Risk- och sårbarhetsanal s Y

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsanal s Y"

Transkript

1 kommunstyrelsens handling nr 68/2011 KATRINEHOLMS KOMMUN Risk- och sårbarhetsanal s Y Katrineholms kommun ltatrineholms kommun [1]

2 Innehåll Sammanfattning 4 Övergripande beskrivning av kommunen 5 Fakta 5 Infrastruktur 5 Näringsliv 5 Riskobjekt i Katrineholms kommun 6 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 7 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 8 Definition 8 Intern identifierad samhällsviktig verksamhet 9 Extern identifierad samhällsviktig verksamhet 12 Sjukvård 12 Elbolag och värme 12 Övriga 12 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 13 RSA RSA Analyserade krisscenarier 14 Elavbrott 14 Storm 17 Smitta i vatten 18 Kritiska beroenden 20 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 21 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker och som kan leda till en extraordinär händelse 22 Bedömning av förmågan att hantera elavbrott 22 Bedömning av förmågan att hantera storm 22 Bedömning av förmågan att hantera smitta i vatten 22 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse 23 Krishanteringsstrukturer 23 Elavbrott 23 [2]

3 Storm 23 Smitta i vatten 23 Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 25 Genomförda 25 Planerade 25 Åtgärdsförslag för Katrineholms kommun 26 Organisation med planering och övning 26 Reservkraft och lokal 26 Information 26 Samverkan 26 Referenslista/källor 27 [3]

4 Sammanfattning Katrineholms kommun har i enlighet med Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap genomfört och upprättat en aktuell risk- och sårbarhetsanalys (RSA). Sammanställningen är gjord under hösten 2011 av Katrineholms kommuns säkerhetsstrateg Johan Harter i samverkan med berörda verksamheter. Följande RSA med tillhörande förmågebedömning syftar till att öka kunskapen om vilka hot, risker och sårbarheter som finns inom Katrineholms kommun och vilken förmåga vi har att hantera dessa. Analysarbetet har lett fram till en identifiering av vilka riskreducerande åtgärdsbehov kommunen har för att stärka krisberedskapen och utveckla god förmåga till fortsatt verksamhet vid en kris. Representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen har genom sitt deltagande i riskhanteringsgruppen identifierat vad som är samhällsviktig verksamhet, verksamhet som alltid måste fungera oavsett kris, och vilka hot och risker som finns mot dessa. I rapporten analyseras och värderas konsekvenser och sårbarheter utifrån scenarierna elavbrott, storm och smitta i vatten. Om ett omfattande elavbrott skulle drabba kommunen är vi mycket sårbara. Skulle detta hända under en kall vintermånad skulle situationen bli mycket ansträngd och svår att hantera. Det skulle ställas stora krav på ledning, samordning, kommunikation och teknisk utrustning för att kunna säkra de samhällsviktiga verksamheternas fortsatta drift. Samma krav kommer att ställas vid en omfattande storm och vid smitta i vatten. Kriskommunikation har blivit en mycket viktigt del inom alla verksamheter i dagens samhälle, både inom offentlig och privat sektor. Om det uppstår en kris i kommunen ställer det stora krav på robusthet i tekniska system såsom kommunväxel och hemsida. Det måste finnas en kompetent organisation tillgänglig att bemöta frågor från media och allmänheten. Idag finns det dessutom betydligt fler informationskanaler att hantera än vad det gjorde för 10 år sedan som t.ex. kommunens hemsida, Facebook och Twitter. Det föranleder andra sätt att arbeta med spridning och inhämtning av information än hur kommunen arbetat tidigare. Riskhanteringen bör vara en naturlig och integrerad del inom kommunens alla verksamheter. Framtida analysarbete bör fortlöpa i nära relation till verksamheternas ordinarie arbete, särskilt de verksamheter som hanterar samhällsviktig verksamhet. Detta är viktigt för att alla verksamheter ska få ett bra underlag för prioritering av åtgärder inför verksamhetsplaneringen. [4]

5 Övergripande beskrivning av kommunen Fakta Katrineholm 1, som ligger i Södermanlands län med näckrosen som landskapsblomma, är en av länets nio kommuner. Förutom centralorten Katrineholm har kommunen sju tätorter: Bie, Björkvik, Forssjö, Sköldinge, Strångsjö, Valla och Julita/Äsköping. Katrineholm ligger utefter södra och västra stambanan, mindre än en timmes resa från Stockholm. Katrineholms kommun har en landareal på kvadratkilometer. Antal invånare: (31 december 2010) Antal invånare per kvadratkilometer: 32 Den politiska majoriteten består av socialdemokraterna med 23 mandat och moderaterna med 8 mandat. Infrastruktur I kommunen finns riksväg 52, 55, 56 och 57, som har sina sträckningar genom eller nära samlad bebyggelse. Samma förhållande gäller för järnvägen, d.v.s. södra och västra stambanan. Den förbifart som länge har varit önskvärd för Katrineholms tätort kommer att vara färdigställd vintern , Östra förbifarten. Den kommer att avlasta tätorten från den tunga förbipasserande trafiken. Detta innebär att den tunga trafiken förväntas minska påtagligt på genomfartsgatorna, vilket i sin tur minskar risken för kemolyckor kopplade till transporter av farligt gods. Därmed minskar sårbarheten. Näringsliv Katrineholms kommun vill vara en attraktiv kommun för näringslivet. Mycket av kontakten med näringsliv sker via förvaltningen Näringsliv och Tillväxt, som är en del av den nya Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholms kommun. Katrineholms logistikcenter Stora satsningar har gjorts på att bygga upp Katrineholms Logistikcenter 2 (KLC). Det handlar om lastning och omlastning av gods, containers, trailers och styckegods som kommer via tåg. Samarbete med olika hamnar utvecklar KLC till en s.k. Rail Port. Då kan t.ex. tullhantering erbjudas. Det blir lagring och hantering av gods med järnvägspendlar bland annat till och från Göteborgs hamn. Tågtrafiken kommer att öka och målet är att ta emot fullängdståg på 750 m. Den ökande trafiken av lastbilar till och från KLC kommer att kunna ledas på Östra förbifarten. KLC förväntas öka sin omsättning de närmsta åren [5]

6 Ur risksynpunkt är det viktigt att årligen se över utvecklingen av: vilka varor som fraktas till och från KLC vad som förvaras på området volymen på antalet transporter Energibolag Katrineholm har ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Katrineholm Energi AB (KEAB), som ägs av Tekniska Verken i Linköping AB, producerar och distribuerar fjärrvärme till stora delar av fastighetsbeståndet i Katrineholms centralort samt även till delar av Valla. Företaget distribuerar även elenergi i egen regi och säljer el via sitt delägarskap i elbolaget Östkraft AB. Riskobjekt i Katrineholms kommun Detta är en bedömning av verksamheter som bedriver känslig verksamhet, påverkar riskbilden för kommunen, äger stora tankar innehållande farliga ämnen eller stora mängder av farliga ämnen. Katrineholms logistikcenter KLC, tunga transport till och från samt förvaring av farliga ämnen SKF Östra, 55 ton gasol Lantmännen Kronfågel AB, 30 kubik Ammoniak Sims Recycling AB, 4500 l spillolja + lösningsmedel, brandrisker med kraftig rökutveckling Backavallen, 11 kubik ammoniak Bodycote, 800 liter vardera av saltpetersyra, svavelsyra och saltsyra Sörmlands Grafiska, 100 kubik gasol Katrineholms Energi AB, stora mängder brännbart material [6]

7 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet har bedrivits processinriktat och leddes av säkerhetsstrategen och som stöd användes ROSA-metoden 3. Arbetet påbörjades via etablering hos kommunledningen. Riskhanteringsgruppen, som består av representanter från de kommunala förvaltningarna och bolagen, genomförde en grov riskidentifiering av vilka risker som man ansåg fanns mot kommunen. Med dessa risker som grund togs sedan tre scenarier fram. Elavbrott totalt/omfattande Storm Smitta i vatten Förvaltningarna och bolagen fick sedan arbeta med dessa scenarier inom sina respektive verksamheter. Resultatet sammanställdes av säkerhetsstrategen i en risk- och sårbarhetsanalys. 3 MSB Vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser 2011 [7]

8 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Definition I detta har kommunen följt den definition 4 som MSB har tagit fram gällande samhällsviktig. En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. I Katrineholms kommun kan detta exempelvis vara: Punkt ett: ett stort elbortfall som leder till att viktiga funktioner slutar fungera såsom vatten och avlopp, värme, kommunikation m.m. Punkt två: att polis, räddningstjänst och sjukvård inte kan agera utifrån att rädda liv på ett tillfredsställande sätt pga. av uppkommen situation. Det är viktigt är att belysa att samhällsviktig verksamhet inte alltid är detsamma utan det är olika vid olika typer av händelser. Vidare ställningstagande har även tagits med hjälp den prioriterings- och rangordning som finns framtagen inom ramen för projektet Styrel 5. Styrel syftar till att prioritera olika elanvändare vid elbrist och här har samhällsviktiga verksamheter delats in i olika kategorier för att förenkla prioritering. Verksamhet med betydelse för liv och hälsa (högst prioriterat) samt för samhällets funktionalitet är exempel på kategorier. 4 MSBFS 2010:6 5 Handbok för Styrel 2011 / [8]

9 Intern identifierad samhällsviktig verksamhet Alla kommunala förvaltningar och bolag har varit delaktiga i arbetet och har analyserat sin egen verksamhet utifrån samhällsviktig verksamhet (SV) och funktion. Frågeställningar som användes var: Vad har vår verksamhet för mål? Vad inom vår verksamhet måste alltid fungera? (Oavsett händelse) Vad kan hindra oss från att uppnå verksamhetens mål? Vad kan hindra oss från att fullgöra verksamhet som alltid måste fungera? I detta har följts den definition på risk från riskhanteringsstandarden ISO som lyder: osäkerhetens effekt på mål 6. Detta betyder att varje verksamhet ser till vad som är verksamhetens mål och sedan ser vad som kan hindra verksamheten från att nå uppsatta mål. Här kommer en redogörelse för alla verksamheter, även de som inte har någon SV då de kan ändå fungera som ett stöd till annan verksamhet under en kris. Bildningsförvaltningen, BIF Verksamhet är barnomsorg från förskola till gymnasium. SV inom BIF Barnomsorg Förvaltning näringsliv och tillväxt, NÄT Ansvarar t.ex. för näringslivsutveckling, näringslivsservice, administration, mark och exploatering, infrastruktur/kollektivtrafik och landsbygdsutveckling. Har ingen SV Katrineholms fastighets AB (KFAB) Kommunalt fastighetsbolag som har ca 1700 lägenheter, skolor, äldreboende och gymnastiksalar. Har ingen SV utan de anser att verksamheten som hyr en fastighet ansvarar för driften av verksamheten Kommunledningsförvaltningen, KLF Leda planeringen och uppföljningen av kommunens verksamhet för kommunstyrelsens (KS) räkning samt stödja KS och kommunfullmäktige (KF) i ärendehanteringen. Leda, samordna och stödja inom t.ex. upphandling, personalpolitik, informationsverksamhet, juridisk verksamhet, säkerhetsarbete, folkhälsa, IT och arbetet med att effektivisera administrationen. SV inom KLF Krisledning Informationskontor/funktion IT kontor Stadshus med kommunala funktioner, demokratiska aspekter 6 SS-ISO 31000: 2009 Riskhantering Principer och riktlinjer [9]

10 Kultur och turismförvaltningen, KTF Har t.ex. hand om bibliotek och fritidsverksamhet. Har ingen SV men kan under en kris vara en viktig funktion för t.ex. informationsspridning på bibliotek och fritidsgårdar. Miljöförvaltningen, MF Miljöförvaltningen svarar för tillsyn i kommunen enligt miljöbalken och annan lagstiftning inom miljö- och hälsoskydd, livsmedel och naturvårdsområdet. SV inom MF Tillsyn Kontroll Bistå akuta händelser Stadsarkitektkontoret, SAK Stadsarkitektkontoret arbetar med översikts- och detaljplanering, handlägger bygglov- och anmälningsärenden, underhållsbesiktning av skyddsrum, obligatorisk ventilationskontroll (OVK), energideklarationer, ovårdade tomter. Har ingen SV men kan under en kris bistå med exempelvis kartstöd m.m. Socialförvaltningen, SOC Biståndsprövningar, behandlingsinsatser, familjerättsliga ärenden m.m. SV inom SOC Utbetalningssystem för ekonomiskt stöd Skyddsbedömning POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande Service och teknikförvaltningen, STF Förvaltning som bl.a. ansvarar för skötsel av de kommunala vägarna. SV inom STF Kommunväxel Kostservice (mat till äldre) Transportservice (utförsel av mat) Gata/park (väghållning av kommunala vägar) Sörmland vatten och avfall AB, SVAAB Bolag som ägs av Katrineholms, Flens och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom SVAAB Dricksvatten Avlopp Avfall Västra Sörmlands Räddningstjänst, VSR Gemensamt räddningstjänstförbund mellan Katrineholms och Vingåkers kommun. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VSR Beredskap för utryckning [10]

11 Vård- och omsorgsförvaltningen, VOF Har hand om äldrevården och handikappomsorg. Bedriver verksamhet dygnet runt med vårdboende och serviceboende. Myndighetsbeslut om rätt till omvårdnad. Har jourverksamhet dygnet runt. SV inom VOF Vårdboende Grupp- och serviceboenden Personlig assistans Hemtjänst med hemsjukvård VIADIDAKT Viadidakt är en gemensam förvaltning för vuxenutbildning, integration och arbetsmarknad i Katrineholms och Vingåkers kommuner. Har ingen SV [11]

12 Extern identifierad samhällsviktig verksamhet Sjukvård Kullbergska sjukhuset Katrineholm Allmänvård med t.ex. akutsjukvård, mödravård, cancervård. Regionssjukhuset Karsudden Bedriver rättspsykiatrisk vård Nästan uteslutande patienter dömda till rättspsykiatrisk vård Elbolag och värme Elnät Utsikt nät AB Elnätsägare i större delen av kommunen och är en del av Tekniska verken i Linköping. Vattenfall AB är nätägare i Björkvik Katrineholm Energi AB, KEAB Fjärrvärmeleverantör som är en del av Tekniska verken i Linköping Övriga Polisen Beroende på incident och om det är t.ex. ett långvarigt strömavbrott så kommer även tillgång på kontanter, drivmedel, matvaror m.m. att påverkas. Därav kommer livsmedelsbutiker, bankkontor m.m. att vara viktiga aktörer. [12]

13 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område RSA 2008 I den RSA som genomfördes under 2008 och som antogs som del i krisplanen 7 i KF så arbetade man utifrån följande risker: Extrema väderförhållanden Långvarigt avbrott i elförsörjningen Långvarigt avbrott i fjärrvärmeförsörjningen Långvarigt avbrott i dricksvattenförsörjningen Långvarigt avbrott i kommunikationssystemen, IT/tele Kemolycka på riksvägar och järnväg Epidemi/pandemi Terrordåd/vansinnesdåd/sabotage mot institution eller myndighet Olycka med radioaktiva ämnen Värdering och analys då avsåg inte att värderas numeriskt utan man analyserade utifrån hur sårbar verksamheten är. RSA 2011 Riskidentifiering är gjord av riskhanteringsgruppen och nedan redovisas vilka risker som bedöms kunna leda till en extraordinär händelse för kommunen: Storm Extrem kyla Tågolycka på kritisk punkt eller med kemikalier Farlig verksamhet (ex. Logistikcenter med ökande verksamhet som tar emot farlig transport) Smitta i vatten Tankbil som kraschar i sårbart område såsom vattentäkt eller korsning med många olika verksamheter nära Elavbrott Fjärrvärmeavbrott Infrastruktur som havererar såsom VA-system, vägar, järnvägar, itoch telekommunikationer, mobilnät Radioaktivt nedfall Hot mot förvaltning/bolag i form av o Bombhot o Vansinnesdåd genom t.ex. dödsskjutning på skola, förening m.m. 7 Krishanteringsplan för Katrineholms kommun, kommunstyrelsens handling nr 52/2009 [13]

14 Analyserade krisscenarier Utifrån de risker som identifierats så togs tre scenarier fram elavbrott, storm och smitta i vatten. Den gradering som användes vid värdering av scenarierna var enligt nedan. Den riskvärdering som är gjord är en samlad bedömning av förvaltningarnas och bolagens analyser. Sannolikhet Konsekvens Riskvärde 1=Mycket låg 1=Mycket låg S x K = 1-6 = Kan accepteras 2=Låg 2=Låg S x K = 7-12 = Bör åtgärdas 3=Medelstor 3=Medelstor S x K = = Åtgärdas 4=Stor 4=Stor S x K = 19-25= Åtgärdas genast 5=Mycket stor 5=Mycket stor En sammantagen bedömning för kommunen är sedan gjord efter respektive scenario. Elavbrott Totalt i hela eller större delen av kommunen Februari -15 C o 1 dag o 3 dagar o 7 dagar o 2 veckor och mer och okänt hur länge det varar Konsekvenser vid elavbrott Om bortfall av elektricitet tidsmässigt inskränks till några få timmar, får detta små konsekvenser för invånarna och hanterbara följder för kommunen oavsett årstid. Om däremot ett långvarigt avbrott sker i elförsörjningen uppstår mycket stora problem i alla verksamheter. Det kan gälla uppvärmning av bostäder och lokaler men också allmänbelysning, arbetsuppgifter som utförs med hjälp av datorer eller annan elberoende apparatur, drift av kommunens servrar och all elektronisk styrutrustning etc. Ett långvarigt avbrott vid kall väderlek genererar även andra problem som i många fall blir svåra att lösa på ett effektivt sätt. Inom äldrevården skulle man bli tvungen att flytta samman boenden för att kunna nyttja den portabla reservkraften. Reservkraftsverken skulle dock inte räcka till för att täcka alla behov dels inom tätorten och dels i kransorterna. Kommunens trygghetslarm skulle även påverkas vilket skulle innebära ökade insatser från personalen. Samma förhållande gäller inom handikappomsorgen för brukare med funktionshinder som bor i ett 20-tal gruppboenden i framför allt centralorten. Detta innebär att brukarna måste flyttas till uppvärmda samlingsplatser innan lägenheterna blir utkylda. Kommunen förfogar över tre mobila reservkraftverk, som kan anslutas via anslutningsdon till följande vårdboenden/verksamheter: Vårdboende, Julita Vårdboende, Björkvik Vårdboende, Furuliden Vårdboende, Lövåsen (Under ombyggnation ) [14]

15 Vårdboende Vallgården Vårdboende Malmgården Servicehus/vårdboende Igelkotten Servicehus/vårdboende Pantern Vårdboende Norrgläntan Sandbäcksskolan Följande äldreboende saknar anslutningsdon och därmed möjlighet till anslutning av reservkraft: Strandgården Tre stationära reservkraftverk finns för: avloppsreningsverket Rosenholm brandstationen. Forssjö vattenverk Stationära och mobila verk finns dessutom för landsbygdens dricksvattenförsörjning. Duveholmsgymnasiets/-hallens panncentral, som år 1985 avställdes till förmån för fjärrvärmeanslutning har tidigare varit tänkt att användas som större värmestuga. Det har visat sig att det kommer ta uppskattningsvis en vecka att få igång pannan. Detta har föranlett att kommunen måste se över andra möjligheter till uppvärmning. Sandbäcksskolan kan användas som uppsamlingsplats då det går att ansluta reservkraft till skolan. Dock går det inte i dagsläget att få någon värme från tilltänkta PC-Öster (fjärrvärmeanläggningen intill skolan) då det inte går att ansluta reservkraft till den oljeeldade pannan. Till viss del kan man ansluta elelement men reservkraften kommer inte att orka driva detta i tillfredsställande eller acceptabel utsträckning. De enda möjligheterna att i nuläget åstadkomma någon form av kommunala värmestugor i landsbygdsdelarna finns i Julita, Björkvik och Bie eftersom där finns anslutningsdon i vårdboendena Almgården och Yngaregården samt före detta vårdboendet Åsgården som idag huserar som förskola i Bie. Generellt brukar beredskapen för att klara en viss tid utan el vara större hos befolkning på landsbygden än i tätorter. I en krissituation måste de till antalet få reservkraftaggregaten flyttas kontinuerligt mellan de olika byggnaderna, vilket kan innebära stora svårigheter särskilt om vägarna är ofarbara exempelvis p.g.a. nedfallna träd och/eller stort snödjup. P.g.a. det begränsade antalet mobila aggregat torde det dessutom vara svårt att under tillräcklig tid förse de många byggnaderna med erforderlig energi/värme. Vid ett stort elavbrott kommer även fjärrvärmen att påverkas. All produktion av värme och varmvatten upphör vid ett elavbrott. Varmvatten tar i princip slut direkt och värmen i fastigheterna sjunker snabbt. Ingen värmeproduktion är aktuell så länge elavbrottet varar. [15]

16 I det fall kommunen inte har någon el att tillgå kommer det bli mycket svårt att nå ut med information. Medborgare är då beroende av radio med batterier eller möjlighet att kunna lyssna i bilen. Mobiltelefonin kommer endast att fungera under några timmar. Ett annat problem gäller även de som har IP telefoni då den är beroende av att elen fungerar. För många av kommunens anställda har den fasta telefonin byts ut s.k. office extension OE, vilket innebär att det tidigare fasta kontorsnumret kopplas till mobiltelefonen. Ur sårbarhetssynpunkt innebär det att man är oerhört beroende av batterikapaciteten vid bortfall av el. Värdering av scenario elavbrott: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - mycket låg Konsekvens (K) 5 av 5 - bedöms som mycket stor Riskvärde blir 5 av 25 - kan accepteras Att nämnas i detta fall är att riskvärdet inte förändras närmelsevis mycket om förutsättningar är 1 eller 14 dagar utan el. I fallet med en dag är sannolikheten högre men konsekvensen är lägre, vilket resulterar i att riskvärdet är relativt oförändrat. Slutsats Risken för ett totalt eller mycket omfattande strömavbrott för kommunen har bedömts som mycket låg. Om detta ändå skulle ske under en kall vintermånad skulle påfrestningarna för kommunen vara enorma. Svårigheter att kommunicera mellan verksamheter skulle märkas efter några timmar när kommunikationssystem fallerar. Behovet av att förflytta människor skulle snabbt bli påtagligt. Handikapp- och äldreomsorgen skulle flytta ihop sina brukare till gemensamma platser för att kunna dra nytta av de reservkraftsverk som finns att tillgå. Brist på såväl stationära som mobila reservkraftaggregat för äldreboenden och förvaltningsbyggnader innebär att kommunen är mycket sårbar vid långvarigt elbortfall, som inte är lokalt betingat. Möjlighet att snabbt få igång en större värmestuga saknas för tätortens invånare om detta skulle bli aktuellt. Många människor saknar nödvändigt beredskapsmateriell för att klara sig några dagar utan el. Likaså när det gäller information då många saknar radio med batteri. För många människor blir det en ny insikt efter ett något längre elavbrott hur beroende av el vi är i dagens samhälle. Det blir mycket svårt att nu ut med information både internt inom kommunen och externt till kommuninvånare. Resultatet är stora påfrestningar för samtliga verksamheter. Ett stort strömavbrott påverkar drift av VA-system, fjärrvärmen, kommunikations- [16]

17 system m.m. Är avbrottet långvarigt så kommer det även att påverka betalningssystem, kontanthantering, drivmedelsförsörjning, matförsäljning m.m. Beroendeförhållanden i flera led kommer att upptäckas. Detta ställer i sin tur stora krav på samordnad information men det blir svårt att kommunicera då telefonin inte kommer att fungera. Ett större långvarigt elavbrott skulle ställa enorma krav på kommunen och särskilt under en kall vintermånad. Många verksamheter påvisar att efter en dags elavbrott blir det kännbara effekter och den reservkraft som finns att tillgå för kommunen skulle inte räcka till. Det som i arbetet bedömdes som troligare var att ett begränsat område drabbas av ett strömavbrott och att för vård och omsorg skulle detta innebära att man skulle bli tvungen att flytta brukare från olika vårdboenden till annat vårdboende. Skolan kan bli tvungen att stänga då det blir för kallt att bedriva verksamhet. Storm November +-0 och 30 s/m I dag storm Stora effekter på infrastruktur såsom nedfallna träd på vägar, järnväg ev obrukbar Kransorter utan el Effekt Konsekvenser vid storm I händelse av t.ex. storm kommer transportvägar att delvis vara blockerade p.g.a. nedfallna träd. I kombination med ymnigt snöfall och eller kyla blir situationen än svårare. Verksamheter som drabbas hårt är t.ex. hemtjänsten. Räddningstjänsten får svårt att klara fastställda insatstider vid larm till nödställda. Skolelever kan få svårt att komma till skolan, särskilt de som är beroende av skolskjuts. Anställda generellt kan bli hindrade att komma till sina arbetsplatser, varför personalsituationen i många förvaltningar kan komma att bli ansträngd. Beträffande effekterna på stormen är det svårt att se alla tänkbara konsekvenser för kommunen gällande framkomlighet på vägar och järnvägar. Mycket avgörs även av samhällets övriga resurser från t.ex. Trafikverket gällande röjning av vägar. Kommunen skulle behöva samverka mycket med andra aktörer. Om det uppstår störningar i kommunikationssystemen kan situationen bli mycket ansträngd. Slutsats Om de största effekterna rör sig om en till två dagar så blir konsekvenserna svåra men bedömning är att de blir hanterbara. Om elen fortfarande finns kvar för tätorten kan konsekvenserna lindras. Det blir dock mycket svårt med samordning om strömmen fallerar och man förlorar tekniska sy- [17]

18 stem för kommunikation. Konsekvensen är även beroende av samhällets övriga resurser. Gällande framkomlighet så förväntas det ej bli så långvarigt att personal inte kommer att kunna ta sig fram. De verksamheter som har en pandemiplanering kan dra nytta av den för att se hur de kan omfördela resurser. Tittar man tillbaka på de vintrar som har varit 2009 och 2010 med stora snömängder så har kommunen klarat att sköta snörröjningen. Givetvis var situationen kraftigt ansträngd för personalen som skötte snöröjningen. Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan kommer att vara stort. Här har kommunen tagit fram en krisweb som klarar en betydligt högre belastning. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal. Samverkan internt mellan förvaltningar kommer att vara av största vikt. Stora problem med framkomlighet på vägar. Äldreboenden på landsbygd får svårt med elförsörjning och det kan ta tid att få ut portabel reservkraft. Personal som pendlar till arbete via bil, buss eller tåg får svårt att ta sig till arbetet. Ställer stora krav på samordnad information. Värdering av scenario storm: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 3 av 5 - medelstor Konsekvens (K) 3 av 5 - medelstor Riskvärde blir 9 av 25 - bör åtgärdas Smitta i vatten Initialt kan många insjukna innan det upptäcks Kokningsföreläggande Vattendistribution på utvalda platser Stor åtgång på flaskvatten Konsekvenser vid smitta i vatten Det initiala problemet vid smitta i vatten kan vara det stora antalet insjuknade innan problemet upptäcks. Det tar även tid att analysera och fastställa vad orsaken är. För medborgaren kan det bli besvärligt att inte ha dricksvatten att tillgå. Det blir antingen kokningsföreläggande eller att man får hämta vatten vid nödvattenstationer. Information till medborgare är av största vikt och trycket på hemsidan kommer att vara stort. Här skulle man få använda sig av kommunens krisweb som klarar en betydligt högre belastning. Kommunens växel bedöms komma att belastas av många samtal då den används både internt av kommunanställda och av kommuninvånare. Samverkan internt mellan förvaltningar kommer att vara av största vikt. [18]

19 Slutsats Beroende på hur stort antalet insjuknade blir så kan det bli personalbrist i verksamheterna. Detta ställer krav på planering och uthållighet hos ledningen inom de olika förvaltningarna och bolagen. För kommunen så kommer vissa verksamheter att få styra om sin planering för att kunna bistå med exempelvis distribution av vatten. Information internt och externt kommer att vara mycket viktigt och ställer stora krav på samordnad information. Detta kan bli svårt om växeln och hemsida överbelastas. För kommunens verksamheter kommer det främst att påverka personal och boende inom handikapp- och äldreomsorgen, barnomsorg (förskola upp till gymnasium) och tillagning av mat. Stora krav kommer att ställas på logistik och distribution av vattentankar. Värdering av scenario smitta i vatten: S x K= riskvärde Sannolikhet (S) 1 av 5 - låg Konsekvens (K) 3 av 5 - medelstor Riskvärde 3 av 25 - kan accepteras [19]

20 Kritiska beroenden Elberoenden Kommunen är extremt beroende av att elen fungerar för att kunna upprätthålla sina funktioner. Många tänkbara beroendeförhållanden kommer snabbt att märkas om elavbrottet är stort och blir långvarigt. Påverkar alla infrastrukturer såsom VA, värme, kommunikation m.m. Telekommunikationen är mycket beroende av att teleoperatörerna har en god beredskap vid telemaster med reservkraft och underhåll. Samverkan Kommunen kommer att behöva samverka med många aktörer som man är beroende av för att kunna tillgodose sina verksamheter. I händelse av storm så måste hemtjänsten ändå kunna ta sig ut till sina brukare och är då beroende flera aktörer såsom energibolaget, Trafikverket, räddningstjänst m.fl. Det innebär att kommunen är mycket beroende av att samhället i stort har en god förmåga att hantera risker och kriser. [20]

21 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Krisledning Brandstationen i Katrineholm är försedd med reservkraft och är kommunens sekundära krisledningsplats. Utrymmen finns att tillgå för att kommunens krisledning ska kunna agera från brandstationen. När det gäller krisinformation så det finns en bra och utbildad informationsstab som kan hantera de viktigaste kanalerna vid en kris som t.ex. hemsida och sociala medier. Sörmland vatten och avfall AB verkar Katrineholm, Flen och i Vingåker. Uppstår det en störning i ena kommunen kan de flytta resurser mellan dem. Ett nytt vattenverk i Forssjö invigdes i augusti Detta har höjt leveranssäkerheten för Katrineholms tätort väsentligt och systemet är redundant, dvs. har inbyggda system för att säkra leveransen genom att om ett system slutar fungera så kan ett annat system ta över t.ex. reservkraft eller en extra vattenledning. Västra Sörmlands Räddningstjänst (VSR) verkar i både Katrineholms och Vingåkers kommun och kan flytta resurser mellan kommunerna. Blir det en större händelse beträffande räddningstjänståtgärd kan Stab Sörmland 8 aktiveras. Katrineholms kommun köper tjänsten och funktionen säkerhetsstrateg av VSR vilket ger stora samordningsmöjligheter. Denna tjänst delas med Vingåker med en fördelning på 80% för Katrineholm och 20% för Vingåker. Reservkraft Det finns tre portabla reservkraftsaggregat som kommunen disponerar över som kan kopplas in i nio vård- och serviceboenden samt en skola. POSOM, Psykiskt och socialt omhändertagande vid kris. Organisationen har nystartat och omorganiserat sig för att enklare kunna fungera operativt vid behov. Nätverk Beredskapssamordnarnätverk i Södermanlands län med representanter från alla kommuner. Inom detta finns även DSAM, som är ett samverkansorgan som samordnas av Länsstyrelsen. Vanligtvis är det beredskapssamordnaren som fungerar som kontakt i DSAM. Användes sist i samband med pandemin där möten hölls med landstinget. Det finns även flertalet andra nätverk där kunskap hela tiden utbytes såsom krisinformationsträffar för informatörer, kommunchefsträffar m.m. 8 Gemensam stabsorganisation i Sörmland där räddningstjänsterna i Södermanlands län kan bistå varandra vid större händelser. [21]

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Rakel är Sveriges nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning. I vardag och kris. Vad är speciellt med Rakel? Den politiska förankringen Robustheten Täckning som kan förstärkas vid behov

Läs mer

Kommunalt Rakelforum

Kommunalt Rakelforum Kommunalt Rakelforum Samling & genomgång av praktikaliteter Lunch Inledning Presentation av respektive deltagare, - Namn och Roll - Nuläge Rakelanslutning - Planer framöver - Förväntningar Forum/nätverk

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Tid och plats: Kl. 13.15 16.00. Sunnanåsrummet/Förvaltningshuset Beslutande: Markus Evensson Ordförande (S) MonaWandel SRD Maj-Britt Tönners (C) Bo Hammarsten Anna-maria Winblad Ingvar Pettersson Sören

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga 1 Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga till plan för extraordinära händelser. Innehållsförteckning Inledning Sid 3 Krisinformationsenhet

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN

KOMMUNAL 016.2 FÖRFATTNINGSSAMLING Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 1 av 26 KRISLEDNINGSPLAN FÖR MARKS KOMMUN Kf 2010-02-23, 12 Sida 2 av 26 Innehållsförteckning Del 1 Grunder 3 Bakgrund och syfte... 3 Tillämpning... 3 Roller och ansvar... 3 Uppbyggnad...

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun

Krishanteringsplan för Katrineholms kommun -;, ~~ l~atrinehvlms kommun Krishanteringsplan för Katrineholms kommun Innehåll Bakgrund... 3 Kommunens handlingsplan enligt lagen (LXO)... 4 Övergripande mål... 4 Risk-och sårbarhetsanalys... 4 Samhällsviktig

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018

Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Utveckling av krisberedskapen lokalt och regionalt under mandatperioden 2015-2018 Björn Myrberg Ekonomi-och planeringsdirektör 2014-11-12 Gynnsamt läge för utveckling Ny mandatperiod Justerad överenskommelse

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB

Tillsyn och kontroll av åtagandena enligt alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Avdelningen för utvärdering och lärande Tillsynsenheten Jenny Selrot, 010 240 51 22 jenny.selrot@msb.se Eleonor Storm, 010 240 53 76 Regeringskansliet

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 20 (28) 146 REVIDERAD INFORMATIONSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Dnr: LKS 2015-429 En informationsplan vid extraordinära händelser är

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark

Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg. 18 juni Nina Åkermark Informatören som coach och strategisk partner eller Från informationsproducent till kommunikationsstrateg 18 juni Nina Åkermark Nya högre krav! Uppdraget i verksamhetsplanen Strategisk kommunikationsplanering

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser

Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Länsstyrelsedagar 2013 Nationell, regional och lokal samverkan på ledningsplatser Stockholm, 2013-10-23 Bo Edström (MSB) 1 Regional samverkan Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Exempel

Läs mer

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap

2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB. Kommunikationsplan. För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap 2008-12-14 1(8) FFS 163.01 FB Kommunikationsplan För allvarlig samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige: 2007-12-19, 317 Adress: Finspångs kommun

Läs mer

Plan för Extraordinär händelse

Plan för Extraordinär händelse Plan för Extraordinär händelse Antagen av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 0. Förkortningar och definitioner... 3 1. Inledning... 4 1.1 Krisledningsplan... 4 1.2 Kriskommunikationsplan... 5 2. Vad säger lagen?...

Läs mer

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25.

Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Servicedeklararationer inom ATAB och AFAB fastställda av styrelsen 2011-01-25. Arvika Teknik AB, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se Telefon: 0570-816 00 E-post: arvika.teknik@arvika.se

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet samhällsskydd och beredskap 1 (16) ROS-SSV SKYDD AV SAMHÄLLSVIKTIG VERKSAMHET Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet Ett delprojekt inom ramen för genomförande av

Läs mer

Plan vid extra ordinära händelser

Plan vid extra ordinära händelser Plan vid extra ordinära händelser Förvaltningsinstruktion för Socialtjänsten Dnr: 2011/13/708 Antagen av SN 2011-01-31 AKTUELLA NAMN OCH TELEFONNUMMER Om den vanliga telefonen inte fungerar, använd mobiltelefonen.

Läs mer

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation

Läs mer

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått

Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Nyhetsbrev denna gång som en resumé över året som gått Välkommen till nyhetsbrev för RSA! Risk- och sårbarhetsarbetet är ett spännande arbete som kommer att beröra alla verksamheter, och fortlöpande information

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi

Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Reviderad Omsorgsförvaltningen 2009-07-06 2007-10-15 I.S. 2009-08-25 Planeringsförutsättningar influensapandemi Enl. rekommendationer från WHO, krisberedskapsenheten, Länsstyrelsen och Socialstyrelsen

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet

Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet Informations- och IT-säkerhet i kommunal verksamhet En kommuns roll i trygghets och säkerhetsarbetet och var informations- och IT-säkerheten kommer in i detta Vad, vem och hur man kan arbeta med informations-

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Analysprojektet i Helsingborg har genomförts som ett trepartssamarbete

Analysprojektet i Helsingborg har genomförts som ett trepartssamarbete H E L S I N G B O R G S S T A D Helsingborgs Stad kartlade beredskapen inom vård och omsorg av lena lidberg Beredd på det värsta. Så heter det analysprojekt som under 2005 har pågått inom Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun. KS beslutad 2015-XX-XX

Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun. KS beslutad 2015-XX-XX Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Ragunda kommun KS beslutad 2015-XX-XX Inledning... 3 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område.... 3 1.1 Kommunens ansvarsområde och uppgifter Samhällsskydd

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser

Risk- och sårbarhetsanalyser Risk- och sårbarhetsanalyser Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser Nyheter inom området Jonas Eriksson - MSB Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser MSB har bemyndigats att utfärda föreskrifter

Läs mer

Datum 2011-12-16. att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt

Datum 2011-12-16. att i samverkan med Vattenfall AB undersöka alternativ modell för fortsatt drift av gasturbinen, samt KS 10 8 FEBR 2012 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Morén Åsa Datum 2011-12-16 Diarienummer KSN-2011-0483 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservelkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer