EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 FÖREDRAGNINGSLISTA

Transkript

1 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 FÖREDRAGNINGSLISTA

2 Equmeniakyrkan En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen Postadress: Box 14038, Bromma Besöksadress: Gustavslundsvägen 18, Alviks torg, Bromma Telefon: e-post:

3 FÖREDRAGNINGSLISTA 2015

4 FÖREDRAGNINGSLISTA EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 TORSDAG 14 MAJ KL Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande 2.2 Två protokollssekreterare 2.3 Bildsekreterare 2.4 Två protokollsjusterare 2.5 Rösträknare 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse, verksamhetsuppföljning och årsredovisning för Revisorernas berättelse 9. Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet 10. Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledaren TORSDAG 14 MAJ KL Verksamhetsplan och budget Lägesrapport angående verksamhetsplan för 2015/ Presentation av förslag till budget för Ändring i Förslag till stadgar för församling i Equmeniakyrkan 14. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motion från Jan E. Jansson, Anderstorps missionsförsamling, angående ekonomiskt bidrag till sommargårdar Motion från Immanuelskyrkans församling, Jönköping, angående information om kyrkoavgift till församlingsföreståndare Motion från Guntorps missionsförsamling, Kortedala frikyrkoförsamling samt Missionskyrkan i Vännäs: Missionerande kyrka Motion från Guntorps missionsförsamling angående fördjupat evangelisationsarbete Motion från Kim Lillskog; Fristads missions kyrka, Klara Holmin; Redbergskyrkan Göteborg, Mattias Persson; Herrljunga missionsförsamling, Alfred Eriksson; Equmeniakyrkan Lerkil, EQUMENIAKYRKAN 3

5 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 Stina Hjelm; Sanneruds kyrkan Kil, Olivia Salomononsson; Frykeruds missionsförsamling, Magda lena Gustafsson; Betlehemskyrkan Göteborg, Ida Tonnvik; Bifrostkyrkan Mölndal, Madelene Söderqvist; Ödeshögs baptistförsamling, Alice Marinder; Equmenia kyrkan Ljurhalla, Rebecka Persson Asklanda-Ornunga missionsförsamling, Joakim Lundqvist; Equmeniakyrkan Örbyhus samt Emil Björner; Fiskebäcks missionskyrka, angående ungdomsanställdas situation Motion från Gustaf Björkman, Fiskebäcks missionskyrka, och Robert Eriksson, Sävedalens missionsförsamling, angående medel från försäljningen av Missionsskolan Motion från Arne Pettersson, Majornas missionsförsamling, angående pensionerade medarbetare 15. Rapport från Bilda 16. Det gemensamma bästa information om konsensusmodeller FREDAG 15 MAJ KL Påverkanstorg LÖRDAG 16 MAJ KL Aktuell information 18. Ekonomiskt bidrag till sommargårdar Beslut 19. Information om kyrkoavgift till församlingsföreståndare Beslut 20. Missionerande kyrka Beslut 21. Fördjupat evangelisationsarbete Beslut 22. Rapport från folkhögskolorna 23. Avtackning av ordinerade medarbetare som under året fyller 67 år 24. Församlingsförändringar 25. Välkomnande av nya församlingar 26. Rapport från Teologiska högskolan 27. Fastställande av antalet ledamöter i kyrkostyrelsen 28. Presentation av kandidater till val av ordförande och ledamöter i kyrkostyrelsen 29. Val av kyrkostyrelsens ordförande 30. Val av ledamöter i kyrkostyrelsen 31. Fyllnadsval ansvarsnämnden 4 EQUMENIAKYRKAN

6 FÖREDRAGNINGSLISTA 32. Rapport från teologiska kommittén 33. Rapport från Equmenia 34. Ungdomsanställdas situation Beslut 35. Missionerande kyrka Beslut 36. Fördjupat evangelisationsarbete Beslut LÖRDAG 16 MAJ KL Medel från Missionsskolan 1 Beslut 38. Pensionerade medarbetare Beslut 39. Budget 2016 Beslut 46. Val av tre revisorer och två ersättare 47. Val av verksamhetsgranskande utskott 48. Val till valberedningen Val av tre ledamöter på tre år Val av ordförande och vice ord förande 49. Enkla frågor till kyrkoledarna 50. Meddelande om tidpunkt och plats för kyrkokonferensen Avtackning av avgående styrelseledamöter och ev andra förtroendeuppdrag 52. Avslutning 40. Presentation av kyrkostyrelsevalet 41. Rapport om förslag till ekumenisk överenskommelse med Svenska kyrkan 42. Rapport om avsiktsförklaring med Diakonia 43. Det gemensamma bästa, konsensusmodeller rapport från påverkans torget 44. Beslut om ordination 45. Mottagande av pastorer från andra samfund EQUMENIAKYRKAN 5

7 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS Inledning 2. Val av funktionärer för kyrkokonferensen 2.1 Ordförande och två vice ordförande Valberedningens förslag: Kjell-Arne Ottosson Helena Höij Sofia Eklund 2.2 Två protokollssekreterare Valberedningens förslag: Helen Åkerman Margareta Smedberg Andersson 2.3 Bildsekreterare Valberedningens förslag: Carl Johan Berglund 2.4 Två protokollsjusterare Valberedningens förslag presenteras på kyrkokonferensen. 2.5 Rösträknare Valberedningens förslag presenteras på kyrkokonferensen. 3. Fråga om kyrkokonferensens stadgeenliga utlysande 4. Kyrkokonferensens arbetssätt (inklusive information om yttrande- och rösträtt samt om påverkanstorg och tider för förhandlingarna) Presidiet föreslår kyrkokonferensen att införa en tidsbegränsning på tre minuter för inlägg förutom föredragning av ett ärende. att införa en tidsbegränsning på en minut för replik, ordningsfråga eller sakupplysning. 5. Fastställande av föredragningslista 6. Presentation och välkomnande av gäster 7. Verksamhetsberättelse och årsredovisning för 2014 Verksamhetsberättelsen och årsredovisningen presenteras i separata skrifter. 8. Revisorernas berättelse Finns i årsredovisningen, sidan Yttrande från verksamhetsgranskande utskottet Det verksamhetsgranskande utskottet har lämnat följande yttrande: En ung kyrka söker fortfarande sin väg Det verksamhetsgranskande utskottet har under året bestått av Per-Inge Lidén, ordförande, Göran Alm, Leif Nilsson och Gunvor Sharp. Vi har mötts till fem arbetsdagar under perioden och däremellan läst protokoll, dokument, och intervjuat medarbetare inom kansli och styrelse. Vår hållning har varit det goda samtalet och möjligheten till framtida utveckling snarare än en kameral nedslagning i detaljer. Vi vill avge följande rapport till kyrkokonferensen Verksamhet 1. Kyrkokonferensen har antagit en verksamhetsplan med åtta strategiska riktningsmål för kyrkan. Vid styrelsens sammanträde i december 2014 poängsatte den dessa åtta och då hamnade rubriken att vara en profetisk röst i samhället högst. Vi finner detta högst intressant och ser gärna att man arbetar vidare med hur man ska förverkliga denna vision. Det är önskvärt att kyrkan ibland vågar sticka ut hakan i samhällsdebatten och inte alltid vara för försiktig. Ytterligare ett viktigt riktningsmål i poängsättningen blev församlingsplantering med särskild inriktning på storstadsregioner. 6 EQUMENIAKYRKAN

8 FÖREDRAGNINGSLISTA 2. Vi anser att det diakonala arbetet är en livsviktig del av vår kyrkas liv. En av de regionala kyrkoledarna ansvarar numera för diakonifrågor och en konferens är planerad till nästa höst. Vår kyrka ordinerar inte bara pastorer utan även diakoner. Det bör avspeglas också när vi tillsätter centrala tjänster. 3. Vi tror att kyrkan behöver en person som på heltid ägnar sig åt det teologiska arbetet. Efter genomgång av det utomordentliga arbete som Teologiska högskolan (THS) bedriver reser sig frågan: Hur använder sig Equmeniakyrkan på olika nivåer av den resurs som THS utgör? Vi menar att mycket mer finns att hämta där till glädje för kyrkan. 4. Vi gläder oss åt det strukturerade arbete som skett inom det internationella arbetet. En missionsstrategi inför 2020 är antagen. Samverkanssamtalet med Diakonia väntas äntligen under året resultera i ett beslut om fördjupad samverkan. Vi skulle gärna se att frågorna kring mission i retur och systerkyrkornas delaktighet i missionsarbetet i Sverige också kan konkretiseras. 5. Under 2014 färdigställdes en utredning kring kultur och kreativt skapande. Vi efterfrågar utredningens förslag och ser fram emot att församlingarna får hjälp att utveckla sitt kulturliv. 6. Sedan Bildningsutredningen överlämnades till styrelserna för Equmeniakyrkan och Equmenia 2013 har flera viktiga beslut fattats som övertagande av huvudmannaskapet för folkhögskolorna. Dessutom har styrdokument utarbetats, samrådsorgan och samverkansöverenskommelser mellan skolor och huvudmän har formats och Bromma folkhögskola har bildats (av Lidingö folkhögskola och Betel Bromma). Bromma folkhögskola och THS utgör tillsammans Campus Bromma. 7. Efterfrågan av fortbildning på alla nivåer är stor. Kansliet arbetar intensivt för att få innehåll, organisation och ekonomi klart till Positivt är att ansvariga vill hålla ihop olika typer av utbildningar för anställda och ideella ledare. 8. Bildningsutredningen föreslog skapandet av en utbildningsfond med medel från fastig hetsförsäljningar, bl a Missionsskolan 1, Lidingö. Dessa fastigheter köptes genom insamlade medel för utbildning, vilket gör det rimligt och moraliskt riktigt att en del av medlen från försäljningarna används till dagens olika utbildningsinsatser. 9. Kyrkostyrelsen beslutade 2013 att tillsammans med Equmenia ta fram en bildningssyn för kyrkan för antagande under Det är bra. När den väl är framtagen hoppas vi på många samtal kring frågor som: Hur undervisar vi?, Hur ser en religionspedagogisk hållning ut?, Hur vill vi att kommande ledarskap ska vara format? 10. Vi efterlyser de regionala utbildningsoch utvecklingscentra, där regionerna, folkhögskolorna och Bilda är tänkta som byggstenar. 11. THS är en viktig pusselbit i kyrkans utbildningsinsatser. Höga kvalitativa omdömen från Universitetskanslersämbetet och inte mindre än 665 inskrivna studenter, därav 58 som antagits som pastorskandidater av Equmeniakyrkan vid årsskiftet 2014/15, talar sitt tydliga språk. Nu kommer nya initiativ i form av ett ledarinstitut tillsammans med Bromma folkhögskola och Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI). Från april 2015 blir högskoleutbildningen vid de ortodoxa kyrkornas utbildningsinstitut, Sankt Ignatios, en filial till THS, båda till gagn för kyrkan. Organisation, ekonomi och personal 12. Vi noterar med tillfredsställelse att såväl kyrkostyrelse som kyrkoledning på ett tydligt sätt gått igenom och utvärderat såväl kyrkokonferensen 2014 som det verksamhetsgranskande utskottets rapport till nämnda konferens. EQUMENIAKYRKAN 7

9 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS Vid kyrkokonferensen deltog ombud för 39 procent av församlingarna. Även om de representerade en större del av medlemmarna bör styrelsen fortsatt arbeta med att öka församlingsnärvaron på konferensen. Vi anser att ett mål på 80 procents deltagande församlingar vore önskvärt ur ett demokratiskt perspektiv. Varför inte låta fantasin få stort spelrum i den här frågan? 14. Kyrkans centrala organisation börjar sätta sig. Delegations- och attestordningar är antagna och synes fungera väl. Vi saknar dock en tydlig chef för kansliet. För demokratins skull bör organisationsstrukturen tydliggöras, inte minst för församlingar och medlemmar. 15. Vi noterar att det nu finns såväl kommunikationschef som en genomarbetad kommunikationspolicy som också innehåller riktlinjer för en uppstramning av närvaron på sociala medier. Nu är det viktigt att kommunikationspolicyn implementeras. Vi menar att kyrkostyrelsen bör påskynda arbetet med att göra namnet Equmeniakyrkan känt i det svenska samhället. 16. Vi gläder oss åt att de regionala kyrkoledarna har fått tydligare ekonomiska ramar för sin verksamhet och att de numera också har en tydlig chefsroll i regionernas arbetslag. Formerna för regionråden som bärare av regional demokrati och som ett tydligt bollplank för det regionala arbetet är inte tillfredsställande och bör utvecklas. 17. Barn- och ungdomsrörelsen Equmenia är vår framtid. Organisationen har haft ett stort medlemstapp och det bekymrar oss. Ungdomsrörelsen rapporterar på kyrkostyrelsens möten men vi skulle också gärna se en genomgripande analys för framtida arbete för barn och unga. Vi vill se en närmare samverkan mellan kyrkan och Equmenia, exempelvis bör arbetet med församlingsutveckling och föreningsutveckling hållas samman. 18. Arbetet med att avsluta de gamla samfundsstrukturerna bör påskyndas. 19. Långsiktighet och framförhållning bör prägla verksamhetsplaneringen. Därför tror vi att kyrkan bör arbeta med preliminära flerårsbudgetar. 20. Kyrkostyrelsen har antagit en Policy vid församlingsupplösning. Vi upplever en otydlighet om huruvida detta är en policy eller allmänt hållna riktlinjer. Vår fråga är dessutom om kyrkostyrelsen är rätt beslutsforum eller om det är en fråga för kyrkokonferensen. Slutord Vår kyrka är ung. Samtidigt står hon i en flertusenårig tradition. Vi tror hon har förutsättningar att växa och formas till den profetiska och kreativa kyrka som vår tid så djupt längtar efter. Vi överlåter med varm hand våra synpunkter och tankar till den styrelse som väljs på denna konferens. Vi vill med tacksamhet tillstyrka ansvarsfrihet för styrelse och kyrko ledning för den verksamhet som bedrivits under angiven period. Per-Inge Lidén Göran Alm Leif Nilsson Gunvor Sharp Kyrkoledningens svar på utskottets rapport: Kyrkostyrelsen och kyrkoledarna (kyrkoledningen) delar utskottets uppfattning att ett aktivt påverkansarbete är en central uppgift för Equmeniakyrkan. Att vara en profetisk röst är något vi prioriterar i vår kommunikationspolicy. Ibland agerar vi på egen hand och ibland tillsammans med Sveriges kristna råd eller Diakonia. En särskild utmaning när vi agerar tillsammans med eller genom en annan organisation är att Equmeniakyrkan inte alltid syns som avsändare. Frågan om anställning av ytterligare en diakon är ständigt aktuell. För närvarande finns tre diakoner anställda i Equmeniakyrkan med nationella eller regionala uppdrag. Vi har nyligen förstärkt den s k kyrkoledningens stab med en deltidstjänst för teologi. På kansliet finns mer än motsvarande en heltidstjänst för teologiskt arbete, men dessa uppgifter är uppdelade på flera personer. Tillsammans med Diakonia har vi formulerat och antagit en avsiktsförklaring som lägger en grund för vår framtida samverkan. Gällande mission i retur kan vi konstatera att ett betydande antal personer med utländsk bakgrund arbetar i våra församlingar. I april inbjöd Equmeniakyrkan till en samling för medarbetare med rötter i andra länder. Under pågående arbete med rekrytering av ny internationell koordinator har vi tillskrivit samarbetskyrkor och andra internationella partners och bett om förbön samt även ställt frågan om de har lämpliga kandidater att föreslå. Kyrkoledningen gläds åt utvecklingen för det nya Campus Bromma med bl a större möjligheter till samverkan mellan pastorsutbildning och utbildning av diakoner. När det gäller arbete med fortbildningsfrågor 8 EQUMENIAKYRKAN

10 FÖREDRAGNINGSLISTA och kompetensutveckling pågår ett arbete för att finna former för en nystart I det arbetet är samverkan med t ex Teologiska Högskolan och folkhögskolorna centralt. Frågan om en eventuell utbildningsfond efter försäljning av Missionsskolan 1, Lidingö, behandlas i ett motionssvar. Arbetet med bildningsutredningens förslag fortsätter och under 2015 kommer förslag till en s k bildningssyn för Equmeniakyrkan. Bildningsutredningen föreslog regionala utbildningscentra. Idag finns Equmeniakyrkan regionalt genom regionkontor och folkhögskolor. Folkhögskolor finns inte i alla regioner och i en region finns två. Det är fullt möjligt att på regional nivå samverka med en folkhögskola som geografiskt ligger utanför den egna regionen. Kyrkoledningen har inte för avsikt att bygga upp andra institutioner utöver de nyss nämnda. Det är framförallt de folkhögskolor vi är huvudman för och det regionala arbetet som fokuserar på församlings- och föreningsutveckling som är kyrkans regionala utvecklingscentra. Kyrkoledningen gläds åt en positiv utveckling för Teologiska Högskolan, Stockholm. Samtidigt finns alltid utmaningar för en liten högskola eftersom de senaste årens politiska signaler handlat om att man velat prioritera större enheter. Kontinuerligt pågår samtal med andra högskolor och utbildningsanordnare om möjligheter till framtida samverkan. Kyrkokonferensen är förstås en återkommande fråga på styrelsens bord och inför framtiden arbetar kyrkostyrelsen med förslag till förändrade arbetsformer för kyrkokonferensen. Kyrkoledningen delar uppfattningen att kyrko konferensen borde engagera fler församlingar. Vi arbetar också med frågan om var konferensen lämpligast hålls och om Kristi himmelfärdshelgen är den bästa tidpunkten. Det finns en skiss över Equmeniakyrkans organisationsstruktur som finns tillgänglig via Equmeniakyrkans hemsida. Varje organisation har sin struktur och en viss titel betyder inte alltid samma sak i olika organisationer. Equmeniakyrkan har en ledningsgrupp med tre kyrkoledare, två regionala kyrkoledare, administrativ chef, personalchef, kommunikationschef, internationell koordinator och koordinator för Kyrka & Samhälle. Equmenias ordförande är adjungerad i ledningsgruppen. Kyrkoledningen anser inte att antalet chefer i Equmeniakyrkan behöver utökas utan att de behov som finns täcks av nuvarande ledningsstruktur. I princip varje vecka blir vi kontaktade av församlingar som söker stöd när det gäller att byta namn på församling och/eller kyrka. På Equmeniakyrkans hemsida finns en manual till stöd för lokala församlingar. När ännu fler församlingar lokalt blir Equmeniakyrkan kommer detta att öka uppmärksamheten kring vårt namn och framförallt vårt uppdrag. Tanken med de regionala förtroenderåden finns redovisad i en PM och deras uppgift är inte att vara bärare av regional demokrati. Det är kyrkokonferensen som är kyrkans gemensamma demokratiska organ. De regionala förtroenderåden, som fungerar på olika sätt i regionerna, är organ för samråd, kontakt och för att lyssna till församlingarnas behov och önskemål. Equmenia och Equmeniakyrkan arbetar strategiskt tillsammans kring förenings- och församlingsutveckling. Kyrka för hela livet är resultatet av detta arbete. Equmenia har två år i rad visat på ökat deltagande i verksamheten. Tyvärr har det inte resulterat i ökade medlemssiffror för Equmenia. Equmenia når dock drygt dubbelt så många deltagare som antalet medlemmar, så minskningen av antalet medlemmar handlar snarare om bristande rapportering än om minskat antal barn och ungdomar i verksamheten. Bildarsamfundens strukturer övergår mer och mer i Equmeniakyrkans ägo. För närvarande pågår ett arbete med förslag till förenklade stadgar för bildarsamfunden. När det gäller verksamhetsplan och budget framöver avser kyrkostyrelsen att synkronisera verksamhetsplanen för med en tvåårs budget. Kyrkoledningen anser att en policy är liktydigt med en rekommendation, ett förhållningssätt eller en riktlinje. Policy vid församlingsupplösning är en av flera policys som styr inriktningen på kansliets arbete. Dessa ska framförallt betraktas som arbetsredskap för kanslianställda och kan därmed inte bli föremål för beslut i kyrkokonferensen. Policy vid församlingsupplösning kan också vara ett av flera dokument som församlingar, regionala medarbetare och andra som berörs av frågor gällande församlingsupplösningar kan använda som stöd. Avslutningsvis vill vi rikta ett varmt tack till det verksamhetsgranskande utskottet för ett viktigt och noggrant arbete. EQUMENIAKYRKAN 9

11 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS Fastställande av resultat- och balansräkningar 11. Ansvarsfrihet för kyrkostyrelsen och kyrkoledaren 12. Verksamhetsplan och budget Lägesrapport angående verksamhetsplan för 2015/2016 Arbetssätt En flerårig verksamhetsplan är en viktig förutsättning för långsiktig planering. Till kyrko konferensen 2014 föreslog kyrkostyrelsen en tvåårig verksamhetsplan med grund i visionen: En kyrka för hela livet där mötet med Jesus Kristus förvandlar mig, dig och världen. Förslaget innehöll ett övergripande mål: Equmeniakyrkans övergripande mål är att i gemenskap stödja församlingars förnyelse, utveckling och växt och åtta riktningsmål (se nedan). Kyrkostyrelsens förslag bearbetades under konferensen varefter konferensen beslutade om den plan som skulle gälla för 2015/2016. Efter konferensen har det varit kyrkoledningens och personalens uppgift att ta fram verksamheter/aktiviteter för arbetet som leder mot dessa mål. Ett viktigt tillfälle var de gemensamma personaldagarna på Hjortsbergagården i september Här möttes all nationell och regional personal tillsammans med personal från Equmenia. Arbetet inleddes med att till varje mål identifiera några indikatorer som hjälp att utvärdera och följa upp att verksamheterna leder mot målen etc. Några exempel på indikatorer är: Antal församlingar som har hand ledare som använder Färdväg Antalet församlingar som är aktivt engagerade i internationella projekt Antalet församlingar som erbjuder mötesplatser och gemenskap för nya svenskar Andelen medlemmar som ger sin kyrkoavgift till Equmeniakyrkan För att kunna mäta resultat behöver man även veta utgångsläget, varför en nulägesbeskrivning har gjorts, där så är möjligt. (Allt arbete vi som kyrka gör är inte enkelt att mäta varför vi behöver finna olika sätt att beskriva detta i kommande rapportering.) Under hösten 2014 har även regionernas förtroenderåd arbetat med verksamhetsplanen för att lämna synpunkter och anpassa till behov inom respektive region. Riktningsmål och exempel på verksamheter Nedan följer de åtta riktningsmålen för med exempel på planerade verksamheter. Equmeniakyrkan regionalt, nationellt och internationellt 1) ger inspiration och stöd för församlingar i medvetna utvecklingsprocesser Besök och inspirationsdagar i respektive region tillsammans med Equmenia. Samarbete om ledarträning och bibelskola i samarbetskyrkor. 2) utmanar och hjälper församlingar att skapa språk, mötesplatser och former för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds, delas och fördjupas Nya brukssånger spelas in och publiceras och en idébok om dans i kyrkan tas fram Fortbildning och rekrytering av inspiratörer i regionerna för Livsnära smågrupper 3) tar ett övergripande ansvar för församlingsplantering, särskilt i storstadsregioner, och hälsar regelbundet nya församlingar välkomna som växt fram i Guds mission. Stöd till församlingsgrundande projekt genom coachning, utbildning, nätverksträffar. Aktualisera det pionjära arbetet i pastors- och diakonutbildningarna. 4)... rustar församlingar och individer till tjänst för människor (praktisk diakoni) och skapelsen (klimaträttvisa) Samhällsutvecklingsprojekt med kyrkor/organisationer i 20 länder inom områden som hälsovård, mänskliga rättigheter, byutveckling, alfabetisering och katastrofstöd. Öka kunskap och inspirera till diakonala initiativ i församlingar 5) är en profetisk röst i samhället och bidrar aktivt till opinionsbildning med fokus på migration, mångfald och barns och kvinnors rättigheter (profetisk diakoni). Uppmuntra Teologiska högskolan, Stockholm, att anordna lekmannautbildningar i mänskliga rättigheter. 10 EQUMENIAKYRKAN

12 FÖREDRAGNINGSLISTA Lyfta kvinnors situation och möjligheter på kvinnofrukostar i flera regioner. 6) verkar för att vara en kyrka för hela livet som utgör en mångfald av människor. Regionsamlingar med nätverksbyggande mellan mångfaldsförsamlingar. Arbeta med frågor om Alla åldrars kyrka. 7) för förpliktigande samtal om fördjupad enhet och ömsesidighet med andra kristna samfund och samarbetskyrkor Arbeta för att vi tar emot ytterligare 5 internationella medarbetare. Samtalsdelegation med Svenska kyrkan respektive Katolska kyrkan. 8) säkerställer att strukturen och ekonomin i Equmeniakyrkan är funktionell och hållbar. Öka antalet församlingar med representant i regionala förtroenderåd samt förtydliga rådens roll och mandat. Ytterligare utveckla register programmet Repet. Avslutning Till varje riktningsmål finns det idag verksamheter/aktiviteter och 4 6 indikatorer. Varje avdelning/enhet/region arbetar utifrån dessa och kyrkoledningen har det övergripande och samordnande ansvaret för genomförandet. På påverkanstorget finns ytterligare exempel på verksamheter som planeras under perioden. Där finns även personal från olika verksamhetsområden på plats som gärna lyssnar in vilka behov i församlingarna de ytterligare kan stödja så att vi tillsammans når målen i verksamhetsplanen; att i gemenskap stödja församlingars förnyelse, utveckling och växt. Hösten 2015 kommer arbetet med verksamhetsplanen för 2017 och framåt att påbörjas. Beslut tas vid kyrkokonferensen Presentation av förslag till budget för 2016 Se sidan 22. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att fastställa det framlagda förslaget till rambudget för verksamhetsåret Ändring i Förslag till stadgar för församling i Equmeniakyrkan Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att ändra 17 i Förslag till stadgar för församling i Equmeniakyrkan till (tillägg i fetstil): När församlingen påbörjar en process som syftar till upplösning inleds ett samtal med regional kyrkoledare gällande församlingens avslutandeprocess, medlemmarnas kommande församlingstillhörighet och hanteringen av församlingens tillgångar. För upplösning av församlingen krävs, efter samråd med regional kyrkoledare, likalydande beslut på två varandra följande församlingsmöten, varav ett årsmöte. Mellan dessa möten ska minst sex månader förflyta. Sådant beslut ska fattas med 2/3 majoritet av vid omröstningen närvarande medlemmar. Vid upplösning övergår äganderätten till församlingens tillgångar till Equmeniakyrkan. 14. Kort presentation av inkomna motioner och kyrkostyrelsens yttranden över dessa Motion från Jan E. Jansson, Anderstorps missionsförsamling, angående ekonomiskt bidrag till sommargårdar Strandgården i Halland och Klintagården på Öland är två sommargårdar som genom åren betytt mycket för att sprida evan gelium till ungdomar. De är bra belägna, en på varje kust, och är väl inarbetade och kända av medlemmarna i regionen. Jag anser att vi bör ta gemensamt ansvar för gårdarnas överlevnadsmöjlighet. Kyrkostyrelsen och tidigare kyrkokonferens har på negativt sätt behandlat denna fråga vilket är beklagligt. Jag förväntar mig att denna motion behandlas på ett positivt sätt. Jag föreslår därför kyrkokonferensen att Equmeniakyrkan ska engagera sig i gårdarna ur ett ekonomiskt perspektiv dvs understödja dem ekonomisk samt att Equmeniakyrkan ska se till att gårdarna ges möjlighet att få talare av god kvalité och med stor dragningskraft. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Equmeniakyrkans kyrkostyrelse anser att lägergårdar, sommargårdar och kursgårdar EQUMENIAKYRKAN 11

13 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 fyller ett stort behov när det gäller evangelisation och diakoni i Sverige. Gårdarna ger tillfälle till undervisning, gemenskap, uppbyggelse och möjlighet till avgörelse för kristen tro. Inte minst för unga är gårdar en omistlig tillgång. Kyrkostyrelsen ser med tacksamhet att pastorer, diakoner och andra medarbetare i Equmeniakyrkan är engagerade i gårdarnas verksamhet. Flera av de regionalt och nationellt placerade medarbetarna i Equmeniakyrkan engageras regelbundet i gårdarnas verksamhet. Det finns möjlighet för flera av dessa medarbetare att utöka insatserna för de gårdar som på olika sätt relaterar till Equmeniakyrkan. Det visar också på vårt gemensamma ansvarstagande och att vi som samlad gemenskap har ett gemensamt intresse av mötesplatser. Kyrkostyrelsen anser att ägande och huvudmannaskap för gårdar ska vara lokalt förankrat. De gårdar som idag finns ägs av församlingar, gårdsföreningar eller andra konstellationer. Kyrkostyrelsen anser inte att Equmeniakyrkan på nationell nivå bör bli ägare av gårdar. Men Equmeniakyrkan är också dess församlingar och medlemmar och där finns på många håll ett starkt engagemang för dessa anläggningar. Equmeniakyrkans bildarsamfund har tidigare ägt gårdar och pensionat vilka under senare år försålts eller överlåtits till andra ägare. Kyrkostyrelsen anser att ett nationellt huvudmannaskap eller annat ansvarstagande inte är effektivt eller lämpligt med tanke på avstånd och skiftande förutsättningar i olika delar av landet. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att därmed anse motionen besvarad Motion från Immanuelskyrkans församling, Jönköping, angående information om kyrkoavgift till församlingsföreståndare Kyrkoavgiften har blivit en allt viktigare inkomstkälla för de flesta församlingar som tillhör Equmeniakyrkan. Många församlingar lägger ner mycket arbete för att få fler att ansluta sig till den ordningen. Immanuelskyrkan i Jönköping har drygt en tredjedel av sina medlemmar samt några som inte är formella medlemmar anslutna till kyrkoavgiften. Vi ser en svårighet i att inte ha kunskap om vilka i församlingen som är kyrkoavgiftsgivare. När församlingen hösten 2014 skickade ut information till medlemmarna med motiveringar för att fler skulle anmäla sig fanns ingen möjlighet att skilja på dem som redan var med i systemet och dem som inte var det. Följden blev att alla medlemmar fick brevet med en liten ursäkt till dem som redan var anslutna till kyrkoavgiften. Vi föreslår att Equmeniakyrkan tar fram en medgivandeblankett där kyrkoavgifts givare kan ge tillåtelse att information om anslutning till kyrkoavgift ges till hemförsamlingens föreståndare. Ordningen med information enbart till församlingsföreståndare innebär viss sekretess. att ha kunskap om vilka kyrkoavgiftsgivare församlingen har kan underlätta kommunikation kring kyrko avgiften. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkoavgiften är en gåva till församlingarna. 68 % går direkt till den församling som givaren väljer, 19 % går till församlingsutveckling och stöd till församlingar med särskilda behov och 10 % går till pionjärsatsningar. Stödet kan vara direkta ekonomiska bidrag, samordning på nationell nivå, handledning, pionjärresurser vid nystart och regionala församlingsutvecklare. Med kyrkoavgiften stöds även församlingar som vill nå nya målgrupper, t ex integrations- och mångfaldsarbete eller ungdoms- och musiksatsningar där det krävs extra resurser. Församlingar kan också få stöd för att klara en anställning av pastor/ diakon under en period. 3 % är kostnaden för att administrera kyrkoavgiften. Kyrkostyrelsen anser att en öppen och tydlig kommunikation mellan nationell organisation och församlingar är nödvändig och självklar. Samtidigt är det angeläget att de som önskar diskretion gällande kyrkoavgiften ska få det. Det är alltid möjligt för en givare att vara anonym i relation till församlingen varför det kommer att finnas ofullständiga uppgifter gällande vilka som ger kyrkoavgift. Om en församling väljer att kontakta medlemmar som inte finns med på förteckningen över givare finns risken att man kontaktar en person som önskar vara anonym givare. Motionärens önskan att Equmenia kyrkan tar fram en medgivandeblankett där givare kan ge tillåtelse att information ges till hemförsamlingens föreståndare är redan uppfylld. Så ser blanketten ut idag som finns tillgänglig på Equmeniakyrkans hemsida. 12 EQUMENIAKYRKAN

14 FÖREDRAGNINGSLISTA Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att därmed anse motionen besvarad Motion från Guntorps missionsförsamling, Kortedala frikyrkoförsamling samt Missionskyrkan i Vännäs: Missionerande kyrka Equmeniakyrkans bildarsamfund kännetecknas av långa traditioner av mission. Verksamheten präglades tidigt av aktivt missions arbete, vilket har bidragit till att det idag finns kyrkor runt om i världen där man tidigare inte hade hört talas om Jesus. Antalet missionärer har emellertid på senare år minskat drastiskt och detta är en utveckling vi vill vända. Vi anser att det inom Equmeniakyrkan behövs en nysatsning på missionsutbildning, som förbereder för tjänst i vår tid. Denna tanke ligger helt i linje med den vision som presenteras i Equmeniakyrkans dokument Mission som förvandlar världen. Sedan 2004 har det inbjudits till inte mindre än ett tjugotal lärjunga-, ledar- och missionsskolor i 11 olika länder, i samarbete mellan Equmenia, Equmeniakyrkan, Karlskoga folkhögskola och våra samarbetskyrkor runt om i världen. Dessa skolor pågår i tre månader och kallas Apg29. Hos många av deltagarna väcks en längtan efter att få arbeta vidare med mission. I den processen har visionen om en internationell missionsutbildning vuxit fram: en utbildning där kyrkor från olika länder tar ett gemensamt ansvar och där geografiska, språkliga och kulturella gränser korsas för gemensamma evangelisationsinsatser. Denna vision har gått under namnet Missio Coniuncta (MiC), vilket betyder gemensam mission. En intressegrupp med representanter från olika Iänder och kyrkor med erfarenheter från Apg29 har sedan ett par år arbetat med att förbereda en sådan utbildning och tanken är att ett ettårigt pilotprojekt kan påbörjas under Våra församlingar är villiga att stötta denna satsning på mission och föreslår därför kyrko konferensen ge kyrkostyrelsen i uppdrag att utveckla missionärsutbildning inom Equmeniakyrkan. att stödja MiC och verka för att pilotprojektet ska genomföras. att verka för att antalet missionärer i och utanför Sverige ökar. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Mission är kyrkans väsen. Kyrkan finns till genom mission precis som elden genom att brinna (Emil Brunner). I sin strategiska plattform säger Equmeniakyrkan att hon vill att kyrkan ska präglas av Guds mission. Jesus Kristus har gett oss uppdraget att föra människor till tro och kyrkan finns för att vi ska kunna utföra det. Mission är mer än, och helt skiljt från, att bara rekrytera människor till en församling eller ett samfund. Det är att göra människor uppmärksamma på Guds universella rådande genom Kristus (David Bosch). På så sätt länkas mission och Guds rike samman i den urkristna bekännelsen att Jesus är Herre. Equmeniakyrkan vill genom att leva i Guds mission vara ett tecken på Guds rike och för världen. Så blir hon en Guds gåva till världen för dess förvandling på väg mot Guds rike (Tillsammans för livet ett dokument från Kyrkornas Världsråd om mission och evangelisation). I Trons grund i Equmeniakyrkan heter det att det tillhör kyrkans väsen att vara missionerande, kallad och sänd att tjäna i Guds skapelse som ett redskap för Ordet och Anden, som vittne om Guds rike. Dock inte så att kyrkan har en mission, utan att missionen har en kyrka. (Inledningstext till Mission som förvandlar världen Equmeniakyrkans samtalsmaterial om mission) Equmeniakyrkans internationella verksamhet omsatte 2013 ca 34 Mkr och den nationella och regionala verksamheten i Sverige tillsammans ca 33 Mkr. Dessa siffror kan tyckas formella men säger något om hur viktigt det internationella arbetet är för Equmeniakyrkan som helhet. Samfundet har ca 40 samarbetspartners och samarbetskyrkor i 27 länder. Kyrkostyrelsen är medveten om att antalet missionärer under lång tid minskade i de tre bildarsamfunden. Efter Equmeniakyrkans bildande är det också tydligt. Detta är en konsekvens av en strategi där traditionellt missionsarbete har ersatts av en syn mission som ömsesidigt beroende, där de självständiga samarbetskyrkorna utvecklade egna förhållningssätt till självstyre, självförsörjning och självutbredande. Nu finns tydliga ambitioner gällande utökning av antalet missionärer, både avseende sådana som relaterar till samarbetskyrkor och sådana som sänds av samarbetskyrkor för att arbeta i Sverige. Missio Coniuncta (MiC) bygger på en vision om en fortsättning på lärjungaskolorna EQUMENIAKYRKAN 13

15 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 Apg29 som arrangeras av Equmeniakyrkan, Equmenia och Karlskoga folkhögskola. Intentionen är att genomföra ett pilotprojekt avseende MiC under I samband med kyrkokonferensen 2015 kommer konsultationer att hållas med närvarande ledare för Equmeniakyrkans samarbetskyrkor för att se om missionssamarbetet kan utvidgas till att också omfatta en gemensam utbildning för mission som MiC har ambitionen att vara. MiC är idag inte en missionärsutbildning i formell mening men kan ses som ett viktigt komplement. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att därmed anse motionen besvarad Motion från Guntorps missionsförsamling angående fördjupat evangelisationsarbete Även Sveriges befolkning behöver Jesus Equmeniakyrkan har samarbete med systerkyrkor världen över som lever i tillväxt på ett helt annat sätt än vi gör i Sverige. Människor kommer till tro, sluter sig till församlingar, lever i lärjungaskap. Vi längtar efter och ber att samma sak allt mer ska bli verklighet i Sverige, och i Equmeniakyrkan. Vi behöver hjälp i förbön, och råd av de som lever i väckelse i våra systerkyrkor. Under flera år har Equmeniakyrkan lagt kraft nationellt, men också i regioner och lokala församlingar, på att växa från tre kyrkor till en. Organisationen och bildandet har varit i fokus. Under flera årtionden har vi sett hur vår kyrka (våra kyrkor) har krympt ihop. Församlingar har minskat i storlek och i många fall dött ut i Sverige. Om vi lyfter blicken från Equmeniakyrkan kan vi glädjas åt att flera av våra traditionella svenska frikyrkosamfund vänt trenden och växer i medlemsantal. Samtidigt berikas svensk kristenhet av kyrkor som växer fram bland de kristna som kommer hit från andra länder. I arbetet med evangelisation i det sekulariserade Sverige behöver vi samarbeta med andra kyrkor och organisationer mot samma mål. Vi kan lära och inspireras av andra. Det är med glädje vi ser att NU är tiden att tala mer om vad vi ska göra som kyrka. Vad är vårt uppdrag? Vi vill att Equmeniakyrkan fokuserar än mer på missionsbefallningen, för att Guds rike ska växa påtagligt i Sverige. Att hjälpa människor till en personlig tro. Både i befintliga församlingar, men också genom församlingsplantering, omstarter och andra evangelisationssatsningar. Det kräver resurser i bön, ekonomi och människor som svarar på sin personliga kallelse. Därför yrkar vi att vi som kyrka ber våra systerkyrkor om hjälp i förbön och råd för vårt arbete med evangelisation och församlingsplantering att kyrkostyrelsen till nästa kyrkokonferens får i uppdrag att verka för ökade personella resurser nationellt för arbete med församlingsplantering, pionjärarbete och evangelisation. att kyrkostyrelsen får i uppdrag att initiera och utöka samverkan med andra samfund och organisationer som arbetar med evangelisation och församlingsplantering i Sverige och utanför Sveriges gränser. att kyrkostyrelsen får i uppdrag att än mer utmana och inspirera vår kyrka lokalt, regionalt och nationellt till tydligare arbete med evangelisation och församlingsplantering. att kyrkostyrelsen får i uppdrag att redovisa hur ovanstående punkter utvecklats till nästa kyrkokonferens. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Equmeniakyrkans övergripande mål är att i gemenskap stödja församlingars förnyelse, utveckling och växt. Equmeniakyrkan vill erbjuda mötesplatser för överlåtelse till Jesus Kristus där tro föds och förnyas, där dop, församlingsgemenskap och lärjungaskap aktualiseras. Kyrkostyrelsen delar motionärens beskrivning av Equmeniakyrkan som gått från en period av uppbyggnad till en ny tid med större fokus på mission och evangelisation. Vi lever i ett sammanhang där värderingar och prioriteringar ser annorlunda ut än på andra håll i världen. Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest sekulariserade och individualiserade länder. Det är en verklighet idag att församlingar avslutar sitt arbete på grund av att engagemanget sviktar och medlemsantalet sjunkit. SST Statens stöd till trossamfund, redovisar antalet betjänade och där framgår följande i en jämförelse mellan 2001 och 2013: 14 EQUMENIAKYRKAN

16 FÖREDRAGNINGSLISTA MK-SB-SMK/ Equmeniakyrkan Evangeliska Frikyrkan Pingst Svenska Alliansmissionen Frälsningsarmén Samtidigt som det finns en negativ utveckling bildas nya församlingar och vid kyrkokonferensen 2015 välkomnar Equmeniakyrkan flera nya församlingar. Kyrkostyrelsen anser att det fokus som motionen efterfrågar finns i Equmeniakyrkan. Församlingsplantering, pionjärarbete och evangelisation är prioriterade arbetsformer. Equmeniakyrkans fördelningsråd förmedlar ca 20 Mkr årligen till framförallt församlingar som prioriterar nysatsningar och nya initiativ. För närvarande finns mera pionjärpengar än det finns pionjäransökningar. Det betyder att vi behöver fler medarbetare som brinner för församlingsgrundande arbete och fler församlingar som vill gå in i uppgiften som stödjare av pionjärt arbete. Kyrkostyrelsen anser att ett församlingsgrundande arbete har sin grund i en gudomlig kallelse. Vi behöver vara många som ber för växt och andlig förnyelse i vårt land. Vi samverkar med andra kyrkor och samfund, t ex genom det ekumeniska nätverket för församlingsplantering. Från 2015 förebereder kyrkoledningen och kyrkostyrelsen ett aktivt stöd till Alpha Sverige som arbetar med grundkurser i kristen tro. Kyrkostyrelsen anser att ett fördjupat samarbete med internationella samarbetskyrkor bör uppmuntras. I juni 2015 deltar flera av Equmeniakyrkans medarbetare i konferensen Joining hands for Mission in Europe. Konferensen anordnas av International Fellowship of Free Evangelical Churches där Equmeniakyrkan är medlem och fokus ligger på församlingsgrundande arbete. I Equmeniakyrkans nationella organisation arbetar bland annat fem evange lister, en samordnare för församlingsgrundande arbete och i regionerna finns församlingsutvecklare som bl a har att stödja församlingar som vill gå in i utvecklingsprocesser. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att tillstyrka första, fjärde och femte attsatserna att avslå den andra att-satsen. att anse den tredje att-satsen besvarad eftersom Equmeniakyrkan idag aktivt samverkar nationellt och internationellt gällande evangelisation och församlingsplantering Motion från Kim Lillskog; Fristads missions kyrka, Klara Holmin; Redbergskyrkan Göteborg, Mattias Persson; Herrljunga missionsförsamling, Alfred Eriksson; Equmeniakyrkan Lerkil, Stina Hjelm; Sannerudskyrkan Kil, Olivia Salomononsson; Frykeruds missionsförsamling, Magdalena Gustafsson; Betlehemskyrkan Göteborg, Ida Tonnvik; Bifrostkyrkan Mölndal, Madelene Söderqvist; Ödeshögs baptistförsamling, Alice Marinder; Equmeniakyrkan Ljurhalla, Rebecka Persson Asklanda-Ornunga missionsförsamling, Joakim Lundqvist; Equmeniakyrkan Örbyhus samt Emil Björner; Fiskebäcks missionskyrka, angående ungdomsanställdas situation I Equmeniakyrkan finns runt 130 församlingsanställda ungdomsledare. Att arbeta som ungdomsledare kan vara spännande och inspirerande när unga människor tar viktiga steg i sitt liv och sin tro. Det kan också vara svårt och utmanande att möta frågor och sammanhang där livets svåra frågor kommer nära. Som församlingsanställd läggs stora förväntningar på en. En pastor ska skapa gudstjänster som tilltalar alla oavsett tycke, en diakon ska möta behoven av närvaro från alla grupper i samhället och en ungdomsledare förväntas få några dussin nya ungdomar att komma till kyrkan och få in dem i ledarskap, helst direkt. Kanske är det så att förväntningarna på den anställda ungdomsledaren till och med är högre än vad de är på andra församlingsanställda. En anställd ungdomsledare har vanligtvis med sig flera års erfarenhet av att vara ideell ledare, men det är långt ifrån lika vanligt att ha erfarenhet från församlingsanställning. För många ungdomsledare är anställningen i församling det första riktiga jobbet, i betydelsen att det är ens huvudsakliga syssla. Det betyder att samtidigt som man ska göra ett arbete ska man också lära sig en del saker som har att göra med en anställning. EQUMENIAKYRKAN 15

17 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS 2015 Detta i ett sammanhang där man många gånger är ganska ensam, utan ett kollegium runt sig att fråga om saker, som till exempel rättigheter som anställd eller skyldigheter som arbetsgivaren har. Samtidigt som det finns många förväntningar på en ungdomsledare finns det inte någon klar tjänstebeskrivning av vad som ingår i rollen som anställd ungdomsledare. Inte heller finns det beskrivet vilken kompetens/utbildning som kan krävas för att arbeta som ungdomsledare. Rollen kan såklart se olika ut, dock har Equmeniakyrkan formulerat sig tydligt om pastorer och diakoner men inte om ungdomsledare. Detta kan förklaras av att pastor och diakon har en särskild tjänst i kyrkan, men det kan inte försvaras med detta. Exempelvis beskrivs i församlingsordningen att församlingen ska samråda med den regionala kyrkoledaren vid anställning av diakon eller pastor men vid anställning av ungdomsledare gäller inte detta. Många av dagens pastorer och diakoner har någon gång arbetat som anställd ungdomsledare, kanske för att pröva på församlingsarbete innan man utbildar sig för respektive yrke. En del anställda ungdomsledare har genom sitt arbete insett att utbildning för fortsatt arbete i församling inte är deras väg och att engagemanget i församling ska ta sig andra uttryck. Tyvärr finns allt för många exempel där anställningen som ungdomsledare släckt engagemanget och i vissa fall gjort att man valt att sluta vara engagerad i kyrkan. I många fall möter ungdomsledare förväntningen att arbetet i församlingen ska vara en kortare tid, ett tillfälligt arbete på väg vidare i livet. Detta är olyckligt då det skapar en känsla av kortsiktighet i arbetet även hos ungdomsledaren, vilket inte gynnar utvecklingen av församlingens arbete för barn och unga. En annan följd av den kortsiktiga synen är att ungdomsledaren inte får samma stöd för fortbildning, handledning eller annat som behövs för att göra ett bra arbete under längre tid. Följden av detta blir naturligtvis att få ungdomsledare arbetar längre än två år i församlingen och det ungdomsledaren byggt i relationer och verksamhet hinner inte bära frukt. Som ungdomsledare är man i regel anställd av församlingen och gruppen ungdomsledare är därför den näst största gruppen anställda inom Equmeniakyrkan. Trots detta gör Equmeniakyrkan lite för gruppen anställda ungdomsledare. Vi föreslår kyrkokonferensen att uppdra åt kyrkostyrelsen att ta fram tydliga ordningar och rekommendationer till församlingar vid anställning och arbetsledning av ungdomsledare. att uppdra åt kyrkostyrelsen att formulera en tjänstebeskrivning för rollen som församlingsanställd ungdomsledare. att uppdra åt kyrkostyrelsen att samråda med Arbetsgivaralliansen och Vision Ekumeniska om hur kommande kollektivavtal kan formuleras för att stärka rollen som församlingsanställd ungdomsledare. att uppdra åt kyrkostyrelsen att utforma en modell som hjälper församlingar att skapa långsiktig utveckling för varje enskild anställd ungdomsledare. att uppdra åt kyrkostyrelsen att skapa en modell till hjälp för församlingen att skapa långsiktig utveckling av tjänsten även om det sker byte av ungdomsledare. att uppdra åt kyrkostyrelsen att arbeta i samverkan med Equmenia i frågan om anställda ungdomsledare. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Kyrkostyrelsen är medveten om att anställda ungdomsledare har en utsatt position i församlingen och Equmenia föreningen: Det finns ofta oklara och samtidigt höga, förväntningar på den anställde ungdomsledaren Ungdomsledaren har i regel begränsad erfarenhet av att vara anställd Det kan finnas otydlighet gällande vem som är arbetsgivare och arbetsledare Korta anställningstider skapar utmaningar både för den anställde och för den som anställer Kyrkostyrelsen anser att de anställda ungdomsledarna utför ett viktigt arbete och att stödet på olika sätt till anställda ungdomsledare behöver förstärkas. Erfarenheten visar att det är när man är ung som viktiga beslut fattas för den fortsatta livsresan och många anställda ungdomsledare får vara med och hjälpa andra fram till en medveten kristen tro. Equmeniakyrkan och Equmenia har en gemensam arbetsgrupp där frågor gällande anställda ungdomsledare bearbetas. 16 EQUMENIAKYRKAN

18 FÖREDRAGNINGSLISTA Tillsammans med Södra Vätterbygdens folkhögskola och Betaniastiftelsen planeras en utbildning för dem som är intresserade av tjänst som ungdomsledare. Equmenia publicerar, under 2015, en ungdomsledarhandbok med syfte bl a att besvara de frågor som motionen uppmärksammar. Kyrkostyrelsen bejakar motionen gällande ungdomsledare men anser inte att samfundet ska utarbeta tjänstebeskrivningar för anställda ungdomsledare. En mall kan utarbetas där innehåll behöver formas utifrån lokala förutsättningar. Det är arbetsgivarens ansvar att beskriva innehållet i tjänsten. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att besluta i enlighet med motionens att-satser med undantag för den andra att-satsen. att avslå den andra att-satsen Motion från Gustaf Björkman, Fiskebäcks missionskyrka, och Robert Eriksson, Sävedalens missionsförsamling, angående medel från försäljningen av Missionsskolan 1 Bildningsutredningen (2013) föreslog att det skulle etableras en utbildningsfond för att finansiera kyrkans årliga anslag till THS att om någon av fastigheterna Överås, Bromma eller Lidingö säljs så bör vinsten tillföras utbildningsfonden att fonden bör ha tillräcklig storlek för att finansiera grundutbildningar för medarbetare, fortbildning, forskning och församlingsanknutna utbildningar. Resurser för utbildning av medarbetare har alltid haft en mycket central roll i Equmeniakyrkans bildarsamfund och utgör en avgörande utmaning inför framtiden. Vi menar att Equmeniakyrkan har en förpliktelse gentemot tidigare generationer att förvalta dessa resurser för de ändamål som de kommit till stånd för. Vi yrkar därför att Equmeniakyrkan ska följa förslaget från Bildningsutredningen. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Allt sedan Equmeniakyrkans bildarsamfund startade sitt arbete i Sverige har utbildning av predikanter/pastorer/präster varit ett prioriterat arbetsområde. Utbildningsfrågorna behöver vi hantera gemensamt och ingen församling kan ensam svara för utbildning till tjänst. Equmeniakyrkan har i mars 2015 ett sextiotal pastorskandidater och ett tjugotal diakonkandidater. De blivande pastorerna utbildas vid Teologiska Högskolan, Stockholm och de blivande diakonerna på Bromma folkhögskola är Equmeniakyrkans verksamhetsbidrag till Teologiska Högskolan 4,5 Mkr. Insamlingen till bl a Teologiska Högskolan på den årliga offer- och böndagen för pastors- och diakonutbildningen täcker inte kostnaden för kyrkans verksamhetsbidrag. Equmeniakyrkan har en Fond för teologisk utbildning som övertagits från Metodistkyrkan i Sverige. Fondens syfte är att ge driftsbidrag till Teologiska Högskolans verksamhet, stimulera forskning och utveckling inom ramen för högskolans verksamhet samt stärka wesleyansk teologi inom grundoch vidareutbildning av pastorer. Kyrkostyrelsen anser att kyrkokonferensen varje gång den möts svarar för prioriteringsbeslut när det gäller kyrkans verksamhet. Kyrkostyrelsen anser därför att det är oklokt att binda framtida kyrkokonferenser gällande ekonomiska prioriteringar. En stor del av det egna kapitalet är redan idag bundet i ändamålsbestämda medel. Kyrkostyrelsen delar motionärernas uppfattning att utbildning av medarbetare för tjänst inom kyrkan är en mycket viktig utmaning inför framtiden. Det finns inom ramen för kyrkans ekonomi idag stora möjligheter att styra erforderliga medel till utbildning men det sker lämpligast genom att styra verksamheten med hjälp av budget och annan ekonomisk planering, inte genom att tillskapa särskilda fonder i balansräkningen. Det finns ett behov av att utveckla möjligheterna att bedriva forskning vid Teologiska Högskolan, Stockholm, med tanke på att det i de nuvarande statliga anslagen inte finns något större utrymme för detta. Kyrkostyrelsen avser att tillsammans med THS bereda frågan hur ökade forskningsmöjligheter ska kunna bli möjliga på skolan och vilken roll Equmeniakyrkan kan ha för att åstadkomma detta. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen: att därmed anse motionen besvarad EQUMENIAKYRKAN 17

19 EQUMENIAKYRKANS KYRKOKONFERENS Motion från Arne Pettersson, Majornas missionsförsamling, angående pensionerade medarbetare I ett uppdrag i november 2014 skriver Equmenia kyrkan bl a: Equmeniakyrkan behöver klargöra konsekvenser och förutsättningar som gäller då ordinerade medarbetare pensioneras från tjänst i församling eller annan arbetsgivare. I detta ingår också tankar om hur medarbetare fortsatt kan ses som resurser för kyrka och samhälle efter pension. En rapport behöver innehålla svar på följande frågor: 1. Vad händer konkret ekonomiskt vid övergång från tjänst till pension? 2. Vilka möjligheter finns idag till uttag av pension vid olika åldrar? 3. Vilka förväntningar och önskemål finns hos ordinerade medarbetare i Equmenia kyrkan som närmar sig pensionering? 4. Vilka behov finns i Equmeniakyrkans församlingar som kan mötas av pensionerade medarbetare? 5. Tydliggöra hur tankarna på en resurspool kan byggas upp där pensionerade medarbetare kan erbjuda sina tjänster både till församlingar och andra intressenter. Uppdraget genomförs av undertecknad under halvåret, dec 14 maj 15, i nära samverkan med bl a Bilda och fackförbundet Vision och omfattar bl a: Omfattande enkätundersökning/ar riktade till medarbetare i Equmeniakyrkan Djupintervjuer med ett begränsat antal medarbetare inom Equmeniakyrkan Samråd med olika aktörer som medarbetarförbund, församlingar, universitet och högskola m fl. Uppdraget sätter igång viktiga processer som har minst två stråk som förutsätter full beredskap för att uppnå ett maximalt resultat. Dessa stråk kan sammanfattas med frågorna VAD och HUR? VAD? Personalpolitiska frågor Även om processerna begränsas till de mer personalpolitiska frågorna, så förutsätter de ett omfattande engagemang i berörda grupper för att vi ska få bra förhållningssätt i de aktuella frågorna. Hälsa På olika sätt finns det i uppdraget kopplingar till hälsofrågor och i synnerhet med existentiellt förtecken. Det gäller medarbetare som grupper som finns i kyrkans verksamhet men även samhället i stort. HUR? Det finns beredskap från intressenter att hjälpa oss med viktiga delar i de processer som är nödvändiga. Det gäller bl a att rigga bra enkäter och använda ändamålsenliga verktyg för detta. I samråd som pågår så vill intressenter också ta del av och förmedla lärdom av och om de processer som kopplas till arbetet med det aktuella uppdraget. Här finns bl a kopplingar till universitet och högskolor med program som har anknytning till kyrkan. Hit hör också samband med tidigare hantering av de aktuella frågorna och exempelvis utredningen Lärande blir liv i kyrkokonferenser och motsvarande. Samråden har redan i det inledande skedet av uppdraget därmed förstärkt vikten av att i och genom kyrkokonferensen på olika sätt öppna för fortsatta utvecklingsprocesser utifrån det aktuella uppdraget. Kyrkokonferensen föreslås ge kyrkostyrelsen i uppdrag att i lokalt, regionalt och nationellt perspektiv utveckla arbetet med kyrkans omsorg om sin personal i linje med det som det aktuella uppdraget kommer att peka på att finna vägar för att tydliggöra och stärka den ekonomiska och sociala tryggheten för medarbetare, när de går i pension. att medverka till förutsättningar för försöksverksamheter med olika former av resurspooler, där tidigare förslag om regionala utvecklingsplattformar (från bildningsutredningen Lärande blir till liv) kan vara en form och där så är möjligt i samspel med regional utvecklingsplattform. Kyrkostyrelsens svar på motionen: Ett stort antal diakoner och pastorer i Equmeniakyrkan har uppnått pensionsålder och samfundet betraktar dessa som ordinerade medarbetare trots att de flesta inte står i aktiv församlingstjänst. Du upphör inte att 18 EQUMENIAKYRKAN

20 FÖREDRAGNINGSLISTA vara pastor, diakon, missionär den dag du går i pension. I många församlingar är pensionerade, ordinerade medarbetare en viktig resurs och tillgång. Kyrkostyrelsen anser att förslaget om en resurspool behöver prövas. På regional nivå skulle ett sådant system kunna vara till hjälp både för medarbetare och för församlingar. Motionen aktualiserar ett brett spektrum av frågor som rör medarbetare och pension. Det gäller bl a ekonomi, hälsa och församlingars behov av medarbetare i t ex vakanssituationer. Kyrkostyrelsen vill understryka att de ordningar som allmänt gäller på svensk arbetsmarknad även gäller i Equmeniakyrkan. Det innebär kollektivavtal, försäkringar och tjänstepension för de som är anställda. Under första halvåret 2015 pågår ett arbete med bl a enkäter till medarbetare och församlingar. Arbetet syftar till att Equmeniakyrkan ska få en tydligare bild av pensionerade medarbetares situation och ett klarläggande av församlingars behov av pensionerade medarbetare. Från Missionskyrkan har Equmenia kyrkan övertagit en pensionsskuld som idag förvaltas och administreras i organisationen. Från och med 2015 är Equmeniakyrkan arbetsgivarpart i Baptistsamfundets pensionsstiftelse som också kommer att förvaltas och administreras i organisationen. Metodistkyrkan har inte haft någon egen pensionsförvaltning utan allt har gått via Folksam/Collectum. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som ska se över de två framtida pensionsskuldernas utveckling och hur detta är kopplat till kyrkans tillgångar och förväntad avkastning. En annan fråga är om och hur de olika pensionssystemen som idag finns i Equmeniakyrkan kan eller ska samordnas. Kyrkostyrelsen anser att pågående arbete först behöver avslutas innan beslut kan fattas gällande de frågeställningar som motionen aktualiserar. Kyrkostyrelsen har för avsikt att rapportera vid kyrkokonferensen 2016 angående det arbete som nu pågår. Kyrkostyrelsen föreslår kyrkokonferensen att därmed anse motionen besvarad. 15. Rapport från Bilda 16. Det gemensamma bästa information om konsensusmodeller 17. Aktuell information 18. Ekonomiskt bidrag till sommargårdar Beslut 19. Information om kyrkoavgift till församlingsföreståndare Beslut 20. Missionerande kyrka Beslut 21. Fördjupat evangelisationsarbete Beslut 22. Rapport från folkhögskolorna 23. Avtackning av ordinerade medarbetare som under året fyller 67 år 24. Församlingsförändringar Kyrkokonferensen föreslås besluta att notera i protokollet att Hjältanstorp baptistförsamling, Karlskrona Kvarterskyrkan, Askers baptistförsamling, Jönköpings baptistförsamling, Hallens baptistförsamling, Borås finska friförsamling, Örnsköldsvik missionsförsamling, Delsbo missionsförsamling, Gustavsbergs missionsförsamling, Svenljunga frikyrkoförsamling, Jönköpings kår av Svenska frälsningsarmén, Lungsunds missionsförsamling och Metodistkyrkan, Växjö under 2014 har upplösts. att Orsa baptistförsamling och Bodafors frikyrkoförsamling har valt att under 2014 lämna Equmeniakyrkan för att tillhöra annat samfund. 25. Välkomnande av nya församlingar Kyrkokonferensen föreslås besluta att välkomna Agape Katrineholm, Beach Church, Equmeniakyrkan Brunnen och Equmeniakyrkan Lerkil som nya församlingar i Equmeniakyrkan. 26. Rapport från Teologiska högskolan EQUMENIAKYRKAN 19