Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun
|
|
- Adam Bengtsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 sid 1 (33) Risk- och sårbarhetsanalys Hammarö kommun Dnr Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20 Tel: Fax: E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:
2 sid 2 (33) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Begrepp och förkortningar Övergripande beskrivning av kommunen Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Egna förstärkningsresurser Gemensamma förstärkningsresurser Externa förstärkningsresurser Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Bedömningsnivåer Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning, 100-årsnivå i Vänern Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Hanteringsförmåga Konsekvenser Risk för följdhändelser Slutsatser Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförd verksamhet under mandatperioden Planerad verksamhet för mandatperioden
3 sid 3 (33) 1 Inledning I 2 kap.1 lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extra ordinära händelser i fredstid och höjd beredskap föreskrivs att kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i fredstid som kan inträffa i kommunen och hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Resultatet av arbetet ska värderas och sammanställas i en risk- och sårbarhetsanalys. Kommunens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån förmågan att motstå allvarliga störningar, där följande fyra bedömningsnivåer används: 1. Förmågan är god 2. Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 3. Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4. Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att den skall ge kunskap om kommunens största risker och sårbarheter. Kunskapen skall i sin tur ligga till grund för ett medvetet arbete inom kommunen vad gäller förebyggande och förberedande verksamhet inom området. 1.1 Begrepp och förkortningar Det finns ett behov av att definiera många av de begrepp och förkortningar som används i detta dokument. ATS Armens taktiska stab, kontaktas då myndigheter eller räddningstjänst behöver stöd av försvarsmakten. Beredningsgrupp Består av kommundirektör och kommunchefer samt räddningsdirektör från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil samt räddningstjänstförbundet. CFF Civilförsvarsförbundet CSK Centralsjukhuset, Karlstad Extraordinär händelse En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller en överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga funktioner. Det kan därmed vara förenat med svårigheter att återställa samhället i dess ursprungliga skick efter en extraordinär händelse. Definitionen medför samtidigt att det är svårt att göra en klar gränsdragning mellan en extraordinär Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen, Box 5052, Karlstad Besöksadress: Infanterigatan 20 Tel: Fax: E-post: forvaltning/kontor/bolag@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: Bankgiro:
4 sid 4 (33) händelse och en allvarlig olycka. Störningarna i samhället kan samtidigt uppfattas helt olika beroende på en kommuns storlek och befintliga resurser. FRG Frivilliga resursgruppen GIS Geografiskt informationssystem IBERO Analysverktyg med färdiga frågeställningar och scenarion för risk- och sårbarhetsanalyser Infrastruktur Anläggningar som anses vara nödvändiga för att samhället skall fungera. Framför allt avses system för transport av varor och personer, och information. Till infrastruktur räknas även bebyggelse och fastighetsstruktur. I denna rapport avser infrastruktur system som omfattar vägar med kollektivtrafik, järnvägar med tågförbindelser, energisystem som elkraftnät och gasnät, vatten- och avloppsnät samt informationssystem. Krisledningsnämnd sta beslutande nämnd vid en extraordinär händelse, bestående av politiker från kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil. Nämnden består av 11 ledamöter, tre från Karlstad och två från övriga kommuner. Kritiska beroenden Beroenden som är avgörande för att samhällsviktiga verksamheter ska kunna fungera. Sådana beroenden karaktäriseras av att ett bortfall eller en störning i levererande verksamheter relativt omgående leder till funktionsnedsättningar, som kan få till följd att en extraordinär händelse inträffar. Den drabbade verksamheten kännetecknas av att den saknar uthållighet, redundans och möjlighet att ersätta eller fungera utan den resurs som fallit bort. LiV Landstinget i Värmland LST Länsstyrelsen i Värmlands län MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PKL Psykiatrisk katastrofledningsgrupp
5 sid 5 (33) POSOM Psykiskt och socialt omhändertagande. RAKEL Nationellt kommunikationssystem för samverkan och ledning Risk, sannolikhet och konsekvens Ordet risk kan ha många betydelser. Ibland beskriver det ett hot och ibland är det ett spridningsmått. I denna rapport används ordet risk mestadels för betydelsen hot och fara. För beräkningsmått, så som spridning eller statistisk beräkning, används ordet sannolikhet. En sammanvägning av sannolikhet och skadans storlek benämns som konsekvens. RSA Risk- och sårbarhetsanalys Samhällssäkerhet Hot, risker och sårbarheter som påverkat samhället i så pass stor utsträckning att det medför en allvarlig störning i viktiga funktioner definieras som sagt som en extraordinär händelse. För att höja säkerheten kring dessa samhällsviktiga funktioner (exempelvis informationssäkerhet och elkraft- och vattenförsörjning) krävs ibland både ett skydd av fysisk karaktär och en riskmedvetenhet hos invånare, tjänstemän och politiker i kommunen. Säkerheten kring dessa viktiga funktioner benämns i denna rapport med begreppet samhällssäkerhet. Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. TiB Tjänsteman i beredskap VAKA Vattenkatastrofgruppen, en nationell resurs vid problem med dricksvattenförsörjningen. VMA Viktigt meddelande till allmänheten
6 sid 6 (33) 2 Övergripande beskrivning av kommunen Statistik för Hammarö Invånare Yta (km 2 ) 57 Befolkningstäthet (inv/km 2 ) 260 inkomst Ohälsotal (antal sjukersättningsdagar/inv år) 32 Öppna jämförelser 2010 I Hammarö kommun bor invånare, varav är kvinnor och är män. Hammarö är en pendlingskommun, belägen på en ö i Vänern som gränsar till Karlstad. Transporter till och från kommunen sker främst på väg men även med båt och godståg. I kommunen finns verksamhet som kan medföra skador på människor och miljön. Den största risken för detta har dock minskat betydligt i och med att den produktion av klorgas som tidigare förekommit har avvecklats. Gemensam krisledningsnämnd Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad och Kil ingår i en gemensam krisledningsnämnd. Regionens krisledning styrs utifrån lag 2006:544 om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid höjd beredskap. Krisledningsnämnden är det högsta beslutande organet i krisledningsorganisationen. Den får fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhet från övriga nämnder i kommunerna. Nämnden träder i funktion efter beslut av nämndens ordförande eller dennes ersättare. Till krisledningsnämnden hör en beredningsgrupp som tar fram beslutsunderlag och stödjer nämnden i dess arbete. Beredningsgruppen kan fungera som ett samverkansorgan i säkerhetsfrågor även under förhållanden som inte inryms under lag 2006:544.
7 Utöver den regionala krisorganisationen bedrivs säkerhetsarbetet i säkerhetsråd och styrgrupper i respektive kommun. sid 7 (33)
8 sid 8 (33) 3 Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Arbetet med risk- och sårbarhetsanalyserna för perioden utgår från dem som gjorts för perioden I den bedömdes vissa risker vara större än andra. I och med det har fokus lagts på dessa för att analysera förmågan att hantera händelsen utifrån workshops med scenario i IBERO för respektive kommun. IBERO är ett analysverktyg för risk- och sårbarhetsanalyser som är framtaget av dåvarande Krisberedskapsmyndigheten (nuvarande myndigheten för samhällsskydd och beredskap; MSB) och länsstyrelsen i Stockholms län. Resultatet sammanställs under de rubriker som MSB föreskriver för kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser. Metodbeskrivning Faktainventering Riskinventering IBERO- Förmågebedömning Syntes och sammanställning Utkast Faktainventering och Riskinventering Fakta har tagits fram genom att personal på berörda förvaltningar har intervjuats. Risk- och sårbarhetsanalyserna för har används som bakgrundsmaterial till de nya analyserna. IBERO Förmågebedömning Analysverktyget IBERO har används för att få fram kommunernas förmågebedömning och det är även de fastställda scenarierna i IBERO som ligger till grund för workshops. Följande scenarion har använts: Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden. Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc. Utsläpp av farligt ämne: Det är lördag förmiddag i juni och ett läckage på en godsvagn vid bangården orsakar ett giftigt gasmoln (svaveldioxid) som sprider sig mot centrum. Översvämning: Översvämning av Klarälven (100 års flöde, ca 1500 m³/s ) (Karlstad) samt översvämning vid en 100-årsnivå i Vänern (Hammarö).
9 sid 9 (33) Fördelningen av scenarion bland kommunerna är enligt följande: Forshaga Grums Hammarö Karlstad Kil Brand i skola X X X X X Otjänligt dricksvatten X X X X X Elavbrott X X X X X Utsläpp av farligt ämne X X X Översvämning X X Varje workshop har renderat i en rapport där bl.a. hanteringsförmåga och konsekvenser kring scenariot sammanställs. Syntes och sammanställning Delmomenten i metodbeskrivningen sätts samman till ett utkast i rapportform som ligger till grund för den fortsatta arbetsprocessen (se nedan). Arbetsprocess Utkast RSA Beredning RSA LST/MSB Utkast RSA Utkastet, som är ett resultat av metodarbetet, används som grund för arbetsprocessen. I dokumentet finns fakta, bakgrundsmaterial och resultatet av de workshops som har genomförts. Beredning Beredning av dokumentet har skett i styrgruppen för säkerhet, beredningsgruppen samt i den gemensamma krisledningsnämnden. Beredningsprocessen innebär att utkastet till risk- och sårbarhetsanalysen delas ut för genomgång och eventuell revidering.
10 sid 10 (33) RSA Den slutgiltiga versionen av risk- och sårbarhetsanalysen färdigställs och levereras till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen sammanställer en risk- och sårbarhetsanalys för länet som skickas till MSB. Risk- och sårbarhetsanalysen ligger sedan till grund för kommunens handlingsplan för en stärkt krisledningsförmåga, vilken beslutas av kommunfullmäktige. Avgränsningar Beroende på vilken risk/händelse som bedöms krävs avgränsningar; vissa händelser berör endast delar av den samhällsviktiga verksamheten varför det behövs en avgränsning av vilka samhällsviktiga verksamheter som analyseras. Andra risker/händelser är så omfattande och berör hela samhället varför det av det skälet behövs en avgränsning för att bedömningen ska bli gripbar för en analys. Beroenden som inte tas upp i analysen är bland annat: Betalningssystem Reservdelstillverkare utanför Sverige vilka aktörer inom vårt geografiska område är beroende av. Akut ambulanssjukvård, CSK, vårdcentraler som LiV ansvarar för. Polis Läkemedelsförsörjning
11 sid 11 (33) 4 Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 4.1 Egna förstärkningsresurser POSOM I Hammarö kommun finns en POSOM-grupp med egen ledningsgrupp. Ledningsgruppen är den som tar emot larm om insats från SOS Alarm och vidarebefordrar dessa till stödpersonerna i Hammarö kommun. Målet för det psykiska och sociala omhändertagandet av drabbade människor vid olyckor och katastrofer är att lindra i akuta situationer och förebygga psykisk ohälsa på lång sikt. Målet nås genom att POSOM-grupperna får fortbildning och möjlighet att praktiskt få delta i katastrofövningar. Gruppen genomför årligen utbildningar för medlemmarna i frågor som är kopplade till arbetet inom POSOM. 4.2 Gemensamma förstärkningsresurser Karlstadsregionens Räddningstjänstförbund Kommunerna Forshaga, Grums, Hammarö, Karlstad, Kil och Munkfors har ett gemensamt räddningstjänstförbund. Inom regionen finns en heltidsstyrka i Karlstad samt deltidsstyrkor i Deje, Forshaga, Grums, Hammarö, boda, Kil, Molkom, Munkfors, Vålberg och Väse. I Värmskog finns även ett räddningsvärn. Inom förbundet arbetar ca 300 personer. Det är brandmästaren som svarar för den operativa ledningen i förbundet. Utöver detta finns en räddningschef i beredskap som tillsammans med brandmästaren i förbundet utgör grunden för att starta upp en stab samt bemanna ledningsbussen. Ledningsbussen är en resurs för hela länet samt delar av Dalarna och Bergslagen. Ledningsbussen används för gemensam stab/ledning för medverkande instanser ute på olycksplats och kan även bemannas med en SOS-operatör. Det finns ett samverkansavtal mellan samtliga Räddningstjänster i Värmland. RAKEL Under innevarande mandatperiod kommer den kommunala räddningstjänsten att övergå till det gemensamma kommunikationssystemet RAKEL, vilket kommer att underlätta samverkan mellan aktörer vid en kris. Polismyndigheten i Värmland är anslutna till RAKEL sedan Ledningscentraler På Sandbäcken i Karlstad finns en ledningscentral som kan nyttjas som reservledningsplats för krisledningsnämnden och beredningsgrupp. Översvämningsskydd Förbundet har ca 400 meter översvämningsskydd som finns på Sandbäcken i Karlstad.
12 sid 12 (33) Sandsäckar Förbundet har ca 5000 sandsäckar till förfogande. Vattentankar Utrustning för nödvattenförsörjning: Volym per tank (m3) Total volym (m3) Typ Lokalisering Antal Kommentar Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken tjänstgörande brandmästare Räddningscenter SOS Alarm begär Lastväxlartank Sandbäcken tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Hammarö tjänstgörande brandmästare SOS Alarm begär Lastväxlartank Station Grums tjänstgörande brandmästare Combo Aqua Plasttank på pall Rostfri tank på lastbilsflak Plasttank på pall Forshaga (gatukontorets förråd) Forshaga (gatukontorets förråd) Grums (gatuförrådet) Grums (gatuförrådet) Combo Aqua på kärra Kil (VA-verket) Metalltank Kil (Gatuavdelning) Rostfri tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Kvällstid begärs jourhavande VA-ingenjör via SOS Alarm Tank kan användas under förutsättning att kokningsrestrektioner utfärdas Plasttank på täckt kärra Combo Aqua Tank på kärra Karlstad (Stadionvägen 30) Karlstad (Stadionvägen 30) Hammarö Jonsbol (Serviceförvaltning en) Två lastpallar per vattentank behövs för att kunna tappa vatten i kärl. Två av kärrorna är täckta för möjlighet till uppvärmning vintertid. Jourhavande nås via SOS Alarm efter kontorstid
13 sid 13 (33) 4.3 Externa förstärkningsresurser Ambulanssjukvården i Värmland I Värmland finns 11 stycken stationer som drivs antingen av Landstinget i Värmland eller entreprenörer. Ambulanssjukvården är en kvalificerad sjukvårdsresurs som tillsammans med primärvården bildar första linjens sjukvård. Den tekniska utrustningen motsvarar grundutrustningen på en akutmottagning. LiV har ett nära samarbete med angränsande län så väl i vardagen som vid extraordinära händelser. SOS Alarm är de som kontaktar och förmedlar resurser och hjälpbehov vid akuta situationer. PKL Landstinget har PKL-grupper (Psykiatrisk katastrofledningsgrupp) vid sjukhusen i Karlstad, Kristinehamn och Arvika. Polismyndigheten i Värmland Polisen i Värmland är indelad i fyra samverkansområden: Samverkansområde Väst, Samverkansområde Norr, Samverkansområde Öst och Samverkansområde Syd. Sammanlagt finns 17 polisstationer i Värmland i följande kommuner: Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Hammarö, Karlstad, Kil, Kristinehamn, Munkfors, Storfors, Sunne, Sysslebäck, Säffle, Torsby och Årjäng. Försvarsmakten Värmland har en Hemvärnsbataljon, Värmlands hemvärnsbataljon, vilken är verksam i hela länet. Totalt består bataljonen av cirka 1000 personer uppdelade på fyra kompanier. Två av kompanierna är så kallade Insatskompanier. Bataljonen leds av en bataljonsstab med tillräckliga ledningsresurser i form av radioapparater och fordon (Bataljonen har även tillgång till RAKEL). Övriga funktioner är en flyggrupp om 3 stycken lätta flygplan samt 13 hundekipage. Hemvärnet larmas genom ATS på uppdrag av den kommunala krisledningen eller räddningsledaren. VAKA VAKA har ett nationellt nödvattenlager på fyra platser i Sverige (Ljung, Norsborg, Eslöv och Sundsvall). Totalt finns 806 st så kallade Combo-Aqua tankar som rymmer 1060 liter dricksvatten vardera. Tankarna fraktas i containrar. Vintercontainrarna innehåller 30 st Combo Aqua tankar samt värmemattor, elverk, skyddshuvar (värmehuvar). Sommarcontainrarna innehåller 41 st Combo Aquatankar. VMA Vid svåra samhällsstörningar, olyckor och under höjd beredskap, kan myndigheter be TV och radio att sända Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA). Detta berör både Public service och kommersiella tv- och radiokanaler samt utomhuslarm.
14 sid 14 (33) Det finns två nivåer av VMA-meddelande till Radio och TV: 1. Varningsmeddelande sänds direkt vid omedelbar risk för skada på liv, hälsa, egendom och miljö. Behörig Händelse Räddningschef/Räddningsledare Olyckor och vid risk för olyckor SSI Vid utsläpp av radioaktiva ämnen Polismyndighet Grov störning av allmän ordning eller svår brottslighet Smittskyddsläkare Spridning av smittsam sjukdom Anläggning med farlig verksamhet Utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen SOS Alarm Störningar i 112-funktionen 2. Informationsmeddelande sänds snarast för att förebygga eller begränsa skador. Behörig Händelse Regeringen Inför och vid extraordinära händelser TiB myndigheter Inför och vid extraordinära händelser Kommuner och landsting Inför och vid extraordinära händelser Svenska kraftnät och eldistributörer Vid elavbrott Teleoperatörer Vid teleavbrott De som är behöriga att begära varningsmeddelande får också begära informationsmeddelande. Meddelandet ska innehålla följande: Vem som står bakom meddelandet. Vad som inträffat och orsakat meddelandet. Var nödläget uppstod, vilket område som är berört. Konsekvenserna och omfattningen av det inträffade. Förhållningsorder till allmänheten. Översvämningsskydd, MSB MSB har cirka meter barriärer samt cirka sandsäckar som kommunen kan låna vid en översvämning. MSB har även tillgång till större pumpar och utbildad personal som kan stötta kommunen vid akuta översvämningar.
15 sid 15 (33) 5 Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska områdesansvar I takt med att samhället utvecklas och förändras, förändras även hoten och riskerna i samhället. Bland annat har samhällsviktiga verksamheter blivit alltmer beroende av varandra, vilket i sin tur innebär att samhällets sårbarhet blivit större. För att dagens samhälle skall kunna fungera även vid en allvarlig kris är det viktigt att definiera vilka verksamheter i kommunen som är nödvändiga för att undvika eller hantera kriser. När det gäller kommunens krisberedskap är vissa samhällsfunktioner viktigare än andra. Samhället är uppbyggt av en rad komplexa verksamheter som ibland är helt avgörande för hur väl samhället i sin helhet fungerar. Vissa verksamheter i samhället tillhandahåller så pass viktiga samhällstjänster och produkter att om deras funktionalitet kraftigt minskar riskeras människors hälsa och liv och möjligheten att värna om samhällets grundläggande värden. För att beskriva den samhällsviktiga verksamheten i kommunen så redovisas detta i följande tabell: Prioriteringskriterier Samhällsviktig verksamhet Kritiska beroenden: För att bedriva dessa verksamheter måste följande funktioner säkras Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) - Omsorg om äldre och funktionshindrade - Hemtjänstgrupper - Kommunal räddningstjänst - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Kommunal krisledning - Dricksvattenförsörjning - Fjärrvärme - Polis och vaktbolag - Akut tillgång till socialtjänst - Barnomsorg för de föräldrar som arbetar inom samhällsviktig verksamhet - Elförsörjning - Uppvärmning - Försörjning med vatten, medicin och mat - Bränsleförsörjningen till uppvärmning, reservkraft och fordon - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på - Vårdcentraler - Massmedia
16 sid 16 (33) längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa. - Samhällsviktig information - Dagcenter eller liknade verksamhet - Kommunikation (data, tele, radio, larm och transporter) Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet. - Reningsverk - VA-system - Livsmedelsförsörjning - Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Av kommunernas verksamheter räknas följande områden som samhällsviktiga: Vård och omsorg av äldre och personer med särskilda behov Kommunal räddningstjänst Kommunal krisledning Kommun tekniskförsörjning I bilaga 1 återfinns detaljerade information om de samhällsviktiga verksamheterna.
17 sid 17 (33) 6 Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningen av förmågan för hur samhällsviktiga verksamheter kan motstå och hantera risker baseras på genomförda workshops med kommunens chefer och tjänstemän. Där har verktyget IBERO används för att skapa en tydlig struktur. Följande risker har används som scenarion i analysen: Otjänligt dricksvatten: Analys påvisar otjänligt dricksvatten i huvudledning. Detta pågår i 6 veckor under augusti september. Elavbrott: Elavbrott i hela kommunen under 3 dygn, vintertid ca -15ºc. Översvämning: Översvämning vid en 100-årsnivå i Vänern. Scenario utanför området extraordinära händelser som också har analyserats Brand i skola: Kommunens största grundskola med flest antal elever blir totalförstörd i en brand. Det tar ungefär 1 år att återställa byggnaden Scenariona har tidigare identifierats i kommunens risk- och sårbarhetsanalys från Nedan visas resultatet från den analysen: Översvämning Översvämning 46,5 m 47,5 m S A N N O L I K H E T IT-bortfall (intrång) Storm Elkraftbortfall -15C Hot och våld (nyckelpers.) Farligt gods - Olycka - Sörmon Dricksvattenbortfall Elkraftbortfall Extrema temp. Olycka - farlig anläggning Flygolycka Isstorm Terror Farl.gods Olycka - Jvg - klor Akzo Nobel KONSEKVENS
18 sid 18 (33) 6.1 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Akutsjukvård och sjukhusens vårdavdelningar (Landstinget) Omsorg om äldre och funktionshindrade Hemtjänstgrupper Kommunal räddningstjänst Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är god Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god 1 Det finns viss förmåga men den är bristfällig Förmågan är god Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmågan är god Översvämning Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 1 Kommunen har tillsammans med Karlstads kommun tagit fram en nödvattenplan.
19 sid 19 (33) 6.2 Samhällsviktig verksamhet som redan på kort sikt (timmar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Kommunal krisledning Dricksvattenförsörjning Fjärrvärme Polis (vaktbolag) Akut tillgång till Socialtjänst Elavbrott Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Det finns viss förmåga men den är bristfällig 2 Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 3 Förmågan är god Otjänligt dricksvatten Förmågan är god Det finns viss förmåga men den är bristfällig Förmågan är god Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Barnomsorg för de Förmågan är i föräldrar som arbetar huvudsak god inom samhällsviktig men har vissa verksamhet brister Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är god Översvämning Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är god 2 Fjärrvärme kräver elkraft för själva produktionen och där finns reservkraft. Men det krävs också elkraft hos brukaren. Detta för att kunna få värmeväxlare och cirkulationspumpar att fungera och därmed föra runt vattnet i fastigheten 3 Kommunhuset saknar reservkraft. Det pågår ett projekt tillsammans med MSB att installera reservkraft i kommunhuset. Detta beräknas vara klart 2012.
20 sid 20 (33) 6.3 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för att säkerställa liv och hälsa Samhällsviktig verksamhet Vårdcentraler Samhällsviktig information Elavbrott Bedöms ej i kommunens RSA Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Otjänligt dricksvatten Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Dagcenter eller Förmågan är i liknade verksamhet huvudsak god men har vissa brister Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Skolbrand Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmåga behövs ej Översvämning Bedöms ej i kommunens RSA Förmågan är god Förmågan är god 4 Kommunen har en i huvudsak god förmåga. Dock måste medborgarna kunna tillgodogöra sig informationen. Detta kan för visa grupper bli svårt vid ett längre elavbrott.
21 sid 21 (33) 6.4 Samhällsviktig verksamhet som på längre sikt (dagar) har mycket stor betydelse för samhällets funktionalitet Samhällsviktig verksamhet Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning Reningsverk VA-system Livsmedelsförsörjning Försörjning (medicin, betalmedel, m.m.) Förmågan är god Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Information om bedömningsnivåerna finns i kapitel 7.1. Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god Förmågan är god
22 sid 22 (33) 7 Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 7.1 Bedömningsnivåer Följande bedömningsnivåer används för en samlad bedömning av var och en av de båda delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen bedöms ha resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen har inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Det finns viss förmåga men den är bristfällig innebär att kommunens resurser kraftigt understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära händelser. (4) Att det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga betyder att kommunen står oförberedd inför en extraordinär händelse. Konsekvens Följande bedömning används för vilka konsekvenser den analyserade händelsen får för kommunen: Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor Följdhändelse Bedömningen av risken för följdhändelser av den studerade händelsen redovisas enligt följande: Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 4 Starkt
23 sid 23 (33) 7.2 Elavbrott Förmågan att hantera ett elavbrott under 3 dygn, ca -15 C Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller bj k Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) Låg Låg Låg Konsekvenser av ett elavbrott Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Stora Måttliga Mycket stora (4) Stora Stora Risk för följdhändelser vid elavbrott Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Starkt (4) Starkt (4) Starkt (4) Svagt Svagt Svagt Kritiska beroenden För att hantera händelsen är kommunen beroende av FORTUM, medlemskommuner, räddningstjänst, media och att förbränningen vid Heden (Karlstad) fungerar. Mest beroende är man av hjälp med informationsspridning, lån av materiel och personal, transporter, lokaler och reparationer. Kommentar Analysen av ett elavbrott under tre dygn med en temperatur på -15 C visar att kommunens förmåga att hantera händelsen i huvudsak är god men det finns vissa
24 sid 24 (33) brister. Förmågan att bland annat rädda/skydda akut hotade individer/objekt och att återställa funktionen anses dock vara bristfällig. Anledningen är att tillgången på anslutningspunkter och reservkraft är begränsad. Att återställa funktionen kan bli ett stort arbete beroende på mängden frostskador som uppstår på fastigheter eller andra objekt under ett elavbrott, om detta skulle inträffa under en period med 15 minusgrader. Konsekvenserna av händelsen anses bli måttliga när det gäller hälsa men stora med avseende på miljöskada, människoliv och ekonomi samt mycket stora för de hjälpbehov som förväntas uppstå. Risken för följdhändelser har ett starkt samband för störning i vatten- och fjärrvärmeförsörjningen samt i elektroniska kommunikationer. Att ett elavbrott skulle innebära risk för ökad kriminalitet och ökat våld anses inte vara lika starkt. 7.3 Otjänligt dricksvatten Hammarö kommun försörjs av dricksvatten från Karlstads kommun. Vid analystillfället för otjänligt dricksvatten fanns Hammarö kommun representerade och svaren i bedömningen är gemensamma för Karlstad. Förmågan att hantera otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och k Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga Förmåga behövs (Nivå) ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Konsekvenser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Ej besvarad Måttliga Måttliga Inga Stora (Nivå)
25 sid 25 (33) Risk för följdhändelser vid otjänligt dricksvatten Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmeförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Inget Inget Inget (4) Svagt Starkt (4) Svagt Kritiska beroenden För att hantera händelsen krävs samarbete med VAKA, KGVF (Karlstad-Grums vattenvårdsförbund), smittskyddsinstitutet, laboratorium för analys, miljö- och hälsa, vård- och omsorg, barn- och ungdomsförvaltningen plus övriga förvaltningar, kommunens växel, räddningstjänsten, Karlstads kommun, landstinget, livsmedelsverket, media, länsstyrelsen och polisen. Kommentar Kommunens förmåga att hantera händelse med otjänligt dricksvatten under sex veckor anses vara god men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är förmågan att informera kring scenariot. Ett införande av RAKEL skulle förbättra förmågan. Den största konsekvensen innebär att det blir kostsamt ekonomiskt. Bedömningen av konsekvensen för människoliv ansågs svårbedömd och lämnades obesvarad, dialyspatienter och andra riskgrupper kan vara särskilt utsatta. Risken för följhändelse är starkast för spridning av smitta om dricksvattenanalysen påvisar att det är otjänligt. Att händelsen skulle medföra ökad risk för kriminalitet eller ökat våld är inte lika stor men eventuellt skulle det kunna inbjuda till sabotage på utställda tankar för nödvattenförsörjning. 7.4 Skolbrand Förmågan att hantera en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller bj k Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga (Nivå) * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Förmåga behövs ej*
26 sid 26 (33) Konsekvenser av en skolbrand Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens (Nivå) Inga Måttliga Stora Måttliga Stora Risk för följdhändelser vid en skolbrand Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse vattenförsörjningen fjärrvärmelförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt samband (Nivå) Inget Inget Inget Starkt (4) Inget Svagt Inget Kritiska beroenden Aktörer som kommunen är beroende av utöver kommunens samlade resurser för att hantera händelsen är räddningstjänst, polis, kyrkan, vården, försäkringsbolag, media/information. Beroendet avser främst kompetens (vård, information), lokaler, material, transport, trafik etc. Kommentar Kommunens förmåga att hantera en skolbrand, där den största skolan med flest antal elever brinner upp och tar ett år att återställa, är i huvudsak god men det finns vissa brister. En förbättringspunkt är att informera om händelsen. Genom att öva på denna typ av händelse kan förmågan stärkas. Konsekvenserna blir stora för hjälpbehoven och ekonomin. Risken för följdhändelser blir starkast för störning i transportsystemet om vägar behöver spärras av under brandförloppet. En svag risk finns också för spridning av giftiga kemiska ämnen från brandgaser innan elden är släckt.
27 sid 27 (33) 7.5 Översvämning, 100-årsnivå i Vänern Förmågan att hantera en 100-årsnivå i Vänern Tabellen nedan visar en sammanställning av den bedömda förmågan att hantera störningen: Delmoment Upptäcka Skapa lägesbild Besluta och leda Informera Kommunicera och samverka Rädda/skydda akut hotade individer eller Hindra utbredning/ spridning Sörja för hjälpbehövande Omhänderta omkomna Återställa funktion Bedömd förmåga Förmåga behövs (Nivå) ej* * Det som ligger utanför kommunens ansvarsområde har besvarats med Förmåga behövs ej Konsekvenser vid en 100-årsnivå i Vänern Tabellen nedan visar en sammanställning av bedömda konsekvenser för händelsen: Delmoment Människoliv Hälsa Hjälpbehov Miljöskada Ekonomi Bedömd konsekvens Inga Måttliga Stora Måttliga Mycket (Nivå) Stora (4) Risk för följdhändelser vid en översvämning Tabellen nedan visar bedömt samband mellan studerad händelse och följdhändelser: Följdhändelse elförsörjningen vattenförsörjningen fjärrvärmelförsörjningen elektroniska kommunikationer transportsystem Spridning av smitta Spridning av giftiga kemiska ämnen Ökad kriminalitet/ ökat våld Bedömt Starkt Starkt Svagt Svagt Starkt Starkt/ Svagt Svagt samband (4) (avlopp) (4) (Nivå) Svagt (~4) (vatten) (~3) Kritiska beroenden För att hantera händelsen är kommunen beroende av räddningstjänst, andra kommuner, hemvärnet, sjöräddningen, industrin och försäkringsbolag. Landstinget och smittskydd kan behöva hjälpa till om det skulle bli hälsoproblem. Beroendet gäller främst hjälp med information, transporter, sanering av fastigheter och
28 sid 28 (33) dricksvattenledningar om avloppsvatten kommit in i dessa samt hjälp med att skydda vägar. Kommentar Kommunens förmåga att hantera en 100-årsnivå i Vänern är i huvudsak god men det finns vissa brister. Förmågan att återställa funktioner är ett exempel på förbättringsområden. Eftersom en översvämning oftast är utdragen över lång tid är det svårt att få grepp om dess omfattning och hur lång återställningstid som behövs. Konsekvenserna kommer att bli stora hjälpbehov samt mycket stora ekonomiska påfrestningar för kommunen. Risken för följdhändelser är störst för störning i elförsörjningen, vattenförsörjningen (avlopp), transportssystem och spridning av smitta.
29 sid 29 (33) 8 Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Kommunens samtliga bedömningar av hanteringsförmåga, konsekvenser och risk för följdhändelser ser ut enligt följande: 8.1 Hanteringsförmåga Nivå 3 3. Återställa funktion 2 2. Informera, sörja för hjälpbehövande 2. Informera, rädda/skydda akut hotade individer eller objekt, hindra utbredning/ spridning, sörja för hjälpbehövande. 2. Informera, sörja för hjälpbehövande. 2. Besluta och leda, informera, rädda/skydda akut hotade individer och objekt Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, omhänderta omkomna 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, återställa funktion 1. Upptäcka, skapa lägesbild, besluta och leda, kommunicera och samverka, hindra utbredning/ spridning, rädda/skydda akut hotade individer och 1. Upptäcka, skapa lägesbild, kommunicera och samverka objekt, återställa funktion Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Beskrivning av förmåga 1 Förmågan är god 2 Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister 3 Det finns viss förmåga men den är bristfällig 4 Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
30 sid 30 (33) 8.2 Konsekvenser Nivå 4 4. Hälpbehov 4. Ekonomi 3 3. Människoliv, miljöskada, ekonomi 3. Ekonomi 3. Hjälpbehov, 3. Hjälpbehov ekonomi 2 2. Hälsa 2. Hälsa, hjälpbehov 2. Hälsa, miljöskada 2. Hälsa, miljöskada Människoliv, miljöskada 1. Människoliv 1. Människoliv Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Beskrivning av konsekvens 1 Ingen 2 Måttlig 3 Stor 4 Mycket stor
31 sid 31 (33) 8.3 Risk för följdhändelser Nivå 4 4. vatten- och fjärrvärme-försörjningen samt elektroniska kommunikationer 4. transportsystem 4. elförsörjningen och transportsystem samt spridning av smitta 3 3. Ökad kriminalitet/ökat våld 3. Spridning av smitta vattenförsörjningen 2 2. transportsystem, Spridning av giftiga 2. fjärrvärme- Spridning av smitta och kemiska ämnen försörjningen och giftiga kemiska ämnen, elektroniska transportsystem, vatten- 1. vatten- och fjärrvärme-försörjningen kommunikationer, spridning av giftiga kemiska ämnen, ökad och fjärrvärme- samt elektroniska kriminalitet/ökat våld försörjningen samt kommunikationer, elektroniska spridning av smitta, ökad 1. kommunikationer, kriminalitet/ökat våld spridning av giftiga kemiska ämnen, ökad kriminalitet/ökat våld Elavbrott Otjänligt dricksvatten Skolbrand Översvämning 100-årsnivå, Vänern Händelse Nivå Samband mellan studerad händelse och följhändelse 1 Inget 2 Svagt 3 4 Starkt
32 sid 32 (33) 8.4 Slutsatser Kommunens förmåga att hantera samtliga händelser är i huvudsak god men har vissa brister. Förmågan att återställa funktioner efter ett elavbrott utmärker sig med att det finns viss förmåga men den är bristfällig. Detta beror främst på osäkerheten i att veta vad som påverkas och vad som måste åtgärdas efter en sådan händelse. Konsekvenserna blir störst ekonomiskt vid ett elavbrott eller en översvämning men anses också bli stora vid otjänligt dricksvatten och en skolbrand. Elavbrott och översvämning är också de händelser som är mest troliga att medföra följhändelser, medan otjänligt dricksvatten och skolbrand är mer hanterbart och överskådligt.
33 sid 33 (33) 9 Planerade och genomförda åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 9.1 Genomförd verksamhet under mandatperioden Följande verksamhet har genomförts: Dricksvattenövning med stöd av Livsmedelsverket Pandemiplanering. Övning för kommunledningen med scenario kommunhuset brinner. Informationshäftet Var beredd har delats ut till samtliga hushåll. Stab- och ledningsutbildning för den gemensamma krisledningsnämnden, beredningsgruppen samt kommunledningen. Säkerhetskalendern Säkerhet på jobbet ditt stöd om något händer har producerats och delats ut till anställda i kommunen. Utbildningsdag Att hantera media har genomförts för tjänstemän och politiker. Fyra workshops för risk- och sårbarhetsanalysen inför mandatperioden har genomförts. Scenarion som analyserats är elavbrott, otjänligt dricksvatten, skolbrand och översvämning. Reservkraftsutredning med avseende på behovet av mobil reservkraft och anslutningspunkter för Hammarö kommun. 9.2 Planerad verksamhet för mandatperioden Med utgångspunkt från risk- och sårbarhetsanalysen planeras följande verksamhet: Framtagande av handlingsplan, krisledningsplan och kriskommunikation. Övning och kunskapsdagar för krisledningsnämnden, beredningsgruppen och verksamhetsansvariga. Projektet STYREL ska genomföras där samhällsviktig verksamhet prioriteras för fördelning av el om brist skulle uppstå. Behovsanalys av RAKEL som kommunikationsmedel samt eventuellt inköp av apparatur. Rutiner för säkerhetsskyddsfrågor. Framtagande av nödvattenplan. Risk- och sårbarhetsanalysarbete för kommande mandatperiod samt att årligen rapportera förändringar i bedömd förmåga till länsstyrelsen. Uppföljning av reservkraftsutredning för mobila reservkraftsverk. Utveckling av det förebyggande säkerhetsarbetet i styrgruppen.
Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun 2011-2014
sid 1 (35) Risk- och sårbarhetsanalys Karlstads kommun 2011-2014 Dnr 570.2011.00350 Sammanställd av säkerhetsavdelningen, Räddningstjänsten Karlstadsregionen Postadress: Räddningstjänsten Karlstadsregionen,
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014
sid 1 (27) Risk- och sårbarhetsanalys Hagfors kommun 2011-2014 Sammanställd av Hagfors Räddningstjänst sid 2 (27) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 3 1.1 Begrepp och förkortningar... 3 2 Övergripande
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun
risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter
Läs merÖckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap
Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men
Läs merExtrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys
Läs merKommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums
Kommunens plan för räddningsinsats vid Billerud AB, Gruvöns bruk, Grums Beslutad av räddningschef Datum PPostadress: Räddningscenter Sandbäcken 653 40 Karlstad Besöksadress: Räddningscenter Sandbäcken
Läs merSTORFORS KOMMUN KALLELSE. Datum 2015-09-21. Ersättare FÖR KÄNNEDOM. Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde.
STORFORS KOMMUN Datum 2015-09-21 Ersättare FÖR KÄNNEDOM KALLELSE Ledamöterna i Kommunstyrelsens ledningsutskott kallas till sammanträde. Tid: Måndagen den 28 september 2015 kl. 08.15. Plats: Sammanträdesrum
Läs merKrisberedskapsplan 2015-2018
Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...
Läs merCentral krisledningsplan för Örebro kommun
2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018
Sid 1(38) Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) med åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018 Kils kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-27 Sammanställd av säkerhetsavdelningen Karlstadsregionens räddningstjänstförbund
Läs merDelprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet
Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet
Läs merMiljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014
Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen
Risk- och sårbarhetsanalys Karlstadsregionen Varje kommun ska genomföra risk- och sårbarhetsanalyser i syfte att kommunen skall ha en god förmåga att hantera krissituationer. Detta följer av Lag (2006:544)
Läs merKrisledningsplan 2011 2014
Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,
Läs merRegion Jämtland Härjedalens risk- och sårbarhetsanalys 2015. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Region Jämtland Härjedalens risk- och Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(17) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2015-09-29 Nyutgåva Regionstyrelsen 3(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merHandlingsprogram 2015-2018
Handlingsprogram 2015-2018 TRYGGHET OCH SÄKERHET I BORLÄNGE, FALUN, SÄTER OCH GAGNEF Innehåll 1. Brottsförebyggande arbete Samverkansavtal mellan kommun och polis 2. Skydd mot olyckor Brandförebyggande
Läs merKrislednings- och informationsplan
Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...
Läs merPlan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun
Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks
Läs merFörslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen)
Sida 1(7) Vård, omsorg, folkhälsa och Nya perspektiv Arbetsgruppen Sårbara familjen Datum 2015-09-14 Förslag Strategisk plan Barns hälsa och uppväxtvillkor (fd Den sårbara familjen) Region Värmland - kommunalförbund
Läs merLagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB
Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk
Läs merAnvisning vid väpnat våld i skolmiljöer
Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare
Läs merSteget före. Landstingets krisberedskap. Säkerhet & beredskap
Steget före Landstingets krisberedskap Säkerhet & beredskap Text: Ing-Mari Johansson och Agneta Carlsson, Säkerhet/beredskap Produktion: GA Information Foto: Hans Runesson, Tomas Asp, Holmatro, IStockphoto,
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys
Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,
Läs merRISK- OCH SÅRBARHETSANALYS
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Foto: BoSC Genom att göra riskerna synliga och vidta åtgärder för att förebygga olyckor, tas ett avgörande steg mot ett motståndskraftigt samhälle. Antagen av kommunfullmäktige
Läs merLag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst
Lagar: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor / LSO Statlig / kommunal räddningstjänst Lag (2006:554) om kommuners och landstings åtgärder inför och extra ordinära händelseri fredstid och beredskap / LEH
Läs merBeslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering
Läs merRISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun 2015-2018
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS (RSA) Grums kommun 2015-2018 Sammanställd av säkerhetsavdelningen på Räddningstjänsten Karlstadsregionen med diarienummer 220.2015.00350. Fastställd av kommunfullmäktige i Grums
Läs merPrioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Sörensen Jimmy Datum 2015-05-18 Diarienummer KSN-2015-0772 Kommunstyrelsen Prioriteringsordning och planeringsunderlag för Styrel 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys 2015-2018
Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys
Läs merPLAN KRISER 2012-08-31
PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...
Läs merLedningsplan vid större samhällsstörning, extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret, kanslienheten Ulrika Thorell, 0531-52 60 02 ulrika.thorell@bengtsfors.se POLICY 2012-11-13 Antagen av KF, rev av KS 1(11) 29/2011, rev 300/12 Ledningsplan vid större samhällsstörning,
Läs merKrisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab
1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys 2013-2015
Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund
Läs merOlycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall
2012-08-01 Dnr: KS 2012/ Olycksundersökning efter klorgasutsläpp Arvika simhall Olycksundersökning utförd efter efter klorgasutsläpp i Arvika simhall den 26 april 2011 vilket medförde att ett femtontal
Läs merKriskommunikationsplan. För Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Kriskommunikationsplan För Länsstyrelsen i Västra Götalands län Kriskommunikationsplanen är en bilaga till Länsstyrelsens Krisledningsplan med rapportnummer 2013:105 Beslutande: Annika Braide, informationsenheten
Läs mer~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET DALARNA. Den tidigare planen fastställdes 2006
~\~GA LS b1 B KATASTROF OCH BEREDSKAP I III Landstinget REGIONAL PLAN KATASTROF OCH BEREDSKAP LANDSTINGET Den tidigare planen fastställdes 2006 Revidering av 2006 års upplaga Den regionala planen är en
Läs merGeneraldirektör. Överdirektör. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap. Karlstad. Enheten för utveckling av räddningstjänst och krishantering
Internrevisionen Generaldirektör Överdirektör Kommunikationsdirektör Ekonomi- och planeringsdirektör HR-direktör Chefsjurist verksamhetsstöd Service- och säkerhetsenheten Rättsenheten Ekonomienheten Personalenheten
Läs merLedningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun
Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande
Läs merRiktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25
Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Gullspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2008-08-25 Innehållsförteckning Inledning Syfte Mål Genomförande Organisation och ansvar Riskhanteringsgrupp Säkerhetssamordnaren
Läs merYttrande över Strategi för regional samordning. och inriktning av krisberedskap och räddningstjänst i Södermanlans län.
Kommunstyrelsen Datum Diarienummer Kommunledningskontoret 2015-09-02 2015:421 Demokrati och välfärd Katarina Reigo, 016-7108718 1 (2) Yttrande över Strategi för regional samordning och inriktning av krisberedskap
Läs merMÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE
Sida 1 av 7 CF-P 1.10.2 2009/222 MÄLARDALENS HÖGSKOLA HANDLINGSPLAN VID SÄRSKILD HÄNDELSE Denna handlingsplan är senast reviderad 2015-05-06 Besöksadress: Drottninggatan 12 Besöksadress: Högskoleplan 1
Läs merAntagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014
Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014 2 (16) Sammanfattning Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att den ska bidra till att visa på riskbilden i samhället.
Läs merKriskommunikationsplan
Upprättad av Johan Adolfsson, koncernstaben Godkänd av Tomas Storm, tf kommunikationsdirektör 2010-02-09 Fastställd av Carina Clemin, beredskapschef, 2010-02-09 Reviderad den Version Dnr kommunikationsinsatser
Läs merKrisledningsplan. Inför och vid särskilda och extraordinära händelser. Socialförvaltningen. Diarienummer: Krisledningsplan
Krisledningsplan Inför och vid särskilda och extraordinära händelser Socialförvaltningen Dokumenttyp: Beslutad av: Socialnämnden Gäller för: Socialförvaltningen Dokumentnamn: Krisledningsplan Beslutsdatum:
Läs merHot Risker Larma 112 Eld och brand
Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06
Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunstyrelsen 2012-11-06 Innehåll 1. Inledning... 4 Metod... 4 Avgränsningar... 5 2. Kommunbeskrivning... 5 Kommunens organisation... 6 Krisledningsorganisation...
Läs merKrissamverkan Gotland
Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...
Läs merKrishanteringsprogram
1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige
Läs merKOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS
KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS Flogas Sverige AB:s gasoldepå BOTORPS INDUSTRIOMRÅDE KARLSKOGA Diarienummer: 235/13-300 Antagen av direktionen 2013-06-19 Inledning Lagen (1999:381) om åtgärder för att
Läs merOxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6
ROS 11/77:1 1 (10) Oxelösunds kommuns arbete med risk- o sårbarhetsanalyser, enligt föreskrift om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser MSBFS 2010:6 Denna redogörelse ska ses som en sammanställning
Läs merUngdomsrelaterade trygghets- och säkerhetsinsatser
RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN Säkerhetsavdelning Karlstad 2012-01-23 Patrik Vikström Enhetschef Trygghetscenter 054-5402844 patrik.vikstrom@karlstad.se Ungdomsrelaterade trygghets- och säkerhetsinsatser
Läs merFredag den 4 december 2015 10:00 Jussila
sid I (8} Protokoll 20 15-12-04 Tid och plats Fredag den 4 december 2015 10:00 Jussila Ledamöter Karlstad Grums Kil Forshaga Malin Hedberg (L) Gunnar Ordell (M) Andreas Pettersson (C) Kjell Larsson (S)
Läs merStyrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar förslag till styrdokument för krisberedskap.
TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Datum Diarienummer 2015-12-18 Maria Fast Utvecklings- och säkerhetsstrateg Kommunledningsförvaltningen Styrdokument Krisberedskap Utvecklings- och säkerhetsstrategens förslag till
Läs merKf 2004-12-14, 322 Blad 1(5)
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MARKS KOMMUN Underlag för att skapa en trygg och säker kommun 1. Sammanfattning Kf 2004-12-14, 322 Blad 1(5) Arbetet med kommunens risk- och sårbarhetsanalys har bedrivits
Läs merKrisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006
Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i
Läs merVästra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22
Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 2015-06-22 1 Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2015:4 Förord I lagen om kommuners och landstings åtgärder inför
Läs merVÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS
VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM
Läs merHandlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun.
Handlingsprogram fo r skydd mot olyckor i Sala kommun. Kapitel 1 Inledning Bestämmelserna i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) föreskriver i sin första paragraf att denna lag syftar till att i
Läs merGränsräddningsrådet 12/5
Minnesanteckningar 1 (6) Beredskapsfunktionen Magnus Berg Direkt 010-2250540 magnus.w.berg@lansstyrelsen.se Gränsräddningsrådet 12/5 Minnesanteckningar Mötet inleds med en kortare presentation av deltagande
Läs mer2011-12-13. Från 2012-01-01 utgör kommunalförbundet även regional kollektivtrafikmyndighet enligt lag om kollektivtrafik (2010:1065)
FÖRBUNDSORDNING Region Värmland - kommunalförbund har tillkommit som ett led i ett fördjupat samarbete mellan kommunerna och landstinget i Värmland för att stärka den demokratiska förankringen i utvecklingsarbetet
Läs merSTRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Läs merRAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 651 86 Karlstad 054 19 70 00 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah Värmlands län
RAPPORT Länsstyrelsen Värmland, 65 86 Karlstad 54 9 7 Länsstyrelsen Värmland Lex Sarah i Värmlands län En uppföljning av de missförhållanden inom äldre- och handikappomsorgen som anmälts år Sociala enheten
Läs merInnehållsförteckning
Flik Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 7 Telefonlistor Adress, kontaktuppgifter och kartor Information om POSOM Stab och ledningsgrupp Information till resurspersoner Checklistor Ledningsplan för extraordinära
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser;
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 6 oktober 2010 Myndigheten
Läs merRIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN
RIKTLINJER POSOM HÖGANÄS KOMMUN 1 POSOM I HÖGANÄS KOMMUN Bakgrund POSOM är en ledningsgrupp för samverkan kring psykiskt och socialt omhändertagande vid bland annat större olyckor och katastrofer. Riskerna
Läs merKommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018
Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum
Läs merAnalysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv
Analysrapport 1 (13) ID Informationsklass Utgåva Öppen Version 1.0 Analysrapport: Studieresa Nederländerna ur ett utrymningsperspektiv Analysrapport 2 (13) Innehållsförteckning 1 Allmänt... 2 2 Om denna
Läs mer... 9... 10... 11 ... 26... 27
... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där
Läs merHandlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun
2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3
Läs merHandlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3
Läs merHeby kommuns författningssamling
Heby kommuns författningssamling Kommunfullmäktige ISSN 2000-043X HebyFS 2015:58 Infördes i författningssamlingen den 22 december 2015 Handlingsplan för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige beslutade 15
Läs merVad är självmord. Önskan att få hjälp är hos de flesta självmordsnära personer större än önskan att dö. Britta Ahlin Åkerman
Vad är självmord? 1 Vad är självmord Vi ser självmord/självmordsförsök som en kommunikativ handlingen- en signal att man inte står ut med den psykiska smärtan och sina levnadsförhållanden och vädjar då
Läs merBilaga 2. POSOM-plan
STYRDOKUMENT Sida 1(6) Bilaga 2 POSOM-plan Område Styrning och ledning Fastställd KF 2015-12-07 150 Program Program för skydd och säkerhet Plan Riktlinje Krisledningsplan, bilaga Posom-plan Tjänsteföreskrift
Läs mer2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012
1 (7) Namn, titel, telefon 2015-08-11 RÖG-XX Samuel Andersson, Brandingenjör 010-4804012 Information till allmänheten avseende Norrköpings Hamn AB Ramshälls bergrumsanläggning, enligt 14 Lag (1999:381)
Läs merVårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet
P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys. Oktober 2010
1 Risk- och sårbarhetsanalys Oktober 2010 2 Innehåll 1. Övergripande beskrivning av Bollnäs kommun 3 2. Övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter 3 3. Identifierade och värderade
Läs merRisk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06
Risk- och sårbarhetsanalys Andreas Thulin 2014-05-06 Disposition 1 Region Halland Organisation 2 RSA process Samhällsviktig verksamhet Tre olika typer av analyser 3 Utvecklingsområden Förankring Riskhanteringsprocessen
Läs merRegional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings län
Bo Edström Christer Wiklund Exempel Jönköpings Regional Samverkansanalys 1 (21) Regional samverkansanalys avseende samverkan via Rakel vid allvarliga och extraordinära händelser inom Jönköpings Notera:
Läs merSTADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 1 Januari 2008 DNR 420-17/2008 Revisionsrapport STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet
Läs merÖvergripande Risk- och sårbarhetsanalys
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.39) Övergripande Risk- och sårbarhetsanalys Orust kommun 2011-2014 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Säkerhet Ägare/ansvarig Säkerhetssamordnare Antagen av KF 2011-09-29 119 Revisions
Läs merKRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN. Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69
KRISINFORMATIONSPLAN PLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER ELLER SVÅR PÅFRESTNING I EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 69 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ansvar... 3 Informationsstabens uppgifter...
Läs merPlan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun
Grästorps kommun Plan för hantering av samhällsstörning och extraordinära händelser i Grästorps kommun Lednings- och informationsplan 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 2015-10-19 Innehåll Inledning...
Läs merSammanträdesdatum 2014-08-21. 2 Val av två justerare samt tillkännagivande av tid och plats för justering
KOMMUNFULLMÄKTIGE KALLELSE Sammanträdesdatum 2014-08-21 PLATS OCH TID Sannerudsskolan, torsdag 21 augusti 2014, kl. 19.00 Välkomna på invigningen av Sannerudsskolan kl. 18.00 FÖREDRAGNINGSLISTA ÄRENDE
Läs merRISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-11-16 Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter...
Läs merRISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011
RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS 2011 KS 2011-08-29, 134 Innehåll Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. Övergripande beskrivning av identifierad
Läs merLokalt företagsklimat Värmland 2016
Lokalt företagsklimat Värmland 2016 Om undersökningen Intervjuperiod januari-april 2016 Genomfört av Demoskop på uppdrag av Svenskt Näringsliv Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer Antal
Läs merHANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS
HANDLINGSPLAN VID OLYCKA OCH KRIS 2015-2016 Reviderad 2015-10-09 Inledning Krisen är en yttre händelse av en sådan art att vi upplever att våra liv, vår trygghet, vår sociala identitet och våra livsmål
Läs merRegionalt utvecklingsarbete inom den sociala barn- och ungdomsvården. - Handlingsplan 2015-2016
Sida 1(8) Vård,omsorg, e-hälsa och folkhälsa, Nya Perspektiv Birgitta Svensson, 054-701 11 35 Birgitta.svensson@regionvarmland.se Karin Thyselius 054-701 1134 Karin.thyselius@regionvarmland.se Datum 2015-03-17
Läs merMalmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2)
Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-11-02 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Informationschef Pia.Oredsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan
Läs merKRISINFORMATIONSPLAN. för Lycksele kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17
KRISINFORMATIONSPLAN för Lycksele kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2011-02-21 17 Inledning Krisinformationsplanens giltighet och delar Planen gäller kommunledningens och förvaltningarnas/bolagens
Läs merAtt informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter
Att informera allmänheten om risker och skydd vid Sevesoverksamheter 1 Information till allmänheten Kemiföretag spelar en viktig roll i svenskt näringsliv, men medför också risker. Det är därför viktigt
Läs merRapport 2010:24. Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010. Plan- och beredskapsenheten
Rapport 2010:24 Regional Risk- och sårbarhetsanalys för Dalarnas län 2010 Plan- och beredskapsenheten Omslagsbild: Hedboberget i närheten av Furudal Foto: Trons. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri,
Läs merReglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland
Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Sekretariatet, Administrativa staben 1,0 1 (5) Reglemente för hjälpmedelsnämnden i Värmland Landstinget i Värmland och Arvika-, Eda-, Filipstads-, Forshaga-,
Läs merKungsörs kommuns författningssamling Nr D.5
Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige
Läs merFördjupad. olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668
Räddningstjänsten Karlstadsregionen Fördjupad Datum Dnr olycksundersökning 2010-12-28 520.2010.00668 Anledning till undersökningen: På tisdagen den 30 november kolliderar ett av räddningstjänstens fordon
Läs merSOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och
Läs merPlan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:
Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 2015-2018............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum: 2015-11-30 184 Ansvarig: Kommunchef Revideras:
Läs merSFS 2006:544 LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP
LAG OM KOMMUNERS OCH LANDSTINGS ÅTGÄRDER INFÖR OCH VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER I FREDSTID OCH HÖJD BEREDSKAP Gäller från 1 september 2006 Detta särtryck är utgivet av Informationsbolaget 2006. Med reservation
Läs mer