Grunder för fristående examen

Transkript

1 Grunder för fristående examen

2 Grunder för fristående examen

3 Utbildningsstyrelsen 2008 Edita Prima Oy Helsingfors 2008 ISBN (häft.) ISBN (pdf)

4 OPETUSHALLITUS UTBILD NINGSSTYRELSEN DNR 9/011/2008 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom Upphäver Föreskrift Nr 34/011/1994, GRUNDERNA FÖR SPECIALYRKESEXAMEN FÖR AUTOMATIONSÖVERMONTÖR Utbildningsstyrelsen har beslutat om grunderna för Specialyrkesexamen för automationsövermontör. Examensgrunderna ska iakttas fr.o.m Examensprestationer som påbörjats innan föreskriftens i kraftträdande kan fullföljas enligt grunderna dnr 34/011/1994 t.o.m Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. När utbildning som förbereder för en fristående examen anordnas, beslutar utbildningsanordnaren om innehållet i utbildningen och ordnandet av utbildningen i enlighet med examensgrunderna. Den som deltar i utbildningen skall som en del av utbildningen beredas möjlighet att avlägga en fristående examen. Generaldirektör TIMO LANKINEN Timo Lankinen Undervisningsråd OLLI HAUTAKOSKI Olli Hautakoski Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, Helsinki, puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.sukunimi@oph.fi, Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, Helsingfors, telefon (09) , fax (09) , fornamn.efternamn@oph.fi,

5 Innehåll Kapitel Fristående examina Anordnande av fristående examina Avläggande av fristående examen Grunderna för fristående examen Personlig tillämpning i fristående examen Bedömning av yrkesskickligheten i fristående examen Betyg Utbildning som förbereder för fristående examen... 9 Kapitel Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för automationsövermontör Examensdelar... 9 Kapitel Yrkesskicklighet som krävs i specialyrkesexamen för automationsövermontör samt grunder för bedömningen Automationsövermontörens allmänna färdigheter a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Säkerhet och riskhantering a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Automationsövermontörens grundläggande yrkeskompetens a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Idrifttagning och underhåll a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Förmåga att leda arbete a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier... 26

6 6 Styckegodsautomation a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Processautomation a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Byggnadsautomation a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier CNC-TEKNIK a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier Företagsamhet a) Krav på yrkesskicklighet b) Sätten att visa yrkesskicklighet c) Föremål för bedömning och bedömningskriterier... 48

7 Kapitel 1 Fristående examina Examenskommissionerna som tillsätts av Utbildningsstyrelsen och består av representanter för arbetsgivare, arbetstagare, lärare och vid behov självständiga yrkesutövare ansvarar för anordnandet och övervakningen av fristående examina samt utfärdar examensbetyg. Examenskommissionerna gör ett avtal om anordnande av fristående examina med utbildningsanordnarna och vid behov med andra sammanslutningar och stiftelser. Fristående examina kan inte anordnas utan giltigt avtal med examenskommissionen. Fristående examen avläggs genom att examinanderna vid examenstillfällen i praktiska arbetsuppgifter visar det kunnande som förutsätts i examensgrunderna. Varje examensdel ska bedömas skilt för sig. Bedömningen görs som ett samarbete mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och undervisningssektorn. Inom branscher där det är vanligt med självständiga yrkesutövare tas även denna part i beaktande vid valet av bedömare. Bedömningen godkänns slutligen av examenskommissionen. Examensbetyg kan beviljas då examinanden har avlagt alla examensdelar som krävs med godkänt vitsord. I examensgrunderna fastställs vilka delar och eventuella kompetensområden som hör till examen, uppbyggnaden av examen, den yrkesskicklighet som krävs i de olika examensdelarna, bedömningsgrunderna (målen och kriterierna för bedömningen) samt sätten att visa yrkesskicklighet. En examensdel utgör ett delområde inom yrket som går att avskilja från den naturliga arbetsprocessen till en självständig helhet som kan bedömas. Kraven på yrkesskicklighet som beskrivs i de olika examensdelarna koncentrerar sig på de centrala funktionerna och verksamhetsprocesserna inom yrket samt på yrkespraxis inom den aktuella branschen. De omfattar även färdigheter som allmänt behövs i arbetslivet, till exempel sociala färdigheter. Målen och kriterierna för bedömningen är härledda ur kraven på yrkesskicklighet. Målen för bedömningen anger de kunskapsområden som man vid bedömningen fäster särskild vikt vid. Definitionen av dessa mål underlättar också bedömningen av den aktuella arbetsprocessen. Bedömningen ska täcka alla de mål för bedömning som beskrivs i examensgrunderna. Kriterierna för bedömningen bestämmer den kvalitativa och kvantitativa nivån på en godkänd prestation. Sätten att visa yrkesskicklighet innehåller preciserande anvisningar om avläggandet av examen. Yrkesskickligheten visas i allmänhet i autentiska arbetsuppgifter. Sätten att visa yrkesskicklighet kan innehålla direktiv för bl.a. hur en examensprestation vid behov kan kompletteras så att alla krav på yrkesskicklighet blir beaktade.

8 Utbildningsstyrelsen har utfärdat en särskild föreskrift om personlig tillämpning. Vid bedömning av yrkesskickligheten är det viktigt att ingående och noggrant granska hur examinanderna visar att de kan det som examensgrunderna förutsätter i kraven på yrkesskicklighet för den aktuella examensdelen. Vid bedömningen tillämpas de bedömningskriterier som fastställts i examensgrunderna. Bedömarna ska mångsidigt använda sig av olika och i första hand kvalitativa bedömningsmetoder. Används endast en metod, blir resultatet inte nödvändigtvis tillförlitligt. Vid bedömningen beaktas bransch- och examensspecifika särdrag i enlighet med examensgrunderna. Om examinanderna har tillförlitliga utredningar om tidigare visat kunnande, granskar bedömarna hur de motsvarar kraven på yrkesskicklighet i examensgrunderna. Bedömarna föreslår för examenskommissionen att kunnandet erkänns som en del av examensprestationen. Examenskommissionen fattar det slutliga beslutet om erkännande av tidigare visat kunnande som tillförlitligt utretts. Bedömning av yrkesskicklighet är en process där insamling av bedömningsmaterial och dokumentering av bedömning spelar en viktig roll. Representanter för arbetslivet och lärare gör på trepartsbasis en noggrann och mångsidig bedömning. Examinanderna ska klart och tydligt få veta hur bedömningsgrunderna tillämpas i deras eget fall. De ska också ges möjlighet att själva bedöma sina prestationer. Examensarrangören gör upp ett bedömningsprotokoll över examensprestationen för den aktuella examensdelen som undertecknas av bedömarna. Till en bra bedömningsprocess hör också att efter detta ge examinanderna respons på prestationerna. Det slutliga bedömningsbeslutet fattas av examenskommissionen. Bedömare De personer som bedömer examinandernas yrkesskicklighet ska ha god yrkeskunskap inom det aktuella området. Examenskommissionen och examensarrangören kommer överens om bedömarna i avtalet om anordnande av fristående examen. Rättelse av bedömning Examinanderna kan inom lagstadgad tid anhålla om rättelse av bedömning av den examenskommission som ansvarar för den aktuella examen. En skriftlig begäran om rättelse riktas till examenskommissionen. Examenskommissionen kan efter att ha hört bedömarna besluta om en ny bedömning. Det går inte att genom besvär anhålla om ändring av examenskommissionens beslut som gäller rättelse av bedömning. Examenskommissionen beviljar examensbetyg och betyg för en eller flera avlagda examensdelar. Betyg över deltagande i förberedande utbildning ges av utbildningsanordnaren. Utbildningsstyrelsen har utfärdat direktiv om vilka uppgifter som ska framgå ur betyg för fristående examina, utbildning som förbereder för fristående examen och läroavtalsutbildning.

9 Betyg för en eller flera examensdelar ges på begäran. Examensbetyget, liksom betyget för en eller flera avlagda examensdelar, undertecknas av en representant för examenskommissionen och en representant för examensarrangören. En anteckning om avlagd fristående examen i ett av Utbildningsstyrelsen godkänt yrkesbevis är ett intyg över avlagd examen som är jämförbart med ett examensbetyg. Examensarrangören skaffar och undertecknar yrkesbeviset. Yrkesbeviset är avgiftsbelagt för examinanden. Det går formellt sett inte att ställa förhandsvillkor i fråga om utbildning för dem som deltar i fristående examina. Examina avläggs ändå huvudsakligen i samband med förberedande utbildning. Förberedande utbildning ska anordnas i enlighet med examensgrunderna. Utbildningen och examenstillfällena ska planeras utgående från examensdelarna. Den som deltar i utbildning som förbereder för fristående examen ska ges möjlighet att delta i examenstillfällen och avlägga fristående examen som en del av utbildningen. Kapitel 2 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för automationsövermontör För att få examensbetyg ska examinanden avlägga delarna Automationsövermontörens allmänna färdigheter Säkerhet och riskhantering Automationsövermontörens grundläggande yrkeskompetens och antingen delen Idrifttagning och underhåll eller delen Förmåga att leda arbete och en av följande valfria delar Styckegodsautomation Processautomation Byggnadsautomation CNC-teknik. Dessutom kan examinanden avlägga delen Företagsamhet

10 Kapitel 3 Yrkesskicklighet som krävs i specialyrkesexamen för automationsövermontör samt grunder för bedömningen Examensdelen innehåller följande punkter: 1) Förmåga att arbeta på en arbetsplats, 2) Färdigheter relaterade till arbetsmiljön, 3) Förmåga att arbeta ekonomiskt, 4) Kvalitetskrav och kvalitetsledning, 5) Färdigheter i kundservice, 6) Informationsteknik, 7) Språkkunskaper och 8) Introduktion i arbetet. 1) FÖRMÅGA ATT ARBETA PÅ EN ARBETSPLATS känner till följande om det företag som han/hon representerar: affärsidé, värderingar, mål och verksamhetsprinciper känner till sitt uppgifts- och ansvarsområde i företagets verksamhetsprocesser kan korrekt sköta sina ärenden tack vare kännedom om företagets organisation, kontaktpersoner och förfaranden vid hantering av ärenden känner till sina skyldigheter, ansvarsområden och rättigheter på arbetsplatsen, känner till arbetsplatsens regler för uppförande och följer dem ansvarsfullt uppskattar sitt yrke och sitt arbete samt sörjer för sin arbetsförmåga kan genom att motivera och agera på ett positivt sätt påverka sina arbetskamraters och underordnades beteende och attityder samt måluppfyllelsen kan kommunicera tydligt både muntligt och skriftligt med företagets personal och med människor utanför företaget. 2) FÄRDIGHETER RELATERADE TILL ARBETSMILJÖN känner till den på arbetsplatsen överenskomna logistiken för arbetsredskap, installationsmateriel och reservdelar och ser för sin del till att ordningen är bra på arbetsplatsen känner till vilka miljökonsekvenser de ämnen som används i det egna arbetet har och hur man ska använda dem på ett säkert sätt samt kan hantera de ämnen som behövs i arbetet på ett säkert sätt kan hantera och sortera avfall rätt känner till företagets miljöprogram och verksamhetsprinciper i den omfattning som det egna arbetet kräver kan i sitt arbete beakta kundens krav på renhet i arbetsmiljön och på avfallshanteringen identifierar riskfaktorerna i arbetsmiljön och kan informera de ansvariga om dem känner till de allmänna rutinerna vid nödsituationer och störningar.

11 3) FÖRMÅGA ATT ARBETA EKONOMISKT kan använda arbetsredskap rätt och underhålla dem på lämpligt sätt behärskar sina arbetsuppgifter så väl att arbetet uppfyller kraven på kvalitet och utförs så snabbt som det krävs kan använda råvaror och utrustning på ett ekonomiskt sätt och i arbetsplaner sörja för att materiel används på ett totalekonomiskt fördelaktigt sätt kan bedöma hur lång tid som behövs för olika arbetsuppgifter och hur tiden påverkar kostnaderna för produkten kan planera och utföra sina arbetsuppgifter så att de onödiga väntetiderna minimeras engagerar sig i de arbetsuppgifter han/hon tar emot och tar sin del av ansvaret för arbetsresultaten vet vilken betydelse arbetets produktivitet och effektivitet har i företagsekonomisk verksamhet och kan bedöma om det egna och de underordnades eller andras arbete utförs effektivt kan utvärdera arbetsprocesserna inom sitt uppgiftsområde och komma med förslag på hur man skulle kunna förbättra arbetsmetoderna, arbetets kvalitet och lönsamheten. 4) KVALITETSKRAV OCH KVALITETSLEDNING känner till de krav som arbetsplatsens kvalitetssystem ställer på arbetet och kan följa kraven förstår kopplingen mellan arbetets kvalitet och kostnaderna och kan undvika extra kostnader på grund av för hög kvalitet förstår vikten av att ha en uppdaterad yrkesskicklighet med tanke på företagets kvalitetssystem och arbetar aktivt för att upprätthålla den egna yrkesskickligheten förstår vilken betydelse arbetets kvalitet har som konkurrensfaktor för det företag som han/hon representerar kan inom sitt ansvarsområde instruera nya arbetstagare och främja deras yrkesskicklighet för att säkerställa ett säkert och förstklassigt arbete vet hur man hanterar produkter som avviker från kvalitetskraven. 5) FÄRDIGHETER I KUNDSERVICE kan i sitt arbete beakta kundens förväntningar och behov och följa god praxis vid marknadsföring och service kan granska helheten vid utförande av arbetsuppgifter ur kundens synvinkel och utföra uppgifterna så att kunden blir nöjd dock utan att överskrida de allmänna eller överenskomna kvalitetskraven förstår kundservicens betydelse i företagets eftermarknadsföring.

12 6) INFORMATIONSTEKNIK kan använda dator, dess kringutrustning och operativsystem i den omfattning som yrkesarbetet förutsätter kan skriva ut olika dokument med lokala skrivare och med nätskrivare kan med ett ordbehandlingsprogram skriva och göra ändringar i dokument som behövs i arbetet kan utarbeta stycklistor, kostnadskalkyler och diagram med ett kalkylprogram och då använda programmets beräknings- och grafikfunktioner kan läsa och skicka e-post och bifogade filer kan använda en webbläsare och sökmotorer för att söka information kan på dator ändra och göra de tekniska ritningar som behövs inom automationsbranschen. 7) SPRÅKKUNSKAPER har förutom kunskaper i finska eller svenska även kunskaper i engelska på en nivå som motsvarar nivå 2 i de allmänna språkexamina. kan tolka engelskspråkiga dokument som gäller automationsbranschen kan skriva, sända, ta emot och tolka ett engelskspråkigt mejl som gäller automationsbranschen. 8) INTRODUKTION I ARBETET är förtrogen med yrkesutbildningen inom automationsområdet och yrkesexamensstrukturen kan bedöma vilken yrkesskicklighet och vilka andra personliga egenskaper som behövs i de olika arbetsfaserna i ett projekt eller vid tillverkning av en produkt kan bedöma en persons yrkesskicklighet i relation till den yrkesskicklighet som arbetet kräver behärskar olika metoder att bedöma yrkesskicklighet och kan ställa i ordning lokaler och utrustning samt förbereda uppgifter för yrkesprov kan använda informationsteknik vid bedömning av yrkesskicklighet kan förklara varför det är viktigt att använda korrekta arbetssätt och kan visa vilka arbetssätt som är bra med tanke på snabbheten, kvaliteten och säkerheten i arbetet kan betona vikten av lämpliga arbetskläder med tanke på säkerheten i arbetet kan fungera som arbetsplatsutbildare för en person som utför inlärning i arbetet i samarbete med en lärare från läroanstalten. Yrkesskickligheten kan visas bland annat genom autentiska arbetsuppgifter, särskilda arbetsprov, projektuppgifter, intervjuer, förfrågningar och skriftliga uppgifter. Den yrkes-

13 skicklighet som krävs i examensdelen Automationsövermontörens allmänna färdigheter kan visas även i samband med de andra examensdelarna. Prestationen bedöms med skalan godkänd eller underkänd. Före bedömningen ska man ge examinanderna möjlighet att motivera sin arbetsprestation. De kan vid behov också bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina lösningar. Om prestationen föreslås bli underkänd är det bra att ge examinanden en förklaring till detta. Med tanke på utvecklingen av yrkesskickligheten är det bra att ge feedback också på en prestation som föreslås bli godkänd. Prestationen godkänns om examinanden kan det som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. För att bli godkänd i denna examensdel ska examinanden ha gällande elsäkerhetsexamen (elbehörighet 1 eller 2), certifikatet för heta arbeten, arbetssäkerhetskortet, utbildningen i säkerhet vid elarbeten enligt SFS 6002 och tillhörande utbildning i första hjälpen samt utbildningen i arbeten under spänning. kan utföra elarbetena vid automationsinstallationer enligt elsäkerhetsföreskrifterna och så att installationerna inte medför fara för slutanvändaren känner till ansvarsfördelningen i det företag som han/hon representerar och tar ansvar för sina egna elarbeten kan använda personlig skyddsutrustning ändamålsenligt och för egen del se till att regelbunden användning av dem blir en del av företagets verksamhetskultur kan i sitt arbete beakta de krav som arbetarskyddslagen ställer på säkert arbete fäster särskild uppmärksamhet vid säkerheten i arbete på ställningar och stegar samt i lyft- och flyttarbeten. är dessutom så väl förtrogen med följande bestämmelser att han/hon kan tillämpa dem i arbeten inom automationsbranschen: lågspänningsdirektivet maskindirektivet ATEX-direktivet (säkerhet i områden där det finns risk för explosion) MID-direktivet (mätinstrumentdirektivet) EMC-direktivet (direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet) SFS-EN "Säkerhetsrelaterade delar av styrsystem" maskinlagen 1016/2004 maskinbeslutet 1314/1994.

14 Yrkesskickligheten visas i den elsäkerhetsexamen som elsäkerhetsmyndigheten ordnar (elbehörighet 1 eller 2) och vid utbildningar i elsäkerhet, förstahjälpen, arbetssäkerhet och heta arbeten. De gällande intygen över dessa utbildningar och examina lämnas in till examensarrangören. Yrkesskickligheten i arbetarskydd visas i samband med examensprestationerna i de andra examensdelarna. Prestationerna bedöms med skalan godkänd eller underkänd. Före bedömningen ska man ge examinanderna möjlighet att motivera sin arbetsprestation. De kan vid behov bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina lösningar. Om prestationen föreslås bli underkänd är det bra att ge examinanden en förklaring till detta. Med tanke på utvecklingen av yrkesskickligheten är det bra att ge feedback också på en prestation som föreslås bli godkänd. Prestationen godkänns om examinanden kan det som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet. Examensdelen innehåller följande punkter: 1) Automationssystemets uppbyggnad, 2) Logikprogrammering, 3) Bussteknik, 4) Användargränssnitt, 5) Elmotorer och motordrifter, 6) Eldistributionssystem, 7) Elteknik och 8) Mekanikinstallationer. 1) AUTOMATIONSYSTEMETS UPPBYGGNAD förstår funktionsprincipen för det automationssystem (utrustningen) som är föremål för arbetet. GIVARE är förtrogen med de givartyper som ansluts till styrsystemet, med deras funktionsprinciper och med deras typiska användningsområden inom industriell automation kan installera och ställa in givarna enligt tillverkarens anvisningar och installationsritningar är förtrogen med kopplingarna i givarnas utgångskretsar och givarnas utsignaler samt kan kalibrera givarna kan ansluta analoga och digitala givare rätt till styrsystemet känner till de kabeltyper som används för givare samt kan lagra och hantera dem rätt kan välja kabelväg för givarnas kablar och då beakta kraven på störningsskydd och installationsförhållandena kan dra kablar till givare och då beakta kabelvägar, störningsskydd och kabeltyper i enlighet med god installationssed

15 känner till de olika formerna av överföring av elektromagnetiska störningar och principerna för störningsskyddet av strömkretsar kan jorda givarkablar så att kraven på beröringsskydd och på störningsskydd uppfylls. PROGRAMMERBARA STYRSYSTEM (PLC) känner till funktionsprincipen för programmerbara styrsystem (PLC) och de typiska användningsområdena inom industriell automation kan för en tillämpning välja och montera de olika komponenterna i ett programmerbart styrsystem (PLC) och då beakta antalet in- och utgångsanslutningar samt PLCsystemets prestanda kan dra kablar till och ansluta givare och manöverdon till PLC-system i enlighet med tillverkarens anvisningar och andra installationsanvisningar kan genomföra störningsskydden korrekt vid kabeldragning kan använda styrsystemets diagnostiska funktioner vid diagnosticering av fel i givarkretsar och åtgärda fel i givarkretsar kan använda styrsystemets diagnostiska funktioner för att diagnosticera fel i manöverdon och åtgärda fel i kretsar. SOFTPLC-STYRNINGAR känner till funktionsprinciperna för och uppbyggnaden av ett datorbaserat (PC) styrsystem känner till hur I/O-enheterna i ett automationssystem ansluts till en dator kan ansluta fältbusskort till en dator och dra busskablar mellan distribuerade I/Oenheter och en PC kan diagnosticera fel i SoftPLC-utrustning med mätinstrument och systemets diagnostikverktyg samt åtgärda dem. MANÖVERDON känner till funktionsprinciperna för digitala och analoga manöverdon och deras typiska användningsområden inom industriell automation känner till funktionsprinciperna för pneumatiska manöverdon och deras typiska användningsområden inom industriell automation känner till funktionsprinciperna för manöverdon som ansluts till fältbussar kan ansluta styrutrustning till manöverdon och utföra mekaniska inställningar av dem kan dra kablar till manöverdon och ansluta dem och då beakta de elektriska och mekaniska skydden samt störningsskyddet kan fastställa adresserna för de manöverdon som ska anslutas till en buss vet vilka ström- och spänningssignaler som används för styrningen av manöverdon och kan kalibrera donen enligt tillverkarens anvisningar kan diagnosticera fel i styrningen av manöverdon med hjälp av mätinstrument och styrsystemets diagnostikverktyg samt åtgärda dem.

16 2) PROGRAMMERING AV LOGISKA STYRSYSTEM kan konfigurera en PLC-enhet programmatiskt och fastställa adresserna för I/Oenheter är förtrogen med principerna för de programmeringsspråk som omfattas av standarden SFS-EN , Function Block Diagram (FBD), Ladder Diagram (LD), Instruction List (IL), Sequential Function Chart (SFC) och Structured Text (ST) kan skapa och tolka logikprogram på åtminstone två språk som omfattas av standarden kan skapa logikprogram som innehåller hantering av bittar samt jämförelser av tal och aritmetik kan skapa program som innehåller kalkylatorer och tidur kan använda diagnostikverktygen i programmeringsmiljön för simulering av program och för fellokalisering kan i program göra ändringar enligt anvisningarna och lokalisera fel i programmen kan dokumentera programmen på rätt sätt kan säkerhetskopiera programmen i olika medier och ladda över packade säkerhetskopior till PLC-systemet. BUSSTEKNIK känner till de fältbusstandarder som används i företagets automationssystem samt hur automationsbussarna ansluts till företagets övriga datornätverk är förtrogen med den aktiva utrustning som används i automationsbussar, såsom hubbar, omkopplare, repeatrar och brandväggar samt vet deras betydelse i automationssystemet kan dra kablar till och ansluta utrustning enligt olika fältbusstandarder och då ta hänsyn till kabeltyp, installationsförhållanden samt mekaniska och elektriska skydd kan fastställa adresserna till distribuerade I/O-enheter som anslutits till en fältbuss och göra nödvändiga konfigurationer kan installera och konfigurera automationsutrustning som använder en trådlös dataanslutning kan skapa och tolka program i vilka distribuerade I/O-enheter behandlas kan med hjälp av egenskaperna i programmeringsmiljön och med mätinstrument lokalisera fel i kabling och utrustning samt åtgärda dem. 4) ANVÄNDARGRÄNSSNITT kan montera, dra kablar till och ansluta tryckknappar i operatörspaneler, omkopplare, indikeringslampor och andra komponenter som behövs för hantering av automationsutrustning kan dra kablar till och ansluta operatörspaneler till styrsystemet i enlighet med tillverkarens instruktioner kan ersätta en defekt operatörspanel med en ny och återställa nödvändig programvara i den

17 kan installera nödvändig programvara i operatörspanelen och ansluta den programmatiskt till logikprogrammet kan använda operatörspanelen för processtyrning kan installera ett kontrollrumsprogram på en dator och har de grundläggande kunskaperna i användningen av programmet kan göra ändringar i kontrollrumsprogrammet, till exempel ändringar i inmatnings- och utskriftsfunktionerna kan med kontrollrumsprogrammet göra ett gränssnitt till en enklare process. 5) ELMOTORER OCH MOTORDRIFTER ELMOTORER känner till funktionsprinciperna för elmotorer, de viktigaste tekniska egenskaperna och sätten att reglera hastigheten kan installera och ansluta elmotorer till elmatning och då beakta dimensioner och skydd i fråga om kontaktorer, överlastskydd och kablar kan utföra de arbeten och mätningar som behövs när elmotorer tas i drift kan kontrollera elmotorers kondition kan dokumentera resultaten i idrifttagningsmätningar och konditionskontroller i enlighet med företagets instruktioner. MOTORDRIFTER kan tolka installationsritningar och tack vare det ta reda på hur en motordrift fungerar känner till styrteknikerna för olika typer av motorer och kan välja ett lämpligt styrsystem för en motor kan dra kablarna till och ansluta huvud- och styrkretsarna för en motordrift i enlighet med installationsritningar och elsäkerhetsbestämmelser kan dra elmatnings- och styrkablar till frekvensomriktardrifter samt göra jordanslutningarna och de andra nödvändiga anslutningarna kan installera och ansluta motordrifter som ska anslutas till en fältbuss kan övervaka och bedöma funktionen hos en motordrift som anslutits till en fältbuss med hjälp av styrsystemets övervakningsverktyg kan ta i drift en frekvensomriktardrift och ställa in parametrarna för frekvensomriktaren i enlighet med driftskraven kan avgränsa och lokalisera fel i motordrifter så att man kan bestämma om det är ett fel i mjukvaran eller hårdvaran och se till att den defekta utrustningen repareras. 6) ELDISTRIBUTIONSSYSTEM känner till principerna och färgsystemen för TN-S-, TN-CS-, TT- och IT-systemen samt för de s.k. gamla eldistributionssystemen kan göra elinstallationerna för automationsutrustning enligt gällande installationsföreskrifter.

18 JORDNINGAR känner till jordningssystemet för fastigheter, olika typer av jordtag och jordledare. kan installera potentialutjämningsskenor och -kablar samt förstår deras betydelse för elsäkerheten och en störningsfri drift av utrustning kan jorda automationsutrustning i enlighet med installationsritningarna är förtrogen med den utrustning som används för överspänningsskydd och kan installera dem enligt installationsanvisningen. 7) ELTEKNIK känner till lik- och växelströmskretsarnas egenskaper och funktioner samt kan analysera dem kan bedöma den maximala belastningsförmågan för automationsutrustningens elmatningsenheter kan använda mätinstrument mångsidigt för undersökning av utrustningars funktion och för att lokalisera fel. 8) MEKANIKINSTALLATIONER kan få en uppfattning av stycken och konstruktioner i arbetsritningar kan tolka dimensionsuppgifter och beteckningar i maskinritningar kan montera och justera glid-, rull- och linjärskenor kan montera och justera kulmutterskruvar kan utföra de håltagningar och gängningar som behövs inom mekaniken kan montera utrustning och komponenter på väggar och mekaniska konstruktioner med hjälp av lämpliga fästtillbehör och arbetsmetoder är förtrogen med de verktyg som används vid mjuklödning och kan göra ett lödförband som leder elektricitet väl kan genom lödning tillverka mellankablarna för automationsutrustning. Examinanderna visar sin yrkesskicklighet i regel genom att utföra arbetena i fråga i arbetsmiljöer som är normala för arbetena eller genom att utföra separata arbetsprestationer i en omfattning som är tillräcklig för att man tillförlitligt ska kunna konstatera att kunnandet uppfyller kraven på yrkesskicklighet i fråga om både det praktiska och det teoretiska kunnande som behövs inom området. Under arbetet kan man också ställa kompletterande tilläggsfrågor till examinanderna. Man kan även separat kontrollera om examinanderna behärskar de tilläggsfärdigheter, kunskaper och bestämmelser som ligger till grund för arbetet till den del som detta inte framgår i själva arbetet. För att ta reda på om examinanderna har den yrkesskicklighet som krävs kan man också använda intervjuer eller andra metoder genom vilka det är möjligt att få mer exakta uppgifter om deras kompetensnivå.

19 Prestationerna bedöms med skalan godkänd eller underkänd. Före bedömningen ska man ge examinanderna möjlighet att motivera sin arbetsprestation. De kan vid behov också bedöma sin egen arbetsprestation och motivera sina lösningar. Om prestationen föreslås bli underkänd är det bra att ge examinanden en förklaring till detta. Med tanke på utvecklingen av yrkesskickligheten är det bra att ge feedback också på en prestation som föreslås bli godkänd. Utgångspunkten vid bedömningen är att utrustningen fungerar felfritt och är helt säker för användarna. En prestation godkänns om examinanderna kan det som förutsätts i kraven på yrkesskicklighet examinanderna iakttar bestämmelserna om arbetarskydd och säkerhet i elarbete examinanderna agerar på ett yrkesmässigt godtagbart sätt och arbetar raskt arbetets slutresultat överensstämmer med bestämmelserna och arbetsuppgiften arbetets slutresultat uppfyller den krävda kvalitetsnivån och examinandernas arbete i övrigt överensstämmer med följande beskrivning: Examinanderna behärskar helheter. Arbetet utförs planmässigt och i logisk följd. Examinanderna väljer de rätta arbetsmetoderna och redskapen samt använder dem rätt. De har de kunskaper och färdigheter som behövs i arbetet och kan använda de tekniska dokument och källmaterial samt de mätinstrument och maskiner som behövs i arbetet. De kan utarbeta de dokument över sitt arbete som behövs. De väljer de rätta reservdelarna, materialen och tillbehören och använder dem på ett ekonomiskt sätt. De är kostnadsmedvetna och tar hänsyn till verksamhetens totalekonomi. De har samarbetsförmåga. De kan betjäna kunderna väl enligt företagets serviceprinciper. De beaktar säkerheten i arbetet och när det gäller ordningen i arbetsmiljön. De kan förklara sin arbetsprocess och ge feedback på det egna arbetet till kunden. En prestation underkänns alltid om arbetets slutresultat inte överensstämmer med examens krav på yrkesskicklighet arbetets slutresultat avviker från kraven i säkerhetsföreskrifterna arbetets slutresultat inte uppfyller den krävda kvalitetsnivån eller arbetet tar betydligt längre tid än avsett. Dessutom avbryts arbetet omedelbart eller underkänns, om examinanderna uppvisar en tydlig brist på respekt för sin egen eller andras säkerhet eller om de uppför sig olämpligt mot kunden eller andra.

20 Examensdelen innehåller följande punkter: 1) Underhåll, 2) Idrifttagning av automationssystem, 3) Mätningar vid idrifttagning och underhåll, 4) Elektronik och 5) Dokumentation. 1) UNDERHÅLL FÖREBYGGANDE OCH AVHJÄLPANDE UNDERHÅLL är förtrogen med de grundläggande funktionerna i det underhållsprogram som företaget använder för underhåll av maskiner och utrustning kan skriva ut arbets- och reservdelslistor och rapporter i underhållsprogrammet kan utarbeta arbetskort för ny utrustning och nya maskiner och göra nödvändiga ändringar i dem kan i arbetskorten anteckna de reservdelar och material som använts i underhåll samt beskriva utfört underhåll kan reparera och underhålla elektrisk utrustning på ett säkert och ekonomiskt sätt i enlighet med underhållsprogrammen och underhållsanvisningarna kan lokalisera fel i automationssystem med hjälp av mätinstrument och programvarubaserade diagnostiska verktyg kan organisera de lokal-, utrustnings- och personresurser som behövs vid underhåll och reparationer. 2) IDRIFTTAGNING AV AUTOMATIONSSYSTEM DRIFTSÄKERHET känner till funktionsprincipen för den utrustning som tas i drift kan avgränsa och skydda den utrustning som tas i drift med skyddskonstruktioner så att utomstående inte oavsiktligt kommer in på de rörliga delarnas verkningsområde kan bygga och övervaka monteringen av tillfälliga skyddskonstruktioner så att de blir korrekt monterade kan dela in den utrustning som ska tas i drift i funktionella enheter och utföra provkörningar och tester i logiskt rätt ordning kan fungera som förman för ett idrifttagningsarbetslag och ansvara för att idrifttagningsprocessen framskrider systematiskt. ANVÄNDARUTBILDNING kan ge slutanvändarna instruktioner om användningen av den utrustning som tas i drift så att de kan utföra de normala driftsåtgärderna