LUNDS KOMMUN Protokoll 1 (4)

Transkript

1 Protokoll 1 (4) Kommunala integrationsrådet Sammanträdesdatum Plats och tid: Sessionssalen, Stadshuset, 26 november 2013, klockan Ordförande: Torsten Czernyson (KD) Kommunstyrelsen Ledamöter: Petter Forkstam (MP) Kommunstyrelsen Laila Gribel (M) Barn- och skolnämnd Lunds stad Sven Ingmar Andersson (C) Kultur- och fritidsnämnden Agneta Lindskog (KD) Socialnämnden Lena Arnesen (M) Vård- och omsorgsnämnden Rahman Dastagir Afghanska kulturföreningen Eva Wallengren IM Lunds lokalförening Anita Carlström Röda Korset, Internationella Huset Pawel Hofman LIFS Thareya Bati Mandeiska kulturföreningen Antonio Maranon Sama-Sama sa Lund Mohamed Eltahir Sudanesiska föreningen Cassandra Lindgren Tamam Kálmán Boross Ungerskt kulturforum Ersättare: Philip Sandberg (FP) Kommunstyrelsen Saima Jönsson Fahoum (V) Kultur- och fritidsnämnden Helen Pender (S), ersatte David Hesslefors (FP), Utbildningsnämnden Otto Berglund (S) Vård- och omsorgsnämnden Övriga: Justerare: Torsten Schenlaer, kultur- och fritidsförvaltningen Lena Hall, socialförvaltningen Helena Jacobson, kommunkontoret Rahman Dastagir 1 Föregående sammanträde Protokoll från sammanträde den 3 september 2013 godkändes. 2 Justeringsperson Rahman Dastagir valdes till justeringsperson. 3 Nominera integrationspristagare Via kan man fram till 31 december nominera integrationspristagare för Integrations- och mångfaldsrundan mars 2014 Torsten Schenlaer, kulturchef Bland kulturchefens ansvarsområden finns Kulturskolan, Lunds konsthall, Scener/Biljettbyrån, Stöd & utveckling / arrangemang, Sommarlund, Kulturnatten, Lund lyser, Kulturgarantin för skolbarn, InnoCarneval och en hel del annat. Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat fram en ny struktur för integrations- och mångfaldsrundan. Kulturchefen är projektledare Postadress: Box 41, LUND Telefon vx; E-post: helena.jacobson@lund.se Besöksadress: Rådhuset, Stortorget 7 Telefax; Internet:

2 2 (5) och en arbetsgrupp som består av fem personer från de olika verksamhetsområdena har bildats inom förvaltningen. Bengt Persson är kontaktperson. Under själva rundan i mars finns totalt 20 personer från kultur- och fritidsförvaltningen med och genomför arrangemangen. Temat för 2014 är Mångfald och stadsplanering. Aktörer som vill ha arrangemang mars inom ramen för rundan ska ansluta sig till temat på något sätt och det kan man få hjälp med från arbetsgruppen, under en kickoff den 9 december klockan och vid uppföljningsträffar därefter. Första uppföljningsträffen är den 16 januari klockan Dagarna har följande upplägg: 13 mars: Inspirationsdag för alla förvaltningar i kommunen 14 mars: Inspirationskväll för lundaborna 15 mars: Familjedag Kultur- och fritidsförvaltningen har sökt medel för rundan från kommunstyrelsen, men kulturchefen har även avsatt medel ur egen budget. Det kommer i viss utsträckning att finnas möjlighet att söka medel, upp till 5 000:- för arrangemang. Det talas mycket om stadsplanering i Lund just nu. Lund ska växa och det kommer två stora forskningsanläggningar i nordöstra Lund. Valet av temat Mångfald och stadsplanering baseras på att ämnet är aktuellt och på en förhoppning att det ska utvidga nätverket av personer och organisationer som möts i arbetet med rundan. Det kan vara personer och organisationer som har intresse av stadsplanering, eller mångfald, eller båda delarna. Det finns en lista med förslag på tema för kommande år. Gunilla Kronwall, chef inom Akademiska hus Region Syd, kommer att vara en av talarna under rundan. Tekniska förvaltningen är med i samarbetet och arbetsgruppen arbetar på att få med fler parter, till exempel Stadsbyggnadskontoret och Lund N/E-projektet. Rent praktiskt går det till så att arbetsgruppen från kultur- och fritidsförvaltningen bygger en stomme och att ett från början tomt program för tre dagar fylls med arrangemang som sätts ihop till ett gemensamt program. Rådsmedlemmarna kommenterade tema och upplägg. Önskemål om Stadsbyggnadskontorets och skolornas medverkan betonades. Det sågs som positivt med ny struktur och nya grepp för att öka intresset för rundan som tidigare lockat liten publik. Någon såg en risk att vissa aktörer och spontaniteten i vissa arrangemang förloras med för mycket styrning. Rundan har varit ett sätt för bland annat invandrarorganisationer att visa upp sig, även om det inte har kommit så mycket folk som programpunkterna varit värda.

3 3 (5) Kulturchefens svar var bland annat att alla är välkomna till kickoffen den 9 december på Stenkrossen då vi hjälps åt att ta fram utmaningar inom temat. Begreppet stadsbyggnad kan tolkas fantasifullt och brett och förvaltningen vill stötta goda idéer. Stadsbyggnad innefattar alla bebyggda områden i kommunen. En anledning till det nya upplägget är att rundan behövt marknadsföras och nå ut bättre och det underlättas av en tydlig riktning. Synpunkter välkomnas via mail till torsten.schenlaer@lund.se, telefon: Inbjudan till kickoffen vidarebefordrades till rådet. 5 Samhällsinformation Lena Hall, enhetschef flyktingenheten I maj 2013 kom en ny förordning om utökad målgrupp för samhällsinformation, se länk. Lena Hall beskrev förordningen och målgrupperna i korthet samt bad om hjälp att nå de som nu har rätt till samhällsinformation i kommunen eftersom kommunen inte vet vilka de är, vilka språk de talar och om de vill ha samhällsinformation. Kommunen har informerat om rättigheten på hemsidan och via affischer runt om i staden, men med föreningsrepresentanternas hjälp kan informationen nå ut ännu bättre. Affischer finns på åtta olika språk och samhällsinformationen ska ges på hemspråk i den mån det är möjligt. 6 Prioriteringar Rådet valde ut viktiga och bra förslag ur material från förra mötet. Resultatsammanfattning av det som fick tre poäng eller mer: Det som ansågs viktigast för rådet var frågan om tillgänglighet till bostad för vissa grupper i Lund. Rådsmedlemmar menar att det behövs fler hyresrätter med låg hyra och att det är svårt att få kontrakt när man inte har arbete. Integrationsrelaterad forskning såg som ett viktigt område, liksom information till nyanlända och föreningar, följt av verksamheter som ideella organisationer av typ Amnesty och Ungdom mot rasism, samt Comung. Frågan hur rådet kan medverka till att främja nyföretagande bland utlandsfödda sågs som viktig, liksom att stödja organisationer som jobbar med integrationsfrågor. Förslag kring arbetssätt och former för rådet var dialog med andra kommuner, informationsutbyte samt studiebesök. Sätt att föra information mellan rådet och föreningsmedlemmar kunde vara att ha integrationsrådets möte ute hos föreningar, ta in synpunkter från föreningsmedlemmar till kommunen och ha öppet hus hos föreningarna.

4 4 (5) I diskussionen som följde togs det upp att det finns många bostadslösa. Många saknar fast arbete och möjlighet att få borgenärer. För nyanlända är det särskilt svårt. Hyresvärdar ställer höga krav på bostadssökande. Hyrorna är höga, särskilt på nyproducerade lägenheter. Rådet skulle önska mer diskussion med hyresvärdar. Någon önskade mer press på hyresvärdar att bygga billiga lägenheter och sänka kraven på hyresgästerna. Någon önskade att rådet skulle lyfta till kommunfullmäktige att den enskilt viktigaste frågan för integrationsrådet just nu sågs vara bristen på billiga bostäder. Problematiken bekräftades, men sågs också som redan känd. Det efterfrågades forskning om hur vanliga svenskar ser på integration, hur andra länder lyckas med integration och en nyfikenhet kring vilken forskning som bedrivs inom Lunds universitet på området. Det föreslogs att föreningars synpunkter skulle inhämtas oftare och i olika frågor, kanske genom att föreningar mailar till kommunen, yttrar sig i frågor och tillfrågas av kommunen. Enkäter med frågor från kommunen som föreningsrepresentanter kan sprida till föreningsmedlemmar sågs som en bra idé. Studiebesök rörande hur ungdomar kommer in på arbetsmarknaden och entreprenörskap för unga föreslogs, till exempel Comung eller Mötesplats Maggan. LIFS erbjöd hjälp i att söka arbete i sina lokaler på Kastanjegatan 15. Mandeiska föreningen erbjöd att ha integrationsrådsmöte i föreningens lokaler. 7 Informationsutbyte Styrelser och nämnder samt föreningsrepresentanter utbytte information två och två om läget i nämnd/förening, aktuella frågor och höjdpunkter under året. 8 Övrigt Integrationskvällen den 7 november kommenterades. 9 Mötestider februari, 13 maj, 2 september, 11 november. Samtliga möten pågår Helena Jacobson Sekreterare Justeras Torsten Czernyson Rahman Dastagir

5 5 (5) Bilaga 1: Sammanställning av integrationsrådets prioriteringar: Viktiga verksamheter/ områden Arbetssätt och former Hur föra information mellan rådet och föreningsmedlemm ar? Hur bli dialogpart och resurs? Tyckt på integrationskvällen om vad integrationsrådet bör fokusera på. 8 Billiga bostadsrätter i 6 Akademin (integrationsrela terad forskning). Ha integrationsrådets möte ute hos förening. 5 Ta in synpunkter från föreningsmedlemm ar till kommunen. 4 Ideella organisationer (Amnesty, Ungdom mot rasism). 3 Comung. Hur kan vi medverka till att främja nyföretagande bland utlandsfödda? Dialog med andra kommuner om hur de jobbar. Informationsut byte. Studiebesök hos förskolor och skolor. 2 Studiebesök hos Arbetsförmedli ng. 1 Mötesplatser (IM, Tamam, Röda korset, Rädda barnen). Organisationer inom näringslivet (Mötesplats Maggan, Leader Lundaland, Handelsförening /byalag, Företagarna). Skolor (förskola, grundskola). Öppet hus hos föreningarna. Representanter ska informera på föreningsmöten. Skapa punkt på dagordningen för information och synpunkter från föreningarna. Föra fram skrivelser i fullmäktige. Samla in information från föreningar. Inkubator för nyanlända (Venture Lab?). Studiebesök (till exempel Comung, Lunds kommunala fastighetsbolag och andra bostadsföreningar även privata). Kommunicera (hemsida, egen mail, brev). Kunskapsöverföri ng till politikerna via nämnderna i integrationsrådet. olika storlekar. Information till nyanlända. Information till föreningar. Stödja organisationer som jobbar med integrationsfrågor. Aktiviteter för ensamkommande barn. Svenskundervisning för andragenerationens invandrare. Stödja nyanlända.