Lägesrapport från RUG Ordförande Rune Larsson, presenterad vid RUG:s sammanträde

Transkript

1 Lägesrapport från RUG Ordförande Rune Larsson, presenterad vid RUG:s sammanträde Övergripande utgångspunkter: När vi talar om Gemensam Framtid och equmenia nationellt, regionalt och lokalt handlar det alltid om en kyrka. Regionerna har två med varandra integrerade uppgifter: 1. att vara en del av kyrkan och equmenia lokalt och nationellt; 2. att vara ett stöd till församlingar och föreningar till att vara/bli vad de i grunden är till för - en vital del av Kristi kyrka i Sverige och världen och att vara detta i samverkan med andra kyrkor i vårt land. Utöver detta skall också följande frågor uppmärksammas: 3. att i den pågående processen ta vara på det unika tillfället till förnyelse och 4. att skapa former för utvecklad demokrati och delaktighet. Vi tror att detta förutsätter ett väl genomtänkt och samtidigt flexibelt samspel mellan resurser på de nationella, regionala och lokala nivåerna. I sitt arbete använder sig kyrkan av tjänster som erbjuds av Bilda, folkhögskolor, THS, Diakonia, kompetenscentra, utvecklingsresurser och annat efter de behov och möjligheter som finns och som växer fram ur kyrkans grundläggande kallelse i de miljöer där den arbetar. Utmaningar för regionutredningen 1. Regionernas uppgift och roll En arbetsgrupp bestående av Johan Arenius, Kerstin Enlund och Roland Brage tillsattes av RUG AU Vid RUG:s sammanträde diskuterades frågan, varvid diskuterades hur uppgifterna lämpligen skulle kunna fördelas mellan nationell och regional nivå. Till detta, se respektive minnesanteckningar. Denna helt grundläggande fråga behöver ytterligare bearbetning. Den skiss som utarbetats av Johan Arenius ( ) är en utmärkt grund. Skrivningen kan med fördel kompletteras med en inledande avdelning om regionernas formella status och uppdrag i anslutning till grunddokumenten inom Gemensam Framtid och equmenia, där också det visionära perspektivet blir tydligt. Material kan vidare hämtas från insamlade synpunkter i remisser, regionala mötesplatser mm. Dokumentet bör vara en sammanfattning av RUG:s syn på regionernas uppgift och roll, vara vägledande för arbetet fram till slutrapporten och kunna kommuniceras med alla berörda. 1

2 2. Regionerna och deras juridiska status Gemensam Framtids stadgar anger att regioner skall finnas: 15 Inom Gemensam Framtid skall finnas regioner. Regionernas omfattning och ansvarsområden utvecklas tillsammans med församlingarna och equmenia. 21 talar om möjligheten att inrätta andra former av regioner.1 RUG har att utgå från detta samtidigt som vi noterar att inrättandet av regioner ifrågasätts av remisser och av enskilda personer.2 RUG beslutar tillsätta en grupp som jobbar särskilt med frågan där dessa två linjer (p.2 preciseras i förhållande till varandra till nästa sammanträde). För- och nackdelar bör belysas. Bildas kompromissmodell bör tas i särskilt beaktande. Gruppen består av Lars-Gustaf Hauptmann, Britt Arvidsson och Christer Hambre. Christer är sammankallande. RUG har att ta ställning till två huvudalternativ: 1. Regionerna utgör egna juridiska personer med en egen demokratisk organisation eller 2. om regionerna skall ses som ett utflöde av Gemensam Framtids och equmenias nationella organisationer där demokrati och delaktighet tillvaratas i olika modeller. 3 RUG har ännu inte tagit ställning i frågan. Ett beslut förutsätter att konsekvenserna av de båda alternativen belysas, t ex demokratiska aspekter, rationalitet och effektivitet mm. Också erfarenheter från andra organisationer såsom Bilda och Röda Korset kan vara av värde. 4 Argument som framförts till förmån för att helt avstå från inrättandet av regioner kan delvis tillämpas på ovanstående alternativ två. Exempel på synpunkter har handlat om möjligheter att frigöra ekonomiska resurser för satsning på det lokala arbetet, olika typer av kunskapscentra och spetskompetenser mm. Här har också nämnts de möjligheter som moderna tekniska hjälpmedel ger. Se också synpunkter vid de regionala mötesplatserna Regionindelning och lokalisering av regionala kontor En arbetsgrupp bestående av Britt Arvidsson, Christer Hambre, Thord-Ove Thordsson och Ann Westblom har lämnat sin rapport till RUG:s sammanträde Enligt direktiven ingick följande: Arbetsgruppens uppgift är att inför regionutredningens sammanträde 20/10 bereda frågan om en indelning av Sverige i geografiska regioner för Gemensam Framtid och equmenia. I uppdraget ingår att göra en preliminär bedömning av frågan om antalet regioner, geografiska gränser och orter för lokalisering av gemensamma regionala kontor. Olika alternativ kan presenteras med för- och nackdelar. Samråd ska ske med rektorerna i Gemensam Framtids folkhögskolor och Studieförbundet Bilda för att bedöma möjligheter till samverkan med regionerna samt för- och nackdelar med samlokalisering av regionala kontor med folkhögskolor och/eller Bilda-regioner. Gruppen föreslår att det inrättas 10 regioner och anger förslag till plats för regionalt kontor. 1 Kyrkostyrelsen kan besluta om upprättande av icke-territoriell region för en grupp av församlingar med rötter i annan tradition, språkgrupp eller som grupp av församlingar i Sverige som också tillhör kyrka i annat land. Ordningar och stadgar för dessa skall vara i överensstämmelse med X-kyrkans Grunddokument samt godkännas av kyrkostyrelsen. Sådana icke-territoriella regioner är ansvariga inför kyrkostyrelsen och står under kyrkoledarens tillsyn. Gemensam Framtids stadgar Rapport 2010 års Remiss, Rapport. Regionala mötesplatser, enskilda yttranden. 3 Formuleringarna hämtade från Idéskiss om regioner. 4 Bilda. Häfte 3 (förslag till nuvarande organisation; Röda Korsets org, samt Röda Korset. Samtal 5 Rapport. Regionala mötesplatser. 6 Förslag rörande regionindelning och lokalisering. RUG

3 Förslaget redovisar motiveringar för sina förslag. Till förslaget fogas karta över Sveriges län samt Gemensam Framtid i siffror, där det nya förslaget relateras till nuvarande distrikt samt Bildas regioner. Förslaget redovisar 1: grundarsamfundens medlemmar per län, 2: Modell SMK / 7, Modell Bilda / 8 samt Modell ny / 1. För de föreslagna regionerna redovisas antalet församlingar och medlemmar. Synpunkter på regionernas storlek, nätverk av församlingar mm framförs också vid de regionala mötesplatserna Grundbemanning samt övrig personal vid de regionala kontoren för Gemensam Framtid och equmenia I sin delrapport till styrelserna i Gemensam Framtid och equmenia har RUG framfört följande i frågan om grundbemanning: RUG definierar begreppet grundbemanning som en minimi-bemanning och består av en regional kyrkoledare för Gemensam Framtid och en regionsamordnare för equmenia. Denna skall i princip vara lika för samtliga regioner och finansieras nationellt. Detta preciseras närmare med följande skrivning: Den regionala kyrkoledaren utgör tillsammans med equmenias regionsamordnare regionens grundbemanning. 8 Utöver denna grundbemanning bör regionerna ges tillgång till annan personal utifrån de behov man väljer att prioritera samt de resurser som kan tillskapas. Vägledande för dessa insatser bör vara ambitionen att vara och bli en växande kyrka, satsningar på befolkningsmässigt expansiva områden. Hänsyn bör vidare tas till regioner med svagt underlag för att också dessa ska kunna fullgöra sin uppgift, i första hand landets norra delar. Frågorna kring bemanningen av de regionala kontoren bör ske i nära samverkan mellan de nationella och lokala nivåerna och även beakta möjligheter till lokala nätverk, samverkan över regiongränserna, gemensamma kunskapscentra liksom kyrkans och equmenias närstående organisationer. Bemanningen är nära kopplad till punkten om Personalhantering befintlig personal samt Former för övergång till en ny organisation. 5. Biträdande/regionala kyrkoledare och samordnare med ansvarsfördelning och former för beredning av val RUG AU beslutade tillsätta en arbetsgrupp bestående av tre personer samt att kyrkoledarna i grundarsamfunden skulle fungera som bollplank i arbetet. Gruppen består av Roland Brage, Johan Nilsson och en person från Gemensam Framtids ledning, nämligen Anders Marklund. I gruppens uppdrag ingår att Pröva behovet av biträdande kyrkoledare för de olika regionerna (nedan kallade regionala biträdande kyrkoledare med ett motsvarande ansvar i regionen som kyrkoledaren har nationellt. Arbetsgruppen har i så fall att föreslå benämning, arbetsuppgifter och roll för de regionala biträdande kyrkoledarna utformning av rekryteringsprocess inför val av regionala biträdande kyrkoledare inkl. förankring i församlingarna i regionen 7 Rapport. Regionala mötesplatser. 8 Delrapport RUG

4 tidsplan för rekrytering och val av regionala biträdande kyrkoledare sedan beslut har fattats om regional struktur och indelning Bereda frågan om benämning och ansvar för equmenias regionala ledare Föreslå en utformning av ledningsfunktionen för gemensamma regionala kontor med ansvars- och rollfördelning mellan Gemensam Framtids och equmenias regionala ledare I sitt arbete har gruppen att utgå från vad som sägs i Teologisk grund och stadgar för Gemensam framtid 40 resp. 14 samt motsvarande skrivningar hos equmenia. Delvis berörs processen för tillsättandet i arbetsgruppens Förslag rörande övergången till nya regioner inom Gemensam Framtid ( ) med tillgörande grafiskt framställda tidsaxel. 6. Icke-territoriella regioner I Gemensam Framtids stadgar, 21 regleras frågan om icke-territoriell region: Kyrkostyrelsen kan besluta om upprättande av icke-territoriell region för en grupp av församlingar med rötter i annan tradition, språkgrupp eller som grupp av församlingar i Sverige som också tillhör kyrka i annat land. Ordningar och stadgar för dessa skall vara i överensstämmelse med Gemensam Framtids Grunddokument samt godkännas av kyrkostyrelsen. Sådana icketerritoriella regioner är ansvariga inför kyrkostyrelsen och står under kyrkoledarens tillsyn. Frågan aktualiserades i skrivelse från Göran Andreasson, arméledare inom SFA (110913) Hur tänker regionutredningen om Svenska Frälsningsarmén och dess plats bland regionerna? Skrivelsen togs upp i AU och beslutade man följande uppdra åt Ann W och Ola Bojestig att kontakta Göran Andreasson för överläggningar i frågan. Gruppen möts för överläggningar i början av december. 7. Regionala kompetenskluster i anslutning till de regionala kontoren Frågorna om kompetenskluster, utvecklingscentra och annat dyker upp i flera sammanhang, bl.a. i samtalen med folkhögskolorna 9 men också med Bilda. Den nystart som Gemensam Framtid och equmenia innebär erbjuder ett unikt tillfälle till förnyelse med ansats i den grundläggande kallelse Kristus har gett sin kyrka och i en omvärldsanalys som hjälper oss att möta dagens människor, samhälle och värld på ett relevant sätt. Hit kan också fogas frågor om att utveckla former som förenar tydliga, funktionella strukturer med flexibilitet. Exempel på detta kan vara olika former av nätverkande församlingar inom regionerna kring särskilda uppgifter, t.ex. gårdar, diakoni osv. 10 Synpunkter om både kunskapscentra eller motsvarande och samverkan mellan grupper av församlingar framförs i insamlade remissvar. Det som efterfrågas är t.ex. Flexibla former för samverkan, Kunskapsbanker o dyl., Nätverk som samverkansform. 11 Andra exempel lyfts också fram vid de regionala mötesplatserna, där man efterlyser nätverk för särskilda frågor, service- och resurscentra. 12 Frågan förs till arbetsgruppen om regionernas uppgift och roll. Uppgift är att sammanställa, analysera och värdera idéerna kring kompetenskluster och motsvarande samt att komma med förslag till hur dessa kan föras in i det fortsatta arbetet. 9 Träff med fhsk-rektorerna (111021). 10 Se projektplanens Mål Kompletterande former av nätverkssamverkan mellan församlingar samt Idéskiss om regioner. 11 Rapport. Sammanställning av svarskommentarer angående Gemensam Framtids regionerna. 12 Rapport. Regionala mötesplatser. 4

5 8. Finansiering, ägande och hanteringen av övergången till nya organisationsformer En arbetsgrupp med inriktning på finansiering och ägande har tillsatts och består av Lars-Gustaf Hauptmann (sammankallande), Pontus Engström, Ola Hedin och Tomas Bjöersdorff. Enligt direktiven skall denna utreda finansieringsförutsättningar och ägarfrågor i relation till de modeller för regionindelning, grundbemanning och regionernas juridiska ställning som utreds av regionutredningen. Gruppens rapport skall föreligga i tid för att kunna behandlas vid RUG:s sammanträde den 27 januari 2012, då slutrapport skall lämnas till styrelserna i Gemensam Framtid och equmenia Personalhantering befintlig personal I delrapport 1 till styrelserna ( ) har vi skrivit följande: Arbetsgruppen förordar samma hantering av personalen inom nuvarande distrikt/motsvarande som valts på nationell nivå. RUG understryker vikten av stor omsorg, tydlig information och kommunikation kring frågor som rör anställningar och verksamhetsövergång för distrikts- och nationellt anställda. Frågan om anställningar behandlades första gången inom RUG , då Roland Brage och Lars-Gustaf Hauptman fick i uppdrag att samla in information som vi behöver rörande frågor knutna till fack och arbetsgivare. Vidare uppdrogs de att skissa på en åtgärdsplan till sammanträdet den 20 augusti. Vid RUG lämnar gruppen följande information: Roland och Lars-Gustaf redogjorde för kontakt med Margareta Smedberg Andersson som är ordförande i Arbetsgivaralliansen och ansvarig för SMK:s personalfrågor. I dagsläget är det ännu oklart vem som ska hantera frågan. Fackliga frågor berör också anställda på gårdar och alltså inte endast dem som i dag är anställda på distriktsexpeditioner. 10. Demokrati och delaktighet Frågan har tillmätts mycket hög dignitet i remissvar och enskilda yttranden och har betraktats som ett underliggande stråk i alla delområden som behandlats. I sammanställningen av Remiss 2010 erhåller frågorna om demokrati och delaktighet tillsammans med önskemål om någon form av regional närvaro de klart flesta positiva svaren. Synpunkterna från de regionala mötesplatserna talar samma språk, vilket framgår av sammanställningens inledning: Demokratifrågorna får stor uppmärksamhet både som uttryckliga kommentarer om vikten av att kunna påverka (18) och om möjligheten till flexibilitet och anpassning efter växlande förhållanden mellan och inom regionerna (15), Annat som ligger nära demokratiaspekten rör sådant som samverkan mellan grupper av församlingar (8) och betydelsen av den lokalkännedom som personer på regionerna kan skaffa sig om det lokala arbetet (5). Alla förslag från RUG skall prövas utifrån deras konsekvenser ur demokrati- och delaktighetsaspekt. 13 Direktiv. AG Finansiering och ägande. 5