Särskild förmågebedömning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Särskild förmågebedömning 2011"

Transkript

1 Särskild förmågebedömning Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse Ledning, samverkan och information Påverkar krishanteringsförmågan Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen Det finns en regelbundet utbildad och övad beredskaps- och ledningsorganisation Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den kan verka dygnet runt under minst en veckas tid Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller näringsliv) för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda 1

2 Bedömning av sektorn elektronisk kommunikation vad avser ledning, samverkan och information vid extraordinära händelser. Sektorn regleras i Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, där det i 5 kap. 6b framgår att aktörerna ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. I Allmänna råd (PTSFS 2007:2) har PTS angivit vad som bör beaktas vid bedömning av formuleringen i 5 kap. 6b : Aktörerna bör bedriva ett kontinuerligt och systematiskt säkerhetsarbete som i huvudsak bör vara framåtsyftande och långsiktigt samt bör omfatta såväl normala driftsförhållanden som extraordinära händelser. De dokument som säkerhetsarbetet resulterar i bör vara beslutade på ledningsnivå i organisationen och följas i verksamheten. Aktörerna har en driftorganisation som dagligen arbetar med övervakning av nät och tjänster samt med avhjälpning och återställning efter störningar och skador. Det är denna organisation som utgör stommen i aktörernas arbete vid extraordinära händelser vad avser ledning, samverkan och information. Med stöd från bland annat genomförda övningar (Telö 07 och 09) görs bedömningen att de större aktörerna inom sektorn har aktuella krisledningsplaner och utpekade ansvarspersoner på olika befattningar i operatörernas krisledningsorganisationer. Även övriga aktörer inom sektorn bedöms ha aktuella krisledningsplaner även om det förekommer variationer. Bland de lokala aktörerna bedöms många helt sakna krisledningsplaner medan andras är otydliga vad avser ansvar och befogenheter. När det gäller förmågan att klara ordinarie drift inom sektorn bedöms den som mycket god. Större operatörer har kontinuitetsplaner för att säkerställa verksamheten. I flera fall är detta ett marknadskrav i kundavtal. Det finns en fastställd sektorsstrategi för Utbildning och övning där det framgår att PTS ska verka för att det regelbundet genomförs sektorsövningar och 2009 har PTS tillsammans med sektorns aktörer genomfört sektorsgemensamma övningar (Telö) där operatörernas och PTS förmåga att hantera omfattande kriser har övats. I november 2011 kommer nästa sektorsövning, Telö 11, att genomföras med de större nationella operatörerna deltar. Därutöver bedöms aktörerna enskilt, i olika omfattning, öva för att öka sin förmåga att hantera störningar. De mindre När det gäller utbildningar inom krishanteringsområdet så anordnar PTS tillsammans med Svenska Kraftnät utbildningar i Individuell krishantering för aktörernas personal. Vidare erbjuds också Företagsinriktad utbildning som syftar till att öka företagens organisatoriska förmåga avseende krishantering. För stadsnäten har en utbildning tagits fram som syftar till att stadsnäten och dess ägare ska få en helhetssyn på säkerhetsarbetet. Utbildningen ska påbörjas under När det gäller de större aktörerna inom sektorn bedöms de disponera nödvändiga resurser vad avser personal, lokaler och tekniska system för ledning, samverkan och information under minst en vecka. Även de mindre aktörerna inom sektorn bedöms ha lokaler och tekniska system men det finns risk för att de personella resurserna är otillräckliga för att verka under en vecka. För att kunna informera om störningar till allmänhet och till myndigheter på ett likartat sätt har GLU (Gemensam LägesUppfattning) tagits fram gemensamt mellan PTS, de nationella teleoperatörerna och Svenska Stadsnätsföreningen. Syftet med GLU är att informera om störningar inom sektorn elektronisk kommunikation samt att ge förutsättningar för samverkan mellan aktörer inom och utanför sektorn. Med GLU ges förutsättningar för andra sektorer i samhället, vars verksamhet är beroende av elektronisk kommunikation, att på ett bättre sätt hantera konsekvenser av störningar och avbrott i nät och tjänster för elektronisk kommunikation. Informationen i GLU exporteras även till SOS Alarm som integrerar störningar i de elektroniska kommunikationerna i sin tjänst Samverkanswebben. På så sätt kan räddningstjänst, områdesansvariga myndigheter med flera få tillgång till en mer samordnad bild av pågående störningar. Flera operatörer framhåller att de är aktiva på Twitter och Facebook, speciellt de som har privatkunder. Man följer dessa kanaler regelbundet i syfte att inhämta och sprida information. Sammantaget bedöms förmågan att kunna informera om störningar som god hos de större operatörerna inom sektorn. Även för detta område befinner sig de mindre operatörerna på en något lägre nivå. Nationella Telesamverkansgruppen, NTSG, är ett nätverk för privat-offentlig samverkan inom sektorn. NTSG är ett frivilligt samarbetsforum med syfte att stödja återställandet av den nationella infrastrukturen för elektronisk kommunikation vid extraordinära händelser i samhället. I NTSG ingår operatörer/organisationer som besitter egen teknisk utrustning, kunskaper eller resurser som påverkar Sveriges kritiska infrastruktur för elektronisk kommunikation. De har genom sin roll möjlighet till stor påverkan på den kritiska nationella infrastrukturen för elektronisk kommunikation (http://telesamverkan.se/). För NTSG finns förberedda lokaler samt tekniska stödsystem för att möjliggöra virtuella mötesrum. När det gäller samverkan inom sektorn bör det också lyftas fram att det finns etablerade kontaktvägar mellan de nationella aktörernas driftcentraler. Sektorn har dock identifierat att det finns behov av ett reservkommunikationssystem för samverkan mellan sektorns aktörer vid svåra påfrestningar. PTS deltar i Samverkansområde Teknisk Infrastruktur, SOTI. Arbetet i samverkansområdet fungerar i huvudsak som plattform för informationsspridning och nätverkande och syftar till att minska sårbarheten och reducera konsekvenserna av störningar och avbrott i den tekniska infrastrukturen. Behovet av samverkan med andra aktörer är identifierat och i huvudsak tillgodosett men är ett område med förbättringspotential. För att kunna arbeta i samband med ett elavbrott på bästa sätt är det avgörande att det finns en god samverkan med elsektorn. Sektorn genomför tillsammans med Svenska Kraftnät återkommande träffar med landsting, kommuner och länsstyrelser i form av så kallade regionala el-/teleseminarier. Seminarierna upplevs som ett bra sätt att nå dessa aktörer för att informera om och diskutera konsekvenserna av utveckling inom teknik, reglering och robusthetsarbete i de båda sektorerna Sektorn genomför egna samverkansövningar (Telö-övningar) där även aktörer utanför sektorn bjuds in att medverka i syfte att främja och utveckla samverkan. Sektorn deltar även i andra samverkansövningar i den mån så är möjligt. Sammantaget bedöms sektorns större aktörer (nationella operatörer och större stadsnät) ha en god förmåga att leda, samverka och informera. Hos övriga aktörer bedöms förmågan mer varierande och hos vissa av dessa aktörer bedöms förmågan som bristfällig. 2

3 Ledning, samverkan och information Kryssa ja om sektorn eller länet uppfyller samtliga av indikatorns komponenter. Kryssa delvis om endast vissa av komponenterna är uppfyllda. Kryssa nej om ingen komponent finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. Larm och omvärldsbevakning Påverkar krishanteringsförmågan Det finns övade larmrutiner Det finns utbildad och övad tjänsteman in beredskap (TiB) som har beredskap dygnet runt alla dagar på året Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Bedömning av sektorn elektronisk kommunikations förmåga vad avser larm och omvärldsbevakning vid extraordinära händelser. Huvuddelen av aktörerna har teknisk övervakning av nät och tjänster som larmar vid alla typer av störningar och avbrott, oavsett storlek. De större aktörerna har bemannad driftövervakning 24/7 med beslutsfattare för normala driftfrågor alltid tillgängliga. Hos de mindre aktörerna är driftövervakningen bemannad kontorstid, övrig tid hanteras störningen av personal i jour eller beredskap. Samtliga aktörer bedöms ha kundtjänstsfunktioner som är tillgängliga för kundernas felanmälningar dygnet runt. För samtliga aktörer utgår larmrutinerna från driftövervakningsorganisationen NOC. Samtliga aktörer bedöms ha generella larmrutiner för den egna verksamheten även om mindre aktörer kan sakna rutiner för klassificering av avbrott, vilket kan påverka deras förmåga att larma rätt resurser. De aktörer som deltagit i de sektorsgemensamma Teleövningarna (2007 och 2009) har i dessa övat sina generella larmrutiner. För NTSG, finns etablerade larmrutiner som övas regelbundet. Som statlig myndighet är PTS enligt förordning förpliktigad att ha tjänsteman i beredskap, TiB, som larmas via SOS-Alarm. För sektorn i övrigt är begreppet TiB inte relevant men hos de större aktörerna finns motsvarande funktion alltid tillgängliga, schemalagt eller via larm/ringlista. Om störningar uppstår i andra samhällssektorer som sekundärt kan få konsekvenser för sektorn elektronisk kommunikation kommer PTS att larmas myndighetsvägen. Det finns i dessa fall ingen entydig struktur/rutin för om och i så fall hur PTS som sektorsmyndighet ska larma sektorns aktörer. Hos mindre aktörer är variationen större men många bedöms ha personal i beredskap dygnet runt och som kan inleda felsökning/avhjälpning även av större fel, dock finns inte samma uthållighet som hos de större aktörerna, Samtliga aktörer inom sektorn bedöms bedriva en omvärldsbevakning vad gäller faktorer som riskerar att påverka den egna verksamheten både på kort och lång sikt. Inom väderområdet har exempelvis flera aktörer egna avtal med SMHI för att på ett tidigt stadium få information om väderlek som kan skapa störningar inom det egna verksamhetsområdet. Vidare följer många aktörer löpande information på nyhetskanaler som CNN och BBC liksom att flera aktörer har börjat följa inlägg och diskussioner på sociala medier såsom Facebook och Twitter. Sammantaget bedöms sektorns förmåga vad avser larm och omvärldsbevakning vara god med viss brist. Larm samt omvärldsbevakning Kryssa ja om sektorn eller länet har övade larmrutiner samt en funktion för omvärldsbevakning inklusive utbildad och övad TiB ständigt under året. Kryssa delvis om endast vissa av de båda indikatorernas komponenter är uppfyllda. Kryssa nej om ingen av komponenterna finns. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorernas samtliga komponenter i textrutan ovan. 3

4 Informationssäkerhet Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet inom myndigheten och dess ansvarsområdes kommunikationssystem (IT, tele, radio) Det finns tillräcklig förmåga hos myndigheten att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet Inom sektorn bedöms det finnas god redundans och robusthet när det gäller kommunikationssystem för samverkan. Men för att ytterligare förstärka möjligheten till samverkan mellan operatörernas nätövervakningscentraler (NOC) planeras anslutning till FTN. Dessutom kommer förutsättningarna för och nyttan med att installera Rakel på blandat annat NOC att utredas. När det gäller tillräcklig förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet bedöms den som god hos myndigheten liksom hos de nationella operatörerna som har egen cert-verksamhet. Här finns etablerade informationssäkerhetsorganisationer som aktivt arbetar med att säkra informationstillgångar. För sektorns mellanstora operatörer bedöms förmågan till delvis uppnådd och för de mindre operatörerna som otillräcklig. Sammantaget bedöms sektorns förmåga vad avser informationssäkerhet vara huvudsakligen god men har vissa brister. informationssäkerhet Kryssa ja om ni anser att sektorn eller länet har redundanta och robusta kommunikationssystem samt att myndighetens förmåga att upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet är tillräcklig enligt er mening. Kryssa delvis om ni bedömer att någon av komponenterna endast delvis är uppfyllda. Kryssa nej om ni bedömer båda komponenterna som delvis uppfyllda. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 4

5 Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns redundans och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Sektorn regleras i Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation, där det i 5 kap. 6b framgår att aktörerna ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa att verksamheten uppfyller rimliga krav på driftsäkerhet. Lagen anger alltså grundläggande krav på robusthet för alla aktörer inom sektorn. Därutöver skapar respektive operatör redundans och robusthet i sådan omfattning som bedöms som affärsmässigt nödvändig för att uppfylla avtal med kunder och marknadens krav i allmänhet. Sammantaget gör detta att robustheten varierar mellan olika aktörer och mellan olika nättyper och nätdelar. Exempelvis så etableras core-nät med olika typer av redundans medan accessnät normalt etableras utan redundans, om inte kunden efterfrågar något annat. Infrastrukturen för elektronisk kommunikation är generell och operatörerna vet normalt sett inte vad brukaren ska använda kommunikationsnätet eller tjänsten till, om den till exempel är samhällsviktig. På beställaren åvilar därför ett generellt användaransvar att i samråd med vald leverantör/leverantörer skapa erforderlig säkerhet och robusthet. För samhällsviktiga användare är detta användaransvar extra viktigt och därför har PTS utarbetat en vägledning Robust elektronisk kommunikation - vägledning för användare vid anskaffning - PTS-ER-2011:16. I vägledningen ges stöd och hjälp för att analysera sina tillgänglighetskrav och sedan kunna ställa relevanta krav vid upphandling/anskaffning av elektroniska kommunikationsnät eller tjänster. Sektorns förmåga vad avser redundans och robusthet i samhällsviktig infrastruktur bedöms ligga inom definitionen för i huvudsak god men har vissa brister men det finns också verksamheter/aktörer där förmågan bedöms som bristfällig. Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur Kryssa ja om ni anser att myndighetens infrastruktur är robusta och redundanta. Kryssa delvis om ni anser att myndighetens infrastruktur endast delvis är robusta och redundanta samt kryssa nej om ni anser att myndighetens infrastruktur saknar robusthet och redundans. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 5

6 Reservkraft Påverkar krishanteringsförmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Från kommunhuvudnod och uppåt i transmissionsnäten liksom i centrala tjänstenoder (Ungefär motsvarande corenät) finns hos de flesta operatörer fast installerad reservkraft med en bedömd bränsletillgång för cirka en veckas drift förutsatt att situationen föregåtts av en förvarning så att tankarna har kunnat fyllas upp med bränsle. Normalt är tankarna fyllda med drivmedel för 2-3 dagars drift för att inte riskera att bränslet ska drabbas av organisk tillväxt. Längre ut i näten är det stor variation mellan olika noder och olika operatörer. Allt från fast installerade reservkraftaggregat via möjlighet till inkoppling av mobila reservkraftaggregat och batteribackup till noder som helt saknar reservkraft. När det gäller de mobila näten så bedöms basstationer för GSM i större utsträckning ha elverk eller batteribackup än UMTS (3G) basstationerna. För 3G-näten innebär elavbrott i princip att basstationerna omedelbart slutar att fungera. Elverk och batterier bedöms underhållas och testas i tillräcklig omfattning för att den investerade förmågan ska kunna upprätthållas. Vid ett omfattande elavbrott kommer många sektorer och användare att vilja nyttja egna elverk för att upprätthålla den egna verksamheten. Detta kommer att skapa ett hårt tryck på distributionskedjan för drivmedel och det är tveksamt om den kommer att vara tillräcklig. Detta är något som flera inom sektorn identifierat och arbete med att säkerställa drivmedelsförsörjningen pågår. En enhetlig bedömning för hela sektorn är inte heller här möjlig, variationen mellan olika aktörer och olika delar av näten är stor. Indikatorn... testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka. bedöms innehållas för - corenäten hos de nationella operatörerna. Det innebär att det finns förutsättningar för samhällsviktig verksamhet i kommunhuvudorter, under förutsättning att man har reservkraft till egen utrustning. Kan ha tillgång till elektroniska kommunikationstjänster via det fasta nätet oberoende av elavbrott, förutsatt att drivmedelsförsörjningen fungerar. Reservkraft Kryssa ja om sektorn eller länet har testad reservkraft till de samhällsviktiga verksamheterna med uthållighet om minst en vecka. Kryssa delvis om det t.ex. finns reservkraft men inte bränsle för sju dygn. Kryssa nej om ingen reservkraft finns för sektorns eller länets verksamhet. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 6

7 Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen Flytt av verksamhet till alternativ plats är övad De större operatörerna har alternativ plats för driftövervakning och krisledning men och flytt av verksamhet övas i varierande grad. Även om man kan flytta till en alternativ plats så kan ändå vara beroende av fungerande kommunikation till någon specifik nod för att kunna fortsätta verka. Merparten av stadsnäten bedöms kunna flytta till kommunernas krisledningscentraler och därifrån kunna upprätta kommunikationer för driftövervakning och krisledning. Övriga aktörer bedöms i varierande omfattning ha tillgång till alternativa platser. Däremot bedöms det stora flertalet aktörer ha förmåga att övervaka drift av nät och tjänster på distans och detta bedöms kunna nyttjas utan särskild planläggning, under förutsättning att kommunikation kan etableras. NTSG sammanträder och verkar i första hand via virtuella möteshjälpmedel men har även en förberedd fysisk plats. Av ovanstående resonemang framgår att för de större aktörerna är svaret på frågan nedan JA, medan det för övriga aktörer varierar från JA, via Delvis till Nej Möjlighet att flytta verksamheten Kryssa ja om sektorn eller länet har övat och förberett flytt av de samhällsviktiga verksamheterna. Kryssa delvis om möjlighet till flytt finns men den inte är övad eller förberedd. Kryssa nej om ingen möjlighet finns att flytta verksamheten. Observera att kryssen endast är en summering. Beskriv även indikatorn med samtliga komponenter i textrutan ovan. 7

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Särskild förmågebedömning PTS 2011

Särskild förmågebedömning PTS 2011 Särskild förmågebedömning PTS 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka 1 Myndighetens förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner

Läs mer

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att:

Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm mars 2010 Syfte med seminariet är att: Regionalt krisledningsseminarium avseende el- och telekomfunktioner Stockholm 10-11 mars 2010 Syfte med seminariet är att: 1. Utveckla förståelsen mellan teleoperatörer, elnätsägare och områdesansvariga

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Elektronisk kommunikation vid

Elektronisk kommunikation vid Elektronisk kommunikation vid störningar i elförsörjningen Nuläge och framtid Därför finns PTS En väl fungerande telekommarknad k Frekvenser och nummer ska fördelas och hanteras effektivt Arbeta för att

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath 2007-09-27 0433/2007 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven

Läs mer

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport Stadsnätsövning Telö 13 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I övning Telö 13 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en aktiv stadsnätsgrupp under projektledning

Läs mer

Formulär för särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012

Formulär för särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Denna förmågebedömning utgör svar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps begäran om särskild förmågebedömning 2012 samt bilaga 3 till

Läs mer

Före. 25 oktober 2005

Före. 25 oktober 2005 Före. ..och efter Gudrun! Ibland händer det oförutsedda Erfarenheter från stormen Post- och telestyrelsen, PTS Gudrun och övning Samvete 2005 Avdelningen för nätsäkerhet Robusthet i elektroniska kommunikationer

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Driftsäkerhet. Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten

Driftsäkerhet. Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten Ett utbildningsmaterial för god funktion och säkerhet i stadsnäten Utbildningsmaterialet fokuserar på de mjuka faktorerna som t.ex. personal, kompetens, rutiner och processer. Dessa är minst lika viktiga

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

Post- och telestyrelsen

Post- och telestyrelsen Post- och telestyrelsen Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Saker du kanske inte visste om PTS våra brevdetektiver hittar avsändare eller adressat till 70 000 brev per år som

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10. Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län

Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10. Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen Kalmar län Risk- och sårbarhetsanalys för Kalmar län 2011 61 Bilagor Bilaga 1 Reglerande lagstiftning Bilaga 2 Prioriteringsinriktning Styrel Kalmar län, dnr 450-251-10 Bilaga 3 Bedömning av generell förmåga Länsstyrelsen

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele

Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele Nödläge utan näten! - hot, risker och beroenden av El och Tele PTS arbete med nätsäkerhet i fredstid Joakim Aspengren Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Agenda - Hur beroende är samhällsviktiga

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden.

PTS redovisar härmed sin utredning enligt förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning avseende upphävandet av de allmänna råden. Konsekvensutredning Datum Vår referens Sida 2015-01-26 Dnr: 14-13006 1(14) Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 08-678 56 04 karin.lodin@pts.se Konsekvensutredning avseende upphävande av Post- och telestyrelsens

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Landstingsuppföljning 2010

Landstingsuppföljning 2010 Landstingsuppföljning 2010 Enligt lagen (2006:544) om kommuner och landstings uppgifter inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Helen Kasström, 010-240

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Vägledning för gemensam Rakelanvändning

Vägledning för gemensam Rakelanvändning Vägledning för gemensam Rakelanvändning Västernorrlands län Västernorrland Styrdokument Sida 2 av 10 Sida 3 av 10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Användningsområden... 4 2.1 Mötesformer med Rakel...

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Säkrare kommunikation för alla

Säkrare kommunikation för alla Säkrare kommunikation för alla 2 Säkrare kommunikation för alla Vi använder allt mer elektronisk kommunikation. Med hjälp av telefoner och datorer håller vi kontakten med våra vänner, tar del av vad som

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE

Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Kartläggning av SAMHÄLLSVIKTIGA VERKSAMHETERS BEROENDE AV ELEKTRONISK KOMMUNIKATION - EN FÖRSTUDIE Beroendet av elektronisk kommunikation ökar Tid & frekvens Försvar Kraftdistribution Utbildning Fast telefoni

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Nov, 2011. Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation

Nov, 2011. Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation Nov, 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation Myndighetens redovisning för 2011 Risk- och sårbarhetsanalys för sektorn elektronisk kommunikation 2011 Datum Vår referens 2011-11-11

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Vilken säkerhet i stadsnäten?

Vilken säkerhet i stadsnäten? Vilken säkerhet i stadsnäten? Ove Landberg Enhetschef, Nätsäkerhetsavdelningen Post- och telestyrelsen Därför finns PTS En väl fungerande telekommarknad Alla ska ha tillgång till bra telefoni, bredband

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Driftsäkerhetsforum. 26 november 2014. Post- och telestyrelsen

Driftsäkerhetsforum. 26 november 2014. Post- och telestyrelsen Driftsäkerhetsforum 26 november 2014 Post- och telestyrelsen Agenda ENISA Utredning om försörjningstunnlar Föreskrifter driftsäkerhet Fika ca 10.45 Kommande tillsyn Telö15 Övriga frågor Nästa möte Föreskrifter

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet

Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Kontinuitetshantering i samhällsviktig verksamhet Spår 1: Informationssäkerhet i kommuner 15 september 2016 Omar Harrami Innehåll Strategi och handlingsplan Skydd av samhällsviktig verksamhet Stöd för

Läs mer

Telö 15 webbinarium välkomna!

Telö 15 webbinarium välkomna! Telö 15 webbinarium välkomna! 17 februari 2016 Post- och telestyrelsen Bakgrund Genomgång av övningsmål Erfarenheter Tänkta aktiviteter Övriga erfarenheter Agenda Telö 15 Syfte Ett lärande projekt för

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Samlad bedömning 2011. En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap

Samlad bedömning 2011. En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap Samlad bedömning 2011 En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Carl-Gustaf Erixon, 010-240 44 35 Johanna Enberg, 010-240 40 55 Publikationsnummer MSB372 ISBN 978-91-7383-213-7

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-31 62 sidan 1 av 15 Innehållsförteckning Allmänt... 2 Vara kommun... 3 Arbetsprocess och metod... 4 Samhällsviktig verksamhet... 5 Risker,

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Avbrott i bredbandstelefonitjänst

Avbrott i bredbandstelefonitjänst BESLUT 1(7) Datum Vår referens Aktbilaga 2013-10-17 Dnr: 12-9626 37 Nätsäkerhetsavdelningen Karin Lodin 073-644 56 04 karin.lodin@pts.se Avbrott i bredbandstelefonitjänst Saken Tillsyn enligt 7 kap. 1

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd

Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd samhällsskydd och beredskap 1 (5) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 651 81 KARLSTAD Telefonväxel: 0771-240 240 E-post: registrator@msb.se Inbjudan till dialog avseende drift och kundstöd Inledning

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation

Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation Rapport observatörsgruppen Telö 11 En övning för aktörer inom sektorn för elektronisk kommunikation I årets övning Telö 11 har fått i uppdrag av PTS att medverka med en observationsgrupp bestående av representanter

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-22 125 1 (17) Risk- och sårbarhetsanalys Postadress Besöksadress Telefon Telefax Webbplats E-post 517 83 Bollebygd Ballebovägen 2 033 231300 033-231428 www.bollebygd.se

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Kolla. innan du gräver! Ledningskollen.se. - ny webbtjänst hjälper dig att ta reda på vad som finns under markytan innan du gräver

Kolla. innan du gräver! Ledningskollen.se. - ny webbtjänst hjälper dig att ta reda på vad som finns under markytan innan du gräver Kolla innan du gräver! Ledningskollen.se - ny webbtjänst hjälper dig att ta reda på vad som finns under markytan innan du gräver Marianne Treschow Generaldirektör, PTS PTS arbetar för säker och robust

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Foto: BoSC Genom att göra riskerna synliga och vidta åtgärder för att förebygga olyckor, tas ett avgörande steg mot ett motståndskraftigt samhälle. Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016

LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 LEDNINGSPLAN Vid kriser och extraordinära händelser Kommunledningsförvaltningen Februari 2016 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-17 Innehåll INLEDNING... 3 KRISHANTERINGENS GRUNDPRINCIPER... 3 REVIDERING...

Läs mer

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016

Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 SAMÖ 2016 Startmöte den 14 april 2015 www.msb.se/samo2016 E-post: samo2016@msb.se Twitter: @samo_2016 #samo2016 Program 10.00 SAMÖ 2016 11.30 Utvärdera för att lära och utveckla 12.15 Lunch 13.00 Hur ska

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018

Strategi för krisberedskap inom F-samverkan. Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Strategi för krisberedskap inom F-samverkan Lokal och regional nivå i Jönköpings län 2015-2018 Version 1.0 (2015-01-28) Strategi för krisberedskap inom F-samverkan - Lokal och regional nivå i Jönköpings

Läs mer

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 2013-10-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 4 Metod... 4 Nämndens prioriterade

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Driftsäkerhetsforum. 15 juni Post- och telestyrelsen

Driftsäkerhetsforum. 15 juni Post- och telestyrelsen Driftsäkerhetsforum 15 juni 2015 Post- och telestyrelsen Agenda Status revidering av föreskrifter om inrapportering Erfarenheter från årlig tillsyn Vägledning om reservkraft Paus Föreskrifter om driftsäkerhet

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)

Tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samhällsskydd och beredskap Minnesanteckningar 1 (6) Antecknat av Jenny Selrot Mötesdatum 2011-11-01 Mötestid 08.30-12.00 Närvarande Länsstyrelsen i Värmlands län: Leif Gustavsson Johan Olsson Johan Seger

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer