LUNDS KOMMUN Protokoll 1 (4)

Transkript

1 Protokoll 1 (4) Kommunala integrationsrådet Sammanträdesdatum Plats och tid: Sessionssalen, Stadshuset, 3 september 2013, klockan Ordförande: Torsten Czernyson (KD) Kommunstyrelsen Ledamöter: Petter Forkstam (MP) Kommunstyrelsen Lena Arnesen (M) Vård- och omsorgsnämnden Sven Ingmar Andersson (C) Kultur- och fritidsnämnden Agneta Lindskog (KD) Socialnämnden Rahman Dastagir Afghanska kulturföreningen Nahida Tayeh Al Mandeiska föreningen Skåne/Lund Eva Wallengren IM Lunds lokalförening Mohamed Amrane Islamiska kulturcentret i Lund Thareya Bati Mandeiska kulturföreningen Ingrid Holm Rädda Barnen i Lund Anita Carlström Röda korset, Internationella huset Antonio Maranon Sama-Sama sa Lund Mohamed Eltahir Sudanesiska föreningen Alice Sobel Tamam Ersättare: Philip Sandberg (FP) Kommunstyrelsen Saima Jönsson Fahoum (V) Kultur- och fritidsnämnden Helen Pender (S) (ersatte David Hesslefors) Utbildningsnämnden Otto Berglund (S) Vård- och omsorgsnämnden Mats Nilsson (S) (ersatte Laila Gribel) Barn- och skolnämnd Lunds stad Yanira Difonis (MP) Barn- och skolnämnd Lund öster Övriga: Justerare: Lena Hall, socialförvaltningen Susanna Hansson, kommunkontoret Helena Jacobson, kommunkontoret Agneta Lindskog (KD) 1 Fastställande av föredragningslista Föredragningslistan godkändes. 2 Föregående sammanträde Protokoll från sammanträde den 14 maj 2013 godkändes. 3 Justeringsperson Agneta Lindskog valdes till justeringsperson. 4 Nya Vård- och omsorgsnämndens nyvalda ersättare i integrationsrådet, Otto Berglund (S), hälsades välkommen och presenterade sig. 5 Flyktingmottagande Lena Hall, tillförordnad enhetschef för flyktingheten på socialförvaltningen i Lunds kommun Postadress: Box 41, LUND Telefon vx; E-post: helena.jacobson@lund.se Besöksadress: Rådhuset, Stortorget 7 Telefax; Internet:

2 2 (8) Lena Hall, som har ersatt Marie Olsson som enhetschef på flyktingenheten, presenterade kommunens flyktingmottagande. Lunds kommun har avtal med Länsstyrelsen om att ta emot 125 flyktingar per år och att ha 18 platser för ensamkommande flyktingbarn. Av platserna för flyktingbarn ska fyra vara tillgängliga för asylsökande. Bostäder behövs. De flesta flyktingarna har kommit från Irak. En nyhet är att Migrationsverket har hyrt fyra bostäder i kommunen till asylsökande. Kommunens arbete med flyktingar handlar om bostäder, samhällsorientering, svenskundervisning för invandrare (SFI), skola för barnen, sociala frågor, försörjning i enstaka fall och anknytningar. Anknytningar kallas de som har sökt uppehållstillstånd hos ambassaden i hemlandet för att komma hit till sin familj. Arbetsförmedlingen har ett större ansvar än tidigare för de flyktingar som tas emot. Nyanlända ska erbjudas 60 timmar samhällsinformation på modersmål första året efter uppehållstillstånd. Enligt nya bestämmelser är det fler som ska räknas som nyanlända och ha rätt till samhällsinformation. Det kommer dock inte att ges till gästforskare. Det är osäkert hur många som kommer att vilja ha samhällsinformation i Lund, men planering för fler pågår. I Lund ordnas något som kallas Välkomst för vuxna. I det ingår bland annat information om vad det innebär att bo i Sverige och Lund, information om några föreningar och från statliga myndigheter som Försäkringskassan och Skatteverket. En stor del av samhällsinformationen som ges i Lund köps av Länsstyrelsen eftersom inte varje kommun kan ha samhällsinformation på alla aktuella modersmål. I Lund finns det till exempel på arabiska och i Eslöv finns det på somali och dari. En del får sin samhällsinformation via dator med en lärare på annan ort. En rådsledamot förde fram att det finns många olika arabiska dialekter. Om elev och lärare inte förstår varandra riktigt så ger inte undervisningen maximalt lärande. Det är en förlust både för individen och för kommunen. Därför är det viktigt att fråga om dialekten är rätt. Det är svårt att få bostad i Lund. De flyktingar som kommunplaceras i Lund för förtur i en bostadskö, men väntetiden är två till tre och ett halvt år lång. Flyktingenheten har vissa genomgångsbostäder. När det gäller bostäder till flyktingar är det mest Lunds kommunala fastighetsbolag (LKF) som hyr ut, men även Lundafastigheter och HSB. En privat hyresvärd har anvisat

3 3 (8) bostad hushåll står i kön för fast bostad och 32 hushåll bor nu i genomgångsbostäder. Väntetiden är extra lång till stora bostäder. Alla barn som inte pratar svenska placeras i basgrupp. För grundskolebarn finns det basgrupper på Lerbäcksskolan och Vikingaskolan. Förskolebarn börjar på förskolan Solen som ligger på Väster. Gymnasiebarn har språkintroduktion. De som har goda förkunskaper fortsätter på gymnasieskolan, men det är svårt att bli antagen till gymnasieprogram. Socialsekreterare gör hembesök hos barnen efter ett halvår och pratar då bland annat om barnens fritid och om föreningsliv. Barn i start (BIS) är gruppverksamhet där man kan dela erfarenheterna av flyktingskap med andra. Det finns grupper för föräldrar, syskon och för ensamkommande flyktingbarn. Man försöker leka fram ett förhållningssätt till flykten. Gruppverksamheten är uppskattad. De ensamkommande barnen kan ha olika boendebehov. En del är så unga att de behöver familjehem. En del klarar att bo själva. En del får bo i HVB-hem. Kommunen har ett avtal med ett företag som har boende i Lund. Det behövs fler familjehem. Socialtjänsten jobbar mycket med ungdomarna och det finns mycket att uppfylla enligt socialtjänstlagen. Det är inte så många barn som återförenas med sina familjer. År 2012 var det fyra av tolv barn som återförenades. En rådsledamot tog upp problemet med att unga har svårt att få arbete. Även de som har utbildning har svårt att få arbete. En fråga som blev obesvarad var hur hög arbetslösheten är för utländska ungdomar. En fråga från rådet handlade om hur man informerar om de föreningar som finns i Lund och i integrationsrådet samt hur man kan knyta integrationsrådet till flyktingenhetens arbete. Skulle integrationsrådet som fora kunna utnyttjas? Tidigare erfarenheter har visat att det finns ett måttligt intresse för föreningsliv bland nyanlända. Första tiden är många fullt upptagna av annat. Möjligen kan man knyta kontakter med de boenden barnen bor på, men många visar intresse för att vilja hjälpa till. En annan fråga från rådet handlade om etableringsreformen och hur den fungerar. Samarbetet mellan kommun och arbetsförmedling fungerar bra. Några handläggare på arbetsförmedlingen och några socialsekreterare samarbetar för berörda personer. Det är dock osäkert hur många som når målen och hur många fler som får arbete. Sedan arbetsförmedlingen fick ett mer omfattande uppdrag har flyktingenheten mindre kontakt med familjerna.

4 4 (8) Ordförande informerade om att integrationsrådet tidigare förlagt möte till Komvux för samtal med SFI-elever. Det fanns intresse i rådet av att göra ett liknande möte framöver. 6 Internationella Studentlund Susanna Hansson, studentstadssamordnare, kommunkontoret i Lunds kommun Susanna Hansson arbetar med alla typer av studentfrågor. Det innebär bland annat arbete med internationella studenter, studentråd och studentbostadsfrågor. Det finns ungefär internationella studenter på Lunds universitet som läser antingen grundutbildning inom program eller på master- eller kandidatnivå. Universitetet har 600 kurser på engelska, så det är ett brett utbud studenter från Lund åker utomlands varje år. Det är fler och fler internationella studenter som söker utbildning vid Lunds universitet, men färre kommer in. I år kom 6% färre in än förra året. Universitetet vill öka med studenter och 300 anställda. Idag har Lunds universitet heltidsstuderande. Av de internationella studenterna kommer de flesta från Tyskland följt av USA, Frankrike, Holland och Spanien. Det land som ökat mest är dock Brasilien som ingår i ett stipendieprogram och samarbete med Lunds universitet. Varje termin ordnar kommunen och universitetet en välkomstdag för de internationella studenterna som kallas Arrival Day. I år kom studenter från 85 olika länder. De betalande internationella studenterna är 44% fler jämfört med Avgifterna har medfört att det kommer färre studenter från bland annat länder som Indien, Bangladesh och Pakistan. Det finns dock stipendier att söka. Bopoolen är en andrahandsförmedling av bostäder i Lund som framförallt förmedlar studentbostäder. Antalet annonser på Bopoolen har ökat och det har inte behövts något akutboende för studenter i år. Det byggs 500 studentbostäder i Lund i år. En del spännande studentbostadsprojekt är på gång, till exempel en liten stuga och ett hus med förskola och skola i bottenplan och studentboende högre upp. Man behöver kunna bygga tätt i staden där många vill bo och ha verksamhet. Ibland kan man bygga för flera målgrupper samtidigt och gemensamt pröva nya lösningar för energi, till exempel. Det arbetas mycket med att informera nya studenter om att de ska folkbokföra sig i Lund. Det arbetet skulle kunna användas för fler grupper. Studentkåren har en internationell dag den 16 november. Då kommer det att ordnas olika aktiviteter och workshops, bland annat cykelinformation för det är många som är ovana vid att cykla i Sverige när det är mörkt och vintrigt.

5 5 (8) De internationella studenterna är viktiga ambassadörer för Lund. Många studerar svenska för invandrare. Kvaliteten på SFIundervisningen har diskuterats på kommunala studentrådet. Många internationella studenter önskar komma i kontakt med fler svenskar och önskar prata mer svenska. En fråga från rådet handlade om hur de får information om föreningslivet i Lund och hur vi fångar upp dem som vill bidra med sin kunskap. Många söker information via universitetet där de frågar efter föreningar och liknande. Då försöker man visa dem och fånga upp dem. Tyvärr saknas det dock ofta information på engelska. 7 Konferens 7 november 2013 planerar för den öppna integrationskonferens som integrationsrådet beslutat att arrangera i höst. Tiden bestämdes till torsdagen den 7 november klockan , på Kulturens audiotorium i Lund. Programmet kommer att bestå av en blandning av föreläsningar och workshops med diskussionsmöjligheter samt en enkel gemensam måltid. Mer information kommer framöver. Förslag och tips tas gärna emot via mail till sekreteraren. 8 Fika och grupparbete Kvällens gruppdiskussion handlade om hur rådet vill arbeta och vad som är viktigt för rådet. Eftersom rådet är nyuppstartat och har delvis nya regler samt fylls på med nya föreningar efter hand såg ordförande och vice ordförande det som viktigt att gemensamt diskutera och börja forma rådet framöver inom ramarna för reglerna. Helena Jacobson presenterade fyra olika frågor som låg vid fyra olika bord och bad alla gå till en intressant fråga. 1. Vilka verksamheter / områden i kommunen är viktiga för integrationsrådet? 2. Hur kan integrationsrådet bli en dialogpart och resurs för dessa? 3. Hur kan informationsutbyte föras mellan rådet och föreningsmedlemmar? 4. Vilka arbetssätt och former ska rådets möten ha? Vid varje fråga skulle en sekreterare utses att skriva ner vad gruppen sa. Efter en kvarts diskussion gick sekreterarna vidare med frågan till ett nytt bord där rådsledamöterna fyllde på med fler idéer och tankar. Det som nedtecknades följer som en bilaga (1) till detta protokoll. Kompletteringar kan göras via mail till sekreteraren fram till nästa möte. Vid nästa integrationsråd ska materialet diskuteras och prioriteringar ska göras. 9 Förslag på skrivelse om lokaler Integrationsrådet beslutade att ställa sig bakom den skrivelse om lokaler som hade skickats som förslag till rådets ledamöter och ersättare via mail inför mötet. Skrivelsen var ställd till kommunstyrelsen och följer som en bilaga (2) till detta protokoll.

6 6 (8) 10 Övrigt Det fanns önskemål om att fotografera vid rådets möten. Ingen var emot att vara med på bild. 11 Nästa sammanträde Nästa sammanträde äger rum den 26 november klockan Tid och plats meddelas senare. Helena Jacobson Sekreterare Justeras Torsten Czernyson Agneta Lindskog

7 7 (8) Bilaga 1 Renskrivning gruppdiskussioner i integrationsrådet : 1. VILKA VERKSAMHETER / OMRÅDEN I KOMMUNEN ÄR VIKTIGA FÖR INTEGRATIONSRÅDET? Samtal med LSS-verksamhet och äldrevården, vårdgivare och tjänstemän AF Comung Organisationer inom näringslivet Mötesplatser IM Makbo (Amaan) Ideella organisationer Amnesty Skolor Förskola Grundskola Aktörer på bostadsmarknaden Akademin Forskning integration Mötesplats Maggan Leader Lundaland Tamam Kultur och fritid Röda korset Företag Ungdom mot rasism, Selma Guzic Hyresgästföreningen Handelsförening /byalag Företagarna 2. HUR KAN INTEGRATIONSRÅDET BLI EN DIALOGPART OCH RESURS FÖR DESSA? * Studiebesök: t ex ComUng, LKF/andra bostadsföreningar (även privata) (* Inkubator för nyanlända (Venture Lab?) småföretagare Tipsa kommunen, starta utredning! bokföringshjälp) *Föra fram skrivelser i fullmäktige + kräva svar/uppföljning *Remissinstans för politiska beslut *Kunskapsöverföring till politikerna (via nämnderna i integrationsrådet. Viktigt att det görs! *Kommunicera! Hemsida, egen mail + kunna skriva brev (de som ej har mail) * Samla in information från föreningar osv. 3. HUR KAN INFORMATIONSUTBYTE FÖRAS MELLAN RÅDET OCH FÖRENINGSMEDLEMMAR? - Ta in synpunkter från medlemmar till kommunen. - Viktigt att få in synpunkter från föreningar. - Repr. Ska informera på föreningsmöten. - Skapa blogg, använda Facebook och Twitter. Skapa Facebookgrupp. - Etablera en struktur. Skapa en kontaktpunkt för varje förening. - Skapa punkt på dagordningen för information och synpunkter från föreningarna. - Ge exempel på lyckade exempel på utbyte. - Skapa gemensam kalender där föreningarna kan lägga in sina aktiviteter. - Öppet hus hos föreningarna. - Ha integrationsrådets möte ute hos förening. 4. VILKA ARBETSSÄTT OCH FORMER SKA RÅDETS MÖTEN HA? 1. Studiebesök hos skolor + förskola 2. Studiebesök hos Arbetsförmedling 3. Skatte Id. Handlingar (Skv) 4. Tips hur andra kommuner jobbar (ha en dialog med dem). Informationsutbyte.

8 8 (8) Bilaga 2