Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikatorer på krisberedskapsförmåga. Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007"

Transkript

1 Indikatorer på krisberedskapsförmåga Slutredovisning av uppdrag i Krisberedskapsmyndighetens regleringsbrev för år 2007 Anna Wolrath /2007

2 Titel: Indikatorer på krisberedskapsförmåga Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s dnr: 0433/ /2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens webbplats

3 indikator indika`tor subst. ~n ~er [-o rer] ORDLED: in-dik-at-or-er ämne som indirekt påvisar förekomst eller tillstånd av ngt; spec. om ämne som utvisar surhetsgrad: gasindikator; strålningsindikator; syra-basindikator BET.NYANSER: a) om vissa mätinstrument {edetektor 1} b) utvidgat omständighet som tyder på ngt: en ~ på svag ekonomi HIST.: sedan 1840; till indicera 1 1 Nationalencyklopedins ordbok 3

4 Innehåll 1 Sammanfattning 7 2 Inledning Uppdraget Utgångspunkter och avgränsningar Arbetets genomförande Disposition Indikatorer Indikatorer som mätinstrument Indikatorer på krisberedskapsförmåga Indikatorer på krishanteringsförmåga Indikatorer på operativ förmåga Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Indikatorer på försvarsförmåga Förmågebedömning med indikatorer Förtydligande av vissa indikatorer Mall för förmågebedömning med indikatorer Förmåga att vid ett regionalt avbrott i elförsörjningen, som varar i sju dygn, agera i sin roll Förmåga att agera i sin roll vid regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna som varar i sju dygn Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid avbrott eller störningar i kommunaltekniska system Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid omfattande kemiska olyckor eller attentat Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid en pandemi Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid en epizooti/zoonos Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid olyckor eller attentat med radiologiska eller nukleära ämnen Försvarsförmåga Remissynpunkter Myndigheterna är positiva till indikatorer på krisberedskapsförmåga Kritiska synpunkter Synpunkter på specifika frågor Risk- och sårbarhetsanalyser Återrapporteringskravet Särskilda synpunkter beträffande länsstyrelsernas förmågebedömningar Svårigheter med förmågebedömningen Synpunkter på val eller formulering av indikatorer

5 6 Fortsatt arbete med förmågebedömningar Återrapporteringskravet Vilken förmåga bör samhället ha att hantera kriser?

6

7 1 Sammanfattning Krisberedskapsmyndigheten (KBM) hemställer varje år om en förmågebedömning från de myndigheter som ges särskilt ansvar i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheternas förmågebedömningar utgör den huvudsakliga grunden för den samlade bedömning av samhällets förmåga att hantera kriser som KBM lämnar till regeringen årligen. Myndigheternas förmågebedömningar görs utifrån ett antal scenarios som KBM har tagit fram och ska värderas enligt en fyrgradig skala. I dagsläget sker denna värdering helt utan stöd, vilket gör att den troligtvis skiljer sig åt mellan myndigheterna. Myndigheterna själva lyfter också fram svårigheten att avgöra vad som är god förmåga. Många upplever att förmågebedömningen är en alltför subjektiv produkt som görs på lös grund i vissa lägen. Avsaknaden av gemensamma bedömningsgrunder gör även att det är svårt att jämföra myndigheternas bedömningar med varandra och över tid. KBM har i regleringsbrevet för år 2007 fått i uppdrag att ta fram indikatorer på krisberedskapsförmåga (vilket definieras som krishanteringsförmåga 2, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar) samt försvarsförmåga. Dessa indikatorer ska användas av myndigheterna när de gör sin förmågebedömning. Indikatorerna ska vara generella och gemensamma för samtliga myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Myndigheternas egna bedömningar av sin respektive förmåga kommer även fortsättningsvis att vara en subjektiv produkt, vilket den också bör vara. Det KBM vill ha är myndighetens egen uppskattning av sin förmåga att hantera kriser. När förmågebedömningen görs utifrån gemensamma indikatorer kommer dock dessa uppskattningar att göras från en gemensam grund vilket ökar transparensen och gör dem lättare att följa. Indikatorerna kommer också att göra förmågebedömningarna mer jämförbara. Myndigheternas förmågebedömningar ska således ge underlag för KBM:s samlade bedömning av samhällets förmåga att hantera kriser. Samtidigt ska de vara angelägna och relevanta för myndigheterna själva. Vidare är det viktigt att formen för förmågebedömningen är okomplicerad och lättarbetad. För att indikatorerna ska kunna anpassas till myndigheternas och sektorernas olika verksamheter och ansvarsområden har KBM givit utrymme för myndigheterna att komplettera de gemensamma indikatorerna med sådana som är särskilt viktiga för den egna myndighetens respektive sektorns förmåga att hantera det angivna scenariot. Som vägledning och stöd till detta har KBM tagit fram exempel på indikatorer (utöver de obligatoriska) som bör vara centrala för flera myndigheters förmågor. 2 Benämns krisledningsförmåga i budgetpropositionen

8 2 Inledning 2.1 Uppdraget I regleringsbrevet för 2007 ger regeringen KBM följande uppdrag: Krisberedskapsmyndigheten skall i samverkan med de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap påbörja ett arbete med att ta fram indikatorer på krisberedskaps- och försvarsförmåga, såsom de definieras i regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV. Arbetet skall fortlöpande redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och slutredovisas i samband med årsredovisningen. 2.2 Utgångspunkter och avgränsningar KBM har tolkat uppdraget att ta fram indikatorer på krisberedskaps- och försvarsförmåga som att det ska kopplas till ett återrapporteringskrav som förts in i regleringsbreven till de myndigheter som nämns i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. KBM har efter samråd med Försvarsdepartementet valt att tidigarelägga redovisningen av uppdraget till den 3 oktober 2007 i syfte att möjliggöra att indikatorerna läggs in redan i regleringsbreven för Återrapporteringskravet, och följaktligen också uppdraget att ta fram indikatorer, har explicita beröringspunkter med KBM:s arbete med risk- och sårbarhetsanalyser, förmågebedömningar och planeringsprocessen. En utgångspunkt för arbetet med att ta fram indikatorer på krisberedskapsoch försvarsförmåga har varit att utforma dem så att KBM får det underlag som krävs för att göra en samlad bedömning av samhällets förmåga. Det måste också säkerställas att bedömningsarbetet blir relevant och okomplicerat för de medverkande myndigheterna. Även om förmågebedömningen har utvecklats och förbättrats på en rad områden de senaste åren kvarstår ett antal grundläggande problem. Myndigheterna sätter betyg på sin egen och sektorns förmåga på en fyrgradig skala och redovisar detta till KBM. Eftersom det inte finns någon definition på vad de fyra stegen på skalan innebär är det dock svårt att tolka förmågebedömningarna. Uppfattningen om vad som är god förmåga varierar troligtvis, vilket gör det svårt att jämföra olika myndigheters förmågebedömningar med varandra. Svårigheten gäller även att jämföra en myndighets förmåga från år till år, särskilt om det inte är samma person som ansvarat för bedömningarna. KBM har intervjuat tolv myndigheter inom ramen för uppdraget. Så gott som samtliga av dessa har lyft fram svårigheten att avgöra vad som är god, god med viss brist, bristfällig respektive mycket bristfällig förmåga. Myndigheterna menar att bedömningen inte alltid är så välgrundad som de skulle önska och att subjektiviteten och godtyckligheten är stor. Gemensamma indikatorer på krisberedskaps- och försvarsförmåga kan vara ett stöd för myndigheterna när de gör sin bedömning. Att myndigheterna använder sig av gemensamma indikatorer på vad som är god förmåga kommer att öka transparensen i förmågebedömningen och ge 8

9 bättre kunskap om vilka faktorer myndigheterna tar hänsyn till när de bedömer sin respektive sektorns förmåga. Det kommer även att bli lättare att jämföra myndigheters förmågebedömningar med varandra och över tid. Det är dock viktigt att understryka att förmågebedömningen även fortsättningsvis kommer att vara en subjektiv bedömning av myndigheten och att indikatorerna inte kommer att vara heltäckande. Det kommer därför alltid krävas att KBM eller någon annan myndighet gör en samlad analys och bedömning av myndigheternas underlag. KBM delar regeringens uppfattning att indikatorerna bör vara generella och allmänt hållna, trots att det innebär att de blir trubbigare och till viss del säger mindre om den faktiska förmågan än vad mer verksamhetsanpassade kriterier skulle göra. Det är inte möjligt att utveckla kriterier som täcker in all den förmåga som behöver finnas inom krisberedskapen. Om allt ska kvantifieras är risken dessutom stor att det som inte är mätbart trängs undan. En utmaning i arbetet har varit att utforma indikatorer som inte är myndighets- eller sektorsspecifika utan gemensamma för samtliga myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, men samtidigt angelägna och relevanta för respektive myndighet. Indikatorerna behöver generera jämförbara förmågebedömningar som ändå lämnar utrymme för valfrihet och anpassning till den egna verksamheten. Vidare ska de kunna användas vid bedömningen av såväl myndigheternas som sektorernas förmåga. Den förmågebedömning som ska göras med hjälp av indikatorerna ska göras gentemot de scenarios som KBM har tagit fram och redovisas enligt skalan: god förmåga, i huvudsak god förmåga men med vissa brister, viss, men bristfällig förmåga respektive ingen/mycket bristfällig förmåga. När KBM gör sin samlade bedömning av samhällets förmåga är det framförallt myndigheternas motiveringar och kommentarer samt KBM:s egen analys som ligger till grund för bedömningen. Genom den bedömningsskala som används idag ger förmågebedömningen i första hand svar på frågan hur väl myndigheten bedömer sig (eller sektorn) klara av en viss krissituation. Endast i andra hand, genom de kommentarer som eventuellt lämnas av myndigheten, besvaras frågan vad det är som myndigheten bedömer sig (eller sektorn) klara av och vilka brister man bedömer sig ha. Även om värderingen enligt den fyrgradiga skalan kommer att vara mer transparent med indikatorer, är det även fortsättningsvis i motiveringarna och den fria texten som det mest kvalitativa innehållet ligger. KBM vill därför måna om att formen för förmågebedömningarna ska uppmuntra myndigheterna att beskriva sin förmåga i ord snarare än att endast sätta ett kryss i en ruta. 9

10 2.3 Arbetets genomförande Uppdraget har genomförts i samverkan med de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. För att inte belasta dessa mer än nödvändigt samt för att möjliggöra dialog har KBM inte begärt in skriftliga underlag. Istället har KBM valt att intervjua den person som ansvarat för förmågebedömningen vid två myndigheter per samverkansområde. Totalt har tolv myndigheter intervjuats. För att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna gjordes ett strategiskt urval av myndigheter där särskild vikt lades vid deras resonemang kring krisberedskapsförmåga. KBM utgick ifrån myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser samt ifrån deras förmågebedömningar. Vid urvalet togs även viss hänsyn till myndighetens storlek och geografiska placering, för att få en spridning avseende dessa faktorer. De myndigheter som valdes ut för intervju var Livsmedelsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar (samverkansområdet Teknisk infrastruktur), Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket (samverkansområdet Transporter), Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt (samverkansområdet Farliga ämnen), Finansinspektionen och Försäkringskassan (samverkansområdet Ekonomisk säkerhet), Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Västmanlands län (samverkansområdet Geografiskt områdesansvar) samt Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen (samverkansområdet Skydd, undsättning och vård). I juni 2007 lämnade KBM en arbetslägesredovisning till Försvarsdepartementet där uppdragets övergripande slutsatser presenterades. Innan slutredovisningen lämnas till regeringen har den skickats ut på remiss till de myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. Remisstiden var sju veckor; från den 9 juli till den 27 augusti. I kapitel 5 återges de viktigaste remissynpunkterna. Innan indikatorerna tas i bruk av myndigheterna kommer KBM att ta fram ett presentationsmaterial för att tydliggöra och förenkla metoden. KBM kommer även att träffa representanter från så många myndigheter som möjligt vid samverkansområdesträffar, myndighetsmöten etc. för att informera och svara på frågor om hur förmågebedömningen ska utformas. 2.4 Disposition Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 3 inleds med en allmän beskrivning av indikatorer som mätinstrument. Därefter följer resonemang kring indikatorer på krisberedskapsförmåga och försvarsförmåga samt de indikatorer KBM tagit fram. Kapitel 4 visar hur myndigheternas förmågebedömning kan se ut när den görs utifrån indikatorerna samt vilka indikatorer KBM valt ut för varje scenario. De viktigaste remissynpunkterna redovisas i kapitel 5. I kapitel 6 görs en framåtblick för det fortsatta arbetet med förmågebedömningar. 10

11 3 Indikatorer 3.1 Indikatorer som mätinstrument Uppföljning genom indikatorer är en metod som kan användas för att få en förenklad bild av något som är svårt att följa i sin helhet. Genom en sammansättning av väl valda indikatorer kan man få en översiktlig uppfattning av en komplex helhet och följa utvecklingen hos de nyckelaspekter som indikatorerna lyfter fram. Statskontoret skriver i sin rapport På tvären styrning av tvärsektoriella frågor om uppföljning genom indikatorer. Statskontoret skriver att indikatorer används i uppföljningen för att få en helhetsbild av utvecklingen inom ett tvärsektoriellt område vilket ofta leder till att antalet indikatorer blir stort. Statskontoret exemplifierar med Ungdomsstyrelsen som har tagit fram 190 indikatorer. 3 KBM vill av flera anledningar hålla nere antalet indikatorer. Om myndigheterna tvingas ta ställning till alltför många faktorer kompliceras systemet och syftet är, som nämnts ovan, ändå inte att få fram en modell som täcker in all nödvändig förmåga inom krisberedskapen. Tvärtom anser KBM att mycket av innehållet i myndigheternas förmågebedömningar ligger i motiveringarna. Med färre indikatorer att ta ställning till ökar förutsättningarna för myndigheterna att också lägga ner arbete på de skrivna kommentarerna. Statskontoret skriver också att indikatorerna ska signalera till det politiska och administrativa systemet vart utvecklingen är på väg samtidigt som de vanligtvis inte kan ses som resultatmått som omedelbart kan användas för att utvärdera en specifik åtgärd eller en viss myndighet. Uppföljning genom indikatorer fungerar enligt Statskontoret som ett komplement till och ofta en startpunkt för en mer ingående utvärdering. 4 Statens energimyndighet har nyligen tagit fram indikatorer för försörjningstrygghet på energiområdet. Dessa indikatorer är i huvudsak kvantitativa och baserade på statistiskt underlag, och är alltså av en helt annan karaktär än de generella indikatorer på krisberedskaps- och försvarsförmåga som KBM har tagit fram. Trots detta finns en rad gemensamma iakttagelser. Redan i förordet lyfter Energimyndigheten fram att indikatorer kan användas för att skapa gemensamma lägesbilder. De kan bidra med värdefull kunskap för att uppmärksamma tendenser samt fördela och prioritera begränsade nationella resurser till mest relevanta områden. Dock är det viktigt att poängtera (vilket såväl Energimyndigheten som Statskontoret också gör) att enskilda användare eller avgränsade geografiska områden kan avvika avsevärt från denna genomsnittliga lägesbild. 5 3 På tvären styrning av tvärsektoriella frågor, Statskontoret, 2006:13 4 På tvären styrning av tvärsektoriella frågor, Statskontoret, 2006:13 5 Indikatorer för försörjningstrygghet, Statens energimyndighet, 2007:04 11

12 3.2 Indikatorer på krisberedskapsförmåga I uppdraget anges att KBM ska ta fram indikatorer på krisberedskaps- och försvarsförmåga såsom de begreppen definieras i regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV. I detta beslut delas krisberedskapsförmåga upp i krishanteringsförmåga, operativ förmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Indikatorerna nedan är ett resultat av de intervjuer som genomförts inom ramen för uppdraget samt av diskussioner som förts internt på KBM (med de personer som ansvarar för risk- och sårbarhetsanalyserna, förmågebedömningen och planeringsprocessen). KBM har sorterat indikatorerna under de fyra förmågor som nämns ovan (krishanteringsförmåga, operativ förmåga, förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar samt försvarsförmåga). Några indikatorer förekommer på flera ställen eftersom de påverkar fler än en förmåga. Indikatorerna är uppbyggda i två olika nivåer. Varje övergripande faktor som påverkar förmågan har underkategorier som i de flesta fall behövs för att indikatorn ska fungera med önskad effekt. Med dessa indikatorer vill KBM lyfta fram generella faktorer som är viktiga för flertalet myndigheters/sektorers förmåga. I förmågebedömningen kommer sedan ett fåtal indikatorer per scenario att väljas ut (se vidare kapitel 4) Indikatorer på krishanteringsförmåga I regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV beskrivs krishanteringsförmåga enligt följande: Vad avser krishanteringsförmåga skall det inom verksamhets- eller ansvarsområdet finnas en god förmåga att vid allvarliga störningar leda den egna verksamheten, fatta beslut inom eget verksamhets- eller ansvarsområde, sprida snabb, korrekt och tillförlitlig information och vid behov kunna medverka i samordning och koordinering med andra aktörer och deras åtgärder. Krishanteringsförmågan är alltså förmågan att leda, samordna och informera om de åtgärder som samhället vidtar för att hantera allvarliga kriser. Krishanteringsförmågan innehåller även förberedande moment. Det är till stor del frågan om kunskapsuppbyggnad för att bättre kunna hantera en kris när den inträffar. 12

13 Leda, samverka och informera o Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen o Det finns en krisledningsorganisation som utbildas och övas regelbundet o Krisledningen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild och kan verka dygnet runt under minst en veckas tid o Det finns ett nätverk för samverkan och samverkansövningar genomförs regelbundet o Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Larm o Det finns övade larmrutiner o Det finns en utbildad och övad tjänsteman i beredskap (TiB) som är bemannad 24h/dygn 365 dagar/år Omvärldsbevakning o Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser o Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Regelverk o Det finns legalt stöd för hur myndigheten/sektorn ska hantera scenariot o Det finns riktlinjer och policys för hur myndigheten/sektorn ska hantera scenariot o Det finns avtal som gäller vid scenariot o Ansvarsfördelningen mellan myndigheter är klargjord Praktisk erfarenhet o Upplevd skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot o Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Indikatorer på operativ förmåga I regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV beskrivs operativ förmåga enligt följande: Vad avser operativ förmåga skall det inom verksamhets- eller ansvarsområdet finnas en god förmåga att snarast påbörja åtgärder för att hantera eller medverka i hanteringen av konsekvenserna av inträffade händelser, genomföra de åtgärder som krävs för att avhjälpa, skydda och lindra effekterna av det inträffade. De myndigheter och sektorer som ska förebygga och hantera den kris som inträffat i det beskrivna scenariot samt de som ska förebygga och hantera krisens övriga konsekvenser på samhället har operativt ansvar och bör således ha en operativ förmåga för scenariot. 13

14 Leda, samverka och informera o Det finns en regelbundet utbildad och övad ledningsorganisation som kan leda operativa insatser o Ledningsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild och kan verka dygnet runt under minst en veckas tid o Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Materiella resurser o Det finns materiella resurser att tillgå snart efter att scenariot inträffat o Det finns en uthållighet i de materiella resurserna om minst en vecka o Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Personella resurser o Det finns regelbundet utbildade och övade personella resurser att tillgå snart efter att scenariot har inträffat o De personella resurserna kan verka under minst en vecka o Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten/sektorn samt att ta emot externa personella förstärkningsresurser Regelverk o Det finns legalt stöd för hur myndigheten/sektorn ska hantera scenariot o Det finns riktlinjer och policys för hur myndigheten/sektorn ska hantera scenariot o Det finns avtal som gäller vid scenariot o Ansvarsfördelningen mellan myndigheter är klargjord Praktisk erfarenhet o Upplevd skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot o Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar I regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV beskrivs förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar enligt följande: Vad avser förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar skall det inom verksamhets- eller ansvarsområdet finnas en god förmåga att motstå allvarliga störningar så att verksamheten kan bedrivas på en sådan nivå att samhället fortfarande kan fungera och säkerställa en grundläggande service, trygghet och omvårdnad om allvarliga störningar skulle inträffa. Oavsett om myndigheten/sektorn är huvudsakligen ansvarig för att förebygga och hantera krisen som inträffat i det beskrivna scenariot så har den ett ansvar att motstå allvarliga störningar i samhällsviktig verksamhet. 14

15 Detta innebär att myndigheten och sektorn har i uppgift att hantera krisens eventuella konsekvenser för den egna verksamheten, särskilt de delar av den egna verksamheten som kan beskrivas som samhällsviktig. Samhällsviktig verksamhet är verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor: 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt 6. Grundläggande säkerhetsnivå o Det finns en identifierad och fastlagd grundläggande säkerhetsnivå Redundans och robusthet i kommunikationssystemen o It o Tele o Radio Reservkraft o Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats Materiella resurser o Det finns materiella resurser att tillgå snart efter att scenariot inträffat o Det finns en uthållighet i de materiella resurserna om minst en vecka o Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Personella resurser o Det finns regelbundet utbildade och övade personella resurser att tillgå snart efter att scenariot inträffat o De personella resurserna kan verka under minst en vecka o Det finns möjlighet att omfördela personal inom myndigheten/sektorn samt att ta emot externa personella förstärkningsresurser Regelverk o Det finns legalt stöd för hur myndigheten/sektorn ska hantera scenariot o Det finns riktlinjer och policys för hur myndigheten/sektorn ska hantera scenariot o Det finns avtal som gäller vid scenariot o Ansvarsfördelningen mellan myndigheter är klargjord 6 Se vidare Samhällsviktigt! Ett första förslag till definition av samhällsviktig verksamhet ur ett krisberedskapsperspektiv, KBM, 0253/2005,

16 Praktisk erfarenhet o Den skarpa händelsen hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot o Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot 3.3 Indikatorer på försvarsförmåga I regeringsbeslut Fö2006/2843/CIV beskrivs försvarsförmåga enligt följande: Målet är att verksamheten kan anpassas utifrån den inriktning och hot- och riskbedömning som redovisas i proposition 2004/05:5 Vårt framtida försvar. Genom i huvudsak planering skall en god försvarsförmåga säkerställas i sådan samhällsviktig verksamhet som är väsentlig för samhällets grundläggande behov vid ett eventuellt framtida väpnat angrepp eller krig. Det som krävs för att det civila försvaret ska kunna lösa sina uppgifter vid höjd beredskap är i hög utsträckning samma förmåga som krävs vid allvarliga kriser i fred. Med andra ord bygger försvarsförmågan till stor del på att det i grunden finns en tillräcklig fredstida krishanteringsförmåga, operativ förmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Osäkerheten är stor och planeringshorisonten är för lång för att det ska vara möjligt att göra en mer detaljerad planering för ett väpnat angrepp eller krig i dagsläget. Enligt KBM:s uppfattning bör samhället idag skapa möjligheter att växla upp förmågan inom det civila försvaret om det säkerhetspolitiska läget skulle försämras och ett krigshot uppstå. Därför bör inga åtgärder vidtas för det civila försvarets behov som går att hänskjutas till en anpassningsperiod. Indikatorerna på försvarsförmåga är följaktligen begränsade till sådana förmågor som inte kan skjutas upp till en anpassningsperiod. I förmågebedömningen kommer försvarsförmågan inte att vara kopplad till något scenario som KBM tar fram. Den händelse som försvarsförmågan ska möta upp är väpnat angrepp. Materiella resurser o Myndigheten/sektorn har tillgång till nödvändig materiel och lokaler som tar längre tid än fem år att skaffa Personella resurser o Myndigheten/sektorn har tillgång till den specialistkompetens som tar längre tid än fem år att bygga upp Säkerhet och robusthet i viss samhällsviktig infrastruktur o Myndigheten/sektorn har byggt samhällsviktig infrastruktur enligt riktlinjerna i planeringsinriktningens hemliga bilaga 16

17 4 Förmågebedömning med indikatorer I förmågebedömningen ska myndigheten ange vilken förmåga man anser sig (respektive sektorn) ha att bedriva sin verksamhet vid ett antal beskrivna scenarier. Vissa myndigheter är primärt ansvariga aktörer, i deras verksamhet ingår att förebygga och hantera den kris som inträffat. Till primära aktörer räknas även de myndigheter som ska hantera krisens konsekvenser på samhället. De sekundära aktörerna är inte huvudansvariga för att hantera krisen. Deras uppgift är snarare att hantera krisens eventuella konsekvenser för den egna verksamheten, dvs. upprätthålla verksamheten på en rimlig nivå. I det beskrivna scenariot behöver de primära aktörerna ha krishanteringsförmåga, operativ förmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. De sekundära aktörerna har inget operativt ansvar utan behöver endast ha krishanteringsförmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Som nämndes i inledningen (avsnitt 2.2) finns det en rad utgångspunkter och utmaningar i uppdraget med att ta fram indikatorer på krisberedskapsoch försvarsförmåga. Myndigheternas förmågebedömningar ska ge KBM det underlag som behövs för den samlade bedömningen av samhällets förmåga, något som också innebär att de ska göras gentemot de specifika scenarier som KBM tagit fram för förmågebedömningen. Vidare ska förmågan värderas enligt den fyrgradiga skalan god förmåga, i huvudsak god förmåga men med vissa brister, viss, men bristfällig förmåga respektive ingen/mycket bristfällig förmåga. Indikatorerna ska vara gemensamma för samtliga myndigheter som anges i bilagan till förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, men bör samtidigt lämna utrymme för valfrihet och anpassning till myndighetens respektive sektorns specifika verksamhet. De indikatorer som anges i kapitel tre kan ses som en bruttolista. För varje scenario som ska analyseras väljer KBM ut ett antal indikatorer som samtliga myndigheter ska ta ställning till. KBM bedömer att dessa indikatorer bör vara av vikt för de allra flesta myndigheters förmåga att hantera det beskrivna scenariot. Myndigheten kommer även ges möjlighet att välja ytterligare indikatorer för scenariot som man bedömer är avgörande för just den egna myndighetens förmåga att hantera det beskrivna scenariot. Den/de indikatorer som väljs av respektive myndighet kan antingen väljas från bruttolistan (som ger tips och förslag på faktorer som ofta är nödvändiga för att hantera kriser) eller väljas fritt. KBM anser att detta system ger en god balans mellan styrda, generella indikatorer som kan jämföras mellan myndigheter och över tid, och möjlighet för respektive myndighet att välja indikatorer som är särskilt viktiga för den egna verksamheten. 17

18 4.1 Förtydligande av vissa indikatorer De flesta indikatorer är relativt självförklarande men vissa kan behöva klargöras i särskild ordning. Leda, samverka och informera är en indikator på krishanteringsförmåga som finns med för samtliga scenarier. Denna indikator rymmer en väsentlig del av den förmåga som många myndigheter och sektorer behöver ha för att kunna bedriva sin verksamhet vid de beskrivna scenarierna. Leda, samverka och informera hade kunnat delas upp i tre olika indikatorer som alla hade varit viktiga och centrala för krishanteringsförmågan. Att KBM har valt att slå samman leda, samverka och informera till en indikator har främst praktiska skäl. Dessa faktorer behövs vid samtliga scenarier och eftersom KBM vill hålla nere antalet indikatorer för myndigheterna att ta ställning till för varje scenario blir det problematiskt om tre indikatorer är ständigt återkommande. Dessutom är förmågan att leda, samverka och informera knutna till varandra i hög grad. Övning och utbildning är ytterligare exempel på indikatorer som kunnat förekomma för samtliga beskrivna scenarier. KBM har istället valt att lägga in övning och utbildning under vissa andra förekommande indikatorer. Krisledningsorganisationen ska exempelvis vara utbildad och övad, liksom tjänstemannen i beredskap och de personella resurserna. Ingenting testar förmågan på samma sätt som en skarp händelse, vilket fångas upp av indikatorn praktisk erfarenhet. Myndigheterna kan välja att ta med praktisk erfarenhet då de hanterat en skarp händelse som haft beröringspunkter med det beskrivna scenariot. Det kan vara att den skarpa händelsen är av samma slag som det beskrivna scenariot eller att den skarpa händelsen prövat organisationens krisberedskap på ett likartat sätt (t.ex. att bedriva verksamhet med kraftigt nedsatt personalstyrka oavsett vilken händelse eller kris som föranlett detta). Ett annat bra sätt att testa förmågan att hantera en händelse är att öva den, varför även övning som haft beröringspunkter med det beskrivna scenariot finns med som underkategori till indikatorn praktisk erfarenhet. I inledningen (avsnitt 2.2 utgångspunkter och avgränsningar) lyfts det fram att indikatorerna inte täcker in all den förmåga som behöver finnas inom krisberedskapen samt att försök till heltäckande kriterier på förmåga riskerar att tränga undan faktorer som inte är mätbara. För god krisberedskapsförmåga är det exempelvis viktigt att myndigheten (respektive sektorn) har en anpassningsbar och kreativ organisation med pragmatiskt synsätt. Dessa mjuka värden har inte stöpts i indikatorer, men KBM vill betona vikten av dem och ser gärna att myndigheterna lyfter fram sådana egenskaper i sina förmågebedömningar. 4.2 Mall för förmågebedömning med indikatorer Varje indikator har underkategorier, vilket framgår i genomgången av indikatorerna i kapitel 3. För att undvika att den kvalitativa förmågebedömningen övergår i en krysslista anser KBM att dessa underkategorier bör finnas med i den kommentar som följer efter varje indikator (se mall och exempel nedan). 18

19 Indikatorerna är (vilket också framgår av genomgången i kapitel 3) sorterade under krishanteringsförmåga, operativ förmåga, förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar och försvarsförmåga. För varje scenario ska myndigheten, med stöd av de angivna indikatorerna, bedöma sin (respektive sektorns) totala förmåga att hantera scenariot. Myndighetens (respektive sektorns) krishanteringsförmåga, operativa förmåga samt förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar ska värderas enligt den fyrgradiga bedömningsskalan. På detta sätt kan myndigheten själv väga de olika indikatorernas betydelse för den egna verksamhetens (respektive sektorns) förmåga. Även dagens förmågebedömningar är uppdelade på fyra förmågor som myndigheten ska värdera. Dessa är förmåga att initiera, förmåga att leda, samverka och informera, förmåga att minska konsekvenserna samt förmåga att återställa funktion. Om nya förmågor läggs till bedömningen utan att andra tas bort sväller förmågebedömningen alltför mycket samtidigt som den riskerar att spreta med olika indelningar. Dagens förmågor har en koppling till krisens tidsförlopp. Tidsaspekten är en viktig faktor för krisberedskapen och det är även viktigt för förmågebedömningen. Om samhällets förmåga att hantera kriser går kraftigt nedåt i ett visst skede måste åtgärder sättas in. Tidsaspekten behöver finnas med i förmågebedömningen även när den görs utifrån indikatorer. Det kan ske på flera parallella sätt. Ett sätt är att koppla vissa indikatorer till vissa skeden av krisen. Omvärldsbevakning och larm är exempel på indikatorer som påverkar förmågan att initiera. Förmågan att leda, samverka och informera har en egen indikator med samma namn. Förmågan att minska konsekvenserna och förmågan att återställa funktion är främst aktuell för de myndigheter som har operativt ansvar vid scenariot, dessa förmågor korrelerar i hög utsträckning med den operativa förmåga som finns i mallen nedan. För att ytterligare lyfta fram tidsaspekten i förmågebedömningen kan de beskrivna scenarierna kompletteras med ett tidsperspektiv. Olika scenarier ställer olika tidskrav på vad som kan anses vara god förmåga. Som nämnts tidigare är det myndigheternas motiveringar och kommentarer i förmågebedömningen som utgör det viktigaste underlaget för KBM:s samlade bedömning av samhällets förmåga. För att särskilt få fram dessa anser KBM att myndigheterna bör beskriva konsekvenserna för samhället. Vilken blir konsekvensen för samhället utifrån myndighetens (respektive sektorns) angivna förmåga att hantera det beskrivna scenariot? Hur påverkas de verksamheter som kan anses vara samhällsviktiga? Myndigheterna ska bedöma sin egen respektive sin sektors förmåga enligt samma mall men i separata redovisningar. 19

20 Indikator vald av KBM (påverkar krishanteringsförmågan) Indikator vald av KBM (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Indikator vald av KBM (påverkar den operativa förmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av KBM (motstå störning) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 20

21 Nedan följer en illustration av hur hemställan om förmågebedömningarna kan se ut när den görs med stöd av indikatorerna enligt den framtagna mallen. De scenarier som är valda är samma scenarier som den senaste förmågebedömningen gjordes emot (2006/2007). Indikatorn leda, samverka och informera är en indikator som täcker in stora delar av krishanteringsförmågan och återkommer vid samtliga scenarier. Det kan hända att myndigheter väljer att beskriva denna indikator utförligt för förmågebedömningens första scenario och därefter referera bakåt till den första beskrivningen och endast kommentera eventuella variationer kopplat till de olika scenarierna. Detta anser KBM är helt acceptabelt. I det första scenariot, ett regionalt avbrott i elförsörjningen som varar i sju dygn, har KBM fyllt i mallen med en fiktiv myndighets svar för att ytterligare visa hur förmågebedömningen kan se ut när den görs med mallen ovan. 21

22 4.3 Förmåga att vid ett regionalt avbrott i elförsörjningen, som varar i sju dygn, agera i sin roll. För att ytterligare illustrera mallen är den ifylld av en fingerad myndighet för scenariot regionalt elavbrott. I planeringsinriktningen för 2006 slås fast att samtliga i krisberedskapsförordningen utpekade myndigheter, inklusive länsstyrelserna, bör i händelse av en fredstida kris kunna agera i sina roller med en uthållighet av minst en vecka. I förekommande fall gäller det även verksamhetskritiska delar av respektive sektor. Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Redundans och robusthet i kommunikationssystemen (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Reservkraft (påverkar den operativa förmågan och förmågan i samhällsviktig verksamhet) Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Vår krisledningsorganisation övas regelbundet, det finns en plan med tydliga aktionsrutiner som är väl kända i organisationen, myndigheten har krisledningsplats utrustad med datorer och telefoner. Vi har etablerade nätverk och gemensamma handlingsplaner med de aktörer som vi är beroende av. Vi har även tillgång till WIS. Myndighetens förmåga att hantera ett elavbrott är till stor del beroende av hur väl vi klarar av att informera allmänheten om lägesbilden (för att förhindra överdriven oro). Vi har övad informationsavdelning inkl. växel. Delar av organisationen kan flyttas till callcenterverksamhet vid behov. It, tele, radio Vi har ingen reservlösning för vare sig it eller radio. Telefonin har dubbla system eftersom vi har såväl fasta som mobila telefoner. Testad reservkraft med uthållighet om minst en vecka Myndigheten har reservkraft som övas och testkörs regelbundet. Reservkraften kan gå 3 dygn med det bränsle som finns, därefter måste vi fylla på med diesel, endast ledningsorganisationen har reservkraft. Eftersom vi har flera regionkontor kan vi flytta delar av verksamheten relativt enkelt. Praktisk erfarenhet Vid stormen Gudrun fick vi verkligen testa vår förmåga att hantera ett regionalt elavbrott. Efter händelsen har vi även gjort en del justeringar i våra handlingsplaner. 22

23 Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga X God Operativ förmåga X Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar X Konsekvenser för samhället Givet att elavbrottet är lokalt blir konsekvenserna för samhället begränsade. I och för sig är det endast ledningsorganisationen som har tillgång till reservkraften med eftersom myndigheten har lokalkontor runt om i landet kan i princip all verksamhet flytta till ett område som inte är strömlöst. Alla register och datalagringar har back-up. 23

24 4.4 Förmåga att agera i sin roll vid regionala störningar i de elektroniska kommunikationerna som varar i sju dygn. I planeringsinriktningen för 2006 slås fast att samtliga i krisberedskapsförordningen utpekade myndigheter, inklusive länsstyrelserna, bör i händelse av en fredstida kris kunna agera i sina roller med en uthållighet av minst en vecka. I förekommande fall gäller det även verksamhetskritiska delar av respektive sektor. Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Redundans och robusthet i kommunikationssystemen (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Materiella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Personella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information It, tele, radio Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, möjlighet att omfördela interna materiella resurser och att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, regelbundet utbildad och övad, möjlighet att omfördela personal internt, möjlighet att ta emot externa personella förstärkningsresurser 24

25 Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 25

26 4.5 Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid omfattande avbrott i de samhällsviktiga transporterna. För att få en bild av effekterna av omfattande avbrott i samhällsviktiga transporter se KBM:s rapport Omvärldsexempel 2005, Drivmedelsblockader i Europa. Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Materiella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Personella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, möjlighet att omfördela interna materiella resurser och att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, regelbundet utbildad och övad, möjlighet att omfördela personal internt, möjlighet att ta emot externa personella förstärkningsresurser Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 26

27 4.6 Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid avbrott eller störningar i kommunaltekniska system Med kommunaltekniska system avses här dricksvattenförsörjning, avloppssystem och fjärrvärme. (Störningar i elförsörjningen behandlas i avsnitt 4.2) För mer information se sidorna i Hot- och riskrapporten Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Möjlighet att flytta samhällsviktig verksamhet till annan plats (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 27

28 4.7 Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid omfattande kemiska olyckor eller attentat Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Larm (påverkar krishanteringsförmågan) Materiella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Personella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Övade larmrutiner, utbildad och övad TiB bemannad 24h/dygn 365 dagar/år Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, möjlighet att omfördela interna materiella resurser och att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, regelbundet utbildad och övad, möjlighet att omfördela personal internt, möjlighet att ta emot externa personella förstärkningsresurser Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 28

29 4.8 Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid en pandemi För mer information om pandemier se underlaget som KBM och Socialstyrelsen har tagit fram för pandemiplaneringen Att planera för en pandemi en vägledning. Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Omvärldsbevakning (påverkar krishanteringsförmågan) Materiella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Personella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser, rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, möjlighet att omfördela interna materiella resurser och att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, regelbundet utbildad och övad, möjlighet att omfördela personal internt, möjlighet att ta emot externa personella förstärkningsresurser Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 29

30 4.9 Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid en epizooti/zoonos Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Omvärldsbevakning (påverkar krishanteringsförmågan) Personella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser, rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, regelbundet utbildad och övad, möjlighet att omfördela personal internt, möjlighet att ta emot externa personella förstärkningsresurser Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 30

31 4.10 Förmåga att agera/upprätthålla funktioner vid olyckor eller attentat med radiologiska eller nukleära ämnen Leda, samverka och informera (påverkar krishanteringsförmågan och den operativa förmågan) Larm (påverkar krishanteringsförmågan) Materiella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Personella resurser (påverkar förmågan i samhällsviktig verksamhet) Indikator vald av myndigheten Indikator vald av myndigheten Regelbundet övad och utbildad krisledning, aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen, krisledningen har resurser i form av lokal, tekniska system för bl.a. kommunikation och lägesbild, en veckas uthållighet, nätverk för samverkan, regelbundna samverkansövningar, rutiner och tekniskt stöd för information till allmänhet och media samt för intern information Övade larmrutiner, utbildad och övad TiB bemannad 24h/dygn 365 dagar/år Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, möjlighet att omfördela interna materiella resurser och att ta emot externa materiella förstärkningsresurser Snart efter inträffad händelse, uthållighet om minst en vecka, regelbundet utbildad och övad, möjlighet att omfördela personal internt, möjlighet att ta emot externa personella förstärkningsresurser Total förmåga för scenariot Behövs ej Mkt bristfällig Bristfällig God med viss brist Krishanteringsförmåga God Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Konsekvenser för samhället 31

Störningar i elförsörjningen

Störningar i elförsörjningen Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner om elmarknaden varit framträdande i samhällsdebatten. Det är kallt och det kommer att fortsätta vara det den närmaste tiden.

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver följande med stöd

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Handlingsplan för Samhällsstörning

Handlingsplan för Samhällsstörning Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap; SFS 2008:1003 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen

Läs mer

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 2010:77 RI (Dnr 001-962/2010) Föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser för kommun och landsting Remiss från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet

Länsstyrelsepaketet. ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Länsstyrelsepaketet ett tvärsektoriellt utbildnings- och informationsmaterial om krishanteringssystemet Framtaget inom projektet Utvecklat stöd till länsstyrelserna 2004 Foto: Kenneth Jonasson/Pressens

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande.

Föredragande borgarrådet Sten Nordin anför följande. PM 2014: RI (Dnr 307-877/2014) Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser Remiss från Myndigheten för samhällsskydd

Läs mer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen. Sid 1 (6) Yttrande Dnr 2007-10-08 Er ref N2007/6036/IR Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010-2019 (N2007/6036/IR) Regeringen

Läs mer

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna

Bildtexter - Samhällets krishantering. På uppdrag av Försvarsutbildarna Bildtexter - Samhällets krishantering På uppdrag av Försvarsutbildarna Innehållsförteckning Bild 1 - SAMHÄLLETS KRISHANTERING... 3 Bild 2 - KRIS & EXTRAORDINÄR HÄNDELSE... 3 Kris... 3 Extraordinär händelse...

Läs mer

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Nationell övningsplan. En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap Nationell övningsplan En strategi för tvärsektoriella övningar inom området samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Särskild förmågebedömning PTS 2011

Särskild förmågebedömning PTS 2011 Särskild förmågebedömning PTS 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka 1 Myndighetens förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2016

Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2016-03-11 2015-1464 1 (11) Nationell risk- och förmågebedömning 2016 samhällsskydd och beredskap 2 (11) Inledning Sverige behöver ha förmåga att möta en mängd utmaningar, allt

Läs mer

Bilaga Från standard till komponent

Bilaga Från standard till komponent Bilaga Från standard till komponent TYP REFERENS ÅR Riskhantering ISO 31000 Riskhantering Principer och riktlinjer innehåller principer och generella riktlinjer för riskhantering och kan användas av offentliga,

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet

Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Bilaga 2 Inriktning m.m. för utbildnings- och övningsverksamheten inom krisberedskapsområdet Inriktningsdokument 2007-09-27 Dnr: 1582/2006 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Bakgrund och syfte med denna inriktning

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR MÖRBYLÅNGA KOMMUN 2011 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-13, 237 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Mörbylånga kommun sträcker sig från den mellersta till södra delen

Läs mer

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1

Kommunens geografiska områdesansvar. krishanteringsrådets samordnande roll. kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll kbm rekommenderar 2007:1 kbm rekommenderar 2007:1 Kommunens geografiska områdesansvar krishanteringsrådets samordnande roll Titel:

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.

Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser. Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017. Plan för att förebygga och hantera extraordinära händelser Beslutad av kommunfullmäktige 25 september 2017, 102/17, Dnr KS2017.0264 Innehåll Dokumenttyp: Plan Dokumentet gäller för: Kommunens nämnder och

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag Det svenska krishanteringssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer har ansvar för var sin del och arbetar tillsammans

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 SCENARIER 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Störningar i elförsörjningen Scenario Under de senaste månaderna har diskussioner

Läs mer

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK)

Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Uppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att föreslå resultatmål för samhällets krisberedskap (Fö2010/697/SSK) Ulf Eliasson Enheten för strategisk analys 1 Uppdraget MSB ska i samverkan

Läs mer

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning och övning Mjölby kommun -2018 Diarienummer KS/2014:162 Datum: -11-17 Kommunfullmäktige Innehåll Inledning... 3 Syfte och mål... 3 Målgrupper...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL

Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap

Risk- och sårbarhetsanalys. enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Risk- och sårbarhetsanalys enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap 2008-02-20 1478/2007 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys KBM:s dnr: 1478/2007 Skriften kan laddas ner från Krisberedskapsmyndighetens

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 1 (10) Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017 samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Anslag 2:4 Krisberedskap...

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014

Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Miljö- och byggnadsnämndens risk- och sårbarhetsanalys 2014 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 3 Metod... 3 Nämndens prioriterade åtaganden... 4 Nämndens kritiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet

Delprogram utbildning & övning. Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Delprogram utbildning & övning Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Mjölby kommun - 1 Inledning Syfte och mål Samhället bör ha en generell förmåga att hantera allvarliga händelser oavsett deras karaktär.

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga Enkätundersökning av Livsmedelsverket livsmedelssektorns Rådgivningsavdelningen krisberedskapsförmåga Rådgivningsenheten 2013 Sammanställning - enkätundersökning av livsmedelssektorns krisberedskapsförmåga

Läs mer

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar

SAMÖ 2008-2010. Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar SAMÖ 2008-2010 Långsiktig inriktning av KBM:s samverkansövningar Ann-Charlotte Engström 2006-04-25 Dnr. 0300/2006 1 Förord Att öva är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla samhällets förmåga

Läs mer

Klarar vi krisen? Klar v i k ris en? Klarar vi krisen? Krisberedskapsmyndigheten

Klarar vi krisen? Klar v i k ris en? Klarar vi krisen? Krisberedskapsmyndigheten Klarar vi krisen? samhällets krisberedskapsförmåga 2007 kbm:s temaserie 2008:2 kbm:s temaserie 2008:2 Klarar vi krisen? samhällets krisberedskapsförmåga 2007 Titel: Klarar vi krisen? Samhällets krisberedskapsförmåga

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Samhällets krisberedskap 2005. Förmåga och genomförd verksamhet

Samhällets krisberedskap 2005. Förmåga och genomförd verksamhet Samhällets krisberedskap 2005 Förmåga och genomförd verksamhet 2006-03-31 1112/2005 Titel: Samhällets krisberedskap 2005 Förmåga och genomförd verksamhet Utgiven av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) KBM:s

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument

1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap Styrdokument 1(14) Styrdokument för kommunens arbete med krisberedskap 2016-2019 Styrdokument 2(14) Styrdokument Dokumenttyp Styrdokument Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-12-16 11 Dokumentansvarig Reviderad av 3(14)

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm

Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm Samhällets krisberedskapsförmåga vid isstorm Kontaktpersoner: Enheten för planerings- och analysstöd Björn Andersson 010-240 54 16 bjorn.andersson@msb.se Enheten för strategisk analys CG Erixon 010-240

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016 Kort om anslag 2:4 Krisberedskap Ändamål: stärka samhällets samlade krisberedskap och förmågan vid höjd beredskap för det civila försvaret Kan finansiera kortsiktiga

Läs mer

Samlad bedömning 2011. En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap

Samlad bedömning 2011. En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap Samlad bedömning 2011 En bild av risker och förmågor inom svensk krisberedskap 2 MSB:s kontaktpersoner: Carl-Gustaf Erixon, 010-240 44 35 Johanna Enberg, 010-240 40 55 Publikationsnummer MSB372 ISBN 978-91-7383-213-7

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner att kunna läsa spelet The key to winning is getting first where the puck is going next livsmedel elförsörjning elektroniska kommunikationer

Läs mer

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar

Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar B I L A G A T I L L G R A N S K N I N G S R A P P O R T D N R : 31-2014-090 8 Bilaga 6. Sammanställning av enkätsvar RiR 2015:18 Länsstyrelsernas krisberedskapsarbete Skydd mot olyckor, krisberedskap och

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

FSPOS Strategisk plan

FSPOS Strategisk plan FSPOS Finansiella Sektorns Privat- Offentliga Samverkan FSPOS Strategisk plan 2018-2020 Version 0.95, 2017-03-31 Innehållsförteckning INLEDNING 3 BAKGRUND FSPOS 3 UTVÄRDERING AV FSPOS ARBETE 3 STRATEGIWORKSHOP

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Stockholms stads ambition vid regeringens nationella samverkansövning,

Stockholms stads ambition vid regeringens nationella samverkansövning, PM 2007:1 RI (Dnr 030-2233/2006) Stockholms stads ambition vid regeringens nationella samverkansövning, SAMÖ 2007 Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Stockholms stads ambition

Läs mer

Samhällets informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet Samhällets informationssäkerhet Handlingsplan 2008 2009 2010 Dr. Per Oscarson Krisberedskapsmyndigheten Krisberedskapsmyndigheten försvinner Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätter KBM,

Läs mer

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar

Verksamhetsplan SOGO. Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt områdesansvar Dnr MSB 2016-129 Version 7 2016-02-04 Verksamhetsplan SOGO Verksamhetsplan 2016 för samverkansområdet Geografiskt Beredd av AU 151007 Reviderad efter SOGO 151021 Reviderad av AU 151203/160122 Beslutad

Läs mer

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir.

Kommittédirektiv. Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Dir. Kommittédirektiv Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid Dir. 2010:49 Beslut vid regeringssammanträde den 29 april 2010. Sammanfattning av uppdraget

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Formulär för särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012

Formulär för särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Länsstyrelsen Västerbotten Särskild förmågebedömning 2012 Denna förmågebedömning utgör svar på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps begäran om särskild förmågebedömning 2012 samt bilaga 3 till

Läs mer

Regional utbildnings- och övningsstrategi

Regional utbildnings- och övningsstrategi Regional utbildnings- och övningsstrategi 2017 2020 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud

Läs mer

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser

Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser Laholms kommuns krisberedskap med ledningsplan för extraordinära händelser 2016-2019 Diarienr: 2015-000542 Antagen av Kommunfullmäktige den 29 mars 2016 35 1 Innehåll Krisberedskapen i Laholms kommun...

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun

Krisledningsplan för Oxelösunds kommun för Oxelösunds kommun Del 1 Övergripande beskrivning och åtgärdsplan Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Riktlinjer Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Förvaring Dnr Säkerhetsstrateg kommunstyrelseförvaltningen

Läs mer

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE " MALÅ " STORUMAN " NORSJÖ " SKELLEFTEÅ VILHELMINA

Överenskommelse. Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE  MALÅ  STORUMAN  NORSJÖ  SKELLEFTEÅ VILHELMINA Överenskommelse Samverkan före, under och efter samhällsstörningar i Västerbottens län SORSELE MALÅ STORUMAN NORSJÖ VILHELMINA LYCKSELE DOROTEA SKELLEFTEÅ ÅSELE ROBERTSFORS VINDELN BJURHOLM VÄNNÄS NORDMALING

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 (9) PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01) 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3

Läs mer

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014

Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 Mall för nämndspecifika Risk- och sårbarhetsanalyser Sollentuna kommun 2014 2013-10-30 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund och lagkrav... 3 Syfte och mål... 4 Metod... 4 Nämndens prioriterade

Läs mer