Framsyn för krisberedskap. Samhällskritiska transporter

Transkript

1 Framsyn för krisberedskap Samhällskritiska transporter BILAGA

2

3 Kritiska beroenden för dagens transportsektor Vilka beroenden är kritiska för att transporterna ska fungera år 2020? Sammanställning från panelmöte Sjötransporter Bränsle Utan bränsle stannar fartygen. De ökande bränslepriserna och den ökade miljöbelastningen leder till att alternativa drivmedel kommer att behöva utvecklas framöver. Kontroll av farligt gods Det måste finnas kontrollsystem för att separera, klassificera och frakta farligt gods på rätt sätt. Myndigheterna ansvarar för tillsyn, lagar, förordningar, säkerhet. Säkerhetskontroller, tull, passkontroller Hamnarna kan inte vara öppna om inte säkerheten fungerar. Det finns tre säkerhetsnivåer: vid läge ett ökar andelen kontroller av passagerare och gods, vid läge två sker en total kontroll vilket leder till färre transporter till och från hamnen, vid läge tre tillåts endast nödvändig transport. Livsmedelskontroller Livsmedel som ska importeras måste kontrolleras av Livsmedelsverket och certifierade företag. Vid svält får man avstå eller minska kontrollerna om det inte rör sig om allvarlig smitta. El och IT-system Hamnarna har en skyldighet att rapportera ankomst, farligt gods etcetera, det sker via IT-systemen. Lastning och lossning samt identifiering av containerinnehåll kräver fungerande el- och IT-system. Andra transportslag, intermodala lösningar Det krävs att varorna kommer in till hamnen och att de kommer därifrån med lastbil eller järnväg (intermodala transporter). Stuveritjänster Utan stuveritjänster kan fartygen inte angöra kajen, lasten kommer inte av/på de andra transportslagen. Rullande RoRo med förare klarar sig under förutsättning att fartyget lagt till vid kajen. Hamnkranarna behövs för containertrafiken kommer kranarna troligen att vara privatägda. Vid personalbrist till exempel strejk får hamnarna helt sonika stänga. Avfallshantering Krävs eftersom fartygen måste kunna göra sig av med stora mängder avfall när de kommer till en hamn.

4 Flygtransporter Elektricitet Flyget är mycket starkt beroende av el, elektroniska kommunikationer och flygtrafiktjänster. För att kunna bedriva en modern flygplats är man helt beroende av el. Vid flygplatserna finns reservkraft för att säkerställa flygsäkerhetsrelaterade system, men vanligtvis inte för att upprätthålla kontinuerlig drift av själva flygplatsen, till exempel för terminalbyggnader och system för bagagehantering. Behovet av leveranssäkerhet kommer att fortsätta vara mycket högt. Verksamheten på flygplatsen är mycket känslig och störs redan vid brister i el-kvaliteten. flygbränsle får en direkt påverkan på biljettpriset. Flygplatserna kan hantera uteblivna bränsleleveranser i upp till en vecka, men längre störningar på grund av blockad eller strejk begränsar till stora delar flygtrafiken. Regelverk/tillsynsmyndigheter Regelverken som behövs för att verksamheten ska kunna bedrivas är i de flesta fall internationella och i allt större utsträckning går lagstiftningsmakten kring flygtrafiken till EU. Det krävs att man hanterar kapacitetsbristen i luftrummet framöver, speciellt på de europeiska flygplatserna. Elektroniska kommunikationer inklusive IT Detta behövs för incheckningssystemen, bagagehantering, hänvisningssystem med mera. Flygplatserna äger huvudsakligen själva systemen, men i viss mån utnyttjas internet som bärare av informationen. Beroendet är starkt; störningar i elektroniska kommunikationer leder till omfattande trafikala störningar. Flygtrafiktjänsten Flygtrafiken är mycket starkt beroende av flygtrafiktjänsten, som ju är nödvändig för all flygtrafik. Det finns statliga och privata aktörer inom flygtrafiktjänsten, och utvecklingen går mot single-sky, det vill säga att länder har en gemensam flygledning som i allt större utsträckning bedrivs av privata aktörer. Bränsle Bränsle utgör ett medelstarkt beroende för flyget. Att ställa om flygplanen för drift på annat drivmedel inom 15 år är mycket kostsamt och svårt att genomföra. Flyget kommer att vara det sista transportslaget som övergår till förnyelsebara drivmedel. Höga priser på

5 Vägtransporter Infrastrukturen Infrastrukturen behövs för framkomligheten. Vägarna ägs och kontrolleras av stat, kommun, privata investerare och privata organisationer, vägsamfälligheter, rederier och transportföretag. Leveranssäkerheten påverkas av hot som kan riktas mot infrastrukturen i form av förstörelse genom bomber, naturkatastrofer (jordbävning, översvämning) men även av legala spärrar, handelshinder, stängda gränser etcetera. Det finns substitut för vägtrafiken, gods och människor kan använda andra transportslag. Bränsle Bränsle i form av diesel och bensin krävs för vägtransporter. I vissa fall kan alternativa bränslen användas i mindre utsträckning. Det är staten och oljebolagen som kontrollerar bränsletillgången. Bränsleleveranserna beror av politiska faktorer och störs av till exempel naturkatastrofer och terror. Personal Personal som har rätt utbildning blir allt viktigare, eftersom fler arbetsuppgifter flyttas ut till aktörernas chaufförer, det blir ett större teknikinnehåll i arbetet, det krävs språkkunskaper och en social förmåga vid konsumentmöten. Det finns också ett stort regelverk med lagar, förordningar, arbetstider, farligt gods säkerhetsklassat gods etcetera att hålla reda på. Det finns många aktörer som tillhandahåller personal: bemanningsföretag, transportföretag, myndigheter, statliga organisationer. Brist på bra, utbildad personal är en realitet Tillgången beror på anställningsförhållanden, löner bland annat. Internationell arbetskraft kan bli aktuell. Konjunktursvängningar styr ungas val till/från transportsektorn. Utan kunnig personal blir det inga transporter. El och IT/kommunikation Det är oerhört viktigt att elektroniska kommunikationer fungerar. De krävs för styrning, kontroll, planering. Det är nödvändigt för varudistributionen. Säkerhet, navigering och positionering förutsätter kontroll och behovet är stigande. Det är stat, kommuner, företag (teleoperatörer, varuproducenter, GPS/Galileo, transportföretag) och myndigheter (tullväsende, polis etcetera) som kontrollerar tjänsten. Leveranssäkerheten ökar ju fler aktörer som erbjuder tjänsten. Alla substitut är beroende av telenäten i någon form och telenätet är beroende av el-tillgången. Beroendet är stort för en effektiv transport, men i värsta fall går det att genomföra vägtransporter utan IT/kommunikationer om bara kunder och leverantörer har manuella beställningsrutiner.

6 Järnvägstransporter Elektricitet Elberoendet är mycket starkt, i synnerhet till framdrivning av tågen och till infraanläggning, säkerhetssystem etc. En mängd olika aktörer äger infrastrukturen för elleverans till järnvägssystemet. Distributionen av el till järnvägssystemet kommer under överskådlig framtid att bestå av luftledningar som i princip är omöjliga att skydda mot väder och sabotage. Det är svårt eller omöjligt att ersätta ellok med diesellok. lerar leveransen av diesel. Dieselberoendet är störst på små järnvägslinjer. Personal Nyckelpersonal som lokförare och tågklarerare har relativt lång utbildning och kan inte ersättas i ett nafs. En stor brist på nyckelpersonal (vid strejk eller pandemi) leder snabbt till stora störningar. Elektroniska kommunikationer Säkerhetssystemet i infrastrukturen är baserat på elektroniska kommunikationer. Banverket eller en kombination av olika aktörer kontrollerar tjänsten. Finns tjänsten i egen regi är leveranssäkerheten högre än om tjänsten levereras av någon aktör med vinstintresse. Beroendet är starkt, det uppstår stora säkerhetsproblem vid störningar. Infrastruktur Det krävs en fungerande infrastruktur, räls etcetera, för att järnvägen ska fungera. Framöver kan internationella ägare svara för drift och underhåll av rälsen. Godsleveranssäkerheten påverkas av infrastrukturen kring omlastningsplatser, samt säkerhet och miljö kring spåren. Ett substitut för järnvägstransporterna är att föra godset via landsväg eller sjö. Behov finns av tågoperatör med tillräcklig transportkapacitet. Hamnarna måste fungera för att lasta i och ur stora volymer gods. Bränsle Alla banor är inte elektrifierade, på vissa sträckor går tågen på diesel. Vid störningar i elförsörjningen används en stor mängd reservelverk som behövs för att hålla liv i infrastrukturen. I princip all rangering sker med diesellok. Det är oljebolagen som kontrol-

7

8 med finansiering av