätt. Hur detta kommer att påverka driftsäkerheten i kommunikationen är oklart men de som bor i liknande områden får förlita sig på mobiltelefonin. 8 Bredbandskartläggning Vingåkers kommun 2010 Sida 20 av 31

25 Kritiska beroenden Elberoenden Kommunen är extremt beroende av att elen fungerar för att kunna upprätthålla sina funktioner. Många tänkbara beroendeförhållanden kommer snabbt att märkas om elavbrottet är stort och blir långvarigt. Det påverkar alla infrastrukturer såsom VA, värme, kommunikation m.m. Telekommunikationen är mycket beroende av att teleoperatörerna har en god beredskap vid telemaster med reservkraft och underhåll. Samverkan Kommunen kommer att behöva samverka med många aktörer som man är beroende av för att kunna tillgodose sina verksamheter. I händelse av storm så måste hemtjänsten ändå kunna ta sig ut till sina brukare och är då beroende flera aktörer såsom energibolaget, Trafikverket, räddningstjänst m.fl. Det innebär att kommunen är mycket beroende av att samhället i stort har en god förmåga att hantera risker och kriser. Sida 21 av 31

26 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Sörmland vatten och avfall AB verkar i Katrineholms, Flens och i Vingåkers kommuner. Uppstår det en störning i ena kommunen kan de flytta resurser mellan dem. De har goda relationer med andra verksamheter i branschen. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) verkar i både Katrineholms och Vingåkers kommuner och kan flytta resurser mellan kommunerna. Blir det en större händelse beträffande räddningstjänståtgärd kan Stab Sörmland 9 aktiveras. Vingåkers kommun köper tjänsten och funktionen säkerhetsstrateg av VSR vilket ger stora samordningsmöjligheter. Denna tjänst delas med Katrineholm med en fördelning på 80% för Katrineholm och 20% för Vingåker. Polisen, polisområde Mitt Består av Katrineholm, Flen och Vingåker och polisen kan fördela sina resurser mellan kommunerna. Vid större händelser kan resurser kopplas in från polisområde Norr och Syd. POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande vid kris Utgår från socialförvaltningen med socialchefen som ordförande och samlingslokal är Ekbackskyrkan. POSOM kan bistå med att i händelse av större olycka kunna ta hand om människor som inte är fysiskt skadade. Nätverk Beredskapssamordnarnätverk i Södermanlands län med representanter från alla kommuner. Inom detta finns även DSAM, som är ett samverkansorgan som samordnas av Länsstyrelsen. Vanligtvis är det beredskapssamordnaren som fungerar som kontakt i DSAM. Denna användes senast i samband med pandemin där möten hölls mellan länsstyrelsen, kommunerna och landstinget. Det finns även flertalet andra nätverk där kunskap hela tiden utbyts såsom krisinformationsträffar för informatörer, kommunchefsträffar med mera. Styrel 9 Gemensam stabsorganisation i Sörmland där räddningstjänsterna i Södermanlands län kan bistå varandra vid större händelser. Sida 22 av 31

27 Projektet har gett en god överblick kring samhällsviktig verksamhet och hur dessa kan prioriteras. Sida 23 av 31

28 6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning sker utifrån de indikatorer 10 som tagits fram av MSB Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3 Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen respektive landstinget bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen respektive landstinget har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Bristfällig förmåga innebär att kommunens respektive landstingets resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen respektive landstinget står i det närmaste oförberett. Avgränsning Förmågebedömningen gäller för de kommunala verksamheterna som bedriver samhällsviktig verksamhet inom det geografiska området. Någon förmågebedömning hos externa aktörer inom det geografiska området har inte genomförts. 10 MSBSFS 2010:6 Sida 24 av 31

29 Bedömning av förmågan att hantera elavbrott Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid elavbrott 11. Nivå 4, Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Kommentar: Då ingen reservkraft finns att tillgå samt om elavbrottet är stort och blir långvarigt så kommer påfrestningarna att vara mycket stora. Den samhällsviktiga verksamhet som kan flytta klarar sig men det finns verksamheter som inte kan göra det. Brister gäller även avsaknad av planering samt kontinuerliga övningar. Rindi som levererar fjärrvärme har ingen reservkraft till värmeverket. Det krävs en utökad dialog med både Rindi och nätägaren Vattenfall. Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid smitta i vatten 12. Nivå 2, Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Kommentar: Kommunen har god teknisk utrustning för att kunna driva en säker dricksvattenförsörjning. Det finns god kompetens inom området samt god beredskap. Bedömning av förmågan att hantera avbrott i telefonin Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid avbrott i telefonin 13. Nivå 3, Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig Kommentar: Kommunen har ingen reservkraft för telefonin. Kommunen är beroende av att teleoperatörerna har beredskap. Kommun är även beroende av att datakommunikationen fungerar från Katrineholm då telefonisystemet till viss del delas med Katrineholms kommun. Inga alternativa system finns att använda förutom e-post och fysisk kommunikation. 11 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten 12 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten 13 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten Sida 25 av 31

30 7. Bedömning kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömning av förmågan att hantera elavbrott Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid elavbrott 14. Nivå 4, Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Kommentar: Då ingen reservkraft finns att tillgå samt om elavbrottet är stort och blir långvarigt så kommer påfrestningarna att vara mycket stora. Den samhällsviktiga verksamhet som kan flytta klarar sig men det finns verksamheter som inte kan göra det. Brister gäller även avsaknad av planering samt kontinuerliga övningar. Rindi som levererar fjärrvärme har ingen reservkraft till värmeverket. Det krävs en utökad dialog med både Rindi och nätägaren Vattenfall. Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid smitta i vatten 15. Nivå 2, Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister Kommentar: Kommunen har god teknisk utrustning för att kunna driva en säker dricksvattenförsörjning. Det finns god kompetens inom området samt god beredskap. Bedömning av förmågan att hantera avbrott i telefonin Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid avbrott i telefonin 16. Nivå 4, Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Kommentar: Kommunen har ingen reservkraft för telefonin. Kommunen är beroende av att teleoperatörerna har beredskap. Kommun är även beroende av att datakommunikationen fungerar från Katrineholm då telefonisystemet till viss del delas med Katrineholms kommun. Inga alternativa system finns att nyttja förutom e-post och fysisk kommunikation. 14 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten 15 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten 16 Enligt scenario som beskrivits tidigare i rapporten Sida 26 av 31

31 8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat Planerade åtgärder med bedömning av effekt Kommunal ledningsplats MSB har beviljat kommunen bidrag för kommunal ledningsplats vilket innebär reservkraft för el till kommunhuset i syfte att stärka krisledningsförmågan. Då får man även möjlighet att kunna driva IT server samt kommunens telefonväxel. Kommunen utreder möjlighet att samordna fler verksamheter i kommunhuset. I samband med detta skulle man kunde öka säkerheten i huset i entrén genom att kunna styra flöden på ett effektivt sätt. Effekt på krisledningsförmåga: Från nivå 4 till nivå 2 Effekt på förmåga för kommunnivå nivå 4 till nivå 3 Detta kommer att öka kommunens förmåga att hantera ett elavbrott betydligt. Rakel Radiokommunikation för effektiv ledning Kommunen har i budget avsatt medel för inköp och drift av Rakel under Det är den primära krisledningen som skall i första hand förses med systemet. Effekt på krisledningsförmåga: Från nivå 4 till nivå 3 Effekt på förmåga för kommunnivå nivå 4 till nivå 3 Detta kommer att öka kommunens förmåga att kommunicera under svåra och komplexa situationer. Det ökar även samverkansmöjligheter. Rakel är dock ett kommunikationsverktyg som bygger på att det finns en tydlig struktur för användande. Krisövningar Kontinuerliga övningar för alla förvaltningar. Detta kommer att öka kommunens förmåga att kommunicera under svåra förhållanden väsentligt. Effekt på krisledningsförmåga: Från nivå 4 till nivå 2 Sida 27 av 31

32 Effekt på förmåga för kommunnivå nivå 4 till nivå 3 Detta kommer att öka kommunens förmåga att leda och agera under pressade situationer. Det kommer att klargöra roller, funktioner och ansvar. Total effekt på förmåga utifrån åtgärder Effekt på förmåga för krisledning Från nivå 4 till 2 Krisledning för kommunen är: ledning och styrning, organisering kriskommunikation, samverkan med olika aktörer Effekt på förmåga för kommunnivå Från nivå 4 till nivå 3. För att nå till nivå 2 krävs att det finns reservkraft att tillgå för äldreboenden samt utpekad värmestuga för kommuninvånare. Kommunnivå innebär: kommunens samlade förmåga att hantera ett elavbrott Åtgärdsförslag Organisation och utbildning Utbildning av krisledningsorganisationen i stabsmetodik Utbildning och övning inom kriskommunikation Kontinuerliga krisövningar för förvaltningar, bolag och den centrala krisledningen Utökad dialog med Rindi som är fjärrvärme leverantör och med Vattenfall i syfte att se hur sårbara vi är mot olika störningar Etablera ett gemensamt krishanteringsråd med Katrineholms kommun då flera samhällsviktiga aktörer är gemensamma för båda kommunerna såsom till exempel räddningstjänsten VSR, polisen, landstinget, Trafikverket och Sörmland Vatten och Avfall AB. Förmågebedömning i samverkan med externa samhällsviktiga aktörer Tekniska åtgärder Utredning kring behov av reservkraft Utredning kring behov av värmestuga inklusive uppvärmningsmöjligheter Telefoni utredning (Hur sårbara är vi? Har vi återkommande problem?) Sida 28 av 31

33 Utredning av hemsida och se över behov av krisweb (enkel sida med information som klarar ett högre tryck av samtida besökare) Information Uppdatera hemsida med information till kommuninvånare om trygghet, säkerhet och beredskap. Kommunen har en stor uppgift att informera kommuninvånarna vilken beredskap de behöver ha i hemmet i form av nödmateriell och informationskanaler Stärkt förmåga (bemanning och kompetens) i kommunens växel att hantera ett stort tryck. Sida 29 av 31

34 Referenslista/källor Lagar: Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2010:6) om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Vägledning och litteratur Handbok för Styrel 2011 SS-ISO 31000: 2009 Riskhantering Principer och riktlinjer Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011 Bredbandskartläggning Vingåkers kommun 2010 Hemsidor/internetkällor Sida 30 av 31

35 Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Sida Ks Dnr Kommunal ledningsplats tekniska åtgärder för säker ledning för Vingåkers kommun Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Framtaget förslag för kommunal ledningsplats tas vidare i beaktande i samband med ombyggnation av kommunhuset. Beskrivning av ärendet Vingåkers kommun har fått ett förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på tekniska åtgärder för att stärka kommunhusets drift och höja säkerheten i form av krisledning samt ökad säkerhet i reception. Beslutsunderlag Tjänsteutlåtande, Kommunal ledningsplats. Förslag till tekniska åtgärder för säker ledning för Vingåkers kommun. Utkast Justerandes sign Utdragsbestyrkande

36 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår handläggare Johan Harter johan.harter@vsr.katrineholm.se Kommunal ledningsplats tekniska åtgärder för säker ledning för Vingåkers kommun Förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar Att framtaget förslag för kommunal ledningsplats tas vidare i beaktande i samband med ombyggnation av kommunhuset Sammanfattning Vingåkers kommun har fått ett förslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) på tekniska åtgärder för att stärka kommunhusets drift och höja säkerheten i form av krisledning samt ökad säkerhet i reception. Ärendets beredning Förslaget har granskats av Rolf Jonsson på tekniska kontoret, Dan Ulf och Peter Andersson på IT kontoret samt Johan Harter kommunens säkerhetsstrateg. VK101S v , TJÄNSTEUTLÅTANDE ledningsplats Bakgrund Kommunen ansökte 2010 om stöd från MSB för att säkra upp kommunhuset med reservkraft och andra säkerhetsåtgärder och har fått detta beviljat. MSB stöttar kommunen med 50 % av kostnaderna men det är avhängigt att kommunen följer det förslag som MSB tagit fram. Förslaget innehåller bland annat: Reservkraft för kommunhuset Säkerhetsåtgärder vid kommunhusets entré och reception Kommunledningsförvaltningen Utvecklingsenheten Vingåkers kommun, Vingåker Parkvägen 8-10 Tel vx Fax E-post: kommunstyrelsen@vingaker.se Pg Bg

37 Förslag på funktionsindelning av de olika rummen för kommunhuset att använda vid en större kris Tekniska åtgärder som smartboard, uttag för upplysningcentral m.m. 2 (2) Förvaltningens ståndpunkt I dagsläget finns det ingen reservkraft för någon kommunal verksamhet vilket gör att vi är väldigt sårbara vid ett längre elbortfall. För kommunens olika verksamheter innebär det att många inte kan fungera utan el. Kommunen har enligt lag ett samordningsansvar och kommunhuset är plats för den centrala krisledningen. Det förslag som presenterats kommunen skulle stärka förmågan att hantera allt från det vardagliga arbetet till den större krisen. VINGÅKERS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Johan Harter Säkerhetsstrateg Tommy Gustafsson Kommunchef BILAGOR: Kommunal ledningsplats, Förslag till tekniska åtgärder för säker ledning för vingåkers kommun Bilaga 1 kostnader

38 1(17) Kommunal ledningsplats Förslag till tekniska åtgärder för säker ledning för Vingåker kommun Utkast

39 2(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Projektgrupp GENOMFÖRANDE Produktion och vidmakthållande Provning, besiktning LOKALER Förslag till åtgärder STRÖMFÖRSÖRJNING Rum för reservkraftaggregat Reservkraft TELEFONI Lokaler för telefoniutrustning Telesystem IT Lokaler för IT Nodrum It-säkerhet RADIOSAMBAND TV Kommunikationsradiosystem Radio/TV-system KOSTNADER Kostnadssammanställning åtgärdsförslag Kostnadssammanställning inför ersättningsbesiktning Bilaga 1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps grundkrav på reservkraftanläggning. Bilaga 2 Kravspecifikation visualisering kommunal ledning Bilaga 3 Ritningar Bilaga 4 Kostnadsberäkning

40 3(17) 1 INLEDNING I Lag (206:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommunerna skall vidta de förberedelser som behövs för verksamheten under höjd beredskap. I beredskapsförberedelserna ingår bl.a. att anordna ledningsplatser för kommunledningen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB har ansvaret att stödja kommunerna i deras arbete med att åstadkomma säkra förutsättningarna för effektiv och säker ledning under höjd beredskap. Sådana förberedelser innebär också att ledningsförmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred ökas. För att åstadkomma detta åtgärdsförslag har kommunen som första åtgärd genomfört en till sina förutsättningar anpassad ledningsanalys. Utifrån ledningsanalysen skall en ledningsplan och informationsplan upprättas och övas. För att belysa säkerheten i kommunens datasystem kommer kommunen att utföra en IT-säkerhetsanalys. Med ovanstående som underlag har en inventering och dokumentation av de tekniska stödsystemens nuvarande omfattning och funktion, samt vilka lokaler som finns att tillgå för ledning utförts. Resultaten tillsammans med kraven på funktionalitet identifierar de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå den avsedda säkerheten. Detta har resulterat i detta åtgärdsförslag som består av en textdel med en kostnadskalkyl fördelad på fyra huvudområden och utgör underlag för bedömningen om statligt stöd. De fyra huvudområdena är: Lokaler för ledningsfunktion Strömförsörjning Telefoni IT-säkerhet Detta åtgärdsförslag har framtagits av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i samarbete med Vingåker kommun och konsulter. Som ett första steg har en inventering av befintliga lokaler och installationer utförts. Inventeringen har sedan utgjort underlag för detta åtgärdsförslag. 1.1 PROJEKTGRUPP Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ulf Nyberg Projektledare, sambandsansvarig Vingåker kommun Johan Cöster Utvecklingschef Vingåker kommun Johan Harter Beredskapssamordn Räddningstjänsten Vingåker kommun Peter Andersson IT-samordnare Vingåker kommun Anders Edlund Tele-ansvarig Vingåker kommun Rolf Jonsson Fastighetsansvarig FAST Projektledning AB Håkan Fallquist Samordnande konsult Elektrotekniska Byrån AB Ingemar Andersson Elkonsult

41 4(17) 2 GENOMFÖRANDE 2.1 PRODUKTION OCH VIDMAKTHÅLLANDE Kommunen svarar för genomförande av åtgärder efter det att det statliga bidraget är beslutat och fastställt. Underlag i form av bygghandlingar tas fram i erforderlig omfattning så att funktionskraven redovisade i detta åtgärdsförslag uppnås. Finns tveksamheter om att utförandet ej uppfyller funktionskraven kontaktas projektledare hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Åtgärderna skall även uppfylla gällande föreskrifter samt kommunens egna tekniska krav och krav på utförande. Installerade utrustningar såsom reservkraftaggregat, ups-aggregat etc. är kommunens egendom. Kommunen förbinder sig att vidmakthålla investeringen d v s hålla utrustningen i gott skick och att ha utbildad personal som handhar och underhåller utrustningen. 2.2 PROVNING, BESIKTNING Följande aktiviteter ska planeras in i tidplan för projektet. Egenprovning. All installerad utrustning ska egenprovas. Egenprovning ska dokumenteras via protokoll. Samordnad funktionsprovning. Reservkraftaggregatet funktionsprovas med full last (reservkraftaggregatets märklast) i minst 4-6 timmar. Normallasten skall kompletteras med tillfälliga belastningsobjekt så 110 % last erhålls under del av provet. Detta för att bedöma reservkraftaggregatets och kringutrustningens funktion och kapacitet. Drift och underhållspersonal deltar. Provningen protokollförs. Vid containeraggregat utförs provning endast med normallast. Utbildning av kommunens drift och underhållspersonal. Kommunen skall ha utbildad personal som handhar och underhåller utrustningen. Personalen ska godkänna levererad dokumentation och instruktioner. Utbildning av drift - och underhållspersonal utförs av entreprenören för respektive installerad utrustning. Utbildningen dokumenteras med intyg. Slutbesiktning utförs enligt AB / ABT. Kommunens funktionsprov. Kommunen genomför funktionsprov, av installerad utrustning, i egen regi med minst 6 timmars drift under full ordinarie verksamhet i kommunhuset. Utbildad drift - och underhållspersonal ansvarar för driften. Protokoll upprättas. Ersättningsbesiktning. När åtgärder är genomförda skall dessa verifieras mot funktionskraven innan slutlig ersättning till kommunen kan utbetalas. Detta sker genom att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap utför en s.k. "ersättningsbesiktning. Provningar enligt ovan skall vara genomförda innan ersättningsbesiktningen utförs. Dokumentation, intyg och protokoll skall finnas tillgängliga vid besiktningen. Även kostnadssammanställning enligt avsnitt 8.2 skall redovisas vid besiktningen.