Risk- och sårbarhetsanal s Y
|
|
- Niklas Hellström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 kommunstyrelsens handling nr 68/2011 KATRINEHOLMS KOMMUN Risk- och sårbarhetsanal s Y Katrineholms kommun ltatrineholms kommun [1]
2 Innehåll Sammanfattning 4 Övergripande beskrivning av kommunen 5 Fakta 5 Infrastruktur 5 Näringsliv 5 Riskobjekt i Katrineholms kommun 6 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 7 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 8 Definition 8 Intern identifierad samhällsviktig verksamhet 9 Extern identifierad samhällsviktig verksamhet 12 Sjukvård 12 Elbolag och värme 12 Övriga 12 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 13 RSA RSA Analyserade krisscenarier 14 Elavbrott 14 Storm 17 Smitta i vatten 18 Kritiska beroenden 20 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 21 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker och som kan leda till en extraordinär händelse 22 Bedömning av förmågan att hantera elavbrott 22 Bedömning av förmågan att hantera storm 22 Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten 22 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 23 Krishanteringsstrukturer 23 Elavbrott 23 [2]
3 Storm 23 Smitta i vatten 23 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 25 Genomförda 25 Planerade 25 Åtgärdsförslag för Katrineholms kommun 26 Organisation med planering och övning 26 Reservkraft och lokal 26 Information 26 Samverkan 26 Referenslista/källor 27 [3]
4 Sammanfattning Katrineholms kommun har i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap genomfört och upprättat en aktuell risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Sammanställningen är gjord under hösten 2011 av Katrineholms kommuns säkerhetsstrateg Johan Harter i samverkan med berörda verksamheter. Följande RSA med tillhörande förmågebedömning syftar till att öka kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som finns inom Katrineholms kommun och vilken förmåga vi har att hantera dessa. Analysarbetet har lett fram till en identifiering av vilka riskreducerande åtgärdsbehov kommunen har för att stärka krisberedskapen och utveckla god förmåga till fortsatt verksamhet vid en kris. Representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen har genom sitt deltagande i riskhanteringsgruppen identifierat vad som är samhällsviktig verksamhet, verksamhet som alltid måste fungera oavsett kris, och vilka hot och risker som finns mot dessa. I rapporten analyseras och värderas konsekvenser och sårbarheter utifrån scenarierna elavbrott, storm och smitta i vatten. Om ett omfattande elavbrott skulle drabba kommunen är vi mycket sårbara. Skulle detta hända under en kall vintermånad skulle situationen bli mycket ansträngd och svår att hantera. Det skulle ställas stora krav på ledning, samordning, kommunikation och teknisk utrustning för att kunna säkra de samhällsviktiga verksamheternas fortsatta drift. Samma krav kommer att ställas vid en omfattande storm och vid smitta i vatten. Kriskommunikation har blivit en mycket viktigt del inom alla verksamheter i dagens samhälle, både inom offentlig och privat sektor. Om det uppstår en kris i kommunen ställer det stora krav på robusthet i tekniska system såsom kommunväxel och hemsida. Det måste finnas en kompetent organisation tillgänglig att bemöta frågor från media och allmänheten. Idag finns det dessutom betydligt fler informationskanaler att hantera än vad det gjorde för 10 år sedan som t.ex. kommunens hemsida, Facebook och Twitter. Det föranleder andra sätt att arbeta med spridning och inhämtning av information än hur kommunen arbetat tidigare. Riskhanteringen bör vara en naturlig och integrerad del inom kommunens alla verksamheter. Framtida analysarbete bör fortlöpa i nära relation till verksamheternas ordinarie arbete, särskilt de verksamheter som hanterar samhällsviktig verksamhet. Detta är viktigt för att alla verksamheter ska få ett bra underlag för prioritering av åtgärder inför verksamhetsplaneringen. [4]
5 Övergripande beskrivning av kommunen Fakta Katrineholm 1, som ligger i Södermanlands län med näckrosen som landskapsblomma, är en av länets nio kommuner. Förutom centralorten Katrineholm har kommunen sju tätorter: Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla och Julita/Äsköping. Katrineholm ligger utefter södra och västra stambanan, mindre än en timmes resa från Stockholm. Katrineholms kommun har en landareal på kvadratkilometer. Antal invånare: (31 december 2010) Antal invånare per kvadratkilometer: 32 Den politiska majoriteten består av socialdemokraterna med 23 mandat och moderaterna med 8 mandat. Infrastruktur I kommunen finns riksväg 52, 55, 56 och 57, som har sina sträckningar genom eller nära samlad bebyggelse. Samma förhållande gäller för järnvägen, d.v.s. södra och västra stambanan. Den förbifart som länge har varit önskvärd för Katrineholms tätort kommer att vara färdigställd vintern , Östra förbifarten. Den kommer att avlasta tätorten från den tunga förbipasserande trafiken. Detta innebär att den tunga trafiken förväntas minska påtagligt på genomfartsgatorna, vilket i sin tur minskar risken för kemolyckor kopplade till transporter av farligt gods. Därmed minskar sårbarheten. Näringsliv Katrineholms kommun vill vara en attraktiv kommun för näringslivet. Mycket av kontakten med näringsliv sker via förvaltningen Näringsliv och Tillväxt, som är en del av den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun. Katrineholms logistikcenter Stora satsningar har gjorts på att bygga upp Katrineholms Logistikcenter 2 (KLC). Det handlar om lastning och omlastning av gods, containers, trailers och styckegods som kommer via tåg. Samarbete med olika hamnar utvecklar KLC till en s.k. Rail Port. Då kan t.ex. tullhantering erbjudas. Det blir lagring och hantering av gods med järnvägspendlar bland annat till och från Göteborgs hamn. Tågtrafiken kommer att öka och målet är att ta emot fullängdståg på 750 m. Den ökande trafiken av lastbilar till och från KLC kommer att kunna ledas på Östra förbifarten. KLC förväntas öka sin omsättning de närmsta åren [5]
6 Ur risksynpunkt är det viktigt att årligen se över utvecklingen av: vilka varor som fraktas till och från KLC vad som förvaras på området volymen på antalet transporter Energibolag Katrineholm har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Katrineholm Energi AB (KEAB), som ägs av Tekniska Verken i Linköping AB, producerar och distribuerar fjärrvärme till stora delar av fastighetsbeståndet i Katrineholms centralort samt även till delar av Valla. Företaget distribuerar även elenergi i egen regi och säljer el via sitt delägarskap i elbolaget Östkraft AB. Riskobjekt i Katrineholms kommun Detta är en bedömning av verksamheter som bedriver känslig verksamhet, påverkar riskbilden för kommunen, äger stora tankar innehållande farliga ämnen eller stora mängder av farliga ämnen. Katrineholms logistikcenter KLC, tunga transport till och från samt förvaring av farliga ämnen SKF Östra, 55 ton gasol Lantmännen Kronfågel AB, 30 kubik Ammoniak Sims Recycling AB, 4500 l spillolja + lösningsmedel, brandrisker med kraftig rökutveckling Backavallen, 11 kubik ammoniak Bodycote, 800 liter vardera av saltpetersyra, svavelsyra och saltsyra Sörmlands Grafiska, 100 kubik gasol Katrineholms Energi AB, stora mängder brännbart material [6]
7 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet har bedrivits processinriktat och leddes av säkerhetsstrategen och som stöd användes ROSA-metoden 3. Arbetet påbörjades via etablering hos kommunledningen. Riskhanteringsgruppen, som består av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen, genomförde en grov riskidentifiering av vilka risker som man ansåg fanns mot kommunen. Med dessa risker som grund togs sedan tre scenarier fram. Elavbrott totalt/omfattande Storm Smitta i vatten Förvaltningarna och bolagen fick sedan arbeta med dessa scenarier inom sina respektive verksamheter. Resultatet sammanställdes av säkerhetsstrategen i en risk- och sårbarhetsanalys. 3 MSB Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011 [7]
8 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Definition I detta har kommunen följt den definition 4 som MSB har tagit fram gällande samhällsviktig. En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I Katrineholms kommun kan detta exempelvis vara: Punkt ett: ett stort elbortfall som leder till att viktiga funktioner slutar fungera såsom vatten och avlopp, värme, kommunikation m.m. Punkt två: att polis, räddningstjänst och sjukvård inte kan agera utifrån att rädda liv på ett tillfredsställande sätt pga. av uppkommen situation. Det är viktigt är att belysa att samhällsviktig verksamhet inte alltid är detsamma utan det är olika vid olika typer av händelser. Vidare ställningstagande har även tagits med hjälp den prioriterings- och rangordning som finns framtagen inom ramen för projektet Styrel 5. Styrel syftar till att prioritera olika elanvändare vid elbrist och här har samhällsviktiga verksamheter delats in i olika kategorier för att förenkla prioritering. Verksamhet med betydelse för liv och hälsa (högst prioriterat) samt för samhällets funktionalitet är exempel på kategorier. 4 MSBFS 2010:6 5 Handbok för Styrel 2011 / [8]
9 Intern identifierad samhällsviktig verksamhet Alla kommunala förvaltningar och bolag har varit delaktiga i arbetet och har analyserat sin egen verksamhet utifrån samhällsviktig verksamhet (SV) och funktion. Frågeställningar som användes var: Vad har vår verksamhet för mål? Vad inom vår verksamhet måste alltid fungera? (Oavsett händelse) Vad kan hindra oss från att uppnå verksamhetens mål? Vad kan hindra oss från att fullgöra verksamhet som alltid måste fungera? I detta har följts den definition på risk från riskhanteringsstandarden ISO som lyder: osäkerhetens effekt på mål 6. Detta betyder att varje verksamhet ser till vad som är verksamhetens mål och sedan ser vad som kan hindra verksamheten från att nå uppsatta mål. Här kommer en redogörelse för alla verksamheter, även de som inte har någon SV då de kan ändå fungera som ett stöd till annan verksamhet under en kris. Bildningsförvaltningen, BIF Verksamhet är barnomsorg från förskola till gymnasium. SV inom BIF Barnomsorg Förvaltning näringsliv och tillväxt, NÄT Ansvarar t.ex. för näringslivsutveckling, näringslivsservice, administration, mark och exploatering, infrastruktur/kollektivtrafik och landsbygdsutveckling. Har ingen SV Katrineholms fastighets AB (KFAB) Kommunalt fastighetsbolag som har ca 1700 lägenheter, skolor, äldreboende och gymnastiksalar. Har ingen SV utan de anser att verksamheten som hyr en fastighet ansvarar för driften av verksamheten Kommunledningsförvaltningen, KLF Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens (KS) räkning samt stödja KS och kommunfullmäktige (KF) i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja inom t.ex. upphandling, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. SV inom KLF Krisledning Informationskontor/funktion IT kontor Stadshus med kommunala funktioner, demokratiska aspekter 6 SS-ISO 31000: 2009 Riskhantering Principer och riktlinjer [9]
10 Kultur och turismförvaltningen, KTF Har t.ex. hand om bibliotek och fritidsverksamhet. Har ingen SV men kan under en kris vara en viktig funktion för t.ex. informationsspridning på bibliotek och fritidsgårdar. Miljöförvaltningen, MF Miljöförvaltningen svarar för tillsyn i kommunen enligt miljöbalken och annan lagstiftning inom miljö- och hälsoskydd, livsmedel och naturvårdsområdet. SV inom MF Tillsyn Kontroll Bistå akuta händelser Stadsarkitektkontoret, SAK Stadsarkitektkontoret arbetar med översikts- och detaljplanering, handlägger bygglov- och anmälningsärenden, underhållsbesiktning av skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll (OVK), energideklarationer, ovårdade tomter. Har ingen SV men kan under en kris bistå med exempelvis kartstöd m.m. Socialförvaltningen, SOC Biståndsprövningar, behandlingsinsatser, familjerättsliga ärenden m.m. SV inom SOC Utbetalningssystem för ekonomiskt stöd Skyddsbedömning POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande Service och teknikförvaltningen, STF Förvaltning som bl.a. ansvarar för skötsel av de kommunala vägarna. SV inom STF Kommunväxel Kostservice (mat till äldre) Transportservice (utförsel av mat) Gata/park (väghållning av kommunala vägar) Sörmland vatten och avfall AB, SVAAB Bolag som ägs av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom SVAAB Dricksvatten Avlopp Avfall Västra Sörmlands Räddningstjänst, VSR Gemensamt räddningstjänstförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VSR Beredskap för utryckning [10]
11 Vård- och omsorgsförvaltningen, VOF Har hand om äldrevården och handikappomsorg. Bedriver verksamhet dygnet runt med vårdboende och serviceboende. Myndighetsbeslut om rätt till omvårdnad. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VOF Vårdboende Grupp- och serviceboenden Personlig assistans Hemtjänst med hemsjukvård VIADIDAKT Viadidakt är en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner. Har ingen SV [11]
12 Extern identifierad samhällsviktig verksamhet Sjukvård Kullbergska sjukhuset Katrineholm Allmänvård med t.ex. akutsjukvård, mödravård, cancervård. Regionssjukhuset Karsudden Bedriver rättspsykiatrisk vård Nästan uteslutande patienter dömda till rättspsykiatrisk vård Elbolag och värme Elnät Utsikt nät AB Elnätsägare i större delen av kommunen och är en del av Tekniska verken i Linköping. Vattenfall AB är nätägare i Björkvik Katrineholm Energi AB, KEAB Fjärrvärmeleverantör som är en del av Tekniska verken i Linköping Övriga Polisen Beroende på incident och om det är t.ex. ett långvarigt strömavbrott så kommer även tillgång på kontanter, drivmedel, matvaror m.m. att påverkas. Därav kommer livsmedelsbutiker, bankkontor m.m. att vara viktiga aktörer. [12]
13 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område RSA 2008 I den RSA som genomfördes under 2008 och som antogs som del i krisplanen 7 i KF så arbetade man utifrån följande risker: Extrema väderförhållanden Långvarigt avbrott i elförsörjningen Långvarigt avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Långvarigt avbrott i kommunikationssystemen, IT/tele Kemolycka på riksvägar och järnväg Epidemi/pandemi Terrordåd/vansinnesdåd/sabotage mot institution eller myndighet Olycka med radioaktiva ämnen Värdering och analys då avsåg inte att värderas numeriskt utan man analyserade utifrån hur sårbar verksamheten är. RSA 2011 Riskidentifiering är gjord av riskhanteringsgruppen och nedan redovisas vilka risker som bedöms kunna leda till en extraordinär händelse för kommunen: Storm Extrem kyla Tågolycka på kritisk punkt eller med kemikalier Farlig verksamhet (ex. Logistikcenter med ökande verksamhet som tar emot farlig transport) Smitta i vatten Tankbil som kraschar i sårbart område såsom vattentäkt eller korsning med många olika verksamheter nära Elavbrott Fjärrvärmeavbrott Infrastruktur som havererar såsom VA-system, vägar, järnvägar, itoch telekommunikationer, mobilnät Radioaktivt nedfall Hot mot förvaltning/bolag i form av o Bombhot o Vansinnesdåd genom t.ex. dödsskjutning på skola, förening m.m. 7 Krishanteringsplan för Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 52/2009 [13]
14 Analyserade krisscenarier Utifrån de risker som identifierats så togs tre scenarier fram elavbrott, storm och smitta i vatten. Den gradering som användes vid värdering av scenarierna var enligt nedan. Den riskvärdering som är gjord är en samlad bedömning av förvaltningarnas och bolagens analyser. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 1=Mycket låg 1=Mycket låg S x K = 1-6 = Kan accepteras 2=Låg 2=Låg S x K = 7-12 = Bör åtgärdas 3=Medelstor 3=Medelstor S x K = = Åtgärdas 4=Stor 4=Stor S x K = 19-25= Åtgärdas genast 5=Mycket stor 5=Mycket stor En sammantagen bedömning för kommunen är sedan gjord efter respektive scenario. Elavbrott Totalt i hela eller större delen av kommunen Februari -15 C o 1 dag o 3 dagar o 7 dagar o 2 veckor och mer och okänt hur länge det varar Konsekvenser vid elavbrott Om bortfall av elektricitet tidsmässigt inskränks till några få timmar, får detta små konsekvenser för invånarna och hanterbara följder för kommunen oavsett årstid. Om däremot ett långvarigt avbrott sker i elförsörjningen uppstår mycket stora problem i alla verksamheter. Det kan gälla uppvärmning av bostäder och lokaler men också allmänbelysning, arbetsuppgifter som utförs med hjälp av datorer eller annan elberoende apparatur, drift av kommunens servrar och all elektronisk styrutrustning etc. Ett långvarigt avbrott vid kall väderlek genererar även andra problem som i många fall blir svåra att lösa på ett effektivt sätt. Inom äldrevården skulle man bli tvungen att flytta samman boenden för att kunna nyttja den portabla reservkraften. Reservkraftsverken skulle dock inte räcka till för att täcka alla behov dels inom tätorten och dels i kransorterna. Kommunens trygghetslarm skulle även påverkas vilket skulle innebära ökade insatser från personalen. Samma förhållande gäller inom handikappomsorgen för brukare med funktionshinder som bor i ett 20-tal gruppboenden i framför allt centralorten. Detta innebär att brukarna måste flyttas till uppvärmda samlingsplatser innan lägenheterna blir utkylda. Kommunen förfogar över tre mobila reservkraftverk, som kan anslutas via anslutningsdon till följande vårdboenden/verksamheter: Vårdboende, Julita Vårdboende, Björkvik Vårdboende, Furuliden Vårdboende, Lövåsen (Under ombyggnation ) [14]
15 Vårdboende Vallgården Vårdboende Malmgården Servicehus/vårdboende Igelkotten Servicehus/vårdboende Pantern Vårdboende Norrgläntan Sandbäcksskolan Följande äldreboende saknar anslutningsdon och därmed möjlighet till anslutning av reservkraft: Strandgården Tre stationära reservkraftverk finns för: avloppsreningsverket Rosenholm brandstationen. Forssjö vattenverk Stationära och mobila verk finns dessutom för landsbygdens dricksvattenförsörjning. Duveholmsgymnasiets/-hallens panncentral, som år 1985 avställdes till förmån för fjärrvärmeanslutning har tidigare varit tänkt att användas som större värmestuga. Det har visat sig att det kommer ta uppskattningsvis en vecka att få igång pannan. Detta har föranlett att kommunen måste se över andra möjligheter till uppvärmning. Sandbäcksskolan kan användas som uppsamlingsplats då det går att ansluta reservkraft till skolan. Dock går det inte i dagsläget att få någon värme från tilltänkta PC-Öster (fjärrvärmeanläggningen intill skolan) då det inte går att ansluta reservkraft till den oljeeldade pannan. Till viss del kan man ansluta elelement men reservkraften kommer inte att orka driva detta i tillfredsställande eller acceptabel utsträckning. De enda möjligheterna att i nuläget åstadkomma någon form av kommunala värmestugor i landsbygdsdelarna finns i Julita, Björkvik och Bie eftersom där finns anslutningsdon i vårdboendena Almgården och Yngaregården samt före detta vårdboendet Åsgården som idag huserar som förskola i Bie. Generellt brukar beredskapen för att klara en viss tid utan el vara större hos befolkning på landsbygden än i tätorter. I en krissituation måste de till antalet få reservkraftaggregaten flyttas kontinuerligt mellan de olika byggnaderna, vilket kan innebära stora svårigheter särskilt om vägarna är ofarbara exempelvis p.g.a. nedfallna träd och/eller stort snödjup. P.g.a. det begränsade antalet mobila aggregat torde det dessutom vara svårt att under tillräcklig tid förse de många byggnaderna med erforderlig energi/värme. Vid ett stort elavbrott kommer även fjärrvärmen att påverkas. All produktion av värme och varmvatten upphör vid ett elavbrott. Varmvatten tar i princip slut direkt och värmen i fastigheterna sjunker snabbt. Ingen värmeproduktion är aktuell så länge elavbrottet varar. [15]
16 I det fall kommunen inte har någon el att tillgå kommer det bli mycket svårt att nå ut med information. Medborgare är då beroende av radio med batterier eller möjlighet att kunna lyssna i bilen. Mobiltelefonin kommer endast att fungera under några timmar. Ett annat problem gäller även de som har IP telefoni då den är beroende av att elen fungerar. För många av kommunens anställda har den fasta telefonin byts ut s.k. office extension OE, vilket innebär att det tidigare fasta kontorsnumret kopplas till mobiltelefonen. Ur sårbarhetssynpunkt innebär det att man är oerhört beroende av batterikapaciteten vid bortfall av el. Värdering av scenario elavbrott: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - mycket låg Konsekvens (K) 5 av 5 - bedöms som mycket stor Riskvärde blir 5 av 25 - kan accepteras Att nämnas i detta fall är att riskvärdet inte förändras närmelsevis mycket om förutsättningar är 1 eller 14 dagar utan el. I fallet med en dag är sannolikheten högre men konsekvensen är lägre, vilket resulterar i att riskvärdet är relativt oförändrat. Slutsats Risken för ett totalt eller mycket omfattande strömavbrott för kommunen har bedömts som mycket låg. Om detta ändå skulle ske under en kall vintermånad skulle påfrestningarna för kommunen vara enorma. Svårigheter att kommunicera mellan verksamheter skulle märkas efter några timmar när kommunikationssystem fallerar. Behovet av att förflytta människor skulle snabbt bli påtagligt. Handikapp- och äldreomsorgen skulle flytta ihop sina brukare till gemensamma platser för att kunna dra nytta av de reservkraftsverk som finns att tillgå. Brist på såväl stationära som mobila reservkraftaggregat för äldreboenden och förvaltningsbyggnader innebär att kommunen är mycket sårbar vid långvarigt elbortfall, som inte är lokalt betingat. Möjlighet att snabbt få igång en större värmestuga saknas för tätortens invånare om detta skulle bli aktuellt. Många människor saknar nödvändigt beredskapsmateriell för att klara sig några dagar utan el. Likaså när det gäller information då många saknar radio med batteri. För många människor blir det en ny insikt efter ett något längre elavbrott hur beroende av el vi är i dagens samhälle. Det blir mycket svårt att nu ut med information både internt inom kommunen och externt till kommuninvånare. Resultatet är stora påfrestningar för samtliga verksamheter. Ett stort strömavbrott påverkar drift av VA-system, fjärrvärmen, kommunikations- [16]
17 system m.m. Är avbrottet långvarigt så kommer det även att påverka betalningssystem, kontanthantering, drivmedelsförsörjning, matförsäljning m.m. Beroendeförhållanden i flera led kommer att upptäckas. Detta ställer i sin tur stora krav på samordnad information men det blir svårt att kommunicera då telefonin inte kommer att fungera. Ett större långvarigt elavbrott skulle ställa enorma krav på kommunen och särskilt under en kall vintermånad. Många verksamheter påvisar att efter en dags elavbrott blir det kännbara effekter och den reservkraft som finns att tillgå för kommunen skulle inte räcka till. Det som i arbetet bedömdes som troligare var att ett begränsat område drabbas av ett strömavbrott och att för vård och omsorg skulle detta innebära att man skulle bli tvungen att flytta brukare från olika vårdboenden till annat vårdboende. Skolan kan bli tvungen att stänga då det blir för kallt att bedriva verksamhet. Storm November +-0 och 30 s/m I dag storm Stora effekter på infrastruktur såsom nedfallna träd på vägar, järnväg ev obrukbar Kransorter utan el Effekt Konsekvenser vid storm I händelse av t.ex. storm kommer transportvägar att delvis vara blockerade p.g.a. nedfallna träd. I kombination med ymnigt snöfall och eller kyla blir situationen än svårare. Verksamheter som drabbas hårt är t.ex. hemtjänsten. Räddningstjänsten får svårt att klara fastställda insatstider vid larm till nödställda. Skolelever kan få svårt att komma till skolan, särskilt de som är beroende av skolskjuts. Anställda generellt kan bli hindrade att komma till sina arbetsplatser, varför personalsituationen i många förvaltningar kan komma att bli ansträngd. Beträffande effekterna på stormen är det svårt att se alla tänkbara konsekvenser för kommunen gällande framkomlighet på vägar och järnvägar. Mycket avgörs även av samhällets övriga resurser från t.ex. Trafikverket gällande röjning av vägar. Kommunen skulle behöva samverka mycket med andra aktörer. Om det uppstår störningar i kommunikationssystemen kan situationen bli mycket ansträngd. Slutsats Om de största effekterna rör sig om en till två dagar så blir konsekvenserna svåra men bedömning är att de blir hanterbara. Om elen fortfarande finns kvar för tätorten kan konsekvenserna lindras. Det blir dock mycket svårt med samordning om strömmen fallerar och man förlorar tekniska sy- [17]
18 stem för kommunikation. Konsekvensen är även beroende av samhällets övriga resurser. Gällande framkomlighet så förväntas det ej bli så långvarigt att personal inte kommer att kunna ta sig fram. De verksamheter som har en pandemiplanering kan dra nytta av den för att se hur de kan omfördela resurser. Tittar man tillbaka på de vintrar som har varit 2009 och 2010 med stora snömängder så har kommunen klarat att sköta snörröjningen. Givetvis var situationen kraftigt ansträngd för personalen som skötte snöröjningen. Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan kommer att vara stort. Här har kommunen tagit fram en krisweb som klarar en betydligt högre belastning. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal. Samverkan internt mellan förvaltningar kommer att vara av största vikt. Stora problem med framkomlighet på vägar. Äldreboenden på landsbygd får svårt med elförsörjning och det kan ta tid att få ut portabel reservkraft. Personal som pendlar till arbete via bil, buss eller tåg får svårt att ta sig till arbetet. Ställer stora krav på samordnad information. Värdering av scenario storm: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 3 av 5 - medelstor Konsekvens (K) 3 av 5 - medelstor Riskvärde blir 9 av 25 - bör åtgärdas Smitta i vatten Initialt kan många insjukna innan det upptäcks Kokningsföreläggande Vattendistribution på utvalda platser Stor åtgång på flaskvatten Konsekvenser vid smitta i vatten Det initiala problemet vid smitta i vatten kan vara det stora antalet insjuknade innan problemet upptäcks. Det tar även tid att analysera och fastställa vad orsaken är. För medborgaren kan det bli besvärligt att inte ha dricksvatten att tillgå. Det blir antingen kokningsföreläggande eller att man får hämta vatten vid nödvattenstationer. Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan kommer att vara stort. Här skulle man få använda sig av kommunens krisweb som klarar en betydligt högre belastning. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal då den används både internt av kommunanställda och av kommuninvånare. Samverkan internt mellan förvaltningar kommer att vara av största vikt. [18]
19 Slutsats Beroende på hur stort antalet insjuknade blir så kan det bli personalbrist i verksamheterna. Detta ställer krav på planering och uthållighet hos ledningen inom de olika förvaltningarna och bolagen. För kommunen så kommer vissa verksamheter att få styra om sin planering för att kunna bistå med exempelvis distribution av vatten. Information internt och externt kommer att vara mycket viktigt och ställer stora krav på samordnad information. Detta kan bli svårt om växeln och hemsida överbelastas. För kommunens verksamheter kommer det främst att påverka personal och boende inom handikapp- och äldreomsorgen, barnomsorg (förskola upp till gymnasium) och tillagning av mat. Stora krav kommer att ställas på logistik och distribution av vattentankar. Värdering av scenario smitta i vatten: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - låg Konsekvens (K) 3 av 5 - medelstor Riskvärde 3 av 25 - kan accepteras [19]
20 Kritiska beroenden Elberoenden Kommunen är extremt beroende av att elen fungerar för att kunna upprätthålla sina funktioner. Många tänkbara beroendeförhållanden kommer snabbt att märkas om elavbrottet är stort och blir långvarigt. Påverkar alla infrastrukturer såsom VA, värme, kommunikation m.m. Telekommunikationen är mycket beroende av att teleoperatörerna har en god beredskap vid telemaster med reservkraft och underhåll. Samverkan Kommunen kommer att behöva samverka med många aktörer som man är beroende av för att kunna tillgodose sina verksamheter. I händelse av storm så måste hemtjänsten ändå kunna ta sig ut till sina brukare och är då beroende flera aktörer såsom energibolaget, Trafikverket, räddningstjänst m.fl. Det innebär att kommunen är mycket beroende av att samhället i stort har en god förmåga att hantera risker och kriser. [20]
21 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Krisledning Brandstationen i Katrineholm är försedd med reservkraft och är kommunens sekundära krisledningsplats. Utrymmen finns att tillgå för att kommunens krisledning ska kunna agera från brandstationen. När det gäller krisinformation så det finns en bra och utbildad informationsstab som kan hantera de viktigaste kanalerna vid en kris som t.ex. hemsida och sociala medier. Sörmland vatten och avfall AB verkar Katrineholm, Flen och i Vingåker. Uppstår det en störning i ena kommunen kan de flytta resurser mellan dem. Ett nytt vattenverk i Forssjö invigdes i augusti Detta har höjt leveranssäkerheten för Katrineholms tätort väsentligt och systemet är redundant, dvs. har inbyggda system för att säkra leveransen genom att om ett system slutar fungera så kan ett annat system ta över t.ex. reservkraft eller en extra vattenledning. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) verkar i både Katrineholms och Vingåkers kommun och kan flytta resurser mellan kommunerna. Blir det en större händelse beträffande räddningstjänståtgärd kan Stab Sörmland 8 aktiveras. Katrineholms kommun köper tjänsten och funktionen säkerhetsstrateg av VSR vilket ger stora samordningsmöjligheter. Denna tjänst delas med Vingåker med en fördelning på 80% för Katrineholm och 20% för Vingåker. Reservkraft Det finns tre portabla reservkraftsaggregat som kommunen disponerar över som kan kopplas in i nio vård- och serviceboenden samt en skola. POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande vid kris. Organisationen har nystartat och omorganiserat sig för att enklare kunna fungera operativt vid behov. Nätverk Beredskapssamordnarnätverk i Södermanlands län med representanter från alla kommuner. Inom detta finns även DSAM, som är ett samverkansorgan som samordnas av Länsstyrelsen. Vanligtvis är det beredskapssamordnaren som fungerar som kontakt i DSAM. Användes sist i samband med pandemin där möten hölls med landstinget. Det finns även flertalet andra nätverk där kunskap hela tiden utbytes såsom krisinformationsträffar för informatörer, kommunchefsträffar m.m. 8 Gemensam stabsorganisation i Sörmland där räddningstjänsterna i Södermanlands län kan bistå varandra vid större händelser. [21]
Risk- och sårbarhetsanalys
KATRINEHOLMS KOMMUN Risk- och sårbarhetsanalys Katrineholms kommun 2011 [1] Innehåll Sammanfattning 4 Övergripande beskrivning av kommunen 5 Fakta 5 Infrastruktur 5 Näringsliv 5 Riskobjekt i Katrineholms
Läs merSammanträdesprotokoll
Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2012-05-22 16 Sida Ks Dnr Risk- och sårbarhetsanalys för Vingåkers kommun 2011 Arbetsutskottets beslut Förslag till kommunstyrelsen Upprättad risk-
Läs merKrisledning - Övergripande plan för vård- och omsorgsförvaltningen (del 1 av 3)
RIKTLINJE Sid: 1 (13) KRISLEDNING VOF ÖVERGRIPANDE PLAN (DEL 1 AV 3) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Krisledningsgruppen 1 2015-02-24 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Säkerhetssamordnare Beslutande
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Markaryds kommun
Antaget av kommunfullmäktige 2016-03-21, 31 Ersätter av kommunfullmäktige antagen Övergripande krisledningsplan 2007-10-25, 99 Ansvarig: Räddningschefen Revideras: vid behov Styrdokument för krisberedskap
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240
FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid
Läs merPlan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.
Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och
Läs merKrisberedskap - Älvsbyns kommun
1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merStyrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015
Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering
Läs merFörenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019
samhällsskydd och beredskap 1 (9) 2019-03368 Förenklad rapportering av regionernas riskoch sårbarhetsanalys 2019 Nedan följer anvisningar för regionernas förenklade rapportering av risk-och sårbarhetsanalys
Läs merFörslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser
Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014
Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets
Läs merHandlingsplan för trygghetspunkter
Handlingsplan för trygghetspunkter Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Handlingsplan för trygghetspunkter Plan 2018-11-08 261 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version
Läs merKrisledningsplan. för Hudiksvalls kommun
Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och
Läs merStrategi för krisberedskap För åren Strategi för krisberedskap
För åren 2016-2019 Strategi för krisberedskap Innehåll Inledning 3 Risk- och sårbarhetsanalys 3 Beskrivning åtgärder 3 Utvecklingsområden 4 Planering 4 Utbildning och övning 5 Geografiskt områdesansvar
Läs merStyrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap
Styrdokument för Ljusnarsbergs kommuns krisberedskap 2015-2018 Antagen av kommunstyrelsen den 23 november 2016 283 1 1. Inledning Syftet med styrdokumentet är att beskriva det arbete och de åtgärder som
Läs merPlan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun
Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merStyrdokument krisberedskap Timrå kommun
Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr
Läs merStyrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun
Styrdokument krisberedskap Sundsvalls kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap
Läs merStyrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun
Styrdokument för krisberedskap i Överkalix kommun Mandatperioden 2019-2022 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Civilt försvar... 3 Övergripande styrning av arbetet med krisberedskap... 3 Mål för verksamheten...
Läs merKRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN
KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap
Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun
risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter
Läs merPlan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186
Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska
Läs merKrisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att
Läs merÖckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap
Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men
Läs merKrisledningsplan för Hässleholms kommun
www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden
2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merKonsekvensutredning för föreskrift om kommuners och Bandstings risk- och sårbarhetsanalyser
^MWK Myndigheten för 4ffflgf»y samhällsskydd PM 1(6) JySBlMy och beredskap Datum 2010-04-21 Diarienr 2010-3699 ROS-PAS Jonas Eriksson jonas.erikssonomsb.se Bilaga Konsekvensutredning för föreskrift om
Läs merPLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING
Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap
Läs merVägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet
Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap
Läs merPlan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser
Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål
Läs merStyrande dokument. Styrdokument för krishantering Oskarshamns kommun. Fastställd av Kommunstyrelsen , 97
Styrande dokument Styrdokument för krishantering 2016-2018 Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 1 (6) Styrdokument för Krishantering 2016-2018
Läs merKRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun
Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.
Läs merHandlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014
Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning
Läs merKrisberedskapsplan 2015-2018
Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap
1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk
Läs merPlan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser
Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs merKrisledningsplan för Östra Göinge kommun
Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013
Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare
Läs merPlan för hantering av extraordinära händelser
1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-
Läs merFråga: Var kan man få generell information om kommunens olika sorters krisberedskap? Vilka personer har ansvar för detta?
12:1 Dnr KS/2017:569-035 2017-11-15 1/3 Svar på interpellation ställd av Eva-Lotta Ekelund (MFP) om information till allmänheten om vilket stöd och vilka insatser kommunen avser att ge och göra i olika
Läs mer0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag
Tjänsteutlåtande 0 Österåker Kommunstyrelsens kontor Datum 2016-05-24 Dnr 1^5 l0\^/0u*> Till Kommunstyrelsen Krisledningsplan Österåkers Kommun Sammanfattning I enlighet med Lag (2006:544) om kommuners
Läs merKrisledningsplan för Perstorps kommun
Datum 2012-09-06 Gäller fr.o.m. 2012-11-28 Antagen: kommunfullmäktige 2012-11-28 Ersätter: kommunfullmäktige 1999-11-15 Krisledningsplan för Perstorps kommun Krisledningsplanen är ett hjälpmedel för Krisledningsnämnden
Läs merLagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.07
Plan för kommunens krisberedskap mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-04-11, 47 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas
samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel
Läs merS Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner
www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3
Läs merÅrlig uppföljning av LEH för Piteå kommun, 2016
1 (16) Årlig uppföljning av LEH för, 2016 2 (16) 1. Indikator...3 Ledning - Riskhantering...3 Ledning - Planering...4 Samverkan...6 Kommunikation...6 Informationssäkerhet...7 Kompetens - Utbildning...8
Läs merStyrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018
Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER
KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs mer1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument
1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)
Läs merSTYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap
Bilaga 1 Kommunstyrelsen 2016-02-22 42. STYRDOKUMENT för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2018 Enligt lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
Läs merPolicy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE
Policy fo r krisberedskap KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) Policy för krisberedskap INNEHÅLL 1 INGÅNGSVÄRDEN OCH AVGRÄNSNINGAR... 4 2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 4 3 ARBETE OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT REDUCERA/ELIMINERA
Läs merSÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen.
>> RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR JÖNKÖPINGS LÄN 2011 Detta är en kort sammanfattning av hela Risk- och sårbarhetsanalysen. Hänvisningar till rapporten för vidare läsning finns under varje textdel. Denna
Läs merPlan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan
Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens
Läs merLedningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018
1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun
Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under
Läs merStyrdokument för kommunal krisberedskap
1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Plan för arbete med krisberedskap
>> Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Plan för arbete med krisberedskap 2016-12-09 Sid 1/23 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-11-24, 174 För revidering ansvarar:
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se
Läs mer4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral
Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merDirekttelefon Referens Lag och annan statlig reglering
Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för
Läs merPROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Beslutsdatum: 2015-09-10 Beslutande: Kommunfullmäktige Giltlighetstid: 2015-2018 Dokumentansvarig: Kommunchef Upprättad av: Säkerhetssamordnare Typ av dokument: Program PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Målet
Läs merStyrdokument för krisberedskap
Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller
Läs merÖckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP
Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv
Läs merUtbildnings- och övningsplan
1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-
Läs merKommunikationsplan vid kris
Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merPlan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun
Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer
Läs merVägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan
Vägledning för kommunens utbildnings- och övningsplan 2019-2022 Ansvarig enhet på MSB: Enheten för samverkan och planering Diarienummer 2018-13415 Publikationsnummer MSB 1364 mars 2019 2 3 Innehållsförteckning
Läs merStörningar i elförsörjningen
Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.
Läs merLedningsplan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser
Ledningsplan vid samhällsstörningar och extraordinära händelser 2016 2019 1 (9) Kommunens uppgift i krishanteringssystemet...1 Uppstart...3 Larmordning...4 Lokaler...4 Tjänstemannaorganisation och ledning...5
Läs merHandlingsprogram för trygghet och säkerhet
Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...
Läs merLandstingsuppföljning 2010
Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240
Läs merSkydd av samhällsviktig verksamhet
Skydd av samhällsviktig verksamhet Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Inriktning för samhällsskydd och beredskap Handlingsplan för skydd av samhällsviktig verksamhet Kort bakgrund
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merPlan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap
Sida 1 av 24 20161019 Plan för Munkedals kommuns arbete med krisberedskap Munkedals kommuns plan för arbete med krisberedskap Dnr: KS 2016-328 Typ av dokument: Plan Handläggare: Joakim Hagetoft, Säkerhetssamordnare
Läs merStrategi för Risk- och krishantering
Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker
Läs merKRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser
KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder
Läs mer1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser
1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...
Läs merLednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)
Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan
Läs merBorås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga
RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,
Läs merBilaga Från standard till komponent
Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,
Läs merÖvergripande kommunal ledningsplan
-------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd
Läs merOxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6
ROS 11/77:1 1 (10) Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6 Denna redogörelse ska ses som en sammanställning
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING Flik Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun
FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 6.41 Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Dokumenttyp Policy Dokumentnamn Säkerhetspolicy för Vingåkers kommun Fastställd 2018-03-12, 11 Beslutande Kommunfullmäktige Giltighetstid
Läs merK R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N
K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...
Läs merIT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON
IT-säkerhet och sårbarhet Hur ser kommunernas krisplanering ut? ANNA THOMASSON Inledande frågor, 1. Hur ser kommunernas arbete med krishantering ut? 2. I vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till behov
Läs merKrisledningsplan
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Stab Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-10-25 Handläggare Christin Bjuggren Telefon: 08 508 08 015 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2017-11-14 Krisledningsplan 2017-2018
Läs merProgram för krisberedskap
Kommunstyrelseförvaltningen Per Jonsson, 0611-348019 per.jonsson@harnosand.se PROGRAM Program för krisberedskap Dokumentnamn Fastställd Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Dokumentet gäller
Läs merRapport Hantering av krisberedskap. Timrå kommun
Rapport Hantering av krisberedskap Timrå kommun Februari 2016 Innehåll Sammanfattning 1 1. Inledning 2 2. Granskningsresultat 3 3. Bedömning och rekommendationer 7 Sammanfattning Uppdrag och bakgrund En
Läs merÖvergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun
Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28
Läs mer