Kommunstyrelsen

Transkript

1 Kommunstyrelsen Ks 89 Information om- och nybyggnation, Stora Skedvi skola och förskola... 2 Ks 90 Hyresavtal verksamhetslokaler Fabriken Ks 91 Trafikbeställning Ks 92 Trafikförsörjningsprogram... 5 Ks 93 Prioriteringar av fortsatt arbete med fördjupade översiktsplaner... 6 Ks 94 Säterdalen... 8 Ks 95 Ung Företagsamhet Ks 96 Överflyttning av investeringsmedel Ks 97 Internkontrollplan för kommunledningskontoret rapport 2013, samt förslag till plan Ks 98 Ansvarsprövning av kommunstyrelsen för år Ks 99 Avgifter för myndighetsutövning avseende brandskydd Ks 100 Ansökan om bidrag till kök i Stocksbro bystuga Ks 101 Behov av fler kommunplatser för mottagande av flyktingar och ensamkommande barn Ks 102 Uppdrag till sommarjobbande ungdomar Ks 103 Svar på medborgarförslag om tillskapande av en park på Skönviksområdet Ks 104 Svar på motion redovisning av underhållsbehov i kommunens byggnader Ks 105 Svar på motion om företagarvänligare miljötillsyn ks 106 Val av ombud till föreningsstämma med Dalabanans Intresseförening Ks 107 Verksamhetsinformation Ks 108 Redovisning av delegationsärenden Ks 109 Delgivningar Ks 110 Instegsjobb... 31

2 Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Abbe Ronsten, ordförande (S) Lotta Bergstrand, vice ordförande (FP) Mats Nilsson (S) Iris Carlsson-Rustas (S) Tommy Bäck (S) Sixten Carlsson (S) ersättare för Erik Kall (MP) Göran Johansson (V) Elsa Efraimsson-Vestman (C) Birgitta Andersson (C) Tommy Andersson (M) Lars-Evert Dahlberg (KD) ersättare för Annelie Rosendahl Orrboes (M) Ej tjänstgörande ersättare Helena Andersson (S) Övriga deltagare Margareta Jakobsson, nämndsekr. Thomas Geijer, fastighetsplanerare, 89 Stina Stenberg, kanslichef Karin Åberg, förvaltningschef, 89 Stefan Lundqvist, kommunchef Mikael Spjut, gatu-och fastighetschef, Bengt Wester, revisor, ej 98 Bert Stabforsmo, ekonomichef, Dagney Hansson, ej 98, Petter Isacsson, tf miljö- och byggchef, 105 Lennart Hinders, revisor, ej 98 Lars Gabrielsson, revisor, ej 98 Curt Söderberg, revisor, ej 98 Kristina Mellberg, tf förvaltningschef, Helena Åkerberg-Hammarström, näringslivschef, Utses att justera Justeringens plats och tid Iris Carlsson-Rustas Underskrifter Sekreterare Paragrafer Margareta Jakobsson Ordförande Abbe Ronsten Justerande Iris Carlsson-Rustas Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet Kommunkansliet Datum för anslags nedtagande Underskrift Margareta Jakobsson

3 Kommunstyrelsen Ks 89 Information om- och nybyggnation, Stora Skedvi skola och förskola Ärendebeskrivning: Thomas Geijer och Karin Åberg redovisar förslag till om- och nybyggnation av Stora Skedvi skola och förskola. Två alternativ har diskuterats, kommunens och en grupp engagerade medborgare i Stora Skedvis förslag. Redovisning sker av kommunens förslag som innebär en nybyggnad av idrottshall och förskola samt ombyggnation av Stora Skedvi skola. Ekonomi, bakgrund och förutsättningar redovisas. Informationen läggs till handlingarna.

4 Kommunstyrelsen Ks 90 Dnr KA14/126 Hyresavtal verksamhetslokaler Fabriken 7 Ärendebeskrivning: Förslag till hyresavtal mellan Säters kommun och Cava Fastighets AB har upprättats. Hyresavtalen omfattar verksamherslokaler i fastigheten Fabriken 7. Avtalen gäller i tre år. Uppsägning skall ske skriftligen. Uppsägning skall ske senast nio (9) månader före den avtalade hyrestidens utgång. I annat fall är kontraktet förlängt tills vidare Kommunstyrelsen beslutar: 1. Tillträde till lokalerna år 1 och 2 regleras i samband med genomförandet av affären till en kostnad av kronor. 2. Godkänna framlagt förslag till hyresavtal mellan Säters kommun och Cava Fastighets AB. 3. Delegera till kommunstyrelsens ordförande vidta eventuella redaktionella justeringar fram till undertecknande.

5 Kommunstyrelsen Ks 91 Dnr KA14/088 Trafikbeställning 2015 Ärendebeskrivning: Samhällsbyggnadsnämnden föreslår kommunstyrelsen fastställa trafikbeställning 2015 och översända den till Region Dalarna. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Fastställa trafikbeställning Bilaga 1 Au 94/14. Vid sammanträdet görs följande tillägg till beställningen under punkt 3 Övriga önskemål - Regional tåg och busstrafik (önskemål, yttrande över trafikutbud ): Dalatrafik tar i beaktande att busstider samordnas/synkroniseras så att gymnasieungdomarna enklare kan ta sig till och från skolor i angränsande kommuner. Kommunstyrelsen beslutar: Fastställa trafikbeställning Bilaga 1 Ks 91/14.

6 Bilaga 1 till Ks protokoll , 91 Trafikbeställning 2015 Säters kommun 1. Linjetrafik Direktbuss, regional stråktrafik Den nya trafiken som gäller from augusti 2014 skall ligga oförändrad under 2015 med uppföljning som sker fortlöpande. Mellankommunal trafik, landsbygdsbuss Den nya trafiken som gäller from augusti 2014 skall ligga oförändrad under 2015 med uppföljning som sker fortlöpande. Kommunal trafik, landsbygd Den nya trafiken som gäller from augusti 2014 skall ligga oförändrad under 2015 med uppföljning som sker fortlöpande. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) info@regiondalarna.se bg org nr

7 2(5) Kommunal trafik, stadsbuss Turlistan kvarstår och uppföljning sker fortlöpande. Fordonet idag är under all kritik. Säters kommun kräver att våra stadsbussar håller samma standard som övrig trafik. Önskemål om att fordonsstorleken anpassas efter behov. Flextrafik, anropsstyrd trafik Flextrafiken i Ulfshyttan kvarstår med de måndag och torsdagsturer som finns idag Flextrafik fredagskvällarna kvarstår. 2. Servicetrafik Skolskjutsar Säters kommun vill att Region Dalarna gör en revidering av det nuvarande länsgällande skolskjutsreglementet. Detta för att skolskjutslagen har förändrats sedan reglementet utformades. Säters kommun legitimerar och Dalatrafik planerar. Detta arbete har under 2013/2014 initierats och ska fortsätta som utlovat. Dalatrafik har lovat att kostnaden för kommunen ej skall öka vid detta arbetssätt.

8 3(5) Särskoleskjutsar Legitimering hos kommunen och Dalatrafik planerar. Viktigt att reglerna gällande särskoleelevers skolskjutsar efterföljs exempel: Väldigt få chaufförer runt eleven. Omsorgsresor Legitimeras och beställs efter behov av kommunen. Kommunresor Beställs efter behov av kommunen.

9 4(5) Sjukresor Ej aktuellt 3. Övriga önskemål (ej obligatoriskt) Regional tåg och busstrafik (önskemål, yttrande över trafikutbud) Önskan om tåghållplats i Gustafs. Den kortsiktiga hållplatslösningen i Gustafs skall fungera lika bra som en permanent för att kunna behålla/ öka resande i området runt Gustafs. Viktigt att hållplatsen finns på plats när den nya trafiken träder i kraft. Fordon bör utrustas med förstärkt Internet-uppkoppling för att göra arbetspendling mer attraktivt. Fordon i stråktrafiken bör utformas för att underlätta längre bussresor med fokus på möjligheten att arbeta under resan. Dalatrafik tar i beaktande att busstider samordnas/synkroniseras så att gymnasie ungdomarna enklare kan ta sig till och från skolor i angränsande kommuner Marknadsföring (önskemål/synpunkter lokal marknadsföring) Ej aktuellt

10 5(5) Hållplatser/ Resecentrum/ vägstandard Alla hållplatser i kommunen skall ha belysning i anslutning till hållplats, en trygghetsaspekt. Miljö Trafiken skall vara samorienterad. Trafiksäkerhet Alla bussar skall ha säkerhetsbälten. Chaufförerna skall ha fullständig kunskap om fordonen och vägförhållanden för att på ett säkert sätt framföra våra resenärer oavsett funktionsnedsättning eller inte. Tillgänglighet Bussen som kör stadstrafiken i Säter skall vara anpassad att ta emot resande med funktionsnedsättningar och chaufförerna skall ha fullständig kunskap om fordonet.

11 Kommunstyrelsen Ks 92 Dnr KA14/096 Trafikförsörjningsprogram Ärendebeskrivning: Region Dalarna har skickat en remissversion av Regionalt trafikförsörjningsprogram för Dalarnas län till Säters kommun för yttrande. Remissvaret skall ha inkommit senast Förslaget är sänt till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Gatuchef Mikael Spjut redovisar förslag till yttrande som behandlats på samhällsbyggnadsnämndens arbetsutskott den 14 maj Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar: 1. Hänskjuter ärendet till kommunstyrelsen utan eget förslag 2. Till kommunstyrelsens sammanträde komplettera underlaget med samhällsbyggnadsnämndens yttrande. _ Till dagens sammanträde i kommunstyrelsen har underlaget kompletterats med Samhällsbyggnadsnämndens förslag till yttrande. Information: Gatu- och fastighetschef Mikael Spjut redovisar samhällsbyggnadsnämndens förslag till yttrande. Kommunstyrelsen beslutar: Anta yttrandet som sitt eget och översända det till Region Dalarna. Bilaga 1 Ks 92/14.

12 Bilaga till Ks protokoll Säter den 15 maj 2014 Yttrande Regionalt Trafikförsörjningsprogram Diarienummer: KS Inledning Säters kommun har tagit del av inkommen remiss rörande Regionalt Trafikförsörjningsprogram , författat av Region Dalarna. Generella synpunkter Rent generellt upplever Säters kommun programmet som väl formulerat och genomfört. Fokus ligger på framtida marknadsandelar och utveckling av kollektivtrafiken i länet. Region Dalarna ser ett behov av att kollektivtrafiken fortsätter att utvecklas för att regionen skall kunna fortsätta utvecklas. Oavsett om det gäller pendlingsresor eller möjligheten att föra in och ut gods ur länet. Säters kommun instämmer i denna bild, kollektivtrafiken kommer att vara viktig för framtidens resor. Samtidigt är Dalarna ett glest befolkat län varför utmaningarna i att öka kollektivtrafikens marknadsandelar är stora. Säters kommun vill framföra följande generella synpunkter som är viktiga för kommunen. Trafikförsörjningsprogrammet visar ett tydligt fokus på stråktrafiken. Det är viktigt att detta ej leder till en utarmning av kollektivtrafiken i övriga delar av länet. Det är mycket viktigt att befolkningen kan ta sig in till bytespunkter utmed stomlinjerna på ett bra sätt. Programmet redogör för vikten av just detta och detaljarbetet måste fortsätta i kollektivtrafikplanerna. Tyvärr finns i Säters kommun exempel på när detta inte fungerar som det ska. I framtagandet av trafiken 2014 saknas det idag bytespunkt i Gustafs vilket är mycket allvarligt då Gustafs är en viktig pendlingsort i Säters kommun. Dessutom finns anknytningar vidare mot ex. Stora Skedvi från Gustafs. Säters kommun förväntar sig att detta problem löses av Regionen, Dala Trafik och Trafikverket, på såväl kort som lång sikt. I programmet redogörs det för ett hela resan -perspektiv och ett antal delmål anges. Som exempel kan nämnas att gång- och cykelvägar ska anordnas inom 3 km från resecentrum. Säters kommun anser att Regionen missar en mycket viktig punkt, möjligheten att kunna ta med sig cykeln på såväl tåg som buss. Resekedjan där cykel kombineras med kollektivtrafik är mycket viktig och är troligen en framgångsfaktor i arbetet med att öka det kollektiva resandet. Ofta finns behov av en kompletterande resa både till och från Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: vx Fax: E - post: gatu@sater.se Hemsida:

13 Bilaga till Ks protokoll Säter den 15 maj 2014 buss/tåg. Här spelar cykeln en mycket viktig roll. Säters kommun föreslår därför att Regionen kompletterar med ett mål som rör möjligheten att ta med sig cykeln på bussen/tåget. Region Dalarna sätter upp mål för hur kollektivtrafiken skall förändra sina utsläpp. Här anges som mål år 2020 medan jämförelseår är Med tanke på att planen fastställs 2014 kan valen av år tyckas något märkliga. En stor del av perioden har redan förflutit och det är bara 5 år kvar till mål året. Minskningen med 20 % är svår att relatera till då det inte framgår vad som skett sedan Säters kommun önskar en förklaring till val av period och mål, det är viktigt att utsläppsmålet är skarpt så att kollektivtrafiken kan bidra till minskningar av utsläpp. Säters kommun önskar även en redovisning av föregående års utsläppsnivåer för att kunna utläsa trender och bedöma om målen är tillräckligt skarpa. Utsläppsmålet bör också relateras till personkilometer och inte till antal resenärer. Standarden på fordonen är mycket viktig för att resenärer ska se kollektivtrafiken som ett attraktivt trafikslag. Många bussar håller idag en alldeles för låg standard och det är viktigt att detta utvecklas med resenären i fokus. Möjligheten till arbete på resan är också viktigt för att fånga pendlingstrafik. Fördelen med kollektivtrafiken gentemot bilen är att tiden går att använda till nyttiga saker. Säters kommun önskar att trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med krav kring standard på fordon och dess utrustning. En stor andel av resenärerna i vår kollektivtrafik är barn och ungdomar som reser till och från utbildning. Trafikförsörjningsprogrammet hanterar inte denna grupp resenärer i någon större utsträckning. Säters kommun önskar att trafikförsörjningsprogrammet kompletteras med mål och resonemang kring hur kollektivtrafiken ska stötta denna grupp resenärer på bästa sätt. Frågeställningar från Regionen Regionen har i sin remiss utryckt en önskan om att varje remissinstans svarar på två frågor. Dessa är: 1. Kan förslaget till Regionalt trafikförsörjningsprogram utgöra en stabil grund för kommande arbete med att utveckla kollektivtrafiken. 2. Är målbilden Vi ska tillräckligt modern och utmanande för att ange riktningen i det kommande arbetet. Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: vx Fax: E - post: gatu@sater.se Hemsida:

14 Bilaga till Ks protokoll Säter den 15 maj 2014 Säters kommun har följande syn på ovanstående frågeställningar: 1. Förslaget upplevs gediget och genomarbetat. Ett antal målbilder och delmål presenteras. Upplevelsen är att dessa pekar framåt på ett för kollektivtrafiken utvecklande sätt. En av framgångsfaktorerna är att låta dessa målbilder genomsyra hela verksamheten, målbilderna måste överföras på Dala Trafik så att Regionen och bolaget har samma bild av framtiden och vägen dit. Kollektivtrafikförsörjningsplanerna kommer vara viktiga dokument 2. Målet är något vagt formulerat, vilken form av nytta avses exempelvis? Bör det vara största samhällsekonomiska nytta? Läses målet tillsammans med delmålen blir det dock tydligt att det handlar om att resemöjligheter med främst regioncentra som målpunkt. Bilden är att detta speglar resandemönstren, som presenteras i exempelvis figuren över Bruttopendling på sidan 13, väl. Yttrandet författat av: Mikael Spjut Gatu- och Fastighetschef Samhällsbyggnadsförvaltningen, Säters kommun Postadress: Gatukontoret, Rådhuset, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: vx Fax: E - post: gatu@sater.se Hemsida:

15 Kommunstyrelsen Ks 93 Dnr KA14/116 Prioriteringar av fortsatt arbete med fördjupade översiktsplaner Ärendebeskrivning: För kommunens tätorter Säter, Mora-Enbacka och Stora Skedvi Kyrkby finns idag fördjupade översiktsplaner som antogs och antogs igen då den nya översiktsplan 2013 antogs och där det finns förbehåll gjorda för dessa områden. I områden med mer komplicerade förhållanden där avsikterna med området behöver redovisas mer i detalj än för kommunen i övrigt kan planen fördjupas. En fördjupning hanteras på samma sätt som en kommuntäckande översiktsplan med samråd och granskning innan den kan antas. Nya fördjupade översiktsplaner behöver tas fram för att bland annat kunna bemöta efterfrågan på tomter för bostadsbebyggelse. Med anledning av att kommunen ser en utvecklingspotential av närheten till Borlänge föreslår kommunstyrelsen som första tätort, en fördjupning av Gustafs tätort. Förvaltningens förslag: Påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Gustafs tätort. Yrkande: Tommy Andersson (M) yrkar att fördjupning av översiktsplan påbörjas i Stora Skedvi tätort. Proposition. Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att arbetsutskottet beslutat enligt förvaltningens förslag att påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Gustafs tätort. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att i samarbete med berörda förvaltningar påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Gustafs tätort. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar: Till kommunstyrelsens sammanträde uppdra till kommunchefen lämna en skriftlig redovisning av de behov som ligger till grund för förvaltningens förslag till prioriteringar samt lämna direktiv till fördjupningen. forts

16 Kommunstyrelsen Ks 93 forts Vid kommunstyrelsens sammanträde lämnas följande redovisning av de behov som ligger till grund för förvaltningens förslag till prioriteringar: I områden med mer komplicerade förhållanden där avsikterna med området behöver redovisas mer i detalj än för kommunen i övrigt kan planen fördjupas med hur markanvändning ska vara. En fördjupning hanteras på samma sätt som en kommuntäckande översiktsplan med samråd och granskning innan den kan antas. En ny fördjupad översiktsplan i Mora-Enbackaområdet behöver tas fram för attbland annat kunna möta efterfrågan av bl a tomter för bostadsbebyggelse, industrimark, va-utbyggnad, gång- och cykelvägar (gc-vägar) och kollektivtrafik. En trygg och säker GC-förbindelse behöver skapas i Enbacka mellan Mora by och Storhaga och vidare till Enbacka skola. Pendeltågstrafik med stationsläge även i Mora by och ett hållplatsläge för regionbussar i anslutning till Rv 70 vid Storhaga saknas. Kommunens ambition att det ska finnas såväl äldreboende som seniorboende medmodern standard och funktionalitet i hela kommunen såväl även i Gustafs. Detta gör att vi måste undersöka alternativ för att långsiktigt klara kommande efterfrågan. Ny VA-lag, EU-direktiv och miljömål innebär ökade krav för VA-verksamhet även i Gustafs och reinvesteringar ökar med tiden. Med anledning av att kommunen ser en utvecklingspotential av närheten till Borlänge föreslår kommunstyrelsen som första tätort, en fördjupning av Gustafs tätort. Områdets begränsning motsvarar utbredning av fördjupad översiktsplan från Yrkande: Lotta Bergstrand yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Uppdra till samhällsbyggnadsförvaltningen att i samarbete med berörda förvaltningar påbörja arbetet med en fördjupad översiktsplan för Gustafs tätort. 2. Önskemålet är att en fördjupad översiktsplan för Gustafs tätort ska vara framtagna senast Delegera till kommunstyrelsens arbetsutskott fatta beslut om de av kommunchefen framtagna direktiv till fördjupningen.

17 Kommunstyrelsen Ks 94 DnrKA13/159 Säterdalen Ärendebeskrivning: Bakgrund Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige med sina spännande naturmiljöer. Det är också en mycket populär folkpark med nöjesarrangemang samt lekpark för barn och en fäbod. Säterdalen är en av de tillgångar i vår kommun som är unik och dessutom med en enorm utvecklingspotential. Förstudien som genomförts tydliggjorde vikten av att ta ett helhetsgrepp och inte bara jobba med folkparksdelen. Syftet har varit att lägga en bra grund för ett fortsatt utvecklingsarbete som ska resultera i att stärka Dalarna som besöks län, genom att åter- och nyskapa Säterdalens position som besöksmål. Resultatet är att vi nu har ett inriktningsbeslut för utvecklingen av Säterdalen antaget av kommunstyrelsen. Tack vare prioritering av Säterdalen internt har många insatser inom ramen för den löpande verksamheten genomförts under 2013 och så se det även ut under innevarande år. Inriktningsbeslut för Säterdalen Den långsiktiga målsättningen är att nå besökare och att därmed ta en plats bland Sveriges 30 största besöksmål. Ledord för Säterdalen och framtida marknadsarbete är: Natur Barn Tillgänglighet Två målgrupper prioriteras: Naturintresserade Barnfamiljer Säterdalens unika erbjudande är: Ravinlandskapet och den spännande naturmiljön. Det unika erbjudandet ska kompletteras med: Sveriges bästa lekplats i naturmiljö. Folkparken är en viktig del och här finns potential att komplettera befintligt nöjesutbud med fler evenemang och aktiviteter som attraherar de prioriterade målgrupperna. Marknadsarbetet ska inledningsvis inriktas mot Dalarna och Mälardalen. Säterdalen ska även fortsättningsvis vara öppen för alla och delar av naturreservatet ska tillgänglighets anpassas. Kommunens ska ha en förutsättningsskapande roll och möjliggöra för entreprenörer och föreningar att bedriva professionell verksamhet i Säterdalen. forts

18 Kommunstyrelsen Ks 94 forts Vad behöver vi göra? Förstudien visade att det finns stora mervärden i att arbeta aktivt med att koordinera insatser från olika förvaltningar inom kommunen och Länsstyrelsens Naturvårdsenhet mfl. Vi står inför en konkretisering av marknads- och utvecklingsplanen utifrån inriktningsbeslutet. Bla så har det under resans gång dykt upp utvecklingsidéer, som behöver analyseras vidare. Likaså har en fördjupning kring nöjesdelen efterfrågats. Ett första steg har tagits genom att inkludera nöjesdelarna i den innovationsprocessen för Säters besöksnäring som möjliggörs via Destination Dalarna. Det som också tydliggörs är att ett utvecklingsarbete kring Säterdalen är en process som likt ravinsystemet självt är föränderligt. Ett förslag till utvecklingsplan håller på och arbetas fram av vår interna arbetsgrupp som har rep från kulturförvaltningen, SBN och KLK. Bifogad skiss visar upplägg och identifierade olika åtgärder som vi ser behov av att genomföra på kort- och lång sikt. Ett led i arbetet är att vi behöver fördjupa oss vad gäller långsiktig planering av folkparkens fysiska miljö för att kunna jobba med en långsiktig utveckling, så även hur vi på lång sikt ser planen för att uppnå målet Sveriges bästa lekplats i naturmiljö där bla en naturbana för äldre barn ingår. Därtill skulle vi se ett stort värde av att undersöka förutsättningarna att, med Se människan i Leksand som förebild, skapa en naturnära vandringsstig med konstupplevelser tillgänglig för alla människor i. Den satsningen bidrar till att knyta ihop staden-dalen och lyfter tillgänglighetsperspektivet. Då det även finns kopplingar till Länsstyrelsens tankar kring naturstig så kan det även bidra till att koppla ihop Folkparken och naturreservatet då vi ser ett behov av att jobba med dessa två delar som en helhet. Då vi vill komma i åtnjutande av möjligheten att växla upp kommunala medel är det, just nu när vi befinner oss mellan strukturfondsperioden, svårt att hitta extern finansering. Därför vill vi parallellt med att löpande insatser pågår, arbeta vidare på förslaget till utvecklingsplan. När det gäller: Planering av folkparkens fysiska miljö, Planering för att uppnå målet, Sveriges bästa lekplats i naturmiljö Undersöka förutsättningarna för Sätervariant av projektet Se människan mellan staden-dalen och folkparken- naturreservatet uppskattas kr möjliggöra ett grundläggande arbete och den summan bör avsättas från de tillgängliga kr. Förslag till utvecklingsplanen bör kunna presenteras i slutet av 2014 och den ska innehålla åtgärder där det tydligt framgår uppskattad tidsplan och ekonomiska förutsättningar inklusive ev extern finansering. forts

19 Kommunstyrelsen Ks 94 forts Företagarnas representant poängterar vikten av att varje åtgärd i utvecklingsplanen har en tidplan och att de ekonomiska aspekterna belyses. Näringslivs- och utvecklingsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Projekten Se människan, Planering av folkparkens fysiska miljö, och Planering för att uppnå målet, Sveriges bästa lekplats i naturmiljö tilldelas kr. Information Näringslivschef Helena Åkerberg Hammarström informerar om pågående verksamheter och utveckling mm av Säterdalen. Kommunstyrelsen beslutar: 1. Projekten Se människan, Planering av folkparkens fysiska miljö, och Planering för att uppnå målet, Sveriges bästa lekplats i naturmiljö tilldelas kr. 2. Till hösten föra dialog om de tre projekten i kommunstyrelsen.

20 Kommunstyrelsen Ks 95 Dnr KA14/121 Ung Företagsamhet Ärendebeskrivning: Ung Företagsamhet är en icke-vinstdrivande, ideell, partipolitiskt obunden organisation som har ett nära samarbete med skola och näringsliv. Ung Företagsamhet syfte är att införa företagsamhet och ett engagerat näringsliv i det svenska utbildningssystemet. Ung Företagsamhet startade 1980 och sedan dess har över ungdomar drivit UF-företag. Idag erbjuder de utbildningsmaterial, fortbildning, bedömningsstöd och seminarier. Ung Företagsamhet i Dalarnas län bildades 15 september 1992, sedan dess har totalt 7931 ungdomar från 2627 UF-företag deltagit i våra koncept. 20 år senare kan de se tillbaka på en lyckad verksamhet med en fast förankring på flertalet skolor. Antalet UF-företagare 2013/14 är över 850 ungdomar i ca 300 UF-företag och konceptet används på 24 olika gymnasieskolor i 12 kommuner runt om i Dalarna. Av dessa finns 9 UF-företag och 37 ungdomar i Säter. Sedan 2010 har dessutom ca 2500 elever arbetat med deras grundskolekoncept i länet. Genom våra koncept utvecklas förmågor som att samarbeta, lösa problem, fatta beslut, ta ansvar och att våga. Forskning gjord av Handelshögskolan i Stockholm visar att fd UF-elever startar fler egna företag, anställer fler, har högre omsättning och längre livslängd på sina företag. De har en starkare etablering på arbetsmarknaden, färre arbetslöshetsdagar och högre inkomst. De utvecklar lokal samverkan mellan kommun - skola näringsliv och ungdomar ser möjligheter att stanna/flytta tillbaka till vårt län, de vågar skapa sin framtid här. De erbjuder koncept genom hela skolan, kopplade till läroplaner och har kontinuerliga fortbildningar och aktiviteter för lärare. Detta skapar nätverk och samverkan mellan skola och samhälle och mellan grundskola och gymnasiet. 2002/03 ansökte de om en utökad finansiering om 1kr/invånare för en ökning från 300 elever till 600 elever. 11 år senare har de mer än fördubblat antalet elever och startat upp två grundskolekoncept, samt alumniverksamhet. Ung Företagsamhets mål är att nå 40% av alla gymnasielever i en årskull till 2015/16. De arbetar även med projektfinansiering och privata partners, nationellt via stiftelser, organisationer och Skolverket. Men för att bibehålla kvalitén behöver de en stabilare bas att stå på. Ung Företagsamhet Dalarna har ansökt om finansiering för år 2014 med 2 kr/ invånare. För Säters del innebär det kr. Tidigare år har vi medfinansierat verksamheten med 1 kr/invånare. Näringslivs- och utvecklingsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Säters kommun finansierar Ung Företagsamhet Dalarna med 2 kr/invånare, vilket innebär kr. 2. Kostnaden inryms inom näringslivs- och arbetsmarknadsenhetens befintliga budget.

21 Kommunstyrelsen Ks 95 forts Kommunstyrelsen beslutar: 1. Säters kommun finansierar Ung Företagsamhet Dalarna med 2 kr/invånare, vilket innebär kr. 2. Kostnaden inryms inom näringslivs- och arbetsmarknadsenhetens befintliga budget.

22 Kommunstyrelsen Ks 96 Dnr KA14/107 Överflyttning av investeringsmedel Ärendebeskrivning: När samhällsbyggnadsnämnden inlämnade sin begäran att få föra över investeringsmedel för förskolan Äventyret förutsåg man att vissa fakturor avseende arbeten utförda under 2013 skulle bli bokförda på Vid budgetuppföljningen för mars månad 2014 upptäcktes att så inte var fallet, utan fakturorna bokfördes på Samhällsbyggnadsnämnden framställer nu att få föra över ytterligare kkr i investeringsmedel avseende förskola Äventyret från 2013 till Totalt håller sig investeringsobjektet inom budgeterad ram Total ram kkr Bokfört Bokfört Begärt överfört till Ny begäran överföring Summa Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Medge Samhällsbyggnadsnämnden att föra över ytterligare kkr i investeringsmedel avseende förskolan Äventyret från 2013 till Kommunstyrelsen beslutar: Medge Samhällsbyggnadsnämnden att föra över ytterligare kkr i investeringsmedel avseende förskolan Äventyret från 2013 till 2014.

23 Kommunstyrelsen Ks 97 Dnr KA14/117 Internkontrollplan för kommunledningskontoret rapport 2013, samt förslag till plan 2014 Ärendebeskrivning: Internkontrollplan för 2013 bifogas. Samtliga kontroller har utförts. Det har i av genomförda kontroller inte framkommit några större avvikelser från rutinerna. Mindre avvikelser; Förekomsten av fakturor som inte blivit betalda på förfallodag är koncentrerad till en enhet. Det rör sig inte om stora belopp men indikerar att fakturaflödet behöver ses över. Ansvarig chef har informerats och åtgärder har vidtagits. Till 2014 föreslås några förändringar; För ekonomienheten läggs till en kontrollpunkt på upphandling/inköp. Stickprov på köptrohet mot avtal ska göras 1 gång/år. För Personalenheten utgår punkten om lönesättning. Ansvaret ligger på lönesättande chefer och kan ej kontrolleras av personalenheten. Ny punkt om översyn av innehåll i riktlinjer och policys tillförs. För kanslienheten görs en mindre justering på punkten avtalshantering, den ändras i frekvens från 4 till 2 ggr/år. För IT-enheten utgår punkten om telefoni. Avstämning görs vid betalning av faktura och då behövs inte denna punkt längre. Punkterna avseende kontroll av loggar och återstart av serverrum har justerats utifrån förändrat arbetssätt. För näringslivsenheten föreslås ny punkt för ensamarbete. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: 1. Till kommunstyrelsens sammanträde uppdra till kommunledningskontoret att formulera tillägg/justering till internkontrollplanen för 2014 med: - Tillföra en kontrollpunkt med efterlevnad av fastställda policys och riktlinjer - Tillägg med telefon, mail- och servicenivå. 2. Godkänna rapport om utförd interkontroll för 2013 samt anta internkontrollplan för Till dagens sammanträde har internkontrollplanen justerats enligt förslag från arbetsutskottet. Kommunstyrelsen beslutar: Godkänn rapport om utförd interkontroll för 2013 samt anta internkontrollplan för 2014.