Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län

Transkript

1 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Bilagor Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län Bilaga 4 Bedömning av generell förmåga kommunerna och landstinget Bilaga 5 Särskild förmågebedömning 2012 Kalmar län

2 62 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap (Krisberedskapsförordningen) Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Förordning (2007:603) om intern styrning Förordning (1995:1300) om statliga myndigheters riskhantering Föreskrifter (MSBFS 2010:6 och 2010:7) om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) Epizootilagen (1999:657) Zoonoslagen (1999:658) Plan- och bygglag (2010:900) Miljöbalk (1998:808)

3 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Prioriteringsinriktning Styrel i Kalmar län, dnr Bilaga 2, 3 sidor Nedanstående prioriteringsförslag är upprättade utifrån det inriktningsdokument som MSB tagit fram, Styrel inriktning för prioritering av elanvändare, dnr Inriktningarna nedan är framtaget i samråd med sydlänen. Enskilda objekt som centrala myndigheter pekat ut finns inte upptagna. Dessa kommer att hanteras i särskild ordning. Inriktningarna i dokumentet syftar till att vara ett hjälpmedel för kommunerna när arbetet med prioritering mellan elanvänadare ska utföras. Lokala variationer är därför möjliga. Prio 1 Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för liv och hälsa: Akutsjukhus. Hälsocentraler/vårdcentraler med akutsjukvård. Servicehus/sjukhem/äldreboende/palliativ vård med vård som är elberoende och där liv och hälsa kan äventyras vid avbrott. Inrättningar eller lokaler där barn, funktionshindrade och äldre i övrigt vårdas och där vårdtagaren kräver särskild hänsyn, tillsyn och omsorg. (OBS! Ej hemsjukvård eller vård inom gruppboende utan särskilda medicinska krav). Ambulansstationer (utryckning). Sjukhusapotek (knutna i huvudsak till akutsjukhusen). Brandstationer, räddningstjänst (utryckning). Polisstationer (utryckning). Larmoperatörer (kopplade till räddningstjänst, hälsa och säkerhet et cetera.). Tele- & IT- verksamhet knuten till begreppet liv och hälsa enl. ovan. Kommunikationssystem inkl. noder för samband och larmning (Rakel et cetera.) Vattenproduktion och distribution nödvändig för vidmakthållande av verksamhet vid ovan relaterad hälsa och sjukvård. (Här är vi medvetna om att det är svårt (ohanterligt?) att skilja bort vattenförsörjning av andra delar i ett försörjningssystem, men avsikten är att prioritera sådana vattenverk som försörjer just dessa anläggningar. De pump- och tryckstegringsstationer som måste strömförsörjas för att åstadkomma detta måste sökas via kommunernas TK se även prio 2). Avloppssystem inkl. pumpstationer i anslutning till ovan relaterade anläggningar med prioriterad vattenförsörjning (exkl. reningsverk). Utomhusvarningsanläggningar för att effektuera signalen VMA Viktigt Meddelande till allmänheten i inre beredskapszonen runt kärnkraftverket i Oskarshamn inklusive styrutrustning [centralenheter, fjärrbaser och relästationer samt i förekommande fall radiolänkförbindelser]). Sluten psykiatrisk vårdanläggning. Prio 2 Elanvändare som redan på kort sikt (timmar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Kommunal, Landstingskommunal och annan myndighetsledning relaterad till krisledningsfunktioner, samt funktioner nödvändig för upprätthållande av denna inom respektive organisation (t.ex. intern IT-service et cetera.). Drivmedelsförsörjning kopplad till verksamhet för utryckningsorganisationer (kräver kartläggning av avtal hos resp. aktör). Vattenförsörjning och avloppssystem utöver vad som nämns i prio 1 (övriga tätbebyggda områden). Reningsverk.

4 64 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Tele- & IT i övrigt (generellt). Lokalradio (för akut nyhetsinformation). Lokal/regional TV (för akut nyhetsinformation). Teracoms sändaranläggningar och infrastruktur nödvändig för dess funktion. Prio 3 Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för liv och hälsa: Vårdcentraler (Landstingskommunala som privata som är registrerade vårdgivare enligt vårdvalet) [OBS! Ej läkarmottagningar privata läkare utanför vårdvalet]. Tandläkarmottagningar i anslutning till vårdcentralen (akut tandvård), alt. Andra akutkliniker (Folktandvård) [OBS! prioriteringen inrymmer inte samtliga tandläkarmottagningar, utan endast sådana som har en fast akutkaraktär]. Apotek (ej upptagna under prio 1). Kommunal socialförvaltning och övrig verksamhet med anknytning till socialtjänst inom kommunal ram. Centralkök (inom kommuner och landsting samt andra vårdgivare med ansvar för verksamhet inom område liv och hälsa). Hemsjukvård och sjukvård som bedrivs på gruppboenden (inkl. lokaler för gruppboende). Djursjukhus Prio 4 Elanvändare som på längre sikt (dagar) har stor betydelse för samhällets funktionalitet: Drivmedelsförsörjning (utöver vad som nämns under prio 2). Drivmedelsdepåer. Fjärrvärmeproduktion och distribution. Tidningsproduktion och distribution (OBS! även tidningstryckerier, men bara sådana som är relaterad till information ur ett samhällsviktigt perspektiv). Transporter (persontrafik i huvudsak resor till och från arbetet). Transporter (logistikhantering kopplad till person- och godstrafik). Spårbundna transporter (Trafikverkets anläggningar och tågoperatörer). Banker & övriga kreditinstitut (ett kontor per bank i mindre kommun, i övrigt proportionerligt efter storlek på kommun kommunen avväger). Även bankomater kan prioriteras. Livsmedelsaffärer och grossister inkl. slakterier [även mindre gårdsslakterier]. Försäkringskassans kontor. Skolor (obligatoriska) [även funktionen Värmestugor kan beaktas]. Daghemsverksamhet. Viktigare kommunala förvaltningsledningar i övrigt (utöver den som nämns under prio 2) ex.vis TK, Miljö m.fl. Postterminaler och postkontor (bl.a. nödvändiga för tryckt nyhetsförmedling och kopplat mot betalningsförmedling). Krematorie- och begravningsverksamhet inkl. kylförvaring. Fängelser och häkten.

5 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Prio 5 Elanvändare som har representerar stora ekonomiska värden: Verksamhetsutövare med stora djuranläggningar, B-anläggningar enligt Miljöbalken. Det kan bl. a. vara gris, fjäder eller nöt. Djurparker. Större hamnar. I övrigt följande kriterier för urval lokalt: -- Verksamhet som i samband med avbruten elleverans kan råka ut för betydande produktionsbortfall under längre tid. -- Verksamhet som på grund av avbrottet riskerar att tappa väsentlig del av marknad. Anm: Det man generellt kan tänka sig är verksamheter där återställningstiden efter ett elavbrott är lång (dagar). Här bör man även undersöka vilka åtgärder företaget vidtaget för att minska konsekvenser av ett elavbrott och även fundera på frivillig förbrukningsreducering. Näringsidkare som bedriver djurhållning lyder under särskild lagstiftning i detta avseende och har, när det gäller gris- och fjäderfäbesättningar, enlig Djurskyddslagen (1988:534) och Djurskyddsförordningen med kompletterande bestämmelser skyldighet att ha egen reservkraft, medan andra frivilligt eller av verksamhetsskäl har anskaffat sådan till djurstallar. Då vi enligt planeringsförutsättningarna inte får diskriminera verksamhetsutövare eller annan juridisk eller fysisk person som har egen reservkraft ur prioriteringshänseende måste även djurhållare (främst gris- och fjäderfäproducenter) kunna anses som föremål för intolkning i begreppet stora ekonomiska värden, i all synnerhet som det skulle innebära mycket stor risk för dessa typer av djurbesättningars liv att stå utan elektricitet under t.o.m. kortare perioder (här måste främst ventilationsbehov tillgodoses). Prio 6 Elanvändare som har stor betydelse för miljön: Industrier med miljöfarlig verksamhet där ett elavbrott kan innebära allmänfarliga risker (utsläpp av farliga kemikalier eller bildande av giftiga gaser). Reningsverk i små tätorter eller verksamhetsanknutna reningsverk. Anläggningar/sortergårdar där miljöfarligt avfall hanteras och som har ett stort elberoende. Kommunerna bör rikta särskild uppmärksamhet mot miljöbalkens 2:4-anläggningar inom kommunen. Prio 7 Elanvändare som har stor betydelse för sociala och kulturella värden: Museér eller arkiv där föremål riskerar att förstöras vid avbruten elleverans. Något exempel i Kalmar län är inte funnet. Prio 8 Elanvändare som har inte omfattas av prioriteringskriterier. Övriga elabonnenter (privata och näringsrelaterade) som inte omfattas av prioriteringsbegrepp (behöver inte förtecknas). Inom denna grupp hänförs allmänhetens boende samt små, medelstora och stora företag som inte upptas med någon prioriteringsgrund här ovan.

6 66 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Bilaga 3, 7 sidor Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län Sammanfattning av bedömningen Länsstyrelsens generella förmåga bedöms som God med viss brist både för krishanteringsförmåga och förmåga att motstå störning i samhällsviktig verksamhet. Båda bedömningarna ligger nära God. Det som drar ned krishanteringsförmågan är främst uthålligheten för krisorganisationen vid en längre händelse. Förmågan att motstå störningar i samhällsviktig verksamhet når inte upp till God då planering för flytt av verksamhet saknas. Enbart krisorganisationen och länsveterinärerna har prövats praktiskt eftersom det inte har inträffat några händelser som påverkat Länsstyrelsens verksamhet i övrigt. Samtidigt är avsaknaden av praktiska erfarenheter för den övriga verksamheten en tydlig indikator på hur låg sannolikhet det är att en extraordinär händelse påverkar den egna verksamheten. Länsstyrelsens krisorganisation är utbildad och övad, krisledningsplanen är känd i organisationen. Ledningsplatsen Valborg är utformad för att möta behoven vid en kärnteknisk olycka, tillgången på reservkraft är god och det finns alternativa kommunikationsvägar. Samverkansbehoven i länet är tillgodosedda. Krisorganisationen är dimensionerad för att klara tvåskift under en veckas tid men skulle inte klara av en intensiv händelse som kräver treskift i en vecka. Få händelser skulle påverka Länsstyrelsens egen verksamhet men om så skulle ske finns det en planering för att kunna upprätthålla de viktigaste verksamheterna. Däremot är flytt av verksamheten vare sig planerad eller övad. Generell krishanteringsförmåga Länsstyrelsen Kalmar län Förmågan har bedömts med stöd av de indikatorer som MSB anvisat i sina föreskrifter (MSBFS 2010:7). Indikatorerna och deras komponenter anges i tur och ordning nedan. För varje indikator anges om Länsstyrelsen uppfyller samtliga, vissa eller inga av indikatorns komponenter följt av en kommentar. Ledning, samverkan och information Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen. Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation. Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till media, samt för intern information. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs regelbundet. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Krishanteringsplanen har reviderats och fastställts under 2012 och är aktuell för mandatperioden. Krishanteringsplanen och övriga planer är kända i organisationen.

7 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Vissa förändringar i krisorganisationen har gjorts efter erfarenheterna från SAMÖ-KKÖ samt övning Henning. Länsstyrelsens ledningscentral Valborg är utformad med tanke på de tekniska och andra behov som finns för att kunna leda vid en kärnteknisk olycka. Det finns reservel både till ledningscentralen och resten av lokalerna på Länsstyrelsen. Försvarets telenät (FTN) utgör alternativ kommunikationsväg, Rakel finns och blir allt viktigare då fler aktörer ansluts till det systemet. Länsstyrelsens samverkansbehov med andra aktörer i länet är tillgodosedda. OmRådet är Kalmar läns regionala krishanteringsråd. Där ingår Länsstyrelsen, kommuner, landsting och andra aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samverkansorganet är väl etablerat och träffas regelbundet. Vid en kris sammankallas OmRådet till samverkansmöte och det finns prövade praktiska rutiner för detta. OmRådet kompletteras med nätverk för informationsansvariga, säkerhetssamordnare respektive räddningschefer. Länsstyrelsens beredskapsfunktion har även ett etablerat samarbete inom Sydlänen och mot central nivå. Utbildningar och övningar för den egna krisorganisationen genomförs regelbundet och Länsstyrelsen genomför eller deltar årligen i övningar med andra aktörer i länet. Erfarenheterna från övningen SAMÖ-KKÖ 2011 och övning Henning 2012 har medfört satsning för att öka krisorganisationens förmåga. Länsstyrelsen har fortsatt utveckling av sin krisorganisation och förstärkt uthålligheten för stabschefsrollen, biträdande och samverkan i fält. I länet finns ITA (Information till allmänheten), ett aktivt nätverk som arbetar med informationssamordningsfrågor. Här diskuteras och utvecklas metoder för informationssamordning, FAQ (förberedda svar på vanliga frågor), att bereda budskapsplattformar, förbereda presshantering med mera. Radio kan sändas från ledningscentralen. Informationssäkerhet Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Länsstyrelsen har flertalet olika kommunikationssystem som gör att det finns tillfredställande redundans om något av systemen inte skulle fungera. För att stärka konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet har en detaljerad informationssäkerhetspolicy för länsstyrelsen Kalmar län har arbetats fram och antagits 2012 och arbetet med systemsäkerhetsanalyser har påbörjats.

8 68 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Larm Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns övade larmrutiner. Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året. Länsstyrelsen har alltid en utbildad och övad tjänsteman i beredskap tillgänglig (en timmes inställelsetid utanför kontorstid). Övade larmrutiner finns både internt och med samverkande myndigheter via SOS. Omvärldsbevakning Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis Komponenter: Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer. Initial omvärldsbevakning sköts av TiB. Interna rutiner för detta finns delvis men bör utvecklas. Det finns en etablerad rutin att ha förebyggande samverkansmöten på telefon med OmRådet exempelvis vid vädervarningar. När Länsstyrelsens krisorganisation etablerats sköts omvärldsbevakningen av Analysfunktionen. Materiella resurser Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser. Ledningscentralen är anpassad för att möta behoven vid en kärnteknisk olycka och utrustningen tillgodoser krisorganisationens behov av materiella resurser.

9 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Personella resurser Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom det egna ansvarsområdet samt att ta emot extern personal som förstärkning. Länsstyrelsens krisorganisation övas regelbundet. TiB kan agera snabbt och tämligen omgående kalla in den så kallade inre kärnan vilken består av några nyckelbefattningar samt informationskompetens. Det finns goda möjligheter att omfördela myndighetens egen personal vid behov. I samband med pandemiplanering har de nödvändigaste funktionerna som alltid behövs identifierats vilket gör att kunskap även finns om vilka delar man kan ta personal ifrån. Det finns avtal mellan kärnkraftslänen att kunna stödja varandra med viss personal inom några nyckelområden. Samverkande aktörer vid en kris skickar även vid behov samverkanspersoner till Länsstyrelsens ledningscentral. En omfattande, arbetsintensiv händelse skulle kräva treskift för att upprätthålla under en vecka medan en mindre omfattande händelse skulle kunna skötas med tvåskift. De personella resurserna bedöms som tillräckliga för tvåskift men inte för treskift. Generellt är det även svårt med uthålligheten för experter i nyckelfunktioner, exempelvis länsveterinär, saneringsledare och infostrateg. Praktisk erfarenhet Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. De senaste åren har Länsstyrelsen kallat in och aktiverat delar av sin krisorganisation vid översvämningar och snöoväder som berört hela eller delar av länet. Utöver de faktiska händelserna har TiB genomfört förberedande samverkansmöten vid förvarning, till exempel stormvarning från SMHI och då vulkanaska hotade flygtrafiken. Erfarenheter efter övningen SAMÖ-KKÖ 2011 och övning Henning 2012 har gett både Länsstyrelsen och länet många viktiga erfarenheter om hur vi samverkar i länet. Längre bakåt i tiden finns erfarenheter från stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) som var påfrestande men också har lett till att det idag finns ett etablerat samarbete med bland annat elbolagen. Fågelinfluensan 2006 prövade hela krisorganisationen och särskilt länsveterinärerna.

10 70 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Länsstyrelsens generella förmåga att motstå allvarliga störningar i sin samhällsviktiga verksamhet Förmågan har bedömts med stöd av de indikatorer som MSB anvisat i sina föreskrifter (MSBFS 2010:7). Indikatorerna och deras komponenter anges i tur och ordning nedan. För varje indikator anges om Länsstyrelsen uppfyller samtliga, vissa eller inga av indikatorns komponenter följt av en kommentar. Informationssäkerhet Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Länsstyrelserna har en gemensam IT-struktur där både servrar och IT-organisation är samlade centralt. Det finns redundans i kommunikationsvägarna men en händelse under midsommar 2011 visade på brister i larmfunktioner och driftsäkerhet för länsstyrelsernas centrala IT-system. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur. Bedömningen avser ledningscentralen och länsstyrelsebyggnaden i sin helhet. Övriga lokaler som Länsstyrelsen förfogar över bedöms inte. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer har redundans och uthållighet, uppvärmning sker via fjärrvärme. Reservkraft Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter Komponenter: Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka. Länsstyrelsens ledningsscentral samt stora delar av övriga lokaler har tillgång till reservkraft. Startövningar av reservkraften görs regelbundet. Ledningscentral och serverutrymme är batteriförsedda för att kunna hållas igång till dess att reservkraften startar.

11 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. Krisorganisationen kan flyttas men det är vare sig planerat eller övat. Informationssystemen är inte platsberoende. Vid flytt till lokaler vid annan länsstyrelse borde den prioriterade verksamheten kunna bedrivas utan större problem. Vid placering utanför länsstyrelserna sjunker emellertid förmågan avsevärt eftersom tillgången till IT-stöd blir minimalt bara ett begränsat antal användare kan ansluta sig på distans till länsstyrelsernas informationssystem genom VPN-tunnel. Länsstyrelsen är väl försedd med mobiltelefoner. Materiella resurser Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Viktiga materiella resurser är IT-stöd inklusive tekniska system (till exempel GIS) för lägesbild, telefoni och internetåtkomst samt Länsstyrelsens fordon för att kunna verka i länet. Resurserna bedöms som tillräckliga. Dock har Länsstyrelsen inget eget drivmedelslager till fordonen utan är beroende av kommersiella bensinstationer för tankning. Personella resurser Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter. Komponenter: Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Det finns möjlighet och underlag för att vid behov omfördela personal. I samband med pandemiplaneringen har Länsstyrelsen identifierat de funktioner och verksamheter som ska prioriteras och beräknat personalbehoven för dem. Den planeringen bedömer behovet till ungefär en femtedel av den totala personalstyrkan och utgår från ett scenario där händelsen varar i sex till åtta veckor. Att klara bemanning för de prioriterade samhällsviktiga verksamheterna i minst en veckas tid ska i de flesta fall inte vara ett problem. Uppgifterna som ska utföras är delar av den ordinarie verksamheten och utförs under kontorstid. Situationen för personalen i krisorganisationen värderas i Krishanteringsförmåga ovan.

12 72 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Samverkan Ja, Länsstyrelsen uppfyller samtliga komponenter Komponenter: Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda. Länsstyrelsen samverkar med de identifierade aktörerna i den ordinarie verksamheten. Praktisk erfarenhet Länsstyrelsen uppfyller komponenterna delvis. Komponenter: Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Krisorganisationen är både övad och har fått praktisk erfarenhet av flera händelser de senaste åren. Länsveterinärerna har arbetat skarpt under fågelinfluensan 2006 och deras ordinarie verksamhet består av att hantera mindre smittutbrott. Den övriga verksamheten har aldrig prövats av en skarp händelse.

13 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Bedömning av generell förmåga kommunerna och landstinget Bilaga 4, 2 sidor Nedan visas bedömning av generell förmåga för kommunerna och landstinget. De två tabellerna visar krishanteringsförmåga respektive förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Det går även att (i de underlag där bedömning av enskilda indikatorer har redovisats) se status på de olika indikatorer som använts för att bedöma förmågan. Underlaget utgörs av de risk- och sårbarhetsanalyser som redovisats till Länsstyrelsen. Observera att varje aktör har bedömt sin egen förmåga och att värderingen av förmåga kan vara olika. Man bör därför vara försiktig vid jämförelser mellan olika aktörer. * Länsstyrelsen har tolkat textunderlag till nivåbedömning av komponenterna ** Status enskilda komponenter ej redovisade

14 74 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 * Länsstyrelsen har tolkat textunderlag till nivåbedömning av komponenterna ** Status enskilda komponenter ej redovisade

15 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Kalmar län Bedömningar: Myndighetens generella förmåga (oberoende av händelse) Sektorns eller länets generella förmåga (oberoende av händelse) Myndighetens förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Sektorns eller länets förmåga vid störningar i dricksvattenförsörjningen Bilaga 5, 30 sidor

16 76 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Myndighetens generella förmåga Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om myndigheten uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ledning, samverkan och information

17 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Krishanteringsplanen är aktuell och har reviderats och fastställts under Krishanteringsplanen och övriga planer är kända i organisationen. Vissa förändringar i krisorganisationen har gjorts efter erfarenheterna från SAMÖ-KKÖ samt övning Henning. Länsstyrelsens ledningscentral Valborg är utformad med tanke på de tekniska och andra behov som finns för att kunna leda vid en kärnteknisk olycka. Det finns reservel både till ledningscentralen och resten av lokalerna på Länsstyrelsen. Försvarets telenät (FTN) utgör alternativ kommunikationsväg, RAKEL finns och blir allt viktigare då fler aktörer ansluts till det systemet. Länsstyrelsens samverkansbehov med andra aktörer i länet är tillgodosedda. OmRådet är Kalmar läns regionala krishanteringsråd. Där ingår Länsstyrelsen, kommuner, landsting och andra aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet. Samverkansorganet är väl etablerat och träffas regelbundet. Vid en kris sammankallas OmRådet till samverkansmöte och det finns prövade praktiska rutiner för detta. OmRådet kompletteras med nätverk för informationsansvariga, säkerhetssamordnare respektive räddningschefer. Länsstyrelsens beredskapsfunktion har även ett etablerat samarbete inom Sydlänen och mot central nivå. Utbildningar och övningar för den egna krisorganisationen genomförs regelbundet och Länsstyrelsen genomför eller deltar årligen i övningar med andra aktörer i länet. Erfarenheterna från övningen SAMÖ-KKÖ 2011 och övning Henning 2012 har medfört satsning för att öka krisorganisationens förmåga. Länsstyrelsen har fortsatt utveckling av sin krisorganisation och förstärkt uthålligheten för stabschefsrollen, biträdande och samverkan i fält. I länet finns ITA (Information till allmänheten), ett aktivt nätverk som arbetar med informationssamordningsfrågor. Här diskuteras och utvecklas metoder för informationssamordning, FAQ (förberedda svar på vanliga frågor), att bereda budskapsplattformar, förbereda presshantering med mera. Radio kan sändas från ledningscentralen.

18 78 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Länsstyrelsen har flertalet olika kommunikationssystem som gör att det finns tillfredställande redundans om något av systemen inte skulle fungera. För att stärka konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet har en ny informationssäkerhetspolicy för länsstyrelsen Kalmar län antagits 2012 och arbetet med systemsäkerhetsanalyser har påbörjats. Detta är ett utvecklingsområde där kunskapen i hela organisationen behöver höjas Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Länsstyrelsen har alltid en utbildad och övad tjänsteman i beredskap tillgänglig (en timmes inställelsetid utanför kontorstid). Övade larmrutiner finns både internt och med samverkande myndigheter via SOS. Initial omvärldsbevakning sköts av TiB. Interna rutiner för detta finns delvis men bör utvecklas. Det finns en etablerad rutin att ha förebyggande samverkansmöten på telefon med OmRådet exempelvis vid vädervarningar. När Länsstyrelsens krisorganisation etablerats sköts omvärldsbevakningen av Analysfunktionen. Larm Länsstyrelsen har alltid en utbildad och övad tjänsteman i beredskap tillgänglig (en timmes inställelsetid utanför kontorstid). Övade larmrutiner finns både internt och med samverkande myndigheter via SOS.

19 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Omvärldsbevakning Initial omvärldsbevakning sköts av TiB. Interna rutiner för detta finns delvis men bör utvecklas. Det finns en etablerad rutin att ha förebyggande samverkansmöten på telefon med OmRådet exempelvis vid vädervarningar. När Länsstyrelsens krisorganisation etablerats sköts omvärldsbevakningen av Analysfunktionen. Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Materiella resurser Ledningscentralen är anpassad för att möta behoven vid en kärnteknisk olycka och utrustningen tillgodoser krisorganisationens behov av materiella resurser.

20 80 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser Länsstyrelsens krisorganisation övas regelbundet. TiB kan agera snabbt och tämligen omgående kalla in den så kallade inre kärnan vilken består av några nyckelbefattningar samt informationskompetens. Det finns goda möjligheter att omfördela myndighetens egen personal vid behov. I samband med pandemiplanering har de nödvändigaste funktionerna som alltid behövs identifierats vilket gör att kunskap även finns om vilka delar man kan ta personal ifrån. Samverkande aktörer vid en kris skickar även vid behov samverkanspersoner till Länsstyrelsens ledningscentral. En omfattande, arbetsintensiv händelse skulle kräva treskift för att upprätthålla under en vecka medan en mindre omfattande händelse skulle kunna skötas med tvåskift. De personella resurserna bedöms som tillräckliga för tvåskift men inte för treskift. Generellt är det även svårt med uthålligheten för experter i nyckelfunktioner, exempelvis länsveterinär, saneringsledare och infostrateg.

21 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat. Övning har genomförts. Praktisk erfarenhet De senaste åren har Länsstyrelsen kallat in och aktiverat delar av sin krisorganisation vid översvämningar och snöoväder som berört hela eller delar av länet. Utöver de faktiska händelserna har TiB genomfört förberedande samverkansmöten vid förvarning, till exempel stormvarning från SMHI. Översvämningarna i juli medförde betydande insatser av länsstyrelsens TiB-funktion samt infofunktion men även vattenexperter. Erfarenheter efter övningen SAMÖ-KKÖ 2011 och övning Henning 2012 har gett både Länsstyrelsen och länet många viktiga erfarenheter om hur vi samverkar i länet. Längre bakåt i tiden finns erfarenheter från stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) som var påfrestande men också har lett till att det idag finns ett etablerat samarbete med bland annat elbolagen. Fågelinfluensan 2006 prövade hela krisorganisationen och särskilt länsveterinärerna.

22 82 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Länsstyrelserna har en gemensam IT-struktur där både servrar och IT-organisation är samlade centralt. Det finns redundans i kommunikationsvägarna men händelser har visat på brister i larmfunktioner och driftsäkerhet för länsstyrelsernas centrala IT-system. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens och dess ansvarsområdes infrastruktur Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Bedömningen avser ledningscentralen och länsstyrelsebyggnaden i sin helhet. Övriga lokaler som Länsstyrelsen förfogar över bedöms inte. Elförsörjning och elektroniska kommunikationer har redundans och uthållighet, uppvärmning sker via fjärrvärme.

23 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Reservkraft Länsstyrelsens ledningsscentral samt stora delar av övriga lokaler har tillgång till reservkraft. Startövningar av reservkraften görs regelbundet. Ledningscentral och serverutrymme är batteriförsedda för att kunna hållas igång till dess att reservkraften startar. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Krisorganisationen kan flyttas men det är vare sig planerat eller övat. Informationssystemen är inte platsberoende. Vid flytt till lokaler vid annan länsstyrelse borde den prioriterade verksamheten kunna bedrivas utan större problem. Vid placering utanför länsstyrelserna sjunker emellertid vår förmåga avsevärt eftersom tillgången till IT-stöd blir minimalt bara ett begränsat antal användare kan ansluta sig på distans till våra informationssystem genom VPN-tunnel. Länsstyrelsen är väl försedd med mobiltelefoner.

24 84 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser Materiella resurser Viktiga materiella resurser är IT-stöd inklusive tekniska system (till exempel GIS) för lägesbild, telefoni och internetåtkomst samt våra fordon för att kunna verka i länet. Resurserna bedöms som tillräckliga. Dock har Länsstyrelsen inget eget drivmedelslager till sina fordon utan är beroende av kommersiella bensinstationer för tankning. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns möjlighet och underlag för att vid behov omfördela personal. I samband med pandemiplaneringen har Länsstyrelsen identifierat de funktioner och verksamheter som ska prioriteras och beräknat personalbehoven för dem. Den planeringen bedömer behovet till ungefär en femtedel av den totala personalstyrkan och utgår från ett scenario där händelsen varar i sex till åtta veckor. Att klara bemanning för de prioriterade samhällsviktiga verksamheterna i minst en veckas tid ska i de flesta fall inte vara ett problem. Uppgifterna som ska utföras är delar av den ordinarie verksamheten och utförs under kontorstid. Situationen för personalen i krisorganisationen värderas i Krishanteringsförmåga ovan..

25 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Samverkan Länsstyrelsen samverkar med de identifierade aktörerna i den ordinarie verksamheten. Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat Övning har genomförts Praktisk erfarenhet Krisorganisationen är både övad och har fått praktisk erfarenhet av flera händelser de senaste åren. Länsveterinärerna har arbetat skarpt under fågelinfluensan 2006 och deras ordinarie verksamhet består av att hantera mindre smittutbrott. Den övriga verksamheten har aldrig prövats av en skarp händelse.

26 86 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Bedömning av myndighetens generella förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga x Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningen x Ytterligare (frivilliga) kommentarer: Länsstyrelsens generella förmåga bedöms som God med viss brist både för krishanteringsförmåga och förmåga att motstå störning i samhällsviktig verksamhet. Båda bedömningarna ligger nära God. Det som drar ned krishanteringsförmågan är främst uthålligheten för krisorganisationen vid en längre händelse. Förmågan att motstå störningar i samhällsviktig verksamhet når inte upp till God då planering för flytt av verksamhet saknas. Enbart krisorganisationen och länsveterinärerna har prövats praktiskt eftersom det inte har inträffat några händelser som påverkat Länsstyrelsens verksamhet i övrigt. Samtidigt är avsaknaden av praktiska erfarenheter för den övriga verksamheten en tydlig indikator på hur låg sannolikhet det är att en extraordinär händelse påverkar den egna verksamheten.

27 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Sektorns eller länets generella förmåga Indikatorer på krishanteringsförmåga Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Ledning, samverkan och information Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Ledning, samverkan och information I länet finns fungerande samverkansformer som är övade och prövade skarpt. Styrkan i länets förmåga ligger framförallt i ett fungerande samarbete i vardagen. Det finns fungerande nätverk med god personkännedom. Trots det visade övningen SAMÖ-KKÖ på att det går att utveckla kriskommunikationen i länet ytterligare och arbetet med att höja förmågan har redan påbörjats. Uthålligheten i krisorganisationerna behöver stärkas. Flertalet aktörer uppfyller samtliga indikatorer men inte alla. Flera kommuner saknar formella lokala krishanteringsråd (och har identifierat skapande av sådana som åtgärdsbehov).

28 88 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Informationssäkerhet Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet Förmågan att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet är av varierande grad i länet. Arbetet kan utvecklas hos kommuner och landsting men även andra regionala aktörer. Informationssäkerhetspolicys finns i de flesta kommuner och landstinget. Larm Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Larm Larmrutiner övades både under SAMÖ-KKÖ 2011 och övning Henning 2012 och inom OmRådet blir de praktiskt prövade årligen då händelser inträffar. TiB finns bara i två av tolv kommuner (samt i Borgholms kommun sommartid), däremot har alla en räddningschef i beredskap (RCB). De flesta kommuner förlitar sig på räddningstjänsten, som har larmrutiner och personal i beredskap. Länsstyrelsen ser detta som ett utvecklingsområde då TiB-funktionen har en viktig roll att spela i det initiala skedet av en kris.

29 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Omvärldsbevakning Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Omvärldsbevakning Länsstyrelsen bedömer att de flesta viktiga samhällsaktörer i länet har en omvärldsbevakning som leder till att varningar om läget går fram tidigt. Tre kommuner bedömer att deras förmåga till omvärldsbevakning inte är tillräcklig. Materiella resurser Det finns materiella resurser som kan tas i bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst en vecka Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Materiella resurser Generellt bedömer kommun och landsting att de materiella resurserna vid en kris, oavsett händelse, är tillräckliga. Tillgången till reservkraft för de krishanterande delarna av samhällsviktig verksamhet är relativt god. Utvecklingsområden är att ytterligare stärka reservkraften för de kommunala verksamheterna och att säkra drivmedelsförsörjningen till reservkraften.

30 90 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser Personella resurser Fyra av tolv kommuner i länet har generellt bedömt att det finns brister vad gäller personella resurser. Det finns en förmåga hos de flesta att hantera personalsituationen vid en kris men svårigheten är att ersätta de specialiserade kom petensområdena vid en utdragen händelse, då dessa personalgrupper är små redan i utgångsläget. Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat. Övning har genomförts. Praktisk erfarenhet Det inträffar händelser fast i mindre omfattning årligen. Översvämningarna i juli var en händelse som testade krissamverkansarbetet i länet. Årets oljeövningar med kustkommunerna har ökat kunskapen om hantering av en händelse med oljeutsläpp och övningarna har bl.a. också resulterat i en allmänt höjd kunskapsnivå om krishantering och stabsmetodik i länet på generell nivå.

31 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller indikatorns komponent(er). Kryssa delvis om vissa av komponenterna är uppfyllda alternativt delvis uppfylld om indikatorn endast har en komponent. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan nedanför. Informationssäkerhet Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio). Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Informationssäkerhet I stort bedömer aktörerna sin informationssäkerhet som tillräcklig, men det finns några avvikelser. Alternativa kommunikationsvägar i form av till exempel RAKEL finns hos länets alla räddningstjänster. De kommunala ledningsplatserna är på gång att skaffa RAKEL men själva kärnverksamheterna i kommunerna saknar idag alternativa kommunikationsvägar vid t.ex. IT eller teleavbrott. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Det finns redundans och robusthet i myndighetens infrastruktur Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Några kommuner bedömer att de inte har tillräcklig redundans och säkerhet. Övningar och erfarenheter visar också att järnvägsnätet både är sårbart vid exempelvis väderstörningar och att vägtransporter som ersättningsmedel inte kan täcka upp all gods- och persontrafik. E22:an är som nord-sydlig förbindelse svår att ersätta helt om den måste stängas.

32 92 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Reservkraft Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Reservkraft Tillgången på reservkraft är bättre än vad den har varit tidigare. Det är dock få aktörer som bedömer att den är räcker för hela deras samhällsviktiga verksamhet. Överlag så finns det tillräckligt med reservkraft för krisorganisationerna men inte för all verksamhet. Att säkra drivmedelsförsörjningen till reservkraften är ett utvecklingsområde för flera aktörer. Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Landstinget och merparten av kommunerna bedömer att de har förmåga att flytta sin verksamhet. Länsstyrelsen har varken planerat eller övat flytt. Generellt i länet är kontinuitetsplanering ett viktigt utvecklingsområde för att få en bild hur samhällsviktiga verksamheter kan bedrivas på alternativa platser.

33 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Materiella resurser Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel och som har uthållighet om minst en vecka. Materiella resurser finns för en begränsad händelse, men brister finns om flera händelser pågår samtidigt i länet. Reservkraft finns i de flesta kommuner och hos alla räddningstjänster. Alla länets räddningstjänster har tillgång till Rakel och även hos flera kommunala ledningsplatser. Det flesta kommunerna har en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst en vecka. Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten och dess ansvarsområde samt att ta emot förstärkningsresurser. Personella resurser Vatten- och avloppsverkspersonal samt räddningstjänster i länets kommuner har jour dygnet runt. Vård- omsorgspersonal i länet har vana att anpassa sig till olika situationer och reservrutiner finns. Flera kommuner har genom avtal tillgång till en frivillig resursgrupp som kan användas vid krissituation. I majoriteten av kommunerna kan mottagning och omfördelning av personal göras vid extraordinära händelser.

34 94 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN 2012 Samverkan Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda Samverkan Lokal, regional och nationell samverkan med kommuner och myndigheter bedöms som tillfredställande. Behovet har identifierats bl.a. under arbetet med RAKEL, Styrel och samhällsviktig verksamhet. Praktisk erfarenhet Skarp händelse har inträffat Övning har genomförts Praktisk erfarenhet Praktiska erfarenheter har erhållits i anslutning till stormen Gudrun, stormen Per, höga flöden och översvämningar, störningar i dricksvattenförsörjningen, snöavbrott, IT- och teleavbrott och den nya influensan. Scenarier vid utbildning och övning hämtas bl.a. från kommunernas och landstingets risk- och sårbarhetsanalys.

35 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR KALMAR LÄN Bedömning av sektorns eller länets generella förmåga Behövs ej Mycket bristfällig Bristfällig God med viss brist God Krishanteringsförmåga x Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå störningen x Ytterligare (frivilliga) kommentarer: Den sammanvägda krishanteringsförmågan för länet bedöms som God med viss brist och den sammantagna förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå störningar bedöms som God med viss brist. Det innebär att det i stort finns tillräckliga resurser för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid en kris. Akut verksamhet prioriteras men samhällsservice blir i viss mån åsidosatt. Det kan exempelvis uppstå trafikförseningar och för enskilda som drabbas kan det framstå som att samhället inte lever upp till sina åtaganden. I länet finns fungerande samverkansformer som är övade och prövade skarpt. Styrkan i länets förmåga ligger framförallt i ett fungerande samarbete i vardagen. Det finns fungerande nätverk med god personkännedom. Även om arbetet med att höja kriskommunikationsförmågan har blivit bättre går det att utveckla kriskommunikationen i länet ytterligare. Tillgången på reservkraft är god framförallt för de krishanterande funktionerna men kan behöva stärkas i omfånget för själva verksamheterna. Samtidigt behöver drivmedelsförsörjningen till reservkraften säkras. Den stora bristen i länets förmåga är att uthålligheten i krisorganisationerna är för låg och inte kan hantera en intensiv händelse som varar en vecka eller mer. Även samverkan med nationella aktörer behöver stärkas ytterligare.